Studiebesök Fehmarn Bält och Lübeck

Fehmarn Bält-tunneln är ett av Europas största pågående byggprojekt. I dagarna två åkte vi söder ut för att titta närmare på byggnationen som kommer att länka samman Tyskland med Skandinavien på ett sätt som beskrivs som en ”game changer”. Läs mer här.

Riksbankschef Erik Thedéen gästade Handelskammaren

Äntligen stod riksbankschefen framför nära 200 förväntansfulla medlemsföretag i Östsvenska Handelskammaren. Det ekonomiska läget och aktuell penningpolitik stod på agendan när Erik Thedéen bjöd på sina favoritdiagram över olika skeenden och utvecklingskurvor i ekonomin. Läs om frukostmötet här.

Försvarsmakten om kriskommunikation

När kriget pågår i Europa och svenska folket uppmanas vara förberedda på detsamma, hur jobbar Försvarsmakten med kommunikation? Det fick vi veta under ett uppskattat lunchseminarium. 

Luncher och frukostar i nätverkandets tecken

Sportlov hindrade inte ett gäng nätverkssugna personer! 

Stjärna på hållbarhet? Dags att nominera till prestigefullt pris

Varje år uppmärksammar Östsvenska Handelskammaren företags insatser inom hållbarhet genom East Sweden Sustainability Award. Med bakgrund av FN:s globala mål har pristagaren utmärkt sig inom ekonomisk, social och/eller miljömässig hållbarhetsutveckling i den östsvenska regionen. Läs mer här.

Företag hittade ny styrelsekompetens genom BoardMatch

BoardMatch är ett matchningsevent där vi ser till att ägare, bolag och valberedningar får en chans att möta styrelseledamöter eller styrelsementorer som söker uppdrag.

Effektivare tillståndsprocesser: En gemensam strävan i Östergötland

”Kickstart” var ordet, när Handelskammaren tillsammans med Cleantech Östergötland och länsstyrelsen samlade drygt 50 företagare på LINK Business Center för att ta sig an den stora men angelägna frågan om effektivare tillståndsprocesser. Är det möjligt att få till? Läs mer här.

Sveriges riksbank är världens äldsta centralbank.

– Vilket jag gärna påpekar när jag är i Storbritannien, som har världens näst äldsta, sade Thedéen och rev ner ett av frukostmötets många skratt från åhörarna.

Uppskattat blev också berättelsen om riksbankschefens östsvenska arv, med föräldrar från Nyköping och en fru från Kimstad. Och så minnet från uppväxten i Marmorbruket, med en ekonomiskt sinnad morfar som funnit ett sätt att genom ett stängsel gratiskika in i Kolmårdens safaripark.

Riksbanken styrs av lagar och är oberoende från rådande politiskt styre, vilket är av stor vikt i synnerhet när det ekonomiska läget kräver tuffa penningpolitiska beslut – såsom att höja reporäntan med en procentenhet våren 2022.

– Vilken finansminister hade tagit det beslutet så nära inpå ett val?

Efter pandemin fanns ett uppdämt konsumtionsbehov. Den ökade efterfrågan på restaurangbesök och andra nöjen tillsammans med de skenande energipriserna bidrog till den höjda inflationen – eller ”kulflation”. Ofta plockas just energipriserna bort från inflationsberäkningar, beroende på framför allt oljans fluktuerande priser, för att få en mer stabil prognos.

Thedéen: ”Kronan har gäckat oss!”

Bilden som riksbankschefen målade upp för Handelskammarens medlemmar denna gråmulna februarimorgon var trots allt ganska ljus.

– Vi har sett ett kraftigt fall i bostadsinvesteringar, sade Thedéen, samtidigt som svensk arbetsmarknad hållits stabil.

Faktum är att sett till sysselsättningsgrad är Sverige trea i världen, även om lågkonjunkturen börjar sätta en del spår på arbetslösheten. Men inflationen går i rätt riktning och ekonomin spås vända i slutet av 2024.

