Konsten att förena nytta med nöje, benämns ofta som något positivt och konstruktivt. Ungefär som att slå två flugor i en smäll. Näringsidkare och entreprenörer inbillar jag mig är särskilt skickliga på att hitta nöjet i själva nyttan. Det som driver, skapar engagemang, affärer och försörjning – även om det naturligtvis inte alltid är ett rent nöje, inte minst i dessa tider. Men kan inte nyttan ibland vara själva nöjet? Alltså att nöjet i sig ger nytta? 

Häromkvällen såg jag på SVT:s långkörare Go’ kväll där programledaren intervjuade, som så ofta i programmet, en nyutgiven författare. Just denna hade just skrivit en bok om fjärilar, insekter som fascinerat honom hela livet. Nu ville han dela med sig av sin kunskap så fler skulle intressera sig för och uppskatta de bevingade varelserna.  

”Vad är det för nytta med det då?” undrade programledaren. ”Ja, nyttan… den tycker jag kommer i andra hand. Framför allt är det kul”, svarade fjärilsexperten. Sedan utvecklade han resonemanget att om man lär sig mer så kan det leda till en förmåga att bättre läsa landskapet, vilket ger en bra grund för vidare miljöengagemang och så.  

Och det är förstås nyttigt med engagemang för miljöfrågor. Men är det inte också nyttigt att ha kul? Om det nu är att gå ut i sin trädgård eller en park och njuta av fjärilar, eller se en fotbollsmatch eller läsa en bra bok? Inte bara för att dessa nöjen också för med sig olika nyttor (vilket de ofta gör), såsom motion, frisk luft eller kunskapshöjande. Utan bara för att de är just roliga.  

Ett tydligt exempel är det numera rikskända läskförbudet i Gislaved. Kostchefen förbjöd läskservering annat än i undantagsfall på kommunens äldreboenden. ”Läsken tillför ingen kvalitet”, förklarade hon sitt beslut och tillade att när människor blir äldre blir vi mer och mer sötsugna. Och socker ligger, som alla vet, inte högt på några skalor över nyttigheter. Ingen nytta, alltså förbud. Men vad hände med nöjet?  

Som bekant backade kommunen från sitt beslut, återigen får de gamla i Gislaved dricka sin läsk. Till slut kom väl insikten i att kvaliteten finns i själva nöjet att få njuta av en läsk till maten, nyttigt eller ej. Unna sig något gott eller göra något kul ger glädje, livskvalitet och därmed också – just det, nytta.  

Man kan inte bara göra sådant som är kul, nej. Men man kan heller inte bara jaga nytta utan att ha kul. För försvinner nöjet är jag rätt säker på att nyttan också så småningom förtvinar. 

Maria Björk Hummelgren
Näringspolitisk chef

Hallå där Yvonne Anglesjö  – Vilka är det som kan söka era stipendier?

– Enligt stadgarna måste du vara folkbokförd i Norrköping och arbeta inom Norrköpings kommuns privata näringsliv. Ett stipendium kan vi ge till personer som vill gå eller går praktiskt inriktade utbildningar och som vill utvecklas. Det kan vara allt från högskoleutbildningar till yrkesrelaterade språkstudier. Personer som är mitt uppe i arbetslivet men som gärna vill utvecklas i sina roller. Testamentatorns vilja var att man gärna ska arbeta inom industriföretag men vi ser självfallet gärna sökande från andra yrkeskategorier också.  

Berätta hur ni väljer ut stipendiater!

– Man ansöker digitalt via johnlennings.se och fyller i en ansökan där man berättar om vilket syfte man har med att gå en utbildning och vilket mål man vill uppnå.

Styrelsen går igenom samtliga ansökningar och det kan hända att vi kallar vissa stipendiater till intervju. Varje år gör vi en bedömning av hur mycket kapital vi har att dela ut och av det avgörs hur många som kan få ta del av stipendiesumman och hur mycket det blir.

Ja, hur mycket pengar delar ni ut i stipendier?

