Det var när marknadsbolaget East Sweden lades ner och Region Östergötland tog över ansvaret för den regionala utvecklingen, som initiativet från näringslivet kom. De stora och mest engagerade bolagen samlades under Handelskammaren för att tillsammans agera näringslivets röst och vara en positiv med- och motpart till det offentliga i frågor om regionens framtid. Satsningen Vision East Sweden var född.

– Vi såg tre scenarier för vår region. Antingen satsar vi, låter det tuffa på som det gör eller så minskar vi insatserna. För Handelskammarens del var och är det ingen tvekan om i vilken riktning vi vill gå, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren. 

Drivkraften är en attraktiv region. Det handlar om marknadsföring, att locka fler företag och människor att flytta hit och växa här. Att få investerare och besökare att hitta regionen. Då behövs goda förutsättningar såsom tillgång till kompetens, välfungerande skolor, boenden i attraktiva lägen och ett sunt näringslivsklimat. Idéer och förslag hur dessa områden kan förbättras har resulterat i ett visionsprogram – en ryggrad för det kraftsamlingen Vision East Sweden står för. Utifrån det har flera frågor drivits starkt under åren. Bland annat Ostlänkens förverkligande.

– Århundradets tillväxtchans har landat i vår region. Nu måste vi kraftsamla för att dra nytta av möjligheterna som följer med den. Nu när det står klart att Ostlänken blir av fortsätter arbetet med att driva på för fortsatta spår till Göteborg, Malmö och vidare ner till kontinenten, säger Peter Whass, Lundbergs, som varit med i Vision East Sweden från start.

En annan viktig fråga som Vision East Sweden driver är funktionella stråk över administrativa gränser. 

– Människor och företag bryr sig inte om administrativa gränser. Vi måste samarbeta för en sammanhållen vision i tillväxtstråket där de tre framgångsrika städerna – Nyköping, Norrköping och Linköping – ligger som på ett pärlband, säger Douglas Heilborn, vd Oxelösunds Hamn. 

– Storbolagsgruppen Vision East Sweden är en stark och viktig positionering för Handelskammaren som näringslivets röst i arbetet att skapa Sveriges mest attraktiva region för företag och människor, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Eftersom Torbjörn varit länge i företaget har han sett kriser drabba det tidigare. Det råkade vara så att de precis planerat och utförde en utbyggnad av fabriken under förra finanskrisen.

– Vi hade nog den enda byggkranen i Sverige som var aktiv. Då intervjuades vi överallt i media, det var väldigt speciellt. Det här är också väldigt speciellt nu i Coronatider. Den här krisen är betydligt tuffare än finanskrisen. Detta slår så hårt mot alla branscher och påverkar hela samhället mer.

Momento startades 1951 för att det fanns ett behov i Sverige av att få tag i krafthylsor till maskiner. Det var svårt efter andra världskriget. Verksamheten började i ett garage i Sköldinge och flyttade senare till Flen. Idag har man återförsäljare i 65 länder med USA som den största marknaden. Även Europa är en stor marknad för dem och växande är Indien och Mexiko och man ser stor potential i Filipinerna.

Det finns ingen poäng i att tala om bästsäljande produkter, gör Torbjörn Palmgren klart när man frågar.

De säljer allt från de minsta hylsorna som är som en lillfingernagel till stora som väger 102 kg. De små till monteringsindustrin och de större till kraftverk, gasindustrin. Ett brett utbud inom väldigt olika områden.

– Vår ambition är att växa och vi försöker att gå från produktleverantör till teknisk systemleverantör. Vi har produkterna, mätutrustning och kunnande som gör oss unika i världen. Det sker tyvärr en del olyckor för att arbetare drar åt hylsor för löst eller för hårt på maskiner runt om i världen. Det har vi utrustning för att undvika och där vill vi flytta fram positionerna och sälja fler av dessa lösningar. Vinsten är färre olyckor.

Torbjörn har besökt mängder med bilfabriker i världen genom åren.

– Jag har sett många bilfabriker i världen och hur effektiva eller ineffektiva de är med åtdragning. Man blir lite nörd inom det här området kan jag minst sagt påstå.

Fakta Momento

Antal anställda: 45
Ort: Flen
Omsättning: 58 miljoner

Varför valde du att gå styrelseutbildningen Rätt fokus?
Jag har länge tänkt jag ska gå en styrelseutbildning eftersom jag äger och driver företag och vill få en tydligare förståelse kring ägar- och styrelsefrågor. Det är också bra när jag får förfrågningar att sitta i externa styrelser att ha kunskapen formaliserad. När det sen erbjöds att gå kursen digitalt hoppade jag på direkt. Det blir mer effektivt digitalt, för en fysisk kurs måste jag boka av en hel dag för en halvdagsutbildning.