Varför den svenska kronkursen varit så svag är något av ett mysterium, medgav riksbankschefen.

– Kronan har gäckat oss!

Det finns gott om hemsnickrade förklaringar på kronans uppgång och fall, men dem gav han inte mycket för.

Så vad tänker Erik Thedéen om en övergång till euron? Det finns fördelar och nackdelar med denna ”one size fits all”-valuta. Den erbjuder en ekonomisk krockkudde vid händelse av nationella händelser som påverkar ekonomin – såsom att granbarkborren skulle förstöra en stor del av den svenska skogen, till exempel. En gemensam valuta minskar också risker och underlättar handel. Samtidigt är euron långt ifrån bara ett ekonomiskt beslut.

– I Baltikum och Finland, exempelvis, handlar införandet av euro helt om säkerhetspolitik.

Riksbankschefen är dock tveksam till att euron skulle ha någon avgörande effekt för svensk ekonomi. Faktorer som utbildning, demokratisk ordning och säkerhetsläge påverkar mer.

– Jag är inte statsminister, värjde sig Erik Thedéen, när frågor om prissättning och hyresregleringar kom på tal. Men jag kan säga att Sverige behöver fler bostäder och hyresregleringen gör inte att nybeståndet ökar.

Rörligheten på marknaden stagnerar eftersom människor inte gärna flyttar från sin billiga bostad. Däremot kan det finnas andra, sociala fördelar med att reglera hyrorna.

– Jag är heller inte kommunalråd, bedyrade riksbankschefen på frågan om de offentliga investeringar i dessa tider då många kommuner tyngs av sämre ekonomi. Men det är klart att Sverige har uppenbara investeringsbehov i bland annat infrastruktur. Och välavvägda, långsiktiga investeringar är sällan felbeslut.

Erik Thedéens presentation hos Handelskammaren bevakades av såväl nationell som lokal media.

Efter frukostmötet gjorde riksbankschefen tillsammans med Simon Helmér, Rickard Widgren och Maria Björk Hummelgren besök hos Holmen, Campus Norrköping på Visualiseringscenter samt genomförde ett rundabordssamtal med regionala företag. Se bilder nedan.

217A3173
Rundabordssamtal tillsammans med företagsledare från hela vår region. På bilden Erik Thedéen och Simon Helmér.
217A3100
Företagsbesök hos Holmen. Henrik Sjölund, vd och koncernchef Holmen Lars Lundin, vd Holmen Board och Holmen Paper, Erik Thedéen, Sveriges riksbankschef. Med på mötet var dessutom Simon Helmér, vd Handelskammaren, Rickard Widgren, kommunikationschef Handelskammaren och Susanne Meyer Söderlind, pressekreterare Sveriges riksbank.
217A3113
Riksbankschef Erik Thedéen hos Holmen.
217A3163
Rundabordssamtal tillsammans med företagsledare från hela vår region.
217A3214
Besök hos Campus Norrköping och Visualiseringscenter. Från vänster: Rickard Widgren, kommunikationschef Handelskammaren, Anders Ynnerman, professor och avd.chef för Medie- och Informationsteknik LiU, Simon Helmér, vd Handelskammaren, Erik Thedéen, riksbankschef, Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Handelskammaren, Lisa Landgren, vd Norrköping Visualiseringscenter.
217A3206
Besök hos Campus Norrköping och Visualiseringscenter. Anders Ynnerman och Martin Rantzer presenterade spännande innovationer.
20240227 150255
Besök hos Campus Norrköping och Visualiseringscenter.
1 foto har lagts till 2
Martin Rantzer, campusråd för LiU i Norrköping.
217A3200
Strömt i strömmen på väg från Handelskammaren till Visualiseringscenter.

Göran Cars är högaktuell med en ny rapport om gränsöverskridande transporter. Rapporten presenterades under resan till Lübeck som arrangerades av Östsvenska Handelskammaren och Europakorridoren. Cars betonade att den nya undervattenstunneln kommer att förändra den infrastrukturella spelplanen. Inte bara i Tyskland och Danmark.

