Regeringens infrastrukturproposition innehållet satsningar på 799 miljarder kronor under en kommande tolvårsperiod. Det är den största ekonomiska ramen någonsin, en grön investering för ett fossilfritt och konkurrenskraftigt Sverige. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna S och MP, samt samarbetspartierna genom januariavtalet C och L.

Den totala ramen hamnar på 876 miljarder kronor och är en ökning med 21 procent jämfört med nuvarande plan. Den nya ramen beräknas möjliggöra att gällande nationell plan, inklusive nya stambanor, kan fullföljas.

– Det är goda nyheter för alla som vill se offensiva satsningar på Sveriges framtida tillväxt och konkurrenskraft. För vår region innebär infrastrukturpropositionen grönt ljus för Ostlänkens byggstart samtidigt som regeringen alltså satsar på att fullfölja hela stambanebygget, som kopplar ihop Sveriges södra regioner men även vidare ut i Europa. Det vittnar om framtidstro och vilja att satsa framåt, säger Pia Carlgren, t f vd för Östsvenska Handelskammaren.

Ostlänken, och fortsättningen av ny stambana som binder samman sträckan med Hässleholm-Malmö och Göteborg-Borås via Jönköping, är investeringar som Östsvenska Handelskammaren arbetat för under flera års tid. Satsningar som har avgörande betydelse för näringslivets utveckling i vår region och hela södra Sverige.

– Tillfredsställande för Handelskammaren och våra medlemmar att regeringen hörsammade vår uppmaning att lägga planperiod om tolv istället för sexton år. Vi tror att det är av betydelse för investeringsviljan samt flexibiliteten kring ny teknik och utveckling. Nu är dags att ta nästa steg i planeringen och börja tänka på att bygga upp resurser kring den kompetens som ska färdigställa Ostlänken och resten av den nya stambanan. Om det säger propositionen inte mycket, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

Vid seminariet lyftes det faktum att vi har en stark befolkningstillväxt som behöver mötas av växande städer, där nya stambanor som trafikeras av snabba tåg kommer att leda till att vi bygger täta, resurseffektiva och attraktiva städer. 

– Stationerna måste ligga centralt för att få ut full samhällsnytta och göra städerna och tågresandet attraktivt. Vi har länge talat om detta som århundradets tillväxtchans, som redan genererat etableringar och investeringar. Vi lämnar snart en pandemi bakom oss och behöver framtidstro. Nu behöver besluten fattas och finansieringen komma på plats, säger Pia Carlgren, tf vd Östsvenska Handelskammaren.

Bland föredragarna återfanns Claus Baunkjær vd på Femern, Gunnar Hagman vd Skanska, Jonas Abrahamsson vd Swedavia, PM Nilsson från Dagens Industri samt representanter för SJ och Green Cargo. 

– SJ visade tydligt på bristerna i de samhällsekonomiska kalkyler som Trafikverket tillämpar, exempelvis hur färre resenärer kan leda till högre nytta. Det innebär att riksdagen riskerar att fatta beslut på felaktiga grunder vilket är oerhört allvarligt, säger Johan Trouvé vd för Västsvenska Handelskammaren.

En förbindelse till kontinenten

Vd:n för Handelskammaren i Jönköping, Helena Zar Vallin gladdes över att Fehrmanbältförbindelsen gått in i en ny fas där de förberedande byggarbeten redan är i full gång. 2029 beräknas förbindelsen stå klar. 

-Då får vi access till Europa på ett helt annat sätt än idag. Förutsatt att Sverige också bygger ut sin järnvägskapacitet kan mycket av godset som idag transporteras på väg i större utsträckning transporteras till och från kontinenten via järnväg. 

Hon betonade också de nya stambanornas betydelse för tillväxten.

-Nya stambanor leder till större arbetsmarknader och möjliggör för företagen att rekrytera inom ett större geografiskt område. Från Jönköping kan man idag inte, på ett tidseffektivt sätt, resa med tåg varken till Göteborg, Borås eller Linköping vilket påverkar företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens.