Det var första gången vi genomförde kursen digitalt, det fungerade bra alltså?
Det fungerade perfekt. Allting fungerade bra och utbildningstillfällena var effektiva och tydliga. Även workshopuppgifterna fungerade bra. Det man möjligen missar är nätverkandet, men det får vi ta igen i efterhand, digitalt. 

Vad är det viktigaste du tar med dig?
Ansvarsfördelningen mellan ägare, styrelse och vd. Att få det klart och tydligt var viktigt för mig i mitt bolag framåt. Kursen skapade också ett ökat intresse för styrelsefrågor och styrelsearbete för mig. Det är stort, brett och utmanande samtidigt som det är roligt, viktigt och givande. 

Var det något som var en riktig ögonöppnare för dig?
Ögonöppnaren skulle jag säga var att man kan se styrelsen som en beställare till vd och bolaget och det är styrelsen som faktiskt sätter riktningen och färdvägen framåt för bolaget. Det är en riktigt bra grundkurs som också går på djupet och man lär sig väldigt mycket om väldigt mycket. 

Så du kan rekommendera kursen?
Absolut. Alla som på något sätt är engagerade i företagsledningar eller styrelser borde ta den här chansen. Det är också ett ypperligt tillfälle nu när många är permitterade, att nyttja timmarna man får över till att utbilda sig vidare.  

Se våra kommande styrelseutbildningar här.

Så vi gör en egen uppladdning som alternativ till Almedalsveckan i Visby där vi i samlar starka satsningar,  under början av veckan 27. Vi kallar det <3 Almedalen. Det blir digitala föreläsningar, samtal och utbildningar liksom inspelade och livesända intervjuer med intressanta företag, personligheter och profiler. 

Det här är inget försök att ersätta Almedalsveckan, för det tror vi inte går och det vill vi inte. Almedalsveckan kommer tillbaka 2021, och det ser vi fram emot. Istället gör vi ett försök att uppmuntra det öppna samtalet, kompetensutveckling samt stötta och lyfta Almedalsveckan som ett viktigt arrangemang i demokratins tjänst och som en del av Stolta Gotland. Det händer något när människor möts, en devis som förenar Almedalsveckan och Östsvenska Handelskammaren. 

Vi ses vid skärmen vecka 27 – #hjartaalmedalen

Program

Programmet uppdateras kontinuerligt.

Måndag 29 juni

9.00-10.30 LIVE
Har ditt företag rätt ledarskap och resurser?
Har företagen rätt fokus, resurser och ledarskap och vilka krav ställer man på en rekryteringspartner framöver? Och hur har Corona förändrat bilden av läget? Genom intervjuer med ett 50-tal verksamhetsledare har Jonas Henrikson, en av grundarna till Unik Resurs, fått en intressant bild av företagens ambitioner och vari utmaningen ligger för att nå målen.
Medverkande: Jonas Henrikson, koncernchef och partner Unik Resurs

Var: Live via Zoom (föranmälan krävs, anmäl dig här.)

11.00 LIVE
Almedalen då, nu och framåt
Sedan 1968 har politikerveckan i Visby arrangerats. I år ställdes evenemanget in på grund av Coronaviruset. Vad har Almedalen betytt för det demokratiska samtalet? Vad betyder arrangemanget för Gotland? Och hur kommer Almedalsveckan se ut 2021 och framåt?
Medverkande: Mia Stuhre, projektledare Almedalsveckan, Region Gotland

Var: Live på Facebook

12.00
Dagens lunchspaning med Per Frankelius
Vilka trender syns i och utanför vår region? Och vad innebär det för vårt framtida samhälle? Lyssna till Per Frankelius, universitetslektor vid Linköpings Universitet, ekonomisk/industriell utveckling med inriktning mot innovativa processer inom lantbruket.

Var: Facebook & YouTube

15.00 LIVE
❤︎ Gotland
Gotland är en del av Sverige men samtidigt unik med sina egna frågor och utmaningar. Hur ser landshövdingen på dessa? Vad ser han för utveckling på Gotland och sitt uppdrag? Och hur har coronapandemin påverkat ön?
Medverkande: Anders Flanking, landshövding Gotland, intervjuas av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

Var: Live på Facebook

Tisdag 30 juni

9.00
Chockdigitalisering och demokrati
Hur påverkar digitaliseringen människors vardagsliv? Hur kan digitala verktyg användas för ett mer inkluderande och demokratiskt samhälle? Corona tvingade oss till chockdigitalisering. I det här samtalet diskuteras vad vi har lärt oss och vad vi tar med oss framåt.
Medverkande: Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings Universitet, intervjuas av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

Var: Facebook & YouTube

12.00
Dagens lunchspaning med Pia Carlgren
Vilka trender syns i och utanför vår region? Och vad innebär det för vårt framtida samhälle? Lyssna till Pia Carlgren, t f vd Östsvenska Handelskammaren, tidigare näringslivsdirektör i Linköpings kommun.

