’- Den vanligaste frågan är nog ”Hur kommer detta att påverka oss”? Framför allt kommer frågan från kollegor på marknadsavdelningen och kundservice.  Till alla som frågar svarar jag i alla fall att det kommer att påverka oss. I och med att Storbritannien blir ett tredjeland (utanför EU) i och med Brexit så blir det då exportdeklarationer på precis allt. I och med att vi exportdeklarerar mycket av vårt gods själva så blir vi internt mycket påverkade. Mina svar blir olika beroende på logistikflöden och om det är via järnväg från bruk, båtleveranser Ro-ro, direktleveranser eller avropsleveranser från terminaler i England m.m.

Vad gör ni för att förbereda er på BillerudKorsnäs?

– Rent praktiskt just nu så anpassar vi våra datasystem och har täta dialoger med våra tullagenter. Vi ser också över våra leveransvillkor och kommunicerar till kunder vad Brexit kommer att innebära för dem. Det operativa flödet måste fungera när Storbritannien lämnar EU och man ska veta vem man ska kontakta i olika frågor. Förutom leveranser från Sverige och Finland till England har vi även produktion i England med leveranser till EU, så vi måste även hantera det motsatta flödet. Vi har flera olika planer och jobbar utefter olika scenarion.

Har ni behövt hitta nya affärspartners?

– Ja, vi har delvis hittat nya samarbetspartners men vi fördjupar också samarbetet med våra befintliga engelska logistikleverantörer. Vi har som mål att fortsätta serva våra engelska kunder så friktionsfritt som möjligt. Vi har många kunder inom förpackningsindustrin i Storbritannien.

Vad är dina råd till andra företag med exponering mot Storbritannien inför Brexit? Tre tips:

– Handlar man med Storbritannien och aldrig har jobbat med export utanför EU tidigare så man säkerställa att man har ett EORI-nummer. Det är viktigt!

– Se över vilket eller vilka leveransvillkor (Incoterm) som man kommit överens med kunden om

– Kontakta en tullagent för att få hjälp med vad du behöver göra för att förbereda dig och de erbjuder också tjänster att köpa.

Många känner till 3D-printing – färre Additive Manufacturing – men det är den hetaste trenden just nu för tillverkande företag. Konsultföretaget Etteplan satsar stort på området. Och det i Östergötland.

Addtive Manufacturing (AM), eller Additiv tillverkning på svenska, är 3D-printing men för industrin. Och det är just nu den hetaste trenden för tillverkande företag – såväl för små som stora. Det menar Henrik Tölander, ansvarig för Additive Manufacturing på Etteplan.

– I början handlade det mest om att 3D-printing var lite coolt, men nu börjar det bli på riktigt. Tekniken har optimerats och det går att tillverka i större skala. Det blir då lönsamt – och ändå är vi bara i början av den här utvecklingen, säger Henrik.

Sedan februari är han ansvarig för AM på Etteplan som sedan ett par år tillbaka har en uttalad och medveten strategi vad gäller området. Innan det ledde han arbetet med att planera och iordningsställa två fabriker åt Siemens i Finspång med fokus på Additive Manufacturing.

Och det är inte bara Etteplan som tror på AM. EU gör det också. Och Wallenbergssfären. I EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 är AM ett prioriterat område.  Och ett stort antal av de Wallenbergägda företagen som Saab, Höganäs och ABB, har gemensamt gått samman i en satsning som kallas AMEXCI, som ska stärka de egna företagen inom området.

För Etteplan startade satsningen på deras huvudkontor i Finland, men sedan februari så har satsningen allt mer förlagts till Östergötland.

– Det finns en stor kunskap, intresse och engagemang från både näringsliv och akademi här i regionen, därför har vi valt att satsa extra mycket här, säger Henrik.

[quote]Det finns en stor kunskap, intresse och engagemang från både näringsliv och akademi här i regionen, därför har vi valt att satsa extra mycket här[/quote]

Därför kommer AM bli stort
Potentialen med AM är enorm menar Henrik. AM kommer kunna innebära att mycket produktion som idag är förlagd till lågkostnadsländer kan hämtas hem och på så vis stärka den svenska och europeiska industrin.