Lånefinansiering

Sydsvenska Handelskammarens vice VD Per Tryding som modererade samtalet underströk vikten av att investeringens livslängd tas i beaktning. 

–Vi har idag stora behov av både upprustning och investeringar i transportsystemet. Stambanorna bör inte tränga undan dessa. En möjlig och attraktiv lösning vore därför att staten lånar till finansieringen av stambanan separat. Detta möjliggör att pengar öronmärks till projektet och att lånekostnaden för detta infrastrukturbygge med mer än 100-årig livslängd kan spridas ut över alla framtida brukare snarare än helt läggas på dagens skattebetalare.

Banorna behöver finansieras utanför nationell plan, något som även Skanskas vd lyfte med hänvisning till andra lyckade satsningar där konsortier bildats. Byggtiden behöver vara kort för att snabbare få ut nyttan av investeringen menade han och lyfte förslaget med betongbroar. SJ betonade också betydelsen av att separera tåg med olika hastigheter och hur mycket kapaciteten minskar om trafikslagen blandas. 

Ostlänken, de nya dubbelspåren mellan Linköping och Järna, är en fundamental byggsten för vår regions fortsatta utveckling och hållbara tillväxt. Regeringens besked 2018 gav klartecken för kommunernas planer med stadsutveckling runt centrala stationslägen, 55 000 nya bostäder och bättre möjligheter för pendling och godstrafik – innebärande enorm potential för företag, etableringar, jobbtillfällen och regional attraktionskraft.

Trafikverkets utredningsförslag med externa stationslägen utanför städerna kastar dessvärre en skugga av tvivel över de långtgående planerna. Skälet påstås vara att spara medel för bland annat eftersatt underhåll av Sveriges befintliga infrastruktur. Östsvenska Handelskammaren avfärdar helt idén om stationslägen utanför stadskärnorna. Vi delar uppfattningen att det finns ett stort underhållsbehov av befintlig infrastruktur, men det får inte tillgodoses på bekostnad av viktiga investeringar för Sveriges framtid.

Vi ifrågasätter även argumentet att externa stationer skulle spara resurser. Snarare skulle de innebära resursslöseri, då de nya spåren inte skulle få samma lönsamma effekter. Istället för en citynära, integrerad pulsåder skulle Ostlänken bli en perifera spår för enstaka resor, som därmed inte kommer frigöra tillräcklig kapacitet på dagens befintliga spår för pendel- och godstrafik. Det kan vi som företrädare för det regionala näringslivet inte gå med på.

Handelskammaren delar åsikten som Koalition för Östergötland ger uttryck för i denna fråga; ovanstående skapar en osäkerhet som kan hämma planering och kommande investeringar kopplat till Ostlänken. Det är av avgörande vikt att Trafikverket förkastar förslagen om externa stationslägen, och fortskrider enligt befintlig, beslutad plan, vilket också infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) hela tiden framfört. Sätt stopp för spekulationerna och se till att Ostlänken – och vår region – når sin fulla potential.

Pia Carlgren, t f vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Det gör han i ett reportage i SVT.

– Det är det minsta man kan säga. Beslutet är djupt olyckligt och skadar näringslivets och allmänhetens tilltro till projektet. Ostlänken har stor betydelse för utvecklingen av den växande storregionen som södra Stockholm, Sörmland och Östergötland utgör, menar Charlotta Elliot, projektledare ESIC, East Sweden Infra Cluster.

Trafikverket har strukit fyra av nio korridorsalternativ för Ostlänken till Linköping. Av de återstående fem som utreds nu, går tre över mark och två under. Detta skulle varit klart till årsskiftet eller åtminstone i början på 2021. Men nu kom beskedet att beslutet dröjer till 2022, eftersom myndigheten fått ytterligare direktiv att även planera för en framtida fortsättning ut ur Linköping ner mot Tranås. 