Var: Facebook & YouTube

14.15 LIVE
Politikerna i Almedalen
Gotland har ett unikt politiskt landskap. Här råder inte riktigt samma regler som på fastlandet. Lyssna till två politiker, som råkar vara värd respektive arrangör för Almedalsveckan, i ett samtal om den speciella gotländska politiken, gränsöverskridande samarbete och vad resten av Sverige kan lära av Gotland.
Medverkande: Eva Nypelius (C), regionstyrelsens ordförande, och Lisbeth Bokelund (MP), gruppledare regionfullmäktige

Var: Live på Facebook

Onsdag 1 juli

9.00 LIVE
Vad är planen efter Corona?
Kickstart, omstart, nystart – vi har alla hört dessa ord när det gäller att rädda våra Svenska företag och åter få fart på ekonomin efter Corona. Men vad innebär det egentligen? Vad är planen för att få igång konsumtion och produktion igen?
Medverkande: Stephan Müchler, vd, Anders Borgehed, regionchef och Sara Åhlén Björk, chefekonom, Sydsvenska Handelskammaren.

Var: Live på webben (föranmälan krävs, anmäl dig här)

9.00-12.00
Utbildning: Väx ur krisen Del 1 – TRANSFORMATION
Med omvärldsförståelse, digitalisering och exponentiell teknik som grund erbjuder vi tre utbildningsmoduler som ger dig konkreta verktyg, ny kunskap och inspiration att driva positiv förändring för att växa ur krisen. Du kan delta i en modul eller alla.

Läs mer och anmäl dig här.

12.00
Dagens lunchspaning med Widar Andersson
Vilka trender syns i och utanför vår region? Och vad innebär det för vårt framtida samhälle? Lyssna till Widar Andersson, chefredaktör Folkbladet, som ger oss sin spaning om hur coronakrisen kommer att förändra vår syn på ålderdom och människors lika värde.

Var: Facebook & YouTube

13.00-16.00
Utbildning: Väx ur krisen Del 2 – LEDARSKAP
Med omvärldsförståelse, digitalisering och exponentiell teknik som grund erbjuder vi tre utbildningsmoduler som ger dig konkreta verktyg, ny kunskap och inspiration att driva positiv förändring för att växa ur krisen. Du kan delta i en modul eller alla.

Läs mer och anmäl dig här.

Torsdag 2 juli

9.00-12.00
Utbildning: Väx ur krisen Del 3 – TILLVÄXT
Med omvärldsförståelse, digitalisering och exponentiell teknik som grund erbjuder vi tre utbildningsmoduler som ger dig konkreta verktyg, ny kunskap och inspiration att driva positiv förändring för att växa ur krisen. Du kan delta i en modul eller alla.

Läs mer och anmäl dig här.

13.00 LIVE
Vi sammanfattar ❤︎ almedalen 2020
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren, sammanfattar veckan.

Var: Live via Facebook

Kunderna har inte slutat komma till Billbäcks . Och de kommer inte trots corona utan delvis på grund av corona.  
– Köpbeteendet är lite förändrat i butiken den här våren. Nu kommer folk tidigt på mornarna för att det ska vara få besökare här och då har vi fått tänka om kring vår bemanning. Och jag tror absolut att intresset har vuxit för trädgård. Vi får känslan av att man tar tag i saker som man inte gjort förut, men jag tror också att man rent rekreativt vill vistas i det gröna. Fler satsar på att bli självförsörjande nu också och går all in.  Så butikens omsättning har ökat lite, säger Emelie Billbäck.

Emelie är tredje generationens ”Billbäckare” på handelsträdgården. Hennes mormor och morfar startade företaget 1959 – så förra året fyllde Billbäcks 60 år.
– Morfar planterade i starten en massa fruktträd och bakom vår restaurang Villa flora står hans träd. Varje höst plockar jag frukter från morfars träd – det känns jättefint. Trädgården blir som ett minne av dem. Tror att många kan relatera till att trädgårdar är minnen, säger Emelie Billbäck.

Morfar finns inte med längre. Men Emelie jobbar ihop med bland annat mamma Kerstin som är på plats när vi besöker. Det är Kerstin som basar över vilka sorter som ska odlas och säljas.
Emelie har hand om personalfrågor och marknadsföring.
– Både jag och mina syskon är uppväxta med trädgård och uppskattar miljön och sedan blev det så av en händelse att jag valde att jobba här. Jag tycker att det är kul och skapande, säger Emelie Billbäck.

Just nu är det alltså högsäsong. Besökarna köper amerikanska blåbär, timjan och pioner med mera.
Men corona har också påverkat andra delar av Billbäcks negativt.
– Vi brukar ha många medarbetare från Europa och de kan inte komma nu. Det är personer som jobbat hos oss i flera år och är mycket kunniga. Så nu fattas det 10 personer ungefär. Det är svårt att hitta kompetensen nära för den jordbrukarkompetens vi behöver finns i Europa.