– Den betyder otroligt mycket för Sverige, för behovet av att frakta gods kommer att öka kolossalt. Med den här förbindelsen får vi en direktlänk till Europa. Vi bygger ju ihop Sverige, Tyskland och Danmark. Det blir avsevärt kortare restider. Allt talar för att vi kommer få kraftigt sammanväxande näringsliv och sysselsättning mellan dessa länder som i vissa avseenden blir en ny arbetsmarknadsregion, säger en entusiastisk Göran Cars.

Han fortsätter:

– Det är nog svårt att förstå vidden av det här. Det är en sak att Danmark kopplades samman med Sverige i och med Öresundsbron, men att Tyskland nu kommer att bli som en del av Sverige är svårt att tänka sig. Men det är en realitet. Det är ju betydligt närmare för en skåning att åka till Tyskland än att åka till Stockholm.

Tunneln ska vara klar 2029. Man får intrycket av att det här projektet har fortgått relativt smärtfritt?

– Relativt smärtfritt? Mer än så! Här har vi något att lära av i Sverige. För här har det varit en tydlig överenskommelse mellan Danmark och Tyskland hur projektet ska genomföras och finansieras. Man har haft tydliga spelregler, arbetsfördelning och en effektiv produktion. Vi har mycket att lära i Sverige för vi skulle kunna korta tider rejält genom att vara mycket tydligare i tidigare skede om hur projekt ska drivas framåt.

Vad betyder Fehmarn Bält-förbindelsen för den östsvenska regionen?

– Jag tror att den kommer att betyda mycket. Den här arbetsmarknaden som öppnar nu med den nya tunneln blir också intressant i Östergötland och Sörmland. Inte minst ur fraktsynpunkt, för det kommer att öka. Men också för persontransport. Både för nya arbetsmöjligheter men även rekreation och turism.

Men då gäller det ju att infrastrukturen i Sverige hänger med i utvecklingen…

– Det var mycket tråkigt att du ställde den frågan för här bli jag nästan lite deprimerad. Vi har ju regeringsbeslut på att satsa på Ostlänken och Skåne, vilket är bra. Men i Hässleholm och Linköping så är spårkapaciteten redan i dag nere på bristningsgränsen, och det här kommer inte att funka. Vi vet att vi kommer att få ett ökat resande både av personer och godsfrakter. Det klarar inte det här systemet! Vi får en midja med ständiga stopp och fördröjningar där vi inte kan använda tågtrafiken som vi skulle vilja och som efterfrågas. Det är en riktig knut vi har på vårt system som måste rättas till. Det funkar ju knappt i dag.

Han fortsätter:

– Dels måste man på nationell nivå se över de nuvarande besluten med infrastruktur och prioritera ett sammanhållet system för järnväg mellan Stockholm och Malmö via Östergötland. Men det är också viktigt att regionerna funderar hur man kan utveckla det regionala systemet för att maximera nyttan av den utvecklade tillgängligheten för företagen.

Läs mer: Se bilder och läs kommentarer från resan till Fehrman Bält

Under resans andra dag föreläste Göran Cars på Lübecks Handelskammare om vad tunneln innebär i form av ökad trafik och effekterna av Öresundsbron. Göran berättade även om hur han med anledning av den nya tunneln djupdykt i Lübeck som region där han belyste hur man inte bara kan förlita sig på att infrastrukturen ska lösa allt. Man måste se till att det finns en attraktivitet och vara medveten om risker. Lübeck tappar i och med tunneln en stor del av sin hamnverksamhet så det gäller att man ser potentialen och jobba med både positiva och negativa konsekvenser som kommer att uppstå.

– Se det här som en kickstart på ett långsiktigt och framåtblickande arbete för bättre förutsättningar för företagen i vår region att utvecklas och bidra till den gröna omställningen, uppmanade Simon Helmér, vd Handelskammaren.