Ostlänken har stor betydelse för regionens framtida utveckling och tillväxt. Näringslivet har länge investerat och engagerat sig i förberedelserna. Företagens och regionens utveckling är beroende av den utvidgade arbetsmarknadsregion, utökade pendling, förbättrade godstransporter och tillväxtfrämjande stadsutveckling som Ostlänken och i förlängningen nya stambanor innebär. 

Ostlänken är uppdelat i två etapper och där planeringen kommit längst, sträckan Järna-Norrköping, sätts spaden ner först. Den centrala sträckan Norrköping-Linköping blir avslutande del. 

– Ett förskjutet beslut om dragningen genom Linköping är att försätta företagens och kommunens tillväxtplaner i stillestånd under oacceptabelt lång tid. Linköpings och regionens näringsliv måste få besked snabbare än så här, avslutar Maria Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren. 

Länk till Trafikverkets hemsida

Ramboll har nyligen slutfört en omfattande undersökning av vilka yrken som kommer att krävas för att bygga Ostlänken och de nya stambanorna i Sverige. Syftet är att identifiera brister och risker. 

Det är trafikverket som anlitat Ramboll för utredningen av arbetskrafttillgången.  

– Vi vill ha ett så bra underlag som möjligt för att kunna föra en dialog med alla parter kring hur vi kan lösa detta, säger Rolf Lundgren på Trafikverket.

Under Östsvenska Handelskammarens event ”Ostlänken, javisst! Men vem ska göra jobbet” deltog representanter från Trafikverket, Myndigheten för Yrkehögskolan och regionala politiker. Eventet filmades från Handelskammarens Kammarforum i Norrköping och sändes digitalt för deltagarna. 

Ramboll har tittat på samtliga tänkta delsträckor för nya stambanor, olika yrkesgrupper, moment och aktörer i sin undersökning. 

Ostlänken kommer totalt att behöva 34  000 årsarbeten och peaken för när det kommer att gå åt mest arbetskraft är runt 2032.  Viktigt att tänka på är att det inte bara fattas kompetens inom byggsektorn utan även inom andra viktiga yrken som lantmätare och arkeologer. Ramboll har identifierat 90 olika yrkesgrupper som behövs i olika utsträckning behövs för att bygga stambanor. 

Fler jobb som man ser en potentiell stor brist inom är civilingenjör, anläggningsdykare, anläggningsarbetare, svetsare, elektriker, bergsprängare och arkeologer. 

– Den väntade konsekvensen blir förseningar och det finns även risk för kostnadsökningar och konkurrens om arbetskraften med andra stora projekt, säger Andreas Pistol. 

Han beskriver exempel bristen på arkeologer som en ”klassisk flaskhals” där det tar tid i inledningsskedet om det inte finns tillräckligt med arkeologer som kan undersöka en tänkt byggplats. 

Inger Nordahl från Myndigheten för Yrkeshögskolan var med på länk för att ge utbildarnas perspektiv. 

– När man bygger utbildningar är idealet att initiativet kommer från yrkeslivet så att man tillsammans kan bygga utbildningen. Man vill alltid rigga utbildningen så att det träffar rätt mot behovet, säger hon. 

Inger Nordahl beskriver att en hel del av de utbildningarna som leder till de yrken som ska bygga nya stambanor inte fylls idag.  Och att det idag inte utbildas tillräckligt många. 

– Det är ett stort gap mot ert behov, säger Inger Nordahl. Senaste året ställde utbildningssamordnare in flera utbildningar på grund av för få sökande. 

I en efterföljande paneldebatt där politiska representanter från kommunerna längs Ostlänkensträckan deltog, kom det att handla en hel del om hur man ska locka unga personer till de aktuella yrkena. Panelsamtalet leddes av Handelskammarens näringspolitiska chef Maria Björk Hummelgren. 

– När börjar vi? När blir det skarpt läge? Det tar tid att rekrytera alla dessa personer. Ju närmare vi kommer byggstart desto mer fokus får vi på dessa frågor, med det är en stor utmaning sa Urban Granström (S), kommunstyrelsens ordförande, Nyköping. 

