– Idag är miljö inte en separat fråga utan är integrerat i hela arbetet och processen hos företagen. Miljöfrågorna är en nyckel till hela investeringen och en självklar del i lösningen, klargör Johan Rodéhn, vd och miljökonsult på Structor Miljöpartner.

Miljöspecialistföretaget Structor Miljöpartner är ett av 36 bolag inom Structorgruppen. Företagen som ingår i gruppen arbetar utifrån sin egen tekniknisch och specialistkompetens. Bolagen är småskaliga och fristående och de samverkar när det behövs i olika projekt.

På Structorföretaget i Nyköping arbetar sju medarbetare där samtliga är miljökonsulter.  

– För oss är det viktigt att alla medarbetare är aktiva konsulter i uppdrag, och även jag lägger merparten av min tid aktivt i uppdrag, säger Johan Rodéhn.

Johan berättar att de arbetar projektbaserat där de intar rollen som miljöstrateg och därmed ansvarar övergripande för miljöfrågorna i det specifika projektet. Arbetet kan exempelvis innebära att säkerställa myndighetskrav, detalj- och översiktsplanering, miljötillstånd eller riskbedömning vid förorenade områden och byggnader. Man har kunder i flera olika branscher, däribland fastighetsutveckling, industri och vindkraftsutveckling.  

Miljöomställningen går fort framåt. Johan betonar vikten av att ha med miljö och hållbarhet i beräkningen och ställer sig frågan; vad kostar det att inte gå över till hållbara alternativ till exempel?

Han förklarar vidare att man bör ha ett positivt angreppsätt och att se till möjligheterna och vägen framåt för lösningar, även om allvaret i klimatläget också behöver betonas.  

Har ni några spännande projekt ni vill dela med er av?

– Det är nog våra projekt med vindkraft som sticker ut och som även intresserar många. Vi har särskild kompetens inom miljöprövning av vindkraft hos oss och med projekten arbetar vi i hela Sverige – från norr till söder.

– Det sker nu en snabb utveckling och produktion med omställningen till förnybar energi, och där spelar vindkraften en viktig roll idag. Vi ser också att det nu tas initiativ nationellt för att stimulera ytterligare vindkraftskapacitet och genom det kunna säkerställa framtida elförsörjning, säger Johan.

Miljökonsulterna är också involverade i stora uppdrag i regionen som präglas av projekt kopplade till Ostlänken och dess regionutveckling. Stor efterfrågan finns inom fastighetsutveckling i närområdet.

– Ett av våra mest spännande projekt i Nyköping är utvecklingen av området Nöthagen, centralt vid resecentrum. Där är vår roll att agera miljöstöd i fastighetsutvecklingen och vi är med och för in miljöperspektivet från tidig start till slut.

– För oss är det viktigt med helheten och att vi är med i projekten från början till slut. Det ger ett stort värde att jobba tillsammans tidigt i processen, säger Johan.  

Nöthagen ska framöver omvandlas från industriområde till en ny stadsdel där detaljplanen inkluderar 1600 lägenheter, förskola och skola och även plats för butiker och kontor.

För de stora byggprojekten i regionen de kommande åren, såsom Ostlänken och bostadstillväxten, ser de utmaningar med kompetensförsörjningen hos flera aktörer. Samma utmaning finns hos företagets kunder och hos Structor Miljöpartner själva.

– Utmaningen ligger i att hitta rätt kompetens framöver då behovet är stort på många håll och vi behöver bli fler för att räcka till.

Johan berättar att de alltid är på jakt efter fler duktiga medarbetare. Själv har han arbetat på Structor Miljöpartner sedan 2009.

Vem är då Johan Rodéhn?

– Jag har arbetat här i olika roller och för två år sedan tillträdde jag som vd. Jag gillar att utveckla bolag och att ge människor möjlighet att växa och vara betydelsefulla. Det är häftigt att ge medarbetarna möjlighet att få komma in i spännande sammanhang som många av våra stora projekt innebär, säger Johan.  

Johan är uppvuxen i Falköping men landade i Nyköping tillsammans med sin familj. Här trivs han bra och hyllar Nyköping för den livskvalitet som finns här.

– Det är fantastiskt att kunna jobba i stora projekt där man gör skillnad och är med och påverkar framtiden men också att kunna ta cykeln till jobbet och ha tid över till att vara fotbollstränare. Att ha balansen i livet mellan ett betydelsefullt jobb, familjelivet och en aktiv fritid – det är hållbarhet för oss!

Hur ser ni på framtiden?