Men vad är egentligen grejen med AM? Varför tror man att det kommer bli så stort? På den frågan finns många svar menar Henrik.

– Dels kan du få fram produkter snabbare och till en lägre kostnad, säger Henrik. Du kan också få fram reservdelar till gamla maskiner där det inte längre finns några originalreservdelar att tillgå från leverantören. Det som också kommer göra AM stort är att detta är någonting som även mindre företag kommer kunna tjäna pengar på, för det är inte så svårt eller krångligt men det kräver att man investerar den tid som krävs.

Idag ”skrivs” det mesta ut i stål, även om plast och polyterm också är vanligt. Men i framtiden ser man även kolfiber som ett alternativ.

Från koncept till fullskalig produktion
Etteplan har utbildat 20 specialister inom området AM som finns utspridda i Sverige och Finland och dessutom rekryterat ytterligare medarbetare med denna unika specialkompetens. Och Etteplan arbetar med allt från idé till fullskalig tillverkning.

– Vår styrka ligger i att kunna påvisa hela kedjan, från design till prototyp för att slutligen gå i produktion. Man måste förstå kundens utmaning och kunna erbjuda effektiva lösningar, det är just det är det som är vår styrka.

Fakta Etteplan
Etteplan är ett teknikkonstultbolag som startade i Finland 1983. Idag är det börsnoterat med 3600 anställda främst i Finland och i Sverige men man finns runt hela världen. 140 av dem är anställda här i regionen. Etteplan är marknadsledande inom utveckling av avancerade ingenjörsmetoder och är nu aktuella med satsningen inom Additive Manufacturing.

Detta är Additive Manufacturing
Additive Manufacturing (AM) kan kallas 3D-printing för industrin och är just nu en het trend inom tillverkningsindustrin. Några fördelar med AM är snabbare produktion samt bättre och starkare produktegenskaper.

[skribent medarbetare=”Robin Almqvist”]

På kort tid har nätverket för hållbarhet som Handelskammaren driver, fått 12 nya medlemsföretag.

– Det känns så roligt med denna flygande start på hösten för nätverket. 12 nya medlemmar på kort tid! Fler medlemmar ger självfallet ännu mer tyngd åt nätverket och dessutom är det nu fler engagerade personer som kan ge varandra inspiration, samarbete och kunskap, säger Anna Axelsson verksamhetschef Östsvenska Handelskammaren.

Nätverket har sedan tidigare drygt 60 medlemmar och nu sluter dessa bolag upp:

Bixia

Lejonfastigheter

Sörmlands Sparbank

Profecta

Bybuteo

Naturcentrum

Byn

Eon

Mindkicker

Empower Executive Search

Pacnova Innovation

Illustrera Mera

Ett av de större medlemsföretagen som tycker att det är viktigt att vara med i nätverket är Eon.

– Vi på E.ON vill göra det enkelt för våra kunder att leva hållbart. Samhällsengagemang och hållbar utveckling är därmed avgörande för både vår affär och våra kundrelationer. Att ingå i CSR East Sweden där vi kan lära av andra och bidra till regionalt ansvar för hållbarhetsfrågor känns självklart.

I nätverket CSR East Sweden kan medlemsföretagen samverka kring CSR och hållbarhet mellan privat, offentlig och idéburen verksamhet samt akademi.Vi bidrar till inspiration, kunskap, samverkan och aktiviteter som leder till ett mer hållbart samhälle, konkurrenskraftigare företag och en mer attraktiv region att leva i.

Under hösten är många aktiviteter planerade för nätverket, bland annat en hållbarhetsutbildning, ett event om hållbar upphandling och en träff med före detta hållbarhetschefen på Filippa K, Elin Larsson.