– Det varierar från år till år. Eftersom hela verksamheten finansieras via avkastning på kapitalet och utdelningarna är lägre i år så påverkar det i sin tur vår möjlighet att dela ut lika mycket stipendier som tidigare år. Men man ska absolut söka, stöd kan ges till hela eller delar av kursavgiften.

Du är ju ny som styrelseordförande. Vad är det bästa med att jobba med Lennings stipendiefond?

– Att få vara med och göra skillnad för dem som söker! Att ge dem en möjlighet att utvecklas. Det är en fantastisk möjlighet som John Lennings gett oss genom att donera pengar som vi får möjlighet att förvalta och dela ut.

Vill du veta mer? Besök http://johnlenning.se

Med 660 röster mot 5 och 32 nedlagda gjorde ledamöterna tummen upp för det avtal som parterna kom överens om på julafton förra året. Sedan årsskiftet har handels- och samarbetsavtalet varit i bruk provisoriskt, men det bekräftas nu definitivt.

”Det innebär starten på fortsatta diskussioner, dialoger och förhandlingar för att ytterligare detaljera och fördjupa vad avtalet innebär. Framför allt ger det de bästa förutsättningarna för att EU ska kunna fortsätta arbeta konstruktivt med Storbritannien som en viktig vän och partner”, säger Anna Rehncrona, ansvarig för näringslivsutveckling på Östsvenska Handelskammaren.

Läs mer om avtalet, vad det innebär och hur man tillämpar det här.

Nu har möjligheten att ansöka om finansieringsstöd öppnat inom internationalisering, digitalisering och grön omställning. Är du ett företag som

• har 2-100 anställda
• har en omsättning på minst 1 miljoner kronor och högst 150 miljoner kr (baseras på föregående års bokslut)
• har arbetsställe registrerat i Sörmland
• vill växa
• har din ekonomi i ordning

så är det bara att ansöka senast 31 maj! Läs mer om checkarna och ansökan här!

Östsvenska Handelskammaren ingår i de regionala exportcenter som tillsatts av regeringen för att samordna och underlätta arbetet med internationaliseringsstöd i regionerna och är därför med och utvärderar ansökningar för affärsutvecklingscheckar inom internationalisering. 

Projektet, som löper på under 2021, går ut på att hjälpa företag i form av individuella rådgivningar men också att bjuda in till föreläsningar, workshops och seminarier. Rådgivningarna planeras att vara på plats i Nyköping och Oxelösund, medan föreläsningar, seminarier och workshops är i digitalt format och därför kan nå en större publik.

En första inspirationsföreläsning, med fokus på handeln, hölls i början av maj där bland andra Patrik Levin, VD för Gekås i Ullared spanade kring trender och det nya normala för handeln. Fler inspirationsföreläsningar med besöks- och handelsnära innehåll hölls under maj och juni månad. Dessa följs upp av mer skräddarsydda seminarier, workshops och individuella coaching tillfällen under både vår och höst.

Mer information om projektet och de olika aktiviteter som planeras finns här. För att orientera sig kring och anmäla sig till aktuella seminarier, besök vår eventkalender!

Hur ser framtidens arbetsliv ut? Aldrig tidigare har så många ställt sig den frågan. Såväl medarbetare och chefer som forskare och debattörer diskuterar vad som kommer hända efter pandemin. Kommer vi gå tillbaka till hur det var innan? Eller kommer det vara som nu där de flesta jobbar hemifrån?

– Ingen vet, men jag tror att vi kommer få ett nytt normal-läge som är en mix, säger Camilla Wallander, vd på Berghs School of Communication.

I Camillas spaning samlar hon 10 nycklar som hon tror kommer forma framtidens arbetsliv. Och det handlar bland annat om flexibilitet, samverkan och att vara mer ute är inne.

– På fritiden är många gärna utomhus och att vara ute tror jag kommer bli en del av arbetet i en högre utsträckning framöver. På Berghs ser vi nu över hur vi kan kombinera vår undervisning med att vara ute, inne och digitala. Det finns också fastighetsägare som nu börjar bygga utomhuskontor. 