Billbäcks har också senarelagt öppnandet av Café Flora i år till 1 juni på grund av pandemin. 
–  Vi har landat i riktlinjerna och hur vi omsorgsfullt kan öppna restaurangen för kunderna.

Det är också svårare att få tag på vissa växter. Man märker dessutom av att färre företag och kommuner köper större kvantiteter träd just nu.

Nu måste vi gå in närmare på det här med träden. För det är verkligen Billbäcks specialitet.
Trädodlingen sysselsätter personalen från mars till december och är en viktig inkomstkälla för företaget.
– Vi odlar på hela 60 hektar och har 130 000 träd i produktion nu. Våra kunder finns främst i Sverige och Norden men också Europa. Ett viktigt uppdrag för det finns inte så många trädodlare i Sverige och vi odlar träd som passar det nordiska klimatet.

Emelie har mycket intressant att berätta om trädodlingen. På en biltur genom den pekar hon på ”Norrköpings kommuns” träd som ska hamna i stadens alléer så småningom. Hon berättar också att det finns kunder som har gamla alléer till gods och gårdar som ber Billbäcks att odla fram exakt likadana träd som de redan har i sin allé. Då odlar man från frön på den befintliga allén – ett långsiktigt åtagande för Billbäcks som sedan säljer träden till kunden kanske 10 år senare.

En långsiktig plan för Billbäcks är att bli ett ännu mer attraktivt besöksmål.
–  Om man behöver handla något till trädgården är det trevligt men man får gärna komma och bara vara här, säger Emelie Billbäck.

Man har redan idag haft många aktiviteter som viskvällar och yoga men i framtiden kan det bli aktuellt med fler kurser. Personalen märker att folk är vetgiriga och vill lära sig mer om trädgård.
– Ja det är trendigt. Många vill ha ätbart och kryddor. Sånt som är vackert men också kan ätas och doftas på. Över lag vill den yngre generationen ha något som är fint just precis nu, och orkar inte vänta många år på att det ska växa upp. De är lite mer otåliga än våra äldre kunder.

Frågan i rubriken är en realitet i många kommuner. Bland annat den mindre sörmländska kommun som Svenska Dagbladet besöker i augusti 2018. Kommunen har då nyligen tagit det utifrån den kommunala budgeten sett modiga, eller dumdristiga beroende på vem man frågar, beslutet att bygga en ny lekplats. Kommunalrådet försvarar satsningen utifrån perspektivet att människor måste vilja flytta dit och helst bo kvar med sina barn. Det handlar om kommunens attraktivitet. Ekonomichefen är mer bekymrad:

– Jag skulle säga att vi redan 2019 har bekymmer att leverera enligt alla lagstadgade krav med nuvarande skatteunderlag, säger hon och syftar på ”den demografiska utmaningen” – allt färre som ska försörja allt fler. 

Den lilla sörmländska kommunen är en av de 290 byggstenar vårt land är uppbyggt av.  Många, flera av dem i vår region, har svårt att klara sitt offentliga åtagande idag. Sedan 90-talskrisen har finansministrar tävlat i ”ordning och reda i statsfinanserna” och nogsamt beta av statsskulden till en nära nog för låg nivå, enligt vissa bedömare. På kommunal nivå är situationen en helt annan, framför allt är den väldigt diversifierad. Vissa kommuner går som tåget, kan hålla låga skattenivåer och ändå klara av sina förpliktelser gällande välfärd och service till sina invånare. I andra råder bistrare tider, trots skattehöjningar och neddragningar. Orsakerna är förstås flera, och de främsta är svåra att ens för det skarpaste kommunalrådet rå på. 

Urbaniseringen. En stark trend i Sverige som håller i sig, även om det går att skönja en viss avmattning till de tre största städerna. Medelstora kommuner liksom kranskommuner till de största får tillskott på befolkning. I vår region ökade exempelvis Linköping och Norrköping med
2 017 respektive 1 498 personer förra året. Värre är det med de minsta och glesbygdskommunerna. Vadstena, Valdemarsvik och Flen minskade med 86, 83 respektive 120 personer på ett år. Betydande siffror för kommuner med några tusen invånare.

Demografin. Utflyttning är ett problem för många kommuner. Att färre föds än dör är ett annat. Dels minskar befolkningen, vilket för de flesta kommuner ses som negativt. Dels innebär det att den befolkning som är kvar åldras. Färre ska därmed försörja fler. Att befolkningspyramiden inte längre är en pyramid utan mer en stabbig låda som växer på höjden, är ett dilemma hela landet brottas med. Människor lever längre, vilket är fantastiskt och ett tecken på välstånd och medicinsk utveckling. Men när 25-åringarna väntar med att kliva in på arbetsmarknaden, och 65-åringarna lämnar densamma för golfbanan, blir det en tunn mittfåra kvar som ska försörja dem. 