– Vi har en historik i att göra bra saker och kraftsamla i viktiga frågor, tillade Johan Rydberg, vd Cleantech, och syftade på Handelskammaren. Organisationerna samarbetar ofta på olika teman, inte minst på hållbarhetsområdet.

Länsråd Ann Holmlid kompletterade:

– Det här handlar om miljö, klimat, säkerhet och konkurrenskraft – ja till syvende och sist om demokrati och kommande generationer. Vi har höga ambitioner och vi vill förklara – men inte försvara – varför tillståndsprocesser i dagsläget tar så lång tid.

Innan länsstyrelsen förklarade tågordningen i dessa processer, inledde utredare för regeringens pågående utredning om effektivare tillståndsprocesser, Rebecca Wennberg. Uppdraget är att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Syftet är att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning, som bidrar till att klimat- och miljömålen kan nås.

Utredningen ska vara klar i december 2024, så nu finns ett fönster för påverkan – och det mesta ska upp på bordet.

– Under hösten har vi mest fokuserat på problem, nu i vår ska vi börja titta på lösningar, berättade Wennberg, och välkomnar företag och näringslivsorganisationer att inkomma med förslag.

Medverkade under seminariet fick även Norrköpings hamns vd Henrik Åkerström och Mattias Brodén, Head of Business support functions på Holmen Paper, några frågor om vad de tar med sig från dagen. Att det finns mycket som företagen kan förbereda bättre för att förenkla och snabba på sina egna tillstånd, blev ett svar.

Arrangörerna avslutade seminariet med en uppmaning till åhörarna: hur ska organisationerna gå vidare i processen med att påverka utredningen – och i förlängningen bidra till en mer flexibel, effektiv och förutsägbar tillståndsprocess?

Bygg- och anläggningsbranschen får ofta statuera exempel för lågkonjunkturen. Det är en bransch som svänger fort, särskilt med projekt som är större och kostsamma. Småhussidan har mer eller mindre avstannat helt i och med att räntorna stigit i takt med inflationen och människor dragit sig för att låna till ett nytt boende.

Om detta och mycket mer pratade Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen och f d infrastrukturminister i regeringen Reinfeldt 2010-2014, när hon besökte Kammarforum den 25 januari. Ett 40-tal medlemmar från Handelskammaren och Byggföretagen kom för att lyssna till ”Cathis”, som hon är med alla.

– Det svänger fort i den här branschen, men det är också det som gör den så spännande, konkluderade hon.

Därtill berättade ESIC:s projektledare och Handelskammarens talesperson i infrastrukturfrågor Charlotta Elliot om status i Ostlänken – Sveriges största infrastrukturprojekt i modern tid.

– Det råder ingen tvekan om att länken är nödvändig och kommer att byggas, sa Charlotta med eftertryck. Ostlänken finns med i regeringens nationella plan och räknas som ett redan pågående projekt.

Detta bekräftades av Trafikverkets chef för den Sydöstra regionen Lennart Andersson, som även nämnde bland annat

  • E22 Förbifart Söderköping
  • Väg 35 Linköping Åtvidaberg etapp 3-4
  • Väg 51 Förbifart Finspång

med flera, som pågående projekt.

Samhällsutmaningar framåt från Trafikverkets horisont är bland annat Norrköpings hamn/Händelö, stadsutveckling och resecentrum i Mjölby samt Stångådalsbanans anslutning i Linköping. Med flera. Utmaningar viktiga för näringslivet på orterna, men för hela regionen och faktiskt hela Sverige att vi finner lösningar på – och finansiering för – snarast.

Konjunkturrapporten uppmärksammades i SVT, Folkbladet och SR P4.

I mitten av november skickade Handelskammaren ut en enkät till våra medlemsföretag där vi frågade hur de planerar den närmaste tiden beträffande efterfrågan, personalförändringar, konjunkturläge, företagets framtid samt regionens utveckling. Baserat på svaren har sammanställt en konjunkturrapport samt en enkel konjunkturbarometer, för att illustrera trycket i ekonomin just nu.