Hur kan man jobba ute med ett traditionellt ”innejobb”?

– Det finns flera olika sätt, en av mina favoriter är walk and listen. 

Walk and listen?

– Ja, ett exempel som vi gjorde var att vi läste in affärsplanen och skickade den som ljudfil till medarbetarna med uppmaningen att ta en promenad och lyssna igenom den. När alla hade gjort det samlades vi i olika breakout-rooms för att diskutera. 

Något Camilla också tror kommer vara viktigt är en hållbar arbetskultur, och att det är upp till både chefer och medarbetare att bidra till den kulturen.

– Det är lätt, att när vi jobbar hemma mer, att allt blir jobb – att gränsen mellan vad som är jobb och fritid suddas ut. Då handlar det om att skapa sig en arbetszon och se till att den är ergonomisk. Se också till att du ”går till jobbet”, det kan du göra genom att ta en morgonpromenad, klä på dig arbetskläder och se till att avsluta dagen. 

Camillas 10 nycklar till framtidens arbetsliv  

1. Integrera lärande i arbetet

Allt och alla behöver utvecklas, såväl personer som företag. Och det är personer som utvecklar företag. Avsätt arbetstid för lärande och hitta arbetssätt och strukturer med mätbara mål på hur anställda kan lära sig nya saker. På Berghs ska våra medarbetare exempelvis samla på sig 100 timmars lärande varje år. Vi kan hjälpa företag att hitta sin Learning experience (LX).

2. Flexibilitet i centrum

Det har pratats om flexibla arbetsplatser och flexibla arbetstider under många år. Men vad har det egentligen betytt i praktiken? Begrepp som WFH (Work From Home), FROG (Fully Remote Organization), NMW (No Meeting Wednesday) och 3-2-2 (3 dagar onsite, 2 dagar hemma eller annan plats och 2 dagar helg) har dykt upp det senaste året och visar än mer på att flexibilitet står i fokus.

3. Kommunikation än viktigare

Kommunikation har alltid varit viktigt, men pandemin har gjort kommunikationen ännu viktigare – framförallt internkommunikationen. Det handlar om att hitta nya kommunikationsvägar och verktyg för att skapa sammanhållning, arbetsglädje och effektivitet i det nya normala. Under året har vi börjat använda en rad nya verktyg, bland annat Trello, Wonder, Miro och Slack. 

4 .Engagerande miljöer och metoder

Det handlar såväl om hur vi designar och möblerar våra kontor som hur vi skapar nya arbetsstrukturer och arbetsmiljöer. Vi vill ha engagerande miljöer att arbeta i där man kan välja att sitta själv eller i större ytor med andra. Likaså att fortsätta med metoder som kommit fram tack vare digitala möten även i framtidens fysiska möten. Det kan handla om incheckning och effektivitet.  

5. Etablera samarbeten

Samverkan är och kommer vara viktigare än någonsin – att hitta partners för att utveckla sitt företag, men också sig själv. Det kan vara genom co-working-spaces, möten och liknande.

6. Tänk in utomhus

Vi mår bra av att vara utomhus. Det visar forskning och magkänslan säger samma sak. Många spenderar idag sin fritid ute, men det går även att jobba ute med ett traditionellt ”innejobb”. Några exempel på att kombinera rörelse, jobb och att vara ute är:

• Walk and talk
• Walk and listen
• Walk and work
• Uteluncher
• Projektmöten i en park

Walk and listen är en av mina favoriter. Ett exempel vi gjorde var att vi läste in affärsplanen och skickade den som ljudfil till medarbetarna med uppmaningen att ta en promenad och lyssna igenom den. När alla hade gjort det samlades vi i olika break-out-rooms för att diskutera.

Fastighetsägare har nu också börjat bygga kontor utomhus och vi funderar på hur vi kan kombinera vår undervisning med att vara ute, inne och digitala. 