– Det måste bli en mycket mer attraktiv bransch för hela samhället. Kvinnor och nyanlända också. Vi i de stora kommunerna har ett stort ansvar, sa Fredrik Lundén (M), arbetsmarknadsnämndens ordförande, Linköping 

Elof Hansjons (S), utbildningsnämndens ordförande, Södertälje var med på länk. 

– I många yrken finns det en brist generellt i samhället så det är yrken som vi vet att det är tryggt för ungdomarna att söka sig till redan idag. Jag efterlyser fler aktörer som vill vara med och visa ungdomarna och föräldrar dessa attraktiva branscher. 

Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping instämmer i att ungdomarna måste få bättre information om i vilka yrken det är lätt att få jobb. 

– Vi måste från samhällets sida styra utbudet ännu mer. Elevens val är självklart viktigt men måste också kompletteras med arbetsmarknadens behov. Jag tycker att det är bra att Trafikverket föreslår ett nationellt råd för dessa frågor. Det låter som en lysande idé, sa han. 

Många frågor diskuterades under panelsamtalet och några av de aspekter som togs upp var yrkesvägledarnas roll och uppdrag och möjlighet till praktik i aktuella branscher. 

– Vi vill lyfta frågan med brist på rätt kompetens, så att vår regions största tillväxtchans – Ostlänken inte riskerar förseningar eller kostnadsökningar. Det är en oerhört viktig framtidsfråga, säger Charlotta Elliot från Handelskammaren som är projektledare på East Sweden Infra Cluster (ESIC) 

Här kan du läsa hela utredningen från Trafikverket: 

https://www.trafikverket.se/contentassets/60ecb96cb94a4cac994aae8bea032992/rapport_resurs–och-kompetensforsorjning-nya-stambanor.pdf

De 20 yrken som identifierats som bristyrken (utifrån sex stycken riskmått) när nya stambanor ska byggas: 

Anläggningsarbetare  

Civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning

Betongarbetare  

Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker m fl

Anläggningsmaskinförare m fl

Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtsslagare  

Maskinoperatörer, cement-, sten- och betongvaror  

Svetsare och gasskärare  

Träarbetare, snickare m fl

Installations- och serviceelektriker  

Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning 

Brunnsborrare m fl 

Anläggningsdykare  

Lantmätare  

Civilingenjörsyrken inom gruvteknik och metallurgi 

Bergssprängare  

Civilingenjörsyrken inom elektroteknik  

VVS-montörer m fl

Planeringsarkitekter m fl

Arkeologer och specialister inom humaniora mm

Hans Johansson grundade företaget ihop med sin fru 1997 i Österåker. Affärerna gjordes från villans carport som blev kontor. Det var 2012 klev Pär Knutsson ombord.

– Innan dess körde vi eget men slog våra påsar ihop, trots mångas inrådan om att vi inte skulle göra det, säger Pär Knutsson och skrattar. Vi slet hårt i de verksamheter vi hade innan men nådde inte den framgång vi ville ha. Men på något sätt blev vi en väldigt bra duo. Hasse har egenskaper jag saknar och jag har sådana som han saknar.

Kombinationen blev väldigt bra.

Idag är man 85 anställda. Kontorspersonalen finns i Katrineholm och snickarna är ute på jobb i flera olika län.

Uppdragen och projekten har blivit varierande med åren. Från enstaka villor i starten till att vara en stor husleverantör. Fortfarande bygger de enstaka villor men även förskolor och LSS- boenden, äldreboenden, större bostadsområden och flerfamiljshus. Mycket av verksamheten finns i Mälardalen men företaget växer också söderut. I Norrköping har man just nu ett projekt igång i samarbete med Conlega i Klinga Park. Där kommer kunderna att köpa ett färdigt paket med tomt och hus från Sjötorpshus.

– Vi har en uppåtgående kurva och idag står vi på många ben med anledning av vår varierade verksamhet. Kring 2017 kände vi att bostadsmarknaden skulle komma att lugna sig framåt och vi började titta mer på kommunala upphandlingar och att ta marknad där. Och sedan dess har det blivit många förskolor. Våra förskolor finns idag med i SKR:s ramavtal om nya förskolor.