Måndagen den 22 januari bjöds medlemmarna in till rapportsläpp – denna gång helt digitalt för att så många som möjligt runt om i vår region skulle ha möjlighet att ta del av rapporten som nära 30 procent av medlemsföretagen bidragit till att ta fram. Faktum är att senhöstens enkätundersökning besvarades av rekordmånga 249 företag. Då Handelskammarens är näringslivets regionala röst och företräder våra medlemmar i många olika sammanhang i privat, offentlig eller medial regi, är de förstås vår ovärderliga källa till kunskap. Rapporten presenterades av vd Simon Helmér och näringspolitisk chef, Maria Björk Hummelgren. För att bredda den ekonomiska bilden i vår region bidrog även Oskar Stark, kontorschef Danske Bank, och Fia Blixt, företagsrådgivare på Arbetsförmedlingen.

På efterfrågesidan spår nästan hälften av de svarande en minskning kommande tre månader, medan cirka 20 procent ser en ökning. På tolv månaders sikt är det dock nära 40 procent som förväntar sig ökad efterfrågan. Förändringar på personalsidan brukar vara ett tydligt tecken på hur företagen går. I senhöstens undersökning uppger 16 procent av företagen att de behöver säga upp medarbetare, siffran ändras inte på ett års tid. På kort sikt behöver 19 procent anställa – en andel som ökar till över 30 procent på tolv månader. Det rör sig om ett 40-tal bolag som avvaktar lite på kort sikt men som inom en lite längre tidshorisont tar klivet och anställer fler.

graf

Sammanfattningsvis ger det här ett tryck på 2,7 av 5 i konjunkturbarometern. En lite svagare utveckling, som samtidigt ser ut att vända mot en lite mer uppåtgående trend mot slutet av året. Tron på den egna verksamheten är mycket stark i de östsvenska bolagen, 85 procent ser positivt på framtiden. Gällande den regionala utvecklingen generellt sett är tron på den också stark, 70 procent anger att de är positiva medan 20 procent är negativa. Jämfört med den förra mätningen är stödet inte riktigt lika gediget.

Förbättringspotential hittas inom samverkan över gränserna, såväl över kommungränser som mellan det privata och offentliga. Byggbranschens svaga utveckling lyfts också särskilt fram som oroväckande. Positiva faktorer som lyfts fram är regionens diversifierade näringsliv, stark industri, högt kunskapsläge och ryktbart universitet. Många bolag lyfter även Ostlänken och de affärsmöjligheter som infrastrukturprojektet kommer att ge.

Rapporten i sin helhet finns här.

Trafikverkets generaldirektör, Roberto Maiorana, och Mattias Lundberg, uppdragsledare på Trafikverket, har nyligen presenterat inriktningsunderlaget för infrastrukturplaneringen för perioden 2026-2037. De framhäver behovet av att rusta, modernisera och effektivisera vår infrastruktur, med särskilt fokus på kostnadskontroll. Viktiga aspekter inkluderar ersättningen av föråldrade signalsystem och omprövning av ej påbörjade projekt vid signifikanta förändringar i nyttor, tid och kostnad. Och så en dimension man inte haft förut, om ett transportsystem som ska klara klimat, trafiksäkerhet och yttre hot.

Samtliga trafikslag omfattas av underlaget, väg, järnväg, sjöfart och flyg. De två sistnämna finansieras dock i huvudsak på annat sätt än via nationell plan.

”Det kommer inte att vara möjligt inom nuvarande ram att upprätthålla infrastrukturens funktionalitet, återta eftersatt underhåll och genomföra alla investeringarna i nuvarande plan”, konstaterade Roberto. Det fattas ungefär 150 miljarder för det.

Den ekonomiska ramen på 959 miljarder kronor, oförändrad från den nuvarande planen, ställer Trafikverket inför hårda prioriteringar. Speciellt underhållsaspekten betonas, där det framkommer att vägunderhållet har bättre förutsättningar att återställas jämfört med järnvägsunderhållet, som kräver längre planering och större resurser.