7. Omvärldsbevakning som en naturlig del

Att ha koll på sin omvärld är en förutsättning för många företag. Och kommer så vara även i framtiden. Det som sker nu är att vi också delar vår omvärldsbevakning med varandra. Det vi lär oss, och de trender vi ser, kan vi enkelt dela med varandra genom olika verktyg. Gör det. 

8. Skapa tid och format för idégenerering

Att inte utvecklas är att avvecklas. Idéer är avgörande för ditt företags framtid. Fundera ut hur du och din arbetsplats skapar en tillåtande miljö och struktur för idégenerering – såväl fysiskt som digitalt.

9. Skapa och inför ritualer

När många har långa arbetsdagar framför datorn, ofta helt själv, är det viktigt att hitta ritualer som bryter av. Någonting som inte behöver, och kanske inte ska, vara arbetsrelaterat. Etablera utvecklingsprojekt, testa speed-dating och nya återkommande eventformat. 

10. Bygg hållbar kultur

Det är lätt, att när vi jobbar hemma mer, att allt blir jobb – att gränsen mellan vad som är jobb och fritid suddas ut. Skapa dig en arbetszon och se till att den är ergonomisk. Det är lätt att glömma och bra att påminna sig om ibland. Se också till att du ”går till jobbet”, det kan du göra genom att ta en morgonpromenad, klä på dig arbetskläder och se till att avsluta dagen. 

Great Group är ett säljutvecklingsföretag som arbetar med kundanpassad säljutveckling, rekrytering och utbildning. De har sitt huvudkontor i Norrköping och nyttjar sitt medlemskap i Östsvenska Handelskammaren på flera olika sätt.

– För oss är det här ett oerhört viktigt medlemskap. Östsvenska Handelskammaren har fantastiska lokaler där vi kan ha våra utbildningar och kundmöten och vi får mycket energi, glädje och kunskap via alla de aktiviteter som handelskammaren ordnar, säger Mikael Waléen, vd Great Group.

Great Group har träffat många av sina kunder på handelskammaren aktiviteter och knutit viktiga kontakter.

– Utifrån ett affärsperspektiv har medlemskapet betytt jättemycket för oss. Vi har träffat många kunder här, faktiskt vår största kund under ett frukostseminarium. Och inte nog med det, idag har jag en partner i Great Group som heter Cissi Sandqvist och henne träffade jag också här, säger Mikael.

Östsvenska Handelskammaren driver näringspolitiska frågor vilka skapar bättre förutsättningar för företagande i regionen och således bidrar till en positiv samhällsutveckling.
– De här frågorna är oerhört viktiga för oss och för andra bolag i regionen och att Handelskammaren är med och driver dem gör medlemskapet till något som vi inte kan vara utan, säger Mikael.’

Handelskammaren är politiskt obundna, arbetar för ökad tillväxt och bidrar till sina medlemmars affärer – lokalt, regionalt och globalt. Blir du nyfiken på medlemskap? Läs mer HÄR. Är du nyfiken Great Group finner du deras sajt HÄR.

Vad vill du få reda på? Kanske är det vad kunderna tycker eller hur medarbetarna mår? Oavsett så är webbenkäter ett värdefullt verktyg för att samla in den information som ditt företag behöver för att få nya och viktiga insikter om hur ni kan bli ännu bättre.

– Det är bättre att veta än att tro, säger Jonn Ohlin, medgrundare och vice vd på undersökningsföretaget Nordic Survey.

Jonn har arbetat inom undersökningsbranschen i 12 år och här delar han med sig av sina bästa råd för hur du ska tänka inför, under och efter för att få ut bästa tänkbara resultat – helt enkelt nå framgång med din marknadsundersökning.

1. Var tydlig med syfte och målsättning

Allt börjar med förberedelserna – grunden som läggs här är avgörande för att undersökningens genomförande och utfall ska bli lyckat. Se till att syfte och målsättning är tydligt kommunicerat internt så samtliga projektmedarbetare förstår vikten av undersökningen. Då kan de också kan bidra med sina infallsvinklar.
Börja med att ställa er frågan: Vad vill vi veta? Är det exempelvis hur nöjda era kunder är eller vad som kan få kunderna att vilja köpa mer? Nästa fråga att ställa sig är: Vad ska vi göra med informationen?
Frågeställningarna möjliggör att ni på ett snabbare och mer effektivt sätt kommer ha en större nytta av resultatet från undersökningen.

