Magnus Lindahls internationella blogg

Förändring är det enda som består

Att förändra är något som alltid varit en utmaning – redan Machiavelli konstaterade att förändringar uppfattades som svårt och osäkert samt att de möttes med motstånd och tveksamhet.

Samtidigt är det också något som vi hela tiden måste hantera, driva och leva med för att överleva både som företag och även som attraktiv arbetskraft. Bill Clinton sade ”Det vi vill skall bestå måste vi förändra”.

Förbättring och tillfälliga monopol
Vad är det då som driver utveckling och förändring i en organisation eller ett företag? Syftet är att förbättra situationen för intressenterna. Faktorer som driver på behovet av förändring är t ex teknik, kunder, konkurrenter, lagar, konjunktur, ekonomi, ägare. Triggern till förändring är att ifrågasätta. Om man ställer frågor och agerar på svaren så ökar sannolikheten att man gör saker bättre, smartare, effektivare, och hittar de tillfälliga monopolen dvs att man ökar sannolikheten att överleva som företag.

Kommunikation
Varför finns det då ett motstånd mot förändring? Kanske därför att människan är ett vanedjur och i gemen inte trivs med osäkert, nytt och att bryta gamla vanor. Detta måste självklart respekteras och hanteras i förändringsprocesser.

Den allra viktigaste framgångsfaktorn i ett förändringsarbete är kommunikation – kommunicera, förklara, repetera, kommunicera…”.

Motivation och resultat
För att förändra framgångsrikt i en organisation så krävs därför ett gediget arbete med att ta fram positiva känslor hos medarbetare kring förändringen i termer av glädje, lycka, motivation och välbefinnande. För att