Läs mer om medlemskap i ESIC här

Rapporten som Trafikverket nu har lämnat till regeringen handlar i huvudsak om just ekonomiska ramar och övergripande prioriteringar. Men redan namngivna och påbörjade projekt kommer genomföras, utan omprövning. Dit hör exempelvis Ostlänken.

Några reflektioner jag tar med mig är att det från näringslivets perspektiv är ohållbart att långsiktiga investeringar inte längre kan betraktas som tillförlitliga. Det är bra att ha en tydlig kostnadsbild för nya projekt, men det är inte effektivt att omfattande utreda alla möjliga projekt för att sedan skjuta upp eller lägga ner dem. Det är för mig främmande om näringslivet inte får ha dialog utifrån sina förutsättningar, som faktiskt kan innehålla både brister och behov gällande infrastruktur.
Jag noterar att Trafikverket även fortsätter att uppmärksamma och varna för brist på samhällsbyggare, särskilt inom järnvägsbranschen. Därför uppmanar man regeringen att ge dem i uppdrag att starta ett nationellt kompetensförsörjningsråd. Det är något vi på Östsvenska Handelskammaren länge dragit en lans för.

Avslutningsvis hoppas jag att en klar och bred överenskommelse för Sveriges transportinfrastruktur tar form. Utan ytterligare medel och möjligheten till alternativ finansiering kommer vi inte att uppnå den infrastruktur som är nödvändig för vårt lands fortsatta utveckling och tillväxt.

Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren

I korta drag, vad innebär CBAM? 

– Man brukar prata om att det är EU:s klimattullar på import, men det är egentligen inte en tull eller skatt. Det är inte fel, men rent definitionsmässigt är det något annat än en tull/skatt. Jag ser det som två delar; ena delen är en form av importavgift och den andra delen består av en utsläppsrapportering, säger Anders och Hanna fyller i:

– Precis, det är ett nytt system som införs. En mekanism helt enkelt.  

Vilka produkter omfattas av CBAM? 

– I första fasen är det import av koldioxidintensiva produkter som stål och järn, aluminium, gödningsmedel, elektricitet, vätgas och cement. Men tanken är att fler sektorer ska omfattas längre fram, säger Hanna.  

Vad händer nu efter årsskiftet? 

– Ett viktigt datum är 31 januari när första rapporten ska in. Sedan tickar rapporteringen på kvartalsvis, säger Anders.  

– Rapporteringen nås via Tullverkets e-tjänster i ett system som EU-kommissionen har tagit fram, berättar Hanna och fortsätter:  

– Kommissionen har nu också publicerat defaultvärden för koldioxid som man kan använda i sin rapportering i de två första rapporterna, om man till exempel har pratat med sin leverantör men inte fått all information än. Nytt är också att man nu i CBAM-systemet kan logga in på hemsidan där själva rapporteringen ska ske. Det vet jag att många undrat över innan årsskiftet, varför man inte kunnat se något på just rapporteringssidan förrän nu.  

Vilken är den vanligaste frågan ni får gällande CBAM? 

– Hur gör man den här koldioxidkalkyleringen? Och hur verifierar man att kalkyleringen som leverantören har kommit in med? Beroende på vilket material det handlar om, görs kalkyleringen på lite olika sätt. I genomförandeförordningens bilagor finns mer information om just hur man räknar ut utsläppen, berättar Hanna.   

– En annan vanlig fråga är hur får vi som företagare får in dessa uppgifter som krävs för rapporteringen. Då är svaret att vända sig till leverantörerna i första hand och annars använda sig av schablonvärdena vi nämnde tidigare inledningsvis, säger Anders.  

Vilka är era medskick och tips till företagen?  

