Magnus Lindahls internationella blogg

FörÀndring Àr det enda som bestÄr

Att förĂ€ndra Ă€r nĂ„got som alltid varit en utmaning – redan Machiavelli konstaterade att förĂ€ndringar uppfattades som svĂ„rt och osĂ€kert samt att de möttes med motstĂ„nd och tveksamhet.

Samtidigt Ă€r det ocksĂ„ nĂ„got som vi hela tiden mĂ„ste hantera, driva och leva med för att överleva bĂ„de som företag och Ă€ven som attraktiv arbetskraft. Bill Clinton sade ”Det vi vill skall bestĂ„ mĂ„ste vi förĂ€ndra”.

FörbÀttring och tillfÀlliga monopol
Vad Àr det dÄ som driver utveckling och förÀndring i en organisation eller ett företag? Syftet Àr att förbÀttra situationen för intressenterna. Faktorer som driver pÄ behovet av förÀndring Àr t ex teknik, kunder, konkurrenter, lagar, konjunktur, ekonomi, Àgare. Triggern till förÀndring Àr att ifrÄgasÀtta. Om man stÀller frÄgor och agerar pÄ svaren sÄ ökar sannolikheten att man gör saker bÀttre, smartare, effektivare, och hittar de tillfÀlliga monopolen dvs att man ökar sannolikheten att överleva som företag.

Kommunikation
Varför finns det dÄ ett motstÄnd mot förÀndring? Kanske dÀrför att mÀnniskan Àr ett vanedjur och i gemen inte trivs med osÀkert, nytt och att bryta gamla vanor. Detta mÄste sjÀlvklart respekteras och hanteras i förÀndringsprocesser.

Den allra viktigaste framgĂ„ngsfaktorn i ett förĂ€ndringsarbete Ă€r kommunikation – kommunicera, förklara, repetera, kommunicera
”.

Motivation och resultat
För att förĂ€ndra framgĂ„ngsrikt i en organisation sĂ„ krĂ€vs dĂ€rför ett gediget arbete med att ta fram positiva kĂ€nslor hos medarbetare kring förĂ€ndringen i termer av glĂ€dje, lycka, motivation och vĂ€lbefinnande. För att komma dit Ă€r kommunikation mycket viktigt – att tydligt peka ut förbĂ€ttringen och nyttan, skapa delaktighet, att tydliggöra mĂ„len och handlingsplanen. Sedan handlar det om att motivera och visa pĂ„ resultat. Som alltid mĂ„ste anstrĂ€ngningarna kĂ€nnas meningsfulla.

NÀr man nÄr dit och fÄr individer att agera utanför sin komfortzon sÄ föder det utveckling, grÀnser flyttas och nya möjligheter öppnas, ny potential tas fram och alla (i alla fall de flesta) stimuleras.

Det Ă€r ok att göra fel – ibland
Sedan mĂ„ste man ju alltid komma ihĂ„g att i ett stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende förĂ€ndrings- och förbĂ€ttringsarbete Ă€r det Ă€ven ok att misslyckas ibland – den insikten kan ju Ă€ven fĂ„ medarbetare att lĂ€ttare lĂ€mna sin komfortzon, prova nya grepp och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kontinuerligt addera nytt och mer vĂ€rde till organisationen.

Magnus Lindahl, internationell chef Östsvenska Handelskammaren



Enkel rörlighet – en eftersatt nyckel i vĂ€rldshandeln



Rörlighet av personer Àr en av grundstenarna i den Europiska Unionen och Àven en förutsÀttning för smidig och enkel handel i vÀrlden trots alla e-lösningar och nya verktyg. Den Àr lika viktig som smidig rörlighet för kapital och gods. Att frÀmja personrörlighet kompletterar övrig handelsliberalisering pÄ ett effektivt sÀtt att bidra till ökad och enklare handel.

Effektiv rörlighet ger vinn-vinn i termer av bÄde import och export. 
HÀrom veckan var jag pÄ ett seminarium pÄ Kommerskollegium om personrörlighet och dess pÄverkan pÄ företag och handel. Slutsatsen var att det Àr en viktig faktor för företag och handel i termer av möten, utbyte av komplex information och kunskap samt skapandet av personliga relationer. Vidare Àr det viktigt i termer av uppdaterad information om marknader, nÀtverk internationellt, kompetens, koordinering, bidrar till gemensam företagskultur och lÀrande i organisationen.