[ansvarig medarbetare=”Anna Axelsson”]

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]

’- Vanligaste frågan är ”kommer vi bli påverkade?” . Det frågar alla personer och företagare och intresset för Brexit har ökat lavinartat om man jämför med förra hösten. Nu börjar alla vakna till och säger ”shit nu händer något faktiskt”. Det är nog Boris Johnson som spätt på uppmärksamheten för Brexit precis just nu.

Vad svarar jag då? Jo – att ALLA kommer att bli påverkade. Oavsett vad det blir för handelsavtal mellan Storrbritannien och Sverige i framtiden kommer det att behövas en tullklarering när företag handlar mellan länderna. Och det är eftersom Storbritannien inte kommer att vara med i skatteuppgörelsen. Det har den stora massan missat och de blir faktiskt chockade en del när jag förklarar.

Till exempel så måste en faktura finnas tillgänglig redan vid exporttillfället för att företaget ska undvika att bli upptaxerat av skatteverket vid en kontroll. Det kan bli dyrt annars!

Och den konsekvensen bli det av brexit även om vi kommer fram till ett väldigt bra avtal länderna emellan.

Och blir det inget avtal alls blir det besvärligt på många andra plan. Exempelvis att länderna inte erkänner varandra standarder. Det kan vara veterinärintyg, växtskydd med mera när man importerar varor som kommer att ge problem.

Hur går snacket för er som är insatta i Brexit, nu när det närmar sig?

– Just nu är det väldigt spännande. Vi är alla allvarligt oroliga. Det finns inget facit och det enda vi vet är att britterna kommer att lämna och frågan är när och hur.

Finns det för och nackdelar med Brexit?

– För vissa svenska företag kan det faktiskt bli positivt med Brexit. Många bolag har nämligen redan vana i processen att handla med ett land utanför EU och kan vinna marknadsfördelar mot andra länder som inte har vanan inne. Många svenska bolag har ju gjort mycket affärer i Norge, som är icke EU-medlem.

Pratar vi nackdelar kan jag nämna en väldigt giftig sak. Eu har många frihandelsavtal i världen. Om man är ett bolag som har mycket brittiska komponenter i sin produkt så kan förlängningen av Brexit bli att man inte kan åberopa ”EU-ursprung” på min produkt. Då kan man tappa konkurrensfördel och tvingas byter ut komponenter i produkterna.

Peter Hellmans tips. Tre saker att hålla koll på inför Brexit: 

• Förbered dig genom att kontrollera hur exponerat företaget är mot Storbritannien. Ett tips är att använda SCB:s statistikrapportering Intrastat för detta!
• Vad är det för varor ni handlar med? Ta reda på vad det är det för tullsats om ni importera från annat icke EU-land och på så sätt får ni en uppfattning om vad tullkostnaderna kan bli för er handel med Storbritannien när de lämnar EU.
• Tala med din leverantör redan idag! Fråga om de  har kapacitet och kompetens att göra din tullklaring som det ser ut idag. Speditörer har inte gjort en deklaration sedan 1995 när andra regler gällde.

Peter Hellman är konsult och utbildningsledare inom internationell handel. Han är aktuell med en kurs i Incoterms hos oss på Handelskammaren, läs mer här om du är intresserad av den.

Här finner du Östsvenska Handelskammarens samlade info om Brexit.

Debattartikel i Corren 2019-10-07

DEBATT  Att binda samman de redan beslutade sträckorna till ett nytt järnvägsnät för södra Sverige är det enda rätta, anser Johanna Palmér och Maria Björk Hummelgren på Östsvenska Handelskammaren

Opinionsmaterial 05:00 | 2019-10-07
Fler vill och kommer att behöva åka tåg. Att enbart rusta upp den befintliga stambanan räcker inte, varken på kort eller lång sikt. För att möta behoven av transport av människor och gods på snabbaste och mest hållbara sätt behövs ny järnväg.
Nya regionala spår för förbättrade möjligheter till pendling är redan beslutade om. För vår regions del handlar det om Ostlänken, i västra Sverige är det sträckan Göteborg-Borås och i södra Malmö-Hässleholm. Dessa sträckor är högst prioriterade på grund av nuvarande kapacitetsbrist. Men nyttan med dem ökar förstås genom att de binds samman och ger avlastning för dagens spår.