När Pär kom in i företaget skapade han och Hans en vision om vart de ville. Samtidigt tog Pär över som vd. 

Ett av de första större projekten initierade de själva när de köpte upp Kvarteret Hunden mitt i Katrineholm –  en stor affär med 33 lägenheter som skulle byggas.

– ”Det går aldrig” sa en del till oss för just då byggdes det bara ett fåtal nya villor per år i Katrineholm, säger Pär Knutsson.

Men vid den tiden blev det större efterfrågan på nya bostäder och byggnationen ökade.

Projektet gav dem vind i seglen och de köpte upp mark exempelvis i Flen där det inte heller byggts så mycket.

– Vi lyckades sälja där också, säger Pär Knutsson.

Idag är Sjötorpshus tredje största husleverantör i Sörmland.

– Fler och fler kunder hittar oss i ett större upptagningsområde nu. Men vi sitter inte bara och väntar på kunder, vi är aktiva och samarbetar mycket med markägare med framtagning av nya bostadsområden. Färdigpaketerat till kunderna.

Hur skulle du beskriva husen ni bygger?

Det är villor helt enligt kundens önskemål och det tar oftast  3-5 möten innan man landar i vad kunden vill ha. Det som flest väljer är moderna hus som är i lite funkisstil eller New England-stil. Vi kan se att det är alla åldrar, även yngre, som satsar på att bygga nytt, eftersom det idag är låga räntor och låga driftskostnader vid nybyggnation. 

Sjötorpshus bygger i lösvirke och kan då packa byggmaterialet med så få transporter som möjligt.

– Till skillnad från modulhus kan vi få med nästan ett helt hus på en transport och får bättre finish och mer hantverk på huset.

Att man växt kraftigt de senaste åren är inget som får Sjötorpshus att dra ner på takten.

– Vi har en ambition att växa. Vi omsätter en kvarts miljard idag men vill fortsätta att ta marknad. Varken Hasse eller jag är några förvaltare utan vi är tävlingsmänniskor som vill framåt och visa vad vi går för. Det ena ger det andra om man sköter sig, som jag brukar säga.

Oxelösunds hamn har ett vattendjup på 16,5 meter och är en av de hamnar i Östersjön som tar emot de största fartygen. Precis som många stora arbetsgivare hade man i våras en oro för att medarbetare skulle bli sjuka.

Vi är glada att det inte blev så. Vi hade en topp i sjukanmälningar i  påsk för att alla självklart var mycket försiktiga men sedan har det varit färre och färre som är hemma sjuka.

Under pandemin har det faktiskt gått bättre för en del av hamnens kunder vilket också gjort att de nyttjat hamnen mer.

– Vissa godsflöden har ändrats så att till exempel en kund till oss har öppnat en ny linje mellan Oxelösund och Riga och det blir en ny möjlighet även för oss.

Man har också märkt hur fler företag vill skicka sitt gods med fraktfartyg. Förr åkte godset med på passagerarfärjorna, vilka idag många ännu står stilla. Det påverkar Oxelösunds hamn positivt.

På sensommaren har hamnen dock märkt vissa förändringar i exportflöden från industri.

– Ja, exportflödena från stålindustrin var lägre än normalt i augusti men vi tror att det var ganska isolerat för augusti. 

Douglas Heilborn uppfattning är att många hamnar på östkusten klarar detta år bättre än de befarade under våren. Frånsett de hamnar där det går många passagerarbåtar.

Så hur ser det ut totalt för er?

– Totalt ligger vi ganska nära det vi budgeterat för våren och vi är väldigt glada att det värsta inte inträffade.

Douglas Heilborn ser framför sig att allt fler företag kommer att välja sjöfart framför väg och att den förändringen tar fart nu.

– Fler bolag både inom import och export har insett att de har känsliga kedjor. En del bolag tänker om och värdesätter större lager eller buffertar och att ha alternativa leveransvägar, säger han.