Alla vinner pÄ personrörlighet
Det Ă€r inte bara för de multinationella företagen som smidig rörlighet av arbetskraft Ă€r viktig. För mindre och medelstora (SMF) bolag kan personal med utlĂ€ndsk bakgrund öka sannolikheten till exportaffĂ€rer. Enligt Kommerskollegium ökar exporten hos SMF ökar med i genomsnitt 6% för tjĂ€nster och 4% för varor. Sambanden varierar i olika branscher och siffrorna Ă€r högre om det Ă€r frĂ„ga om komplexa varor och tjĂ€nster. Kanske kan detta vara ett intressant inspel i den kommande exportstrategin som regeringen just nu sammanstĂ€ller och skall sjösĂ€tta inför 2016


Pengar, pengar…
Hur skall vi göra för att Ästadkomma detta? Det mÄste bli enklare, tydligare, snabbare, standardiserade och mer harmoniserade processer kring viseringar och arbetstillstÄnd. HÀr kan mycket bli bÀttre bÄde i Sverige och i andra lÀnder bÄde inom och utom EU. Det Àr Àven viktigt att resa dessa frÄgor i pÄgÄende förhandlingar kring handelsavtal. Allt för att ökan handel och minska kostnader. Idag Àr handel produktion, man handlar för att kunna producera.

Viseringar och arbetstillstĂ„nd finns till av andra orsaker Ă€n produktion. Dock Ă€r det fortsatt stora skillnader i hur öppna olika lĂ€nder och marknader Ă€r, men hur som helst sĂ„ finns hĂ€r mycket pengar att spara och tjĂ€na – det Ă€r bara att hoppas att utvecklingen bĂ„de i Sverige och internationellt fortsĂ€tter Ă„t rĂ€tt hĂ„ll


Magnus Lindahl, internationell chef Östsvenska Handelskammaren


Det Àr inte alla som kan skilja pÄ mitt och ditt!

Det Ă€r inte den som Ă€r starkast eller smartast som överlever utan den som Ă€r bĂ€st pĂ„ att anpassa sig till nya förutsĂ€ttningar! Anpassning handlar om innovation, förnyelse och utveckling eftersom alla aktörer i vĂ€rdekedjan Ă€r i konstant förĂ€ndring – teknik, samhĂ€lle, vĂ€rlden, etc.

KunskapssamhÀllet krÀver skydd för det vi tÀnker ta betalt för
I Sverige kommer ca 30% av BNP frÄn immaterialintensiva företag verksamma pÄ den globala marknaden med bÄde kunder och konkurrenter. Skydd för patent och varumÀrken blir mer och mer viktigt för att kunna fortsÀtta att investera i utveckling, innovation och samtidigt behÄlla konkurrenskraft och skapa intÀkter.

Merparten av ett företags vÀrde finns ofta finns bland de immateriella tillgÄngarna. T ex innovationer, varumÀrket, avtal, medarbetarnas specialistkompetenser eller affÀrshemligheter. I slutÀndan handlar det om att fÄ avkastning pÄ sitt forsknings- och utvecklingsarbete i företaget utan att nÄgon annan kommer och kopierar/konkurrerar/stjÀl idéer och resultat.

Inget nytt behov
Behovet av skydd uppstod pÄ 1870-talet och hade sitt ursprung i pÄ den tiden spirande piratkopiering och industriellt spionage. Resultatet blev ett tvÄ konventioner om varumÀrken och patent. Dessa konventioner Àr Àn idag grunden för bl a struktur och grÀnsdragningar mot t ex konkurrenter samt Àven sÀkerheter i samarbeten, finansieringar, licensieringar, marknadsvÀrden.

Ur ett praktiskt företagsperspektiv Àr det mycket viktigt och ger Àven möjligheter till bÀttre avkastning pÄ investeringar, stÀrkande av marknadspositioner och image. Att bevaka immaterialrÀttsliga omrÄden ger Àven möjligheter till bÄde konkurrentbevakning och nya affÀrsmöjligheter.

Man kan inte fÄ patent pÄ sitt varumÀrke
Det handlar alltsĂ„ om att skydda sin idĂ©/produkt, komma ut pĂ„ marknaden och da nytta av denna och tjĂ€na pengar – vi talar om skydd av patent, varumĂ€rke, design samt upphovsrĂ€tt.