Se också till att respondenterna förstår syftet med undersökningen, därför är det klokt att inleda med ett par korta meningar om syftet och självklart vilka som står bakom den. När det är tydligt vad som man som respondent är med och bidrar till, ökar det engagemanget för att fylla i enkäten.

2. Tänk utifrån ett respondentperspektiv

Som man frågar får man svar. Ställ dina frågor på ett sätt som är enkelt att förstå och som kan förstås av alla. Det ska inte vara en knepig fråga eller en fråga som kan tolkas på flera sätt. Fråga inte om flera saker samtidigt – en sak i taget. Ett tips är att ställa de enkla frågorna först och de mer komplicerade frågorna i slutet av enkäten.
Med fördel kan man ha en bred täckning med många svarsalternativ och lägg gärna till ett ”annat” alternativ, om det är något svarsalternativ som ni missat kan respondenterna själva skriva in de alternativ som passar hen bäst. Glöm inte att lägga till ”vet inte’’ eller ’’ingen uppfattning” som ett svarsalternativ.

3. Testa enkäten internt innan ni skickar ut den

Fel gör vi alla, men ett smart drag för att undvika det är att testa enkäten internt innan ni skickar ut den till den tänkta målgruppen.
Låt gärna alla i projektgruppen gå igenom och svara på enkäten, men bjud även in andra personer att ge sin feedback innan ni skickar ut undersökningen. Här kan man välja att skicka som förhandsgranskning eller testa att skicka skarpt till testarna. Om ni väljer det senare alternativet kommer svaren att registreras, så glöm inte att rensa era testsvar innan ni skickar ut den färdiga enkäten.

4. Följ resultatet i realtid

Vissa är snabbare på att svara än andra. Att följa resultatet i realtid innebär att man i ett tidigt skede kan börja agera på de insikter som ges och därmed ger ett försprång inför den fortsatta analysen. 

Sammanfattningsvis ska undersökningar vara enkla och förståeliga. Enkelhet ska genomsyras i hela processen, för dig som planerar undersökningen, för respondenterna och för dig som analyserar resultatet.

Vi på handelskammaren intervjuar återkommande experter och ber dem ge ”fyra råd”. Vill du läsa fler gör du det här.

Läs mer om Nordic Survey här.

På 100-listan finns över 160 skarpa namn på kvinnor utbildade i styrelsefrågor och med mycket kunskap och erfarenhet. Här kan företag gå in och direkt söka och hitta sin nästa styrelseledamot.

– Listan visar att det finns gott om kompetenta kvinnor inom alla områden, redo att ta ett styrelseuppdrag. Så det där argumentet att det inte går att hitta lämpliga kvinnor håller inte längre. Det vill vi gärna uppmärksamma en dag som denna, säger Jonna Hedlund, projektledare för 100-listan.

Men 100-listan är mer än en gedigen lista. Det är också ett långsiktigt påverkansarbete för att öka kvinnors representation i styrelser och kunskapen om vad bolagen vinner på att satsa på mångfald i styrelserummen. Det finns flera undersökningar som visar hur jämställdhet leder till lönsamhet.

– Ju fler infallsvinklar och erfarenheter man får in i sin styrelse, desto bättre för bolagets utveckling. Utvecklingen för fler kvinnor i styrelserummen har gått framåt på senare år, men vi är fortfarande en bit från varannan damernas. Vår senaste undersökning visade att cirka 23 procent av styrelseledamöterna i regionen är kvinnor, säger Jonna Hedlund.

Här kan du läsa ett längre reportage om 100-listan, publicerad i Corren den 8 mars 2021.

Här kan du läsa mer om 100-listan.

Kontakt:
Jonna Hedlund, projektledare
011-19 69 93
jonna.hedlund@east.cci.se