– Ja, det finns ju jättemånga medskick! Men att ha koll på klassificering är A och O då CBAM grundas på detta, säger Hanna och får medhåll från Anders, som tagit fram ett exempel på detta som handlar om en campingstol tillverkad i aluminium: 

– Spontant tänker man nog att detta är en vara som omfattas av CBAM då den är tillverkad i aluminium, men vid efterforskningar hittar vi detta exempel klassificerat efter användningsområde istället, i detta fall som möbel. Där fanns undantag vilket innebär att campingstolen inte omfattades av CBAM-regelverket. På samma sätt kan det finnas exempel på varor som uppenbart inte är en CBAM-vara men som klassificeras på ett sätt som gör att den omfattas. Det är lurigt, men se över klassificeringen så att importen av varorna till EU blir rätt.  

– Därtill är det viktigt att ha koll på ursprung då vissa länder är undantagna CBAM, Norge exempelvis som är en av Sveriges viktigaste handelspartner. Men det är viktigt att skilja på varans verkliga ursprung och inte bara från var varan senast transporterades ifrån, fyller Hanna i.  

– Ytterligare ett tips är att inkludera fler kollegor i CBAM-arbetet för att kunna hantera frågorna på bästa sätt då det inte är en renodlad tullfråga och därmed inte helt enkelt att ro det i hamn själv. Finns det möjlighet så sätt ihop ett team med kompetens från olika avdelningar såsom kollegor med ansvar inom inköp, tull och skatt samt hållbarhet. Det är ett gemensamt arbete. Ta gärna fram en rutin och bestäm vem som gör vad, fortsätter Anders.   

– Till sist, det viktiga är att rapporteringen blir av. De två första rapporterna kommer det gå att ändra i under en period om det skulle behövas.  

Kontakt: 
Hanna Runald, customs and trade specialist  
+46 70 9300517 
hanna.runald@kpmg.se 

Anders Edlund, tax and excise duty specialist 
+46 73 8678445 
anders.edlund@kpmg.se

Ett av julledighetens måsten brukar vara det avkopplande nöjet att läsa eller se på de årskrönikor som bjuds. Frågan är dock om 2023 års upplagor kan kallas varken avkopplande eller nöjsamma. Istället gav de mest återblickar om krig, eskalerande brottslighet, sviktande ekonomi, rekordtemperaturer kopplade till klimatförändringarna samt en än mer polariserad politisk debatt. Undantaget var väl egentligen en rad svenska idrottsframgångar.  

Förra året bjöd onekligen på en del mörker och kännbara utmaningar också här i vår region. Samtidigt har vi många styrkor och möjligheter att vända utvecklingen i en mer positiv riktning. Vår östsvenska region med ett brett näringsliv står för en viktig baskraft, regionalt som nationellt. Den 22 januari sänder vi ett webbinarium där vi presenterar vår halvårsrapport över det regionala näringslivets syn på konjunkturen. Antalet svarande är rekordhögt. I svaren utläser vi hur företag verkar lösningsorienterat och fortsatt har stark tro såväl på sina egna verksamheter som regionens konkurrenskraft i stort. 

I oroliga tider blir samlingskraften i Handelskammarens opinionsarbete än viktigare. Kammaren är enligt lag förbunden att verka för främjandet av näringslivet samt företräda era intressen i relation till det offentliga. Under 2024 kommer vi oförtrutet fortsätta göra just detta – med extra fokus på effektivare tillståndsprocesser för att snabba på den gröna omställningen, pålitlig energiförsörjning liksom ett stärkt väg- och järnvägsnät inom och till/från vår region.  

Den 9 juni går Sverige åter vill val, denna gång för att välja våra 21 representanter i Europaparlamentet.  Vi på Handelskammaren ser det som vår skyldighet att upplysa och skapa engagemang kring EU-frågorna. Kunskapen om och vilka möjligheter som unionssamarbetet kan ge det östsvenska näringslivet, behöver höjas. Under valåret ökar förhoppningsvis antalet ackrediterade svenska journalister i Bryssel, vilket tidigare legat under 10 – en siffra att jämföra med över 30 i Washington. 

Se mer: Kolla i vår kalender efter event och utbildningar som passar dig

Ofta målar vi i Sverige upp bilden av EU som ett regleringsmonster, vilket väl ibland har sina orsaker. Men vi får inte glömma i grunden är unionen ett fredsprojekt, sprunget ur frihandel över gränserna. Vi gör klokt i att lära mer och dra fördel av det europeiska samarbetet på de sätt vi kan – det är vår gemensamma och demokratiska uppgift. 