‱ Patent Ă€r en ensamrĂ€tt att utnyttja en uppfinning dvs ingen annan fĂ„r tillverka, sĂ€lja eller importera den utan att patentĂ€garen har gett tillstĂ„nd. Dock mĂ„ste vissa villkor vara uppfyllda. Uppfinningen ska vara ny, ha uppfinningshöjd och kunna tillgodogöras industriellt. Det kan vara komplicerade tekniska lösningar eller smarta nya idĂ©er.

‱ VarumĂ€rkesskydd Ă€r grundlĂ€ggande om man vill arbeta upp ett starkt varumĂ€rke. Det Ă€r ett strategiskt instrument som kan leda till affĂ€rer. En grundförutsĂ€ttning för skydd Ă€r att varumĂ€rket Ă€r unikt och inte inkrĂ€ktar pĂ„ nĂ„gon annans skydd.

‱ Design kan Ă€ven skyddas och innebĂ€r ensamrĂ€tt till ett unikt, nytt och sĂ€rprĂ€glat utseende t ex förpackningar och grafiska symboler.

‱ UpphovsrĂ€tt innebĂ€r skydd för konstnĂ€rligt skapande, t ex musik, film eller litteratur. Detta skydd uppstĂ„r automatiskt nĂ€r verket kommer till – om det Ă€r tillrĂ€ckligt unikt vill sĂ€ga
 I denna kategori hamnar Ă€ven t ex datorprogram.

HemlÀxa och hemligheter
Att inte vara uppdaterad och att ha en grundlÀggande kunskap om immaterialrÀttsliga frÄgor kan vara ett hot mot företagets verksamhet. T ex kan man göra intrÄng pÄ nÄgon annans verksamhet utan att veta om det, att man försummar chansen till ensamrÀtt pÄ marknaden, att man forskar och utvecklar nÄgot som redan finns eller forskats pÄ, att man offentliggör egen utveckling för tidigt och pÄ sÄ sÀtt inte kan begÀra ensamrÀtt, etc. Skydd behövs dÀr jag sÀljer eller planerar att sÀlja samt Àven dÀr produkten tillverkas.

Innan och i samband med att man sÀtter nÄgot pÄ marknaden sÄ Àr det A och O att alltid kolla upp vad som gÀller och att det man planerar göra Àr fritt och tillgÀngligt.

Det Àr Àven viktigt att inte publicera det man vill skydda innan man fÄtt skydd, i annat fall gÄr det inte att skydda.

Register och databaser – en guldgruva för idĂ©er och teknikutveckling!
Sökningar i t ex patentregister kan Àven ge mycket bra och vÀrdefulla idéer och input i forsknings- och utvecklingsprojekt eftersom resultat publiceras efter 18 mÄnader. Vidare kan man Àven se vilka konkurrenter som gör och har gjort vad. Resultaten kan man bÄde lÄna, utveckla och bygga vidare pÄ i sin egen verksamhet.

Kom ihÄg:
‱ Ta hjĂ€lp av konsulter och rĂ„dgivare.
‱ PRVs hemsida (www.prv.se) Ă€r en viktig kĂ€lla till kunskap och information
‱ VĂ€lj skyddsform och geografiskt omrĂ„de.
‱ LĂ€r dig skillnaden mellan patent, varumĂ€rke och design och vad som gĂ€ller.
‱ Vad kommer skyddet att kosta bĂ„de i ansökan och senare eventuell tvist.
‱ Undersök om idĂ©en/produkten Ă€r ny.
‱ Vad gör konkurrenterna.
‱ Var behöver jag skydd.
‱ TĂ€nk kreativt i termer av t ex licensavtal med större och starkare spelare – vĂ€lj dina strider.
‱ Undersök möjligheterna till ekonomiskt stöd för t ex immaterialrĂ€ttstrategi.

ImmaterialrÀtt var temat pÄ 4 vÀlbesökta seminarier som Handelskammaren genomförde i Eskilstuna, Nyköping, Linköping och Norrköping.

Förslag till vidare lÀsning:
‱ www.prv.se

Magnus Lindahl, internationell chef Östsvenska Handelskammaren

För mer information

Magnus Lindahl

Ansvarig Sörmland, Gotland och Internationell handel

Tel: 011-496 4571