Ökade välfärdskrav. Många strängar samsas på den kommunala lyran. Skola och äldreomsorg är förstås de största, men här finns också vuxenutbildning och försörjningsstöd, tillståndshantering, planering av mark och fastigheter, avlopp och sophantering, andra former av service till invånare och företag med mera, med mera. Allt ska bekostas av skattemedel. Därför är en arbetsför befolkning och livskraftiga företag avgörande för kommunen.

Likvärdigheten. Kvalitet på kommunal service ska inte avgöras av var du bor. Mindre kommuner med färre resurser har tuffare villkor för att klara kraven. Inför 2020 aviserade var tredje kommun att de minskar budgeten för välfärden, och nästa var femte drar ner på barnomsorg och skola (SVT 25/2). 

Snaran dras åt för många kommuner. 2020 lägger var tredje kommun mindre pengar på välfärden. Var femte drar ner på barnomsorg och skola. Detta trots det omfattande skatteutjämningssystemet Sverige tillämpar. För tidigare nämnda Sörmlandskommun utgör skatteutjämning och statsbidrag en tredjedel av budgeten. Ändå är det inte tillräckligt.

Polariseringen mellan kommunerna ökar. Invånarantalet varierar från knappt 2 500 personer till nära en miljon. Mediankommunen har 16 000 invånare, hälften av kommunerna omfattar alltså blygsamma 14 procent av hela Sveriges befolkning – tillsammans. Regionen som Östsvenska Handelskammaren kallar sin innefattar alla sorter: två så kallade draglok med över 140 000 invånare, några få kommuner med mellan 20 000 och 50 000 invånare, medan majoriteten befinner sig runt eller under 10 000-strecket. 

Under 2010-talet krympte var femte svensk kommun, vissa med så mycket som tio procent. Utvecklingen leder till en allt svagare ekonomi i många kommuner och stora svårigheter att hitta kompetens och arbetskraft. Ökade krav gällande investeringsförmåga, integration och hållbarhet lägger sten på bördan av kommunala åtaganden. 

Kommunutredning
Situationen har dock inte gått obemärkt förbi. 2017 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté som skulle ta fram en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att klara sina uppgifter. I uppdraget ingick att identifiera utmaningar och ge förslag på åtgärder. 

Sagt och gjort. Ganska exakt tre år senare, i februari 2020, överlämnades den så kallade kommunutredningen till civilminister Lena Micko (S) från Linköping. Utredningens ordförande Niklas Karlsson (S) skrädde inte orden på DN Debatt (19/2): ”Utan förändringar blir det svårt att leverera kommunal välfärd av god kvalitet i hela landet.” 

Flera fördelar med större kommuner
Vad är då lösningen? Utredningen pekar några olika vägval som handlar om utökad samverkan, förändring av kommunernas ansvar generellt eller asymmetriskt (det vill säga att kommuner kan ha olika ansvar beroende på storlek) och – frivilliga sammanläggningar. 

Få kommunpolitiker kommer förmodligen kasta sig över förslaget med en kommunreform. Dels är det knappast en valvinnare, då den egna bestämmanderätten värderas högt. Dels riskerar de att bli av med jobbet om deras egen kommun går samman med en annan… 

Men en ort försvinner inte från kartan bara för att den inte omges av administrativa gränser. Istället kan utvecklingen bli den motsatta! Lättare att locka nya invånare och näringar om orten är del av en större kommun. Kommunutredningen föreslår att samverkan och frivilliga sammanläggningar bör stimuleras genom stöd och dialog. 

Hur blir det med närdemokratin då? 
De nära fattade besluten och så vidare? Verkligheten är att de politiska partierna i nuläget har svårt att locka kompetenta personer till kommunpolitiken. Med tanke på ansvarsområdena, har det stor betydelse vilka som sitter på beslutande positioner. Och urvalet av skickliga politiker skulle bli större med färre kommunfullmäktigesalar att fylla. 

Våra grannländer i Norden har kommit till slutsatsen att mellan 20 000 och 30 000 invånare är nödvändigt för att kommunal verksamhet ska kunna bedrivas effektivt. Sverige har sedan 2005 istället tillämpat ett system för kostnadsutjämning, som i korthet går ut på att rikare kommuner får betala fattigares utgifter. Därtill har kommunalskatterna höjts, även om de varierar kraftigt mellan kommunerna. Frågan är om inte tillvägagångssättet kommit till vägs ände och det är dags för en kommunreform?