– Framtiden är ljus. Vi jobbar med avgörande frågor och något som ständigt är aktuellt. Det är fascinerande att man med sju medarbetare kan driva mycket och så stora frågor, avslutar Johan.

I somras gav regeringen Trafikverket i uppdrag att redovisa uppdaterade och kompletterande uppgifter om nya stambanor för sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö inom en investeringsram på 205 miljarder kronor, i 2017 års prisnivå. Syftet är att ge regeringen underlag för det fortsatta planeringsarbetet och finansieringen av utbyggnad av nya stambanor. Uppdraget ska slutredovisas den 28 februari 2021.

Ostlänken, mellan Linköping och Stockholm, utgör en del av det utökade stambanebygget men är till skillnad från hela stambanan redan en del av Trafikverkets uppdrag i nationell transportplan. Det gäller även sträckorna Borås-Göteborg och Hässleholm-Malmö. Arbetet med Ostlänken fortgår därmed parallellt med utredningsuppdraget för hela stambanan.

Då centrala stationslägen ses som kostnadsdrivande, har Trafikverket tagit fram tre alternativ för att de nya stambanorna ska rymmas inom angiven kostnadsram. Samtliga tre alternativ innebär färre stationslägen, såväl centrala som externa. I det första är bara Nyköping angivet som centralt stationsläge, Norrköping och Linköping får externa stationer och Skavsta och Vagnhärad är inte ens med på kartan. I alternativ två och tre är Vagnhärad och Nyköping helt bortplockat och Norrköping och Linköping får externa stationer.

Trafikverket poängterar att utredningsalternativen inte ska ses som färdiga utan som just jämförelsematerial. För Östsvenska Handelskammaren är jämförelsen tydlig: sett till hållbar samhällsekonomisk nytta och tillväxtmöjligheter bör utredningsunderlaget avfärdas.

– Ur ett näringslivsperspektiv står det helt klart att ingen av de tre varianterna som tagits fram är något alternativ till det arbete som pågår med Ostlänken. Det är inte rimligt att helt bortse från de regionala och lokala vinsterna med en utvidgad arbetsmarknadsregion och utökad pendling, förbättrade godstransporter och tillväxtfrämjande stadsutveckling, för att hålla en snålt tilltagen kostnadsram, säger Pia Carlgren, t f vd Östsvenska Handelskammaren.

– Med tanke på den kraft som lagts ner för att omforma och bringa nyttorna med Ostlänken till stadskärnorna längs tillväxtstråket, vore externa stationslägen ett enormt resursslöseri och respektlöst mot dagens och framtidens skattebetalare. Det ser vi som uteslutet, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Därför har vi investerat i utrustning som gör att ni kan hålla i proffsigare digitala möten, event, utbildningar eller seminarium hos oss.

Vad erbjuder vi?

• Vi har 2 fasta kameror, 98 tum tv-skärm för bra bild, mikrofoner (mygga, handmick och konferenstelefoner) och bildväxlare.

• Vi kan starta upp ett Zoom- eller Teamsmöte till er och vara er assistent i mötet, och hjälpa till med tekniska frågor samt hålla koll på chatten.

• Vill ni involvera deltagarna kan vi lägga upp till exempel omröstningar i Menti eller dela upp dem i breakOut rooms i Zoom för diskussioner.

• Ni kan också hålla i hybridmöten, till exempel vid ett styrelsemöte där några deltagare är med på distans och ett par sitter med fysiskt i rummet.

För att få ut det bästa möjliga av era möten och seminarier hjälper vi gärna till med rådgivning innan er definitiva bokning.

Vi har också ökat på ventilationen i våra mötesrum för att säkra inomhusluften för er som önskar ett hybridmöte där några personer befinner sig på plats i våra lokaler.

Hör av dig till annika.bornstrom@east.cci.se för att höra mer och för att få prisuppgift.

Vi kan stötta er i ert digitala möte.

1997 startade hennes far Peter Wistbo företaget. 2002 ombildades bolaget till det som idag är Wistbo Information. Med driften i fokus har företaget tagit fram och utvecklat en driftportal – en kommunikationsplattform för att säkerställa att driften fungerar och kommunikationen sker korrekt och tryggt.

– Det är sällan system är framtagna efter driftpersonalens behov och utmaningar. Tidigare var det på sin höjd post-it-lappar eller ett kollegieblock mellan skiften med information om vad som hänt eller en anpassning i ett befintligt system med helt andra ursprungliga användningsområden. Med hjälp av vår tjänst säkerställs att inget viktigt missas eller försvinner, säger Angelica.

