Frågor & Svar

Kommer Ostlänken bli av?
Planeringen ligger fast, både vad gäller sträckning och tidplan. Den tidigare beräknade budgeten för projekt Ostlänken på 35 miljarder kronor har nu stigit till 55 miljarder kronor – detta på grund av nya tekniska lösningar och miljökrav. Sverigeförhandlingens arbete fortsätter och även arbetet i kommuner och regioner för att förverkliga projektet i tid och enligt plan. Succesiv byggstart beräknas fortsatt från 2017 och de första tågen planeras att rulla 2028.

Varför behövs Ostlänken?
Infrastrukturen i Sverige behöver en radikal förbättring både vad gäller kapacitet, kvalitet och tillgänglighet. Transportsystemet  idag ger inte den tillförlitlighet och kvalitet som näringslivet behöver för att klara en effektiv godshantering, dagpendling och tillgänglighet inom och utanför Sverige.

Dagens belastning gör trafiken mycket känslig för störningar. När Ostlänken byggs ökar kapaciteten på järnvägarna och trängseln minskar. Detta leder till förbättrad punktlighet samt bättre förmåga att undvika störningar i trafiken. All tågtrafik på Ostlänken kommer att kunna hålla betydligt högre hastigheter än idag och restiderna minskar. Sammantaget stärker Ostlänken kollektivtrafikens konkurrenskraft och attraktivitet.

Får våra kommuner en station?
Vi gläds över att alla kommunerna längs Ostlänkens sträckning deltar i förhandlingsprocessen och att budet från Sverigeförhandlingen är att alla kommunerna kommer att få stationer, dock med lite olika kapacitet för att ta emot höghastighetstågen.

Var längs Ostlänken kommer höghastighetstågen att stanna?
Höghastighetstågen, som ska gå i 320 km/h, kommer att få stationer i Norrköping och Linköping medan de övriga städerna längs sträckningen får stationer anpassade för regionala snabbtåg. Trafikverket räknar utifrån ett behov av fyra höghastighetståg per timme och sträcka, men fördelningen av höghastighetståg och regionala snabbtåg kommer att avgöras av efterfrågan.

Hur ser ESIC på den senaste tidens diskussioner kring byggandet av Ostlänken?
ESIC vill framhålla vikten av att nya spår riggade för framtidens tågtrafik kommer till stånd så att Sverige får ett fungerade, effektivt och tillförlitligt transportsystem. Framför allt är det tre områden som är särskilt avgörande för regionens utveckling framöver:


Förbättring av infrastrukturen – Infrastrukturen i Sverige behöver en radikal förbättring både vad gäller kapacitet, kvalitet och tillgänglighet. Transportsystemet idag ger inte den tillförlitlighet och kvalitet som näringslivet behöver för att klara en effektiv godshantering, dagpendling och tillgänglighet inom och utanför Sverige.

En regionförstoring för att knyta ihop våra främsta tillväxtområden – Om Sverige ska kunna konkurrera på framtidens globala marknad behöver vi åstadkomma en regionförstoring genom att knyta ihop vår regions främsta tillväxtområden Linköping, Norrköping, Nyköping och Trosa. En ny regionindelning bör utgå från funktionella stråk, det vill säga naturligt sammanhängande geografier där det är enkelt för människor, företag, investerare och besökare att röra sig fritt och samverka.

Att tillväxtregionen East Sweden knyts närmare Stockholm – Genom en regionförstoring och förbättrad infrastruktur i tillväxtstråket East Sweden knyts vi närmare Stockholm. Snabb och effektiv infrastruktur mellan vår region och Stockholm är därmed avgörande och förutsätter att vi har pålitliga och fungerande regionala snabbtåg. Höghastighetståg som kör 320 km/h är självklart en förmån då det effektiviserar restiden mellan städerna men tågens exakta hastighet får inte äventyra att nya spår för framtidens transportbehov kommer till stånd.

Om Ostlänken inte går centralt genom städerna– vilken är då nyttan med den nya banan?
För våra städer längs sträckningen är det självklart viktigt att få stationer – i eller i närheten av stadskärnorna – så att höghastighetstågen har möjlighet att stanna. Däremot kommer inte alla höghastighetståg kunna stanna överallt om man ska kunna hålla nere restiden till 2h Stockholm-Göteborg respektive 2,5h Stockholm-Malmö. Det som då är viktigt att poängtera är att den nya banan också innebär en avlastning av befintliga spår, vilket gör att regionaltrafiken kan utökas och gå med större täthet och tillförlitlighet. En förenklad och snabbare pendling dels mellan våra städer, dels mellan våra städer och Stockholm är en stor och viktig effekt som Ostlänken kan bidra till, utöver den regionförstoring som höghastighetstågen i sig innebär.

Hur mycket ska kommunerna betala egentligen?
Sverigeförhandlingen föreslår en samfinansiering som innebär att staten lånefinansierar den absoluta merparten av järnvägsprojektet, medan kommunerna tillsammans bidrar med ca 10% av kostnaden. Därutöver ligger det i Sverigeförhandlingens uppdrag att förhandla fram ett åtagande från de berörda kommunerna att bygga ett stort antal bostäder. Det är kostnader som staten kräver att kommunerna förskotterar, men som de får tillbaka när de har uppfyllt kraven på antal byggda bostäder. För Linköpings och Norrköpings delar handlar dessa förskotteringar om 152 respektive 136 mnkr, för Nyköping 54 mnkr.

Hur ser näringslivet på höghastighetsjärnvägen?
Vi ser mycket positivt på att Sverigeförhandlingen nu tydliggjort spelplanen för detta enorma framtidsprojekt för vi tror att det är viktigt att detta projekt faktiskt blir av. Den nya järnvägen kan på ett helt nytt vis knyta ihop våra olika tillväxtregioner (där vår region East Sweden är en av dem) med Stockholm, vårt lands största draglok för tillväxt. Och det behövs om vi ska konkurrera med omvärlden även i framtiden. Nu går processen in i en mer konkret fas, vilket också ställer krav på att näringslivet längs Ostlänkens sträckning fortsatt samverkar, nätverkar och är på tårna för att ta affärsmöjligheterna som kommer upp i och med projektet. Vi ser fram emot att arbeta vidare med och för näringslivet genom nätverket East Sweden Infra Cluster – för ett lyckat genomförande av Ostlänken och för att fånga tillväxtchansen när den rullar ut i regionen East Sweden.

Vad är Sverigeförhandlingen?
Sverigeförhandlingen har regeringens uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Tågen på de nya höghastighetsjärnvägarna ska gå från Stockholm till Göteborg på två timmar och från Stockholm till Malmö på två och en halv timme. Den nya järnvägen är viktig för de tre storstäderna, men den kommer också att leda till ökat bostadsbyggande och tillväxt i många kommuner längs sträckningarna.