Det är dags
Kommunutredningen tycker det. Handelskammaren har drivit frågan länge. Det kommer göra ont, men kännas bättre efteråt. Det är dags att kommuner slipper välja mellan en ny lekpark och äldreomsorg, mellan unga och gamla invånare. Det är dags för likvärdighet och stabila kommunbudgetar. Dags för kommunsammanslagningar.

Hans mamma fick stroke och behövde vård. En vård hon inte kunde få i Syrien. De sökte sig till Sverige dit släktingar tidigare hade flytt. De fick visum och några månader senare var de i Sverige. Närmare bestämt på några madrasser på ett golv i stadsdelen Hageby i Norrköping.

Efter en tid fick de egen bostad, en liten lägenhet i samma område. Han fick dela säng med sin bror Tony. Ovanslafen av våningssängen i det minsta rummet. Nedanför låg farfar. Och berättade historier. 

– Det enda sättet för farfar att få tyst på mig och min bror var att berätta historier. Han började dem ofta med ”I krigens tid, när vi flydde …”. Vi blev helt tysta. Han kunde verkligen storytelling, skrattar Charbel. Jag får ofta frågan var jag fått gåvan att tala – den har jag fått från min farfar. 

Han blir snart allvarlig igen. Det är från farfars dramatiska historier som Charbel fått sin drivkraft och lärt sig konsten att beröra människor. Hans viktigaste verktyg. Uppväxten i Hageby var tuff. Och det har varit en lång resa för att komma dit han är idag.

– Jag har knappt gått ut skolan (12 IG), har inte haft något kontaktnät och egentligen inga förutsättningar. Jag har genom hela livet försökt hitta genvägar.

Genvägar som höll på att leda in Charbel på helt fel väg, in i kriminaliteten. Vändningen kom, och det från oväntat håll. Han hittade tron på Gud. Och blev frälst. 

– Jag var desperat. Och jag förstår att det kan låta klyschigt och säga att jag fann Gud. Men det var så och där och då bestämde jag mig att jag ska ge livet en chans till.

Och det var i kyrkan allt sedan tog fart. Det var där han började stå på scen och prata om sin resa och fick ansvar.

– Jag hade gjort så mycket dåligt, nu ville jag ge tillbaka och göra något gott för samhället. Och det jag kunde göra var att inspirera. Inspirera människor till att vilja göra något större. Dessutom blev scenen min psykolog – där fick jag bearbeta alla mina minnen och erfarenheter.

Tio års försäsongsträning  
Föreläsningarna blev fler och fler och pågick under flera år. 

– Jag brukar skämtsamt säga att jag har haft tio års försäsongsträning till det jag gör idag.

Efter några år fick han en bok om retorik och han började testa det som stod i boken och direkt såg han skillnaden i sina föreläsningar. Då började tankar dyka upp hos Charbel och han började googla mer om retorik. 

– Jag upptäckte att det här är ju en bransch. Det är ju ett yrke, tänk om jag kan…

Han bokade ett möte med Nyföretagarcentrum där han träffade en kvinna som kom att ha en stor betydelse för hans liv och karriär. Ingela Gullstrand. Hon var imponerad över Charbel och hans historia. 

– Hon sa att jag måste säga upp mig, ”Alla människor i Sverige måste få höra din historia”. Jag blev smickrad, inspirerad men samtidigt blev jag lite stressad och rädd.  

Att säga upp sig var ett stort steg. Lite för stort. Till en början. Han gick ner i tid från sitt jobb som livscoach för att kunna lägga tid på och fokusera på sin nya affärsidé.

– Jag är otroligt tacksam över att min arbetsgivare gav mig den möjligheten att gå ner tid. Det gjorde att jag skapade mig tid till framgång.

Men det blev en kort satsning. För snabbt efter att han bestämt sig för att satsa blev han headhuntad för ett jobb i Stockholm med att prata om sexualitet på flyktingboenden. Men bara några månader senare gick företaget i konkurs och Charbel stod utan jobb.

– Jag var desperat, vad skulle jag göra nu?

Han återgick till sin gamla plan. Nu skulle det bli av. Det var början av 2017 och han hade inte ett enda uppdrag. När han sedan i december summerade 2017 hade han stått på scenen inte mindre än 80 gånger.

– Jag vet inte vad som hände, men jag förstod att jag gjorde något bra. Att jag berörde. 

Resten är historia och numera kan han på sitt cv lägga till Årets talare och vinnare av Stora talarpriset. 

Utan Zlatan ingen Charbel
Charbel är ödmjuk. Han återkommer gång på gång om all den hjälp han fått. Från vänner, människor som trott på honom. Och inte minst från Zlatan.

– Utan Zlatan hade jag inte kunnat göra det jag gör idag. Han har visat vägen för så många med en bakgrund liknande min. Jag har velat bevisa för människor – att det går att lyckas med min bakgrund, men det kommer inte gratis, jag måste vara dubbelt så bra som alla andra. 