Elisabet Manfred, landskapsarkitekt Inre hamnen, SHBK Stadsmiljö, och Daniel Hildén, projektledare projektering och produktion Inre hamnen, SHBK Projekt, inledde på Kanontorget, som redan nu är en vacker park med många bevarade träd och nyplanterad fauna.

Här finns nya gångstråk, belysning med tjärade stolpar, sittvänliga pentagoner, spaljéer och bänkar. Rälsen som går genom parken ska tas bort om ett par år. Då kan parken färdigställas helt med grönytor och planteringar, även i spårområdet. Den gamla gasklockans stenfundament, bildar redan nu en mur och bänkar i trappan från Hamnbron ner till kajen, en fin övergång mellan gammalt och nytt.

Vi blir insläppta på området genom en snurrbar gallergrind och passerar Andreas Kvarn, ett hus som ska bevaras och restaureras. Reservvärmeverket intill kommer att rivas, när ett nytt är färdigställt och tagits i bruk. Detta hade behövt göras, oavsett om Inre hamnen förvandlats eller inte, men just nu får denna del av området vänta.

Att bygga på ett gammalt hamnområde är ett komplext uppdrag, markförutsättningarna är utmanande och de geotekniska förutsättningarna helt klart lite speciella. Fredrik Odin, produktionsledare Inre hamnen, SHBK Projekt, beskriver arbetet med att sanera delar av området. Man använder ny teknik, som gör att man slipper schakta bort massorna. Det är kostsamt men effektivt. Andra delar måste saneras på traditionellt sätt och massorna fraktas bort.

I mittsektionen av området, ska flera kanaler byggas. I botten på kanalerna sätts armeringsjärn och sedan gjuter man en tjock platta ovanpå. När det är gjort tas de stora metallrören, som håller ihop kanalens sidor, bort. Kanalerna måste göras i etapper och synkas med arbetet kring den nya kajen, innan vattnet kan släppas på. 

Peter Larsson, projektchef Inre hamnen, NCC Sverige AB, tog oss vidare ut mot kajen.

– Den befintliga kajen är uttjänt och måste bytas, förklarar han.

Den nya kajen blir 700 meter lång när den är färdig och kommer då att ha flera olika typer av markbeläggning i form av betong, småsten och trä, dessutom 450 meter kanal, från kajen in i stadsdelen. Bygget beräknas vara färdigt senare delen av år 2022.

– Vi har runt 30 kollektivare sysselsatta här och kommer fortsätta i kvarteret ytterligare ett antal år. Sa jag förresten att en av de gamla byggkranarna kommer restaureras och bli kvar som minnesmärke? Det tycker jag är fint, säger Peter Larsson.

Ola Brånäs, övergripande projektledare Inre hamnen, SHBK Exploatering, avslutar vår rundtur på en nyanlagd kvartersväg, som gränsar till etapp 2. Nivåskillnaden är påtaglig, de befintliga gamla husen bredvid har fönsterkarmarna i marknivå. Det beror på att området höjs ca 1,5 meter, som görs för att gardera sig mot framtida översvämningar och klimatförändringar.

Åtta byggherrar ska bygga under etapp 1, förhoppningsvis med start under slutet av 2021 och första inflyttning 2023. 1 000 bostäder blir det, med en inbjudande exteriör och kommersiella lokaler som ska locka många fler än de boende till den nya stadsdelen.

Vi tackar för visning och visionen av Norrköpings – kanske Sveriges – härligaste stadsmiljö!

Charlotta Elliot, projektledare ESIC
Östsvenska Handelskammaren

Det är Sveriges största infrastrukturprojekt på hundra år. Planeringen har pågått länge och varit omfattande. Och så kom det efterlängtade beskedet att 2023 sätts spaden i backen – elva år efter att Alliansregeringen ändrade sig om Ostlänken och den skulle bli av.