Miljönyttan är inte det främsta argumentet för ny stambana, likväl är den en viktig aspekt. Flygen landar inte mitt i städerna och framtidens bilar kommer inte att kunna konkurrera med hastigheten eller bekvämligheten hos tågen. Därtill går stadsutvecklingen mer och mer mot bilfria innerstäder, medan tågstationen ofta ligger i stadens hjärta.

Det är synd att en sådan stor och viktig framtidsinvestering ska bli en polariserad partipolitisk fråga. Från näringslivets håll ser vi att ett modernt arbetsliv med hållbara transporter behöver en framtidsinriktad järnväg mellan Sveriges större städer och regioner.

Därför kommer Östsvenska Handelskammaren att tillsammans med Västsvenska, Sydsvenska och Jönköpings Handelskammare uppvakta de borgerliga partier som nu tvekar. Vi hoppas att de istället ska börja blicka framåt och fattar mod att ställa sig bakom århundradets tillväxtchans för Sverige.

Johanna Palmér, vd
Maria Björk Hummelgren, ansvarig tillväxt och analys
Östsvenska Handelskammaren

Likt många andra branscher brottas besöksnäringen med utmaningen att hitta rätt kompetens. Samtidigt är det en av de mest växande branscherna i Sverige. För närvarande är 202 000 personer sysselsatta inom hotell-, restaurang eller övrig branschverksamhet.

– Besöksnäringen omsatte 377 miljarder kronor förra året, en ökning med 6 procent från 2017. 134 miljarder kom från utländska turister. Vår bransch växer tre gånger så fort som övrigs arbetsmarknaden, sa Magnus Dahlin, general manager på Villa Fridhem och ledamot i Visitas regionstyrelse.

I samarbete med Norrköpings kommun erbjuder Östsvenska Handelskammaren under hösten kompetensfrukostar i syfte att sammanföra företrädare för näringen med utbildningsväsendet för att belysa behov, möjligheter och tillfällen för samverkan och dialog. Thomas Hallgren från Östgöta Kök var en av dem som deltog.

-Utmaningen med att hitta nya medarbetare är vårt största problem. En sak som vi måste göra är att bli bättre arbetsgivare och visa att vår bransch inte är vad den har varit. Vi har möjligheter att erbjuda praktikplatser och att utbilda internt, sa han.

En aktör som tagit saken i egna händer är Choice Hotels, som startat en lärlingsutbildning där de garanterar jobb till alla som går den.

-Vi hoppas förstås att de som går utbildningen vill stanna hos oss, eller i alla fall i branschen, sa Jacob Corlin, general manager Quality Hotel The Box som ingår i Choicekedjan. Kompetensbehovet inom vår bransch uppgår till 45 800 personer fram till år 2025. Men det är svårt att locka ungdomar till utbildningarna, så många lägger ner. Vi vill istället möta näringens behov och startar en utbildning.

Även Nyströmska skolan i Söderköping har en management- och besöksnäringstutbildning där de framtida arbetsgivarna är med och påverkar utbildningens innehåll. En annan möjlig väg till kompetens är via Arbetsförmedlingen. Företagsrådgivare Fia Blixt tipsade om näringens möjlighet att skräddarsy utbildningar, praktikplatser och rekryteringsträffar. Viktoria Ay från EURES berättade om möjliga vägar att hitta kompetensen utomlands.

Kolmården är en stor arbetsgivare i regionen och de berättade om sina vägar för att locka nya och återvändande medarbetare. Inom Park och Resort finns många olika yrkeskategorier – från kock och servicepersonal till skådespelare och djurskötare. Och karriärvägarna i denna framtidsbransch.

-Vi är en lojal näring. Vi kan inte flytta vår verksamhet, så vi behöver locka kompetensen hit – inte flytta dit den finns, sa Magnus Dahlin.