Fem år efter hans första betalda uppdrag var han nu på samma gala, nominerad till samma pris som flera av hans förebilder. Bland annat Inger Hansson, som redan vunnit priset en gång.

– Jag vann! Över min förebild. Det är en obeskrivlig känsla. Inger har betytt och gör fortfarande väldigt mycket för mig. Hon är fantastisk.

Och att omge sig med rätt människor återkommer Charbel till. Om vikten att välja sina vänner och umgås med människor som inspirerar. 

– Alla vill umgås med dig när det går bra – men när du inte är något märker du vilka som är dina vänner och vilka som tror på dig. 

Behöver varandra mer än någonsin
Vårens kalender var fulltecknad för Charbel. Men när vi träffas på Kammarforum i Norrköping, som annars är fullt av liv och rörelse, är vi nästan ensamma. Coronaviruset har börjat breda ut sig i Sverige och många av hans uppdrag är avbokade eller framflyttade till hösten. 

– Jag känner ingen extra stor oro kring corona, vare sig över min hälsa eller för mina uppdrag. Jag har varit på flykt och vet vad oro är. Vi kommer lösa det här, det är i svåra tider vi behöver varandra och ställer upp för varandra. Något jag ser sker nu i Sverige. 

Och när det finns mer luft i kalendern öppnas nya möjligheter. 

– Jag har bland annat tagit fram en helt ny föreläsning med fokus på hur man som företagare kan se möjligheter i oroliga tider – hur man kan skapa en större förståelse, och sänka tröskeln, så fler världar kan mötas och arbetsgivare vågar anställa. Självklart är föreläsningen digital. 

Hjälper ungdomar
Tillsammans med en god vän, Olle Tholén från Crazy Pictures, startade han för några år sedan en organisation som heter ”Samtalsringen”. Ett ideellt initiativ för att träffa ungdomar i utsatta områden. Med samtalet som verktyg hjälpa dem att sätta ord på tankar och känslor och få dem komma i kontakt med arbetsgivare. Det har än så länge genererat att 20 ungdomar kommit ut i arbete. 

– Vi är med att forma och utveckla förvirrade killar till modiga män, från bidragstagare till skattebetalare genom samtalsmetodiken som vi skapat.
Och det här vill Charbel göra ännu mer och planerar en ännu större satsning. 

– Jag vill fortsätta hjälpa ungdomar och tillsammans med några vänner arbetar vi nu fram en ny satsning. Vi räknar med att lansera den i höst. Jag må vara bäst i Sverige på att tala – men där jag är som bäst är i enskilda samtal. Det vill jag göra ännu mer, avslutar Charbel.

Det är svårt att bromsa sig ur en uppförsbacke, brukar det heta. Just nu befinner sig världen, Sverige och vår region i den längsta och brantaste backen på mycket länge. Och vad värre är, ingen vet var coronakurvan planar ut. Det gör stigningen än mer ansträngande, en prövning som kräver såväl styrka som uthållighet. Kravet att öka takten när det är som jobbigast och mjölksyran ilar i kroppen, kan tyckas lika naivt som hjärtlöst. Men det är bara genom att hitta nya krafter och höja tempot, som toppen på backen slutligen kan komma inom synhåll.

Vi befinner oss bara i början av den branta stigningen och än skymtar inte krönet. Vätskestationer har dykt upp längs vägen, i form av statliga stödpaket. En del tar del av erbjudandena, korttidspermittering av medarbetare och hjälp med arbetsgivaravgifter har exempelvis varit populära stödinsatser. För andra passerar hjälpen förbi, de kvalificerar sig inte för den eller så lockar den helt enkelt inte. Rena stödlån har till exempel inte frestat så många. Sådana är lite som erbjudandet om en chokladbit – sött och stärkande för stunden, men en flyktig energi som riskerar att till slut dränera mer än den tillför. 

Mot vissa är branten rent skoningslös. Många kommer behöva bryta på vägen, vi ser det redan ske. Budskapet måste ändå vara; framåt. Från en nästintill paralyserande chock vid åsynen av berget vi stod inför, har nu en stadigare lunk intagits i näringslivets tuffaste lopp. Mer energi kommer dock att behöva tillföras för att fler ska klara sig hela vägen. Och då behövs mer chokladbitar och vattenflaskor. 

Det behövs långsiktigt stärkande medel. Den första reflexmässiga reaktionen inför en sådan gigantisk utmaning kan vara att sakta ner och spara på krafterna. Osäkerheten skapar en förrädisk försiktighet. Ur näringslivets perspektiv är den förenad med livsfara. För det är nu orderböcker behöver fyllas och uppdrag rulla in. Det är nu människor behöver sina jobb och sin försörjning. Nu som kommuner och regioner behöver skatteintäkter för att upprätthålla välfärden, servicen – och hjälpa näringslivets hjul att fortsätta rulla.