Plattformen hanterar allt som rör driftpersonalen under en dag, som att lämna över information skiften emellan, rapportera avvikelser, entreprenörer och genomföra kvalitetssäkrade ronderingar.

Att skapa värde för kunderna och människorna som använder systemet är det som allt handlar om menar Angelica. Wistbo Information har få men stora kunder främst inom energibranschen som kraft- och värmeverk.

– Vi har 33 kunder som tillsammans omsätter 22 miljarder. Det är lite häftigt att vi som relativt litet företag är samarbetspartner till de här stora.

Och för vare sig Wistbo eller Wistbos kunder har Coronapandemin påverkat dem något märkbart.

– Våra kunder var vana att arbeta digitalt, för dem märktes knappt omställningen från fysiska till digitala möten och arbetssätt.

Rätt medarbetare viktigast

Intresset för Wistbo Information som företag har växt i takt med att företaget gjort detsamma. Idag är de sju anställda och kännedomen om företaget är stort inom energibranschen runt om i Sverige, även om man i Norrköping fortfarande är en relativt anonym aktör. Förfrågningarna blir fler och fler och från nya branscher och nu planeras för att växa ytterligare med bland annat förstärkning på säljsidan.

– För oss handlar allt om kvalitet i alla led i företaget. Det är så otroligt viktigt att allt blir rätt. Ska vi växa med fler kunder eller nya branscher måste vi anställa och då måste vi verkligen hitta rätt människor. 

Och hittat rätt människor kan man säga att de lyckats med hittills. Inte en enda har slutat på företaget. 

– Det är inte systemet som är styrkan, det är människorna bakom. Det går att lära sig i princip allting, men drivkraften, hjärtat och engagemanget är något man har som person.

Med pappa som chef

Peter Wistbo är fortfarande ägare och tillika vd för företaget. Sedan några år tillbaka arbetar hans två döttrar Angelica och Johanna i företaget. Så, hur är det att jobba med pappa?

–    För oss är det väldigt viktigt att han är Peter på jobbet, och inte pappa. Vi måste skilja på sak och person och person och person. Det var inte självklart att jag eller vi skulle jobba på företaget men med facit i hand var det verkligen rätt beslut – för oss alla tre.

Angelica började på företaget för sex år sedan, innan arbetade hon 17 år på Holmen Paper i olika roller. Som försäljningsansvarig på Wistbo har hon fått fria händer att bygga och utveckla försäljningsavdelningen. 

– Förut gjorde Peter allt, nu har vi byggt upp en försäljningsavdelning, även om den är liten. Det har överlag varit en framgång för vår verksamhet att anställa expertkompetens inom olika områden, som när vi anställde vår apputvecklare.

Med fokus på att det ska gå bra för kunden fortsätter Wistbo sin framgångssaga, som den snabbfotade, kostnadseffektiva och lilla leverantören till de stora aktörerna. 

Här kan du läsa mer om Wistbos historia.

Det krävdes en snabb omställning från fysiska till digitala event och möten när pandemin slog till. Några ställde in, andra flyttade fram och en del ställde om till digitala lösningar. Nu har det gått några månader men pandemin håller fortfarande ett hårt grepp om oss, samtidigt som behovet av att träffas och utbildas är minst lika stort. Något som går utmärkt, och i vissa fall bättre, med bra genomförda digitala events.

– Vi var snabba på att erbjuda nya digitala möteskoncept och sedan i våras har vår fullutrustade digitala studio gått för högtryck. För oss är det digitala mötesformatet lika viktigt som det fysiska mötet och med vår erfarenhet, kreativa förmåga och tekniska kunnande hjälper vi våra kunder med att skapa ett proffsigt intryck som ger avtryck även i digitalt format. 

Men man måste tänka till menar Patrik. Det går inte bara att flytta över det fysiska mötet och tro att det ska fungera digitalt. 

– Det är helt olika saker, försök inte ens att göra en kopia av det fysiska mötet digitalt. Ett digitalt event är något annat och du måste tänka på designen och paketeringen av eventet. 

Håll tittarna alerta

Att korta ner eventen och tänka tv-format är några saker som hjälper dig lyckas. 

– Tänk mycket mer tv. Använd fler kameror och växla mellan olika typer av innehåll. Låt varje inslag vara kort och koncist för att hålla tittarna alerta. Korta också ner hela eventet, det är inte för inte som en film är på 1,5 timme. Om ett tv-program eller film inte är längre, hur ska vi då kunna begära att våra tittare ska orka titta en längre tid på ett ”seriöst” ämne?

Ett annat är att öka interaktiviteten i mötena.