Med bubbel, snittar och DJ tackade vi igår av vår vd Johanna Palmér som efter åtta framgångsrika år nu lämnar Handelskammaren. Här är ett gäng med härliga bilder från kvällen!

Just nu samlas representanter från några av regionens största företag på Virå Bruk för att diskutera framtidens viktigaste regionala utvecklingsfrågor. Det handlar om att få fler som vill jobba i vår region, ett bättre företagsklimat och en utbyggd infrastruktur.

– Tillväxtstråket East Sweden, en funktionell arbetsmarknadsregion från Stockholm till södra Östergötland, är ett pärlband av växande kommuner strategiskt placerade mellan Sveriges två största städer. Inom 30 mil finns 80 procent av Sveriges BNP, 80 procent av företagen och 80 procent av Sveriges befolkning.  Det måste vi ta vara på, säger Johanna Palmér, vd på Östsvenska Handelskammaren.

Storbolagsgruppen, som består av 21 av regionens största företag, har gemensamt kraftsamlat för att ta ställning och arbeta aktivt för den regionala utvecklingen och attraktiviteten. Under förra året arbetade gruppen fram ett Visionsprogram, något som kan liknas med partiernas partiprogram, med de viktigaste frågorna att jobba med för att nå målet att bli Sveriges mest attraktiva region år 2025.

Visionsprogrammet är uppdelat i fyra områden; ”bjud in världen till East Sweden”, ”ett företagsklimat som toppar listorna”, ”fler som kan och vill jobba i vår region” och ”ökat samarbete över kommungränserna”.

– Visionsprogrammet ger en bakgrund till varför dessa frågor är viktiga och innehåller konkreta förslag med vad näringslivet vill och behöver, säger Johanna.

Att programmet, med sina åtgärdsförslag, behövs bekräftades av tisdagens presentation av näringslivsrankingen från Svenskt Näringsliv.

– I princip alla kommuner i vår region tappar placeringar på listan. Det mesta handlar om service och bemötande, en punkt som vi har med i programmet är att dialogen och samverkan mellan kommuner och näringslivet måste förbättras. Det jobbar nu flera kommuner i vår region med. Ju fler förbättringar som görs i enlighet med visionsprogrammet, desto bättre för vår regions näringslivsklimat, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitiskt ansvarig på Östsvenska Handelskammaren.

En annan viktig fråga, som inte bara diskuteras på FN:s toppmöte, utan även i Virå är såklart hållbarhet. Därför gästades också toppmötet av Charlotte Elander, vd och ägare av Energifabriken, som gav sin syn på hur företag kan ställa om till en mer hållbar verksamhet och skapa ännu bättre lönsamhet.

– Det handlar inte om lönsamhet eller hållbarhet. Det handlar om att hållbarhet skapar lönsamhet. Genom att arbeta hållbart kommer man vinna konkurrensfördelar och på så sätt bli ännu mer lönsam, sa Charlotte.

>> Läs visionsprogrammet här.

Företagen bakom Vision East Sweden:

Om några veckor avslutar jag ett betydelsefullt kapitel. I nästan tio år har jag arbetat för att förändra en viktig näringslivsplattform till något modernt och progressivt och Sveriges bästa plats till en än mer attraktiv region. Det har varit en fantastiskt rolig och lärorik resa tillsammans med medlemsföretag, medarbetare och styrelse som varit modiga, mänskliga.

Vår region har alla förutsättningar att skapa starkare internationell lyskraft. Jag är om möjligt ännu mer övertygad idag om sprängkraften i en region där kommunerna utåt sett håller varandra stenhårt i händerna mot omvärlden. Megatrender formar vår värld och framtiden handlar inte om varken kommuner eller nationer, den handlar som regioner. Vår region, tillväxtstråket East Sweden från Stockholm ned till Östergötland, ligger mitt emellan Sveriges två största städer och innehar samtliga ingredienser för att vara med i regionernas kamp om talanger, besökare, investerare och företag. Vi har ett framgångsrikt universitet, gott om infrastruktur, en tillräcklig folkmängd, en dynamisk näringslivsstruktur och historien i en industriell vagga som numera blivit hightech. Vi har dessutom århundradets tillväxtchans runt hörnet. Hörnet har faktiskt aldrig varit närmare.