Utan företagen försvinner jobben, inkomsterna och skatteintäkterna. Allt det som får samhället att fungera och leverera. Det finns olika sätt att öka de offentliga investeringarna, alla alternativ bör övervägas och fler måste tillföras. Det ger varaktig energi i företagen som för allas vår skull ska orka hela vägen. Då kan vi varken be eller tvinga dem att bromsa. Vi måste öka takten för att klara det. För att nå krönet på uppförsbacken. 

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

– När jag fick beskedet i januari tappade jag hakan, det här är bland det största erkännande en urmakare kan få, säger Patrik.

Till vardags arbetar han på det självbetitlade klockföretaget Gustafsson & Sjögren (Gustafsson efter kompanjonen och knivsmeden Johan Gustafsson) och tillverkar exklusiva klockor med inspiration av svensk natur och historia med fokus på hantverket. Förra året tillverkade bolaget sin första klocka i guld – GoS Skadi (Skadi efter vikingagudinnan). 

– Normalt tar en klocka en månad att göra – den här tog halvår, säger Patrik och visar bilder på den. 

Han förklarar att fem olika hantverkare har arbetat med klockan. En guldsmed och juvelerare från Linköping, en gravör från västkusten, Johan Gustafsson som smitt mönsterstål och så Patrik, som gjort det mesta arbetet från sin verkstad i Linköping. Klockan såldes till USA. För 42 000 dollar. 

Masterclass i finishering av visare

2019 var ett händelserikt år för GoS och Patrik Sjögren. Bland annat ställde de ut under Dubai Watch Week där Patrik undervisade i en masterclass om finishering av visare. 

– Kan tyckas nördigt, och det är det, skrattar Patrik. Men jag hade en till två klasser varje dag under fyra dagar. Och alla var fulla.

Under året inledde även företaget ett samarbete med klocktillverkaren Singer Reimagined och tog fram en klocka till världens mest exklusiva klockauktion – OnlyWatch – där alla pengar gick till välgörenhet. 

– En av de största klockbloggarna listade vår klocka som en av de fem mest intressanta, av de 50 som var med säger Patrik.

Invald i GPHG Academy

Gustafsson & Sjögren har rönt stor uppmärksamhet i den exklusiva klockbranschen. Och även om företaget är en renommerad aktör idag kom det stora erkännandet i januari i år. Och det via ett brev från GPHG.

– Jag var tvungen att läsa två gånger. Men det stod att jag blivit invald. Det är otroligt prestigefyllt. Jag gör helt enkelt något som de tycker är bra.

Att bli invald i GPHG Academy är ett bevis på att en kille i norra Europa, långt från klockvärldens nervcentrum i Schweiz, fått stor uppmärksamhet för sitt arbete. Patrik ska nu under maj utse sina kandidater i de åtta olika kategorierna: billiga (under 80 000 kr), herrklockor, damklockor, kronografer, bästa hantverk, konstnärligt innehåll och komplicerade urverk. Sen kommer klockorna turnera runt om i världen och vinnarna utses på den stora galan i Geneve senare i år. 

Kommer någon av era klockor bli nominerade? 
– Det skulle vara ett ännu större erkännande. Och med vår guldklocka Skadi är det första gången jag känner att chansen finns, men jag vågar inte hoppas på det.

Framöver väntar nu en ny satsning för urmakaren. Ett nytt projekt – med norrskenstema.

– Vi kommer använda material som aldrig har används i klockor. Det passar perfekt in i vårt sätt att tänka och arbeta med tung svensk tradition och fokus på hantverket.

Mer kan inte Patrik säga nu. De första skisserna presenteras efter sommaren. Och då får vi anledning att återkomma. 

Årets årsmöte var lite speciellt med en semidigital stämma. Ett 20-tal medlemmar hade kommit till Kammarforum för att delta och ett 30-tal deltog digitalt. Fyra styrelseledamöter tackades av: Björn Persson E.ON., Jacob Sandberg SSAB, Mats Rosander Siemens och Jan Mauritzon Agroetanol.

– Det har varit väldigt intressant att sitta i Handelskammarens styrelse och Handelskammaren har på dessa år förvandlats till en öppen och tillväxtorienterad organisation, sa Mats Rosander som nu slutar på Siemens och går i pension.

Under årsmötet presenterades fyra nya styrelseledamöter. Markus Moisejeff PayEx, Daniel Lundgren Siemens, Johan Kallblad Exsitec och Jonas Lind E.ON. Välkomna!

HÄR kan du se hela styrelsen.

På årsmötet klubbades det också igenom att medlemspriserna kommer att ligga kvar på samma nivå under 2021. Vi delade även ut hållbarhetspriset för 2020.

Vinnarna kan du läs mer om HÄR.