Sedan fortskred planerna med stationslägen, stadsplanering, bostadsbyggande med mera. Minsta steg i rätt riktning har kommunicerats medialt med superlativ och bilder på leende kommunalråd från Södertälje i norr till Linköping i söder. Vid en presskonferens i Tornet i Linköping försommaren 2016 uttryckte Norrköpings Lars Stjernkvist (S) det som ”en orgie i kommunalrådslycka” (vilket senare också blev rubriken på ett Almedalsseminarium om just Ostlänken). Visst fanns frågetecken om exakt dragning av sträckor, tunnlar och broar och finansiering, men maskineriet tuffade på.

Men så hösten 2019 blev det lite tyst. Medialt debatterades fortsättningen på höghastighetsjärnvägen mot Borås och Hässleholm, en bitvis uppviglad diskussion som lätt blandades ihop med Ostlänken. Frågade man insatta personer på Trafikverket eller i riksdagen, såg de dock frågande ut och svarade att nej, den debatten hade inget med sträckan Järna-Linköping att göra. Ostlänken är redan beslutad om. (Att järnvägen bör fortsätta söder- och västerut är alltså en annan femma.)

Trafikverkets besked om byggstart på sträckan Järna-Norrköping 2023, för att sedan gå vidare med Norrköping-Linköping och stå klar enligt planen 2035, skingrar eventuella tvivel. Århundradets tillväxtchans är här. Ostlänkens betydelse för vår regions fortsatta tillväxt och utveckling framåt är svår att ens överblicka. Framför allt handlar det om kapaciteten på spåren. När den långväga trafiken lyfts till nya spår kan pendlingen och godstrafiken få välbehövligt utrymme på befintliga spår. Det utvidgar vår arbets- och bostadsmarknad både inom regionen och gör den samtidigt till en del av huvudstadens med en timmes resväg till Stockholm city.

Möjligheterna vidgar sig inte bara för orterna längs tillväxtstråket Nyköping-Norrköping-Linköping. Mindre kommuner som Åtvidaberg, Mjölby, Söderköping och Trosa kommer att kunna dra nytta av Ostlänkens dragning. Att spaden nu sätts i backen är ett glädjebesked, men också ett upprop. Nu är tid att förverkliga tillväxtchanserna, tid för samarbete och investeringar. Nu är tid att växla upp.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Trafikverket har gett besked om att det är dags att sätta spaden i backen.
– Det är efterlängtade nyheter för vår regions tillväxt och utveckling, säger Christian Berger, vd på Östsvenska Handelskammaren. 

Trafikverket meddelade under tisdagen att den efterlängtade Ostlänken kan börja byggas. Där planeringen kommit längst, sträckan Järna-Norrköping, sätts spaden ner först. Sedan sker bygget i etapper. Det får till följd att den centrala sträckan Norrköping-Linköping blir avslutande del.

— Utifrån detta beslutsunderlag kan vi dra vissa slutsatser för det kommande arbetet. Vi planerar att bygga etappvis och börja med den norra delen av Ostlänken, mellan Järna och Norrköping. Det är där vi kommit längst och det gör att vi kan ta järnvägen i bruk i takt med att etapperna blir klara, säger Einar Schuch, regional direktör från Trafikverket.

– Beskedet att Ostlänken nu ska börja byggas är mycket glädjande. Östsvenska Handelskammaren har arbetat för det här i många år, för vår regions utveckling och tillväxt framåt. Förverkligandet av Ostlänken medför att den regionala arbetsmarknaden breddas, och Östergötland och Sörmland ökar i attraktivitet, säger Christan Berger, vd.

År 2035 ska hela banan, inklusive sträckningen till Linköping, vara klar meddelar Trafikverket. 

– Sträckan mellan Norrköping och Linköping är central för Ostlänken och för pendlingen i regionen. Samtidigt förstår vi att man måste börja bygga där planerna kommit längst. Huvudsaken är att hela sträckan blir färdig inom angiven tidsram, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

– Ostlänkens snabba järnvägsspår från Stockholm till Linköping är århundradets tillväxtchans. Både själva byggandet av länken och effekterna av den extra spårkapaciteten som Ostlänken medför är viktigt för vår regions utveckling och för vårt näringsliv, säger Charlotta Elliot, projektledare East Sweden Infra Cluster.