Jämte ovan nämnda frågor kommer företagens ekonomiska situation och villkor fortsatt vara på allas läppar – så även våra. Redan nu finns flera intressanta seminarier upplagda i vår kalender, allt från vad som händer med den svenska kronkursen till krisen inom byggbranschen och villkor för utrikeshandel. Trots utmaningar här och nu, måste vi orka se framåt och arbeta tillsammans. Ökad förståelse och mer samarbete över gränserna tror vi banar vägen.  

Vi ses på Kammaren!

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Tillsammans med några av våra mest engagerade medlemmar gjorde vi ett lyckat besök i riksdagen och pratade regional näringspolitik med ledamöter från östgöta-, sörmlands- och gotlandsbänken. Sedan måste jag nämna vårt arrangemang i Almedalen med fullsatta seminarier och mingel, där vi i samarbete med våra systerkamrar i södra Sverige lyfte våra viktigaste frågor till en nationell arena

- Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

2023 har varit ett väldigt händelserikt år med då vi har genomfört 114 event där de flesta har varit fullbokade! Det jag blir extra glad över är att höra när en medlem berättar och att de har träffat flera nya kontakter som har lett till affärer eller samarbeten eller när de har lärt sig något nytt som de har börjat tillämpa direkt

- Annika Bornström, chef mötesplats och event

Vi summerar ett år med full aktivitet och med mycket frågor kring handel och export. Företagen är ju givetvis måna om att göra rätt i en omvärld som är turbulent och det är såklart betydelsefullt för oss att kunna hjälpa till med det vi kan. Under året har vi också haft flera uppskattade och spännande möten med skeppningsnätverket och gjort flera intressanta företagsbesök. Vi konstaterar att vi bor och verkar i en häftig och händelserik region!

- Emma Meijer, projektledare internationell handel

Många exporterande företag i vår region har upptäckt fördelen och smidigheten med en ATA-carnet, passet för dina varor när du reser med tex yrkesutrustning. I år har vi hjälpt till att utfärda mer än 560 stycken till våra kunder. Inför 2024 fortsätter vi med vår höga service och välkomnar fler att upptäcka vinsten, både i tid och pengar, med att använda en ATA-carnet.

- Anna Högberg, ekonomi- och HR-ansvarig

Vi gick in i året med Trafikverkets nya regeringsuppdrag kring de olika delarna av nya stambanor. Ostlänken låg fast, men visst kändes det olustigt när systembilden försvann. Nu ser vi att delar av de pausade och bortlyfta projekten är tillbaka och Ostlänken har rullat vidare hela året. De första förfrågningarna för volymentreprenader har gått ut och det känns som att vi spänner bågen för århundradets största infrastrukturprojekt ska förverkligas i tid.

- Charlotta Elliot, projektledare ESIC

En insikt som stärkts under det gångna året är att arbetet med 100-listan verkligen präglas av långsiktighet och vikten av att kontinuerligt lyfta frågan för att uppnå förändring. Dessutom tar jag med mig positiva minnen av samverkan som skett under 2023, med våra partners, kandidater på listan och våra kammarkollegor som nu också driver arbeten likt 100-listan.

- Jonna Hedlund, projektledare 100-listan

Jag har snart gjort mitt första år för Östsvenska Handelskammaren – ett år fyllt av nyförvärvade kunskaper och väldigt många intressanta och fina möten med våra medlemsföretag. Utifrån det faktum att vår verksamhet är påtagligt mångfacetterad, så blir min vardag enormt varierande. Det jag tar med mig från 2023 är en känsla av stolthet och tacksamhet över att få verka i en organisation som gör så mycket nytta för vårt regionala näringsliv, men inte minst för det värde våra medlemmar beskriver att de erhåller genom sina medlemskap

- Eva Hartzell, medlemsansvarig