Mitt engagemang för regionen kommer aldrig att sina! Men arbetsformerna blir andra framöver. Jag kliver in i ett något till formerna friare arbetsliv som styrelseproffs, fristående debattör, investerare, föreläsare och förhoppningsvis författare. Jag kommer fortsätta driva frågor som hållbarhet och jämställdhet.

Med denna sista krönika vill jag rikta det varmaste av tack för den uppmuntran jag fått genom åren! Näringslivet består av människor, smarta, drivna och engagerade sådana. Jag har uppskattat våra dialoger om samhällsfrågor knutna till näringslivet och regional utveckling, både de gånger vi tyckt lika och de då vi tyckt olika. Handelskammaren ägs och drivs av sina medlemsföretag, utan er vore vi inget och intet.

Jag älskar att diskutera samtiden och framtiden och hoppas att vi kan fortsätta dialogerna via någon digital plattform. Vi lever i en väldigt spännande tid! Eller så ses vi på något av Handelskammarens många events och mötesplatser. Jag har nämligen redan ansökt om medlemskap i regionens starkaste affärsnätverk, man vill ju vara med där det händer.

Slutligen önskar jag Christian Berger och alla fina medarbetare lycka till. Handelskammaren har gjort en strålande vd-rekrytering och jag ser fram emot att se arbetet fortsätta uppåt och framåt!

På återseende!

Välkommen till min avtackning
Anmäl dig här

[skribent medarbetare=”Johanna Palmér”]

–   Den vanligaste frågan jag får är ”hur blir det?” Det är frågan som dyker upp i alla sammanhang. Det är en väldigt öppen fråga och det går inte riktigt att svara på den faktiskt. Jag svarar helt enkelt med vad vi vet nu. Att Storbritannien har lämnat in sin ansökan om utträde och att datumet är satt till 31 oktober. I dagsläget finns inget utträdesavtal EU och Storbritannien är överens om. Det ser alltså ut att bli ett  avtalslöst utträde och tredje landsregler kommer då att börja gälla. Driver man ett svenskt företag som har gods i rörelse som kommer till EU:s yttre gräns klockan 00.00 den 1 november så gäller helt plötsligt andra regler. Det är vad vi vet just precis nu.

Är företagen förberedda som du träffar?

–   Betydligt fler är medvetna nu än när jag började föreläsa för 2,5 år sedan men det är väldigt varierande om man förberett sig.

Riskerar nån särskild bransch att drabbas hårdare av Brexit?

–   Normalt sett drabbas branscher med mycket komplicerade regler exempelvis industriprodukter som regleras på EU-nivå. Stora multinationella bolag har oftare bra koll och resurser medans små företag i samma bransch kan drabbas hårdare. Så det egentligen inte branschen som avgör utan kraften hos bolaget att hantera förändringarna.

Anneli Wengelins tips. Tre saker att hålla koll på inför Brexit: 

–   För det första ska man analysera sin exponering mot Storbritannien och tänka brett. Inte bara på tullhanteringen utan även andra aspekter. Till exempel, för man över data mellan företagen? Har man personal som reser till eller från Storbritannien?

–   Ta reda på så mycket som möjligt vad som gäller med handel för länder utanför EU och se över era existerande avtal. Avtalen skrevs när båda länderna var EU-medlemmar, efter brexit kommer förutsättningarna att se helt annorlunda ut.

–   Man behöver förbereda sig på störning och stopp i trafiken av varorna. Kan vara timmar eller dagar, hur mycket vet vi inte, men man behöver tänka igenom hur man ska hantera eventuella störningar.

Anneli Wengelin är Brexitexpert på Kommerskollegium. Här finner du mer information kring Brexit på deras sajt.

Här finner du Östsvenska Handelskammarens samlade information och råd inför Brexit.