– Engagera dina tittare. Låt dem svara på frågor, arbeta i workshops, lägg in en tävling, inkludera flera röster med mera. Något vi sett varit framgångsrikt är att ha ett och samma event på fler orter samtidigt. Då kan du sända från och till alla orter samtidigt och låta alla vara ”huvudscen” någon gång. Det skapar en extra dynamik och gemenskap i eventet.

Likt det är två helt olika saker med ett fysiskt event och ett digitalt event är det också helt olika saker att som talare stå på en scen och prata inför en publik mot vad det är att stå och prata in i en kamera. Något som kräver coachning samt träning och en tjänst som efterfrågats mer av Imponeras kunder. 

– Det handlar om att träna och göra personen trygg och bekväm framför kameran.

Högre krav

Pandemin krävde omställning. En del tog den till sig och agerade snabbt. Och de flesta var glada för alla event som överhuvudtaget arrangerades. Acceptansen för rundgång, mikrofoner som inte är påslagna, teknikstrul och power-pointbilder man inte såg innehållet på var hög. Men den tiden är nu förbi.

– Nya tider kräver nya lösningar. Och digitala möten är nu en del av vår nya vardag, då kommer vi som tittare också ställa högre krav. Målgruppen är värda det och kommer kräva det av avsändaren. Så nu får det vara slut på långtråkiga teamsmöten, knackiga sändningar och röriga presentationer.

Paketeringen, designen och innehållet är viktigare än någonsin, men grunden är ändå densamma, nu som före pandemin. Att landa i frågan varför ett event ska genomföras, vad det är för budskap som ska förmedlas och vilken kunskap och känsla mottagaren ska ta med sig när den lämnar eventet. 

– Man måste acceptera att det är som det är och inte konstla till och försöka göra sina fysiska event digitala. Det är ett sinne som inte är med, men det går att göra riktigt bra digitala event. Och det är lönsamt, roligt och effektivt.

För ett lyckat event, gör så här:

1 Ta reda på varför ni ska göra eventet. Kan ni inte svara på den frågan, avvakta med att göra ett event. Tydliggör mål och syfte och vilka budskap ni vill för medla, max 3 budskap. 

2 Tänk inte på hur eventet hade varit om det var fysiskt. Tänk hur ni kan göra det bäst digitalt. Det går med små, enkla medel att skapa spännande dynamik i eventen. Våga ta steget och prova. De flesta tycker det är både spännande och inspirerande. 

3 Korta ned evenemanget. Om det är svårt, gör hellre två event. Våga välja väg.  

4 15 minuter. Så långt bör ett inslag max vara innan det är dags för något nytt. Variera innehållet och bjud in till dialog. Det håller tittarna alerta.

5 Skapa interaktivitet, engagera dina tittare på olika sätt. Kan vara genom workshops, chatt, frågor eller likande. Koppla upp en eller flera personer via länk.

6 Tänk tv-format. Ha inte bara en föreläsare, utan växla med intervjuer, spela upp filmklipp 

7 Träna personerna så att de blir bekväma framför kameran. Du måste vara väl förberedd, det är mindre förlåtande framför en kamera än på en scen.

Tänk på det här gällande teknik och plattformar

1 Kolla så ni har bra och stabil uppkoppling, använd gärna fast lina.

2 De flesta streamingplattformar är bra men välj plattform noga utifrån ert programformat och behov. Plattform med minimal fördröjning är t ex Zoom och  Teams. Om det fungerar med viss fördröjning i programformatet så finns många flera plattformar såsom Youtube, Vimeo och Screen9 m fl.

3 Tänk på ljudet och säkerställ att alla hörs bra. Använd gärna extern mikrofon.

4 En bra ljussättning gör stor skillnad. Sitt inte i motljus.

5 Använd gärna fler kameror och växla emellan för att skapa ett mer levande event. 

Företagspresentation

Östsvenska Handelskammaren ägs och drivs av närmare 900 företag med 45 000 medarbetare i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi är politiskt obundna, arbetar för ökad tillväxt samt bidrar till våra medlemmars affärer – lokalt, regionalt och globalt.

Vi vill tillsammans med dig skapa en stark och framgångsrik region. Infrastruktur, näringslivsklimat och kompetensförsörjning är exempel på samhällsfrågor som vi tycker är extra viktiga att jobba med. Vår kultur bygger på våra värdeord – driv, hjärta och skärpa och i vår vardag är du del av ett starkt team med positiv kultur och ett modernt ledarskap. Hos oss bidrar du till att skapa tillväxt och lyskraft i vår framtidsregion.

Arbetsuppgifter och ansvarsområden

Som kommunikations- och pr-ansvarig ansvarar du genom att leda, planera och driva Handelskammarens övergripande kommunikationsarbete.

Du kommer att arbeta med en tydlig inriktning mot pr och public affairs, med ansvar för strategisk planering och genomförande av kommunikationen kopplat till Handelskammarens påverkansarbete. Det sker i nära samverkan med Handelskammarens Näringspolitiska chef.

Du har en strategisk förmåga men är också en driven operativ kraft som skapar relevant innehåll, projektleder olika typer av kommunikationsaktiviteter samt är ett stöd till kollegorna i frågor som rör kommunikation.

Tjänsten innebär också att du är teamledare för Handelskammarens kommunikationsgrupp, där du blir en del av ett starkt team tillsammans med marknadskommunikatör och marknadsadministratör.

Din profil

Vi söker dig som har högskoleutbildning, som exempelvis MKV, statsvetenskap alternativt Berghs, IHM eller motsvarande.

Du har erfarenhet av pr och public affairs, troligtvis från byrå, större företag eller branschorganisation samt av omvärldsbevakning och analys liksom påverkansarbete och opinionsbildning. Du har också arbetat med varumärkesfrågor, företagsövergripande kommunikation samt pressaktiviteter och mediekontakter. Vidare har du mycket goda språkkunskaper med förmåga att uttrycka dig väl i svenska, i såväl tal som skrift.

Du har ett stort intresse för samhällsfrågor och förståelse för såväl politik och näringsliv som det moderna medie- och kommunikationslandskapet. Kunskaper om samhällsbyggnad och samhällsekonomi är meriterande. Du har vana vid att arbeta i olika typer av verktyg och plattformar såsom t ex wordpress och sociala medier. Det är meriterande att kunna arbeta i Adobe Creative Cloud, främst Photoshop och Indesign.

Som person är du engagerad och förtroendeskapande med god social förmåga och intresse av att skapa kontakter och bygga relationer.

Vid en intervju kommer vi att fästa stor vikt vid kompetenser som problemlösning, påverkan/influens, kommunikation, relationsbyggande, initiativförmåga och planering.

Ansök redan idag!

Passar du in på ovanstående profil, tveka inte att ansöka redan idag!

Glöm inte att motivera så utförligt som möjligt varför just du är lämplig för denna tjänst och att uppdatera dina uppgifter i ditt CV.

Sök tjänsten genom att klicka på länken till ansökan. För frågor gällande tjänsten eller rekryteringsprocessen vänligen kontakta ansvarigt rekryteringsteam;
Peter Ardenfors och nås på 0727-443495 eller på peter.ardenfors@unikresurs.se

Väl mött!

Länk till ansökan

Ramboll har nyligen slutfört en omfattande undersökning av vilka yrken som kommer att krävas för att bygga Ostlänken och de nya stambanorna i Sverige. Syftet är att identifiera brister och risker. 

Det är trafikverket som anlitat Ramboll för utredningen av arbetskrafttillgången.  

– Vi vill ha ett så bra underlag som möjligt för att kunna föra en dialog med alla parter kring hur vi kan lösa detta, säger Rolf Lundgren på Trafikverket.

Under Östsvenska Handelskammarens event ”Ostlänken, javisst! Men vem ska göra jobbet” deltog representanter från Trafikverket, Myndigheten för Yrkehögskolan och regionala politiker. Eventet filmades från Handelskammarens Kammarforum i Norrköping och sändes digitalt för deltagarna. 

Ramboll har tittat på samtliga tänkta delsträckor för nya stambanor, olika yrkesgrupper, moment och aktörer i sin undersökning. 

Ostlänken kommer totalt att behöva 34  000 årsarbeten och peaken för när det kommer att gå åt mest arbetskraft är runt 2032.  Viktigt att tänka på är att det inte bara fattas kompetens inom byggsektorn utan även inom andra viktiga yrken som lantmätare och arkeologer. Ramboll har identifierat 90 olika yrkesgrupper som behövs i olika utsträckning behövs för att bygga stambanor. 

Fler jobb som man ser en potentiell stor brist inom är civilingenjör, anläggningsdykare, anläggningsarbetare, svetsare, elektriker, bergsprängare och arkeologer. 

– Den väntade konsekvensen blir förseningar och det finns även risk för kostnadsökningar och konkurrens om arbetskraften med andra stora projekt, säger Andreas Pistol. 

Han beskriver exempel bristen på arkeologer som en ”klassisk flaskhals” där det tar tid i inledningsskedet om det inte finns tillräckligt med arkeologer som kan undersöka en tänkt byggplats. 

Inger Nordahl från Myndigheten för Yrkeshögskolan var med på länk för att ge utbildarnas perspektiv. 

– När man bygger utbildningar är idealet att initiativet kommer från yrkeslivet så att man tillsammans kan bygga utbildningen. Man vill alltid rigga utbildningen så att det träffar rätt mot behovet, säger hon. 

Inger Nordahl beskriver att en hel del av de utbildningarna som leder till de yrken som ska bygga nya stambanor inte fylls idag.  Och att det idag inte utbildas tillräckligt många. 

– Det är ett stort gap mot ert behov, säger Inger Nordahl. Senaste året ställde utbildningssamordnare in flera utbildningar på grund av för få sökande. 

I en efterföljande paneldebatt där politiska representanter från kommunerna längs Ostlänkensträckan deltog, kom det att handla en hel del om hur man ska locka unga personer till de aktuella yrkena. Panelsamtalet leddes av Handelskammarens näringspolitiska chef Maria Björk Hummelgren. 

– När börjar vi? När blir det skarpt läge? Det tar tid att rekrytera alla dessa personer. Ju närmare vi kommer byggstart desto mer fokus får vi på dessa frågor, med det är en stor utmaning sa Urban Granström (S), kommunstyrelsens ordförande, Nyköping. 

– Det måste bli en mycket mer attraktiv bransch för hela samhället. Kvinnor och nyanlända också. Vi i de stora kommunerna har ett stort ansvar, sa Fredrik Lundén (M), arbetsmarknadsnämndens ordförande, Linköping 

Elof Hansjons (S), utbildningsnämndens ordförande, Södertälje var med på länk. 

– I många yrken finns det en brist generellt i samhället så det är yrken som vi vet att det är tryggt för ungdomarna att söka sig till redan idag. Jag efterlyser fler aktörer som vill vara med och visa ungdomarna och föräldrar dessa attraktiva branscher. 

Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping instämmer i att ungdomarna måste få bättre information om i vilka yrken det är lätt att få jobb. 

– Vi måste från samhällets sida styra utbudet ännu mer. Elevens val är självklart viktigt men måste också kompletteras med arbetsmarknadens behov. Jag tycker att det är bra att Trafikverket föreslår ett nationellt råd för dessa frågor. Det låter som en lysande idé, sa han. 

Många frågor diskuterades under panelsamtalet och några av de aspekter som togs upp var yrkesvägledarnas roll och uppdrag och möjlighet till praktik i aktuella branscher. 

– Vi vill lyfta frågan med brist på rätt kompetens, så att vår regions största tillväxtchans – Ostlänken inte riskerar förseningar eller kostnadsökningar. Det är en oerhört viktig framtidsfråga, säger Charlotta Elliot från Handelskammaren som är projektledare på East Sweden Infra Cluster (ESIC) 

Här kan du läsa hela utredningen från Trafikverket: 

https://www.trafikverket.se/contentassets/60ecb96cb94a4cac994aae8bea032992/rapport_resurs–och-kompetensforsorjning-nya-stambanor.pdf

De 20 yrken som identifierats som bristyrken (utifrån sex stycken riskmått) när nya stambanor ska byggas: 

Anläggningsarbetare  

Civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning

Betongarbetare  

Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker m fl

Anläggningsmaskinförare m fl

Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtsslagare  

Maskinoperatörer, cement-, sten- och betongvaror  

Svetsare och gasskärare  

Träarbetare, snickare m fl

Installations- och serviceelektriker  

Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning 

Brunnsborrare m fl 

Anläggningsdykare  

Lantmätare  

Civilingenjörsyrken inom gruvteknik och metallurgi 

Bergssprängare  

Civilingenjörsyrken inom elektroteknik  

VVS-montörer m fl

Planeringsarkitekter m fl

Arkeologer och specialister inom humaniora mm

Med detta i åtanke borde svenska exportföretag se sig om efter nya marknader för sina varor. Med tanke på att det finns frihandelsavtal med till exempel både Sydkorea och Japan och där Sverige har ett gott renommé, kanske det skulle vara på sin plats med att ge sig på en liten exportsatsning. Många mindre företag finner ofta avstånden till fjärran marknader och främmande kulturer som lite skrämmande. Det gäller att övervinna denna rädsla för att vinna nya marknader för sina varor.

En fråga som ofta dyker upp är hur man ska göra för att komma in på en ny marknad? Jag brukar svara med en fråga, – hur gjorde ni när ni hittade ny marknad i Europa? Det funkar på samma sätt där som här när det gäller att hitta nya kunder. Intet nytt under solen!

När det gäller området tull så genomgår den för närvarande en stor förvandling. Jag upplever att många företag verkar helt ovetande om de förändringar som har och kommer att inträffa fram till 2025. Företagarna borde visa lite mer intresse för vad som sker, då ändrade förutsättningar kan ändra förutsättningarna kapitalt för vissa företag när det gäller exporten och eller importen. Här har EU:s ”nya” tullagstiftning Uniform Customs Code (UCC) från 1:e maj 2016 t.ex. inneburit ett ökat personligt ansvar på företagets verkställande direktör. Slarvar man med eller bryter man mot regelverken, så kan detta innebära att man kan få ett personligt näringsförbud. 

Man resonerar många gånger som så att man lejer tullhanteringen till en extern part, så är man av med det ”problemet”. Man inser inte att i myndighetens ögon så är säljaren respektive köparen alltid den ytterst ansvarige. Det går alltså inte svära sig fri bara för att man har lagt över tullhanteringen på en underentreprenör.

Här fyller handelskammarna en funktion genom att erbjuda utbildning och support när det gäller den internationella handeln. 

Peter Hellman, expert internationell handel

Stadsmissionen har länge funnits i Linköping och Motala med en mängd verksamheter som hjälper invånarna på många olika sätt. Från det basala som mat för dagen till terapi och arbetsträning.

Det är tydligt när jag tar en lunch med Sanna Detlefsen, vd på Stadsmissionen, att hon har hjärtat på rätt ställe. Att det är en organisation som drivs av att göra små och stora förändringar i livet för de som inte riktigt hänger med i samhällets tempo, de som halkat snett med droger eller tampas med tragedier.

Vi ses på en av Stadsmissionens restauranger i Linköping. Von Dufva levererar en delikat lunch (godaste moset jag ätit på länge) serverad av en servitris som arbetstränar. För det här är inte bara en restaurang där vinsten kan gå till alla projekt Stadsmissionen har för att hjälpa stans invånare. Det är också en plats där personer får en chans till ett jobb, med riktiga kollegor, arbetstider och gemenskap.

Stadsmissionen har nu verksamhet i Linköping, Motala och Norrköping. Varje år hjälper de tusentals personer.

– Det är så många människor som inte har mat för dagen. Många tror att det inte är ett problem i Sverige men det är ett jätteproblem, säger Sanna Detlefsen. 20 000 barn i Östergötland får inte ordentligt med mat på helgen och kommer tillbaka till skolan på måndagen hungriga.

När Stadsmissionen föddes på 1850-talet var det för att hjälpa fattiga och menlösa med sjukdomar.

– Det är samma anledning nu som 1850 kan man säga. Människor lever i fattigdom och hamnar mellan stolarna. Välfärden räcker inte till för alla behov som finns, säger Sanna Detlefsen.

Maten till kassarna får man genom samarbeten och de delas ut av frivilliga.

Stadsmissionen har blivit mer och mer välorganiserad sedan starten. Idag omfattar verksamheten i vår region bland annat:  Att stötta kvinnor med beroenden som ofta varit med om övergrepp och svek. Att hjälpa personer från arbetslös till arbetande. Stötta barn som lever i familjer med psykisk ohälsa. Vägleda ensamkommande ungdomar som behöver hjälp med läxor och mat.

De anställda är ofta en brygga till socialtjänst för att de ska kunna få hjälp där.

Sedan Sanna Detlefsen anställdes på Stadsmissionen 2003 har de gått från 19 anställda till 168. Hon har varit direktor sedan 2016.

Känner du dig nöjd med utvecklingen sen du kom med?

– Jag känner mig väldigt stolt när jag träffar våra medarbetare och känner värmen och professionalitet hos dem. Många av personerna som mina kollegor träffar är i besvärliga situationer och har blivit svikna så många gånger. Då måste man bygga ett förtroende med dem. Det är bland det finast man kan jobba med.

I våras utökades verksamheten till Norrköping med en second hand-butik i Spiralen på övre plan. Där, precis som i Linköping, är butiken en utmärkt plats för personer som behöver arbetsträna. 

Har ni många idéer för Norrköping framåt?

– Vi ser att vi måste göra fler insatser för fattiga och vi har problemet med ungdomar som lever i utanförskap. Vi vill bidra för att hitta ungdomar som lever i riskfyllda miljöer, säger Sanna Detlefsen.

Kommer ni ha restaurang i Norrköping precis som i Linköping?

– Jag önskar det. Vi håller på och spanar runt. 

Stadsmissionen har flera olika finansieringar. Största intäktskällan är avtalen med kommuner där Stadsmissionen erbjuder platser på behandlingshem och boenden.  Man får också delaktighet i stora statliga projekt som gör att de kan utveckla verksamheten. Exempelvis ett med Bris kring skyddande boenden. Stadsmissionen får också insamlade medel från privata personer och partners.

– De pengarna kan vi använda till vilka viktiga saker vi vill. Vårt ungdomsarbete och fattigdomsbekämpning till exempel. 

Sanna Detlefsen tycker att alla bolagsstyrelser har ett ansvar att på olika sätt ta ansvar för de som hamnar mellan stolarna i samhället. Hon är stolt över de samarbeten Stadsmissionen har med företag som exempelvis Åhléns och märket Carin Wester, Claes Ohlsson och Lagerhaus. Bland annat innebär samarbetet att varor från butikerna, till exempel en tröja som tappat en knapp, kan säljas på Stadsmissionens second hand.

– Bara det att vi är medlemmar i Handelskammaren visar att vi är en förening men jobbar på företagssätt. Vi vill vara en del av samma nätverk som företagare och arbeta företagsmässigt. Men att gå med vinst är aldrig syftet för Stadsmissionen. 

Vad är organisationens största utmaning framåt?

– Att hitta lokaler och investeringskapital. Vi har inga ägare som stoppar in några stora summor pengar. Vi är exempelvis jätteglada för samarbetet med Lundbergs i Spiralen i Norrköping.

Hej Johan, om du kort skulle beskriva extern tvistfinansiering – vad är det?
Det handlar om att en utomstående aktör, dvs. en tredje part, går in som finansiär för en part i en kommersiell tvist. Aktören åtar sig då att betala den partens rättegångskostnad och som gengäld, vid eventuell framgång i tvisten, får en del av vinsten.

Och den längre versionen…
Rättegångskostnader är ofta dyra, och huvudregeln är att den förlorande parten ska betala för såväl sina egna som den andra partens rättegångskostnader. I grund och botten handlar det om att hantera risken att driva processen genom att köpa in en finansieringslösning. Det kan finnas många olika anledningar till att företag ser ett behov av detta, t.ex. en ansträngd ekonomisk situation på kort eller lång sikt, att man av annat skäl inte vill belasta sin balansräkning med rättegångskostnaderna eller att man helt enkelt vill jämna ut styrkeförhållandena. Det finns en grundläggande tanke om att fler ska få tillgång till rättvisa. 

Vilka tvister kan det handla om?
Det handlar om stora kommersiella tvister, om t.ex. entreprenader eller företagsöverlåtelser, och det är en förutsättning att det rör ganska höga belopp. 

Det låter riskfyllt att vara extern finansiär?
Det kan det vara, men finansiärerna är erfarna aktörer, ofta med juridisk bakgrund. Alla finansieringsavtal är unika och skräddarsydda för varje case och innan aktören går in och agerar extern finansiär gör de en noggrann analys för att bedöma segerchanserna m.m.

Är det bara i allmän domstol man kan använda sig av det här?
Nej, det kan lika gärna – och kanske framförallt – handla om tvister som avgörs i olika skiljeförfaranden, exempelvis vid Handelskammarens skiljedomsinstitut.

Finns det olika ”varianter”?
Ja, det gör det. Det vanligaste är ”Third Party Funding” som är det jag beskrivit tidigare, men det finns också olika försäkringslösningar som kanske kan vara mer aktuella vid mindre tvister.

Vilken roll har ni som advokatbyrå i det här?
Vi ombud måste känna till vilka olika finansieringslösningar som finns på marknaden, informera våra klienter om relevanta produkter och ge råd om hur de bör gå till väga om de är intresserade. Vi upplyser också om hur det går till när man anlitar en extern finansiär, vilka risker som finns och vad som händer vid en vinst. Och vid en eventuell förlust.  

Varför har det här börjat växa fram nu tror du?
Det har funnits runtom i Europa under en längre tid. Och på sätt och vis i Sverige också genom att många internationella skiljeförfaranden avgörs här. Jag har egentligen inget riktigt bra svar på varför det först nu har nått den rent svenska marknaden. Det finns ju finansieringsmöjligheter för allt annat i Sverige – varför skulle det då inte finnas till det här? I spåren av corona, när många företag kanske har det tuffare än tidigare, så kan detta verkligen vara ett alternativ för de bolag som har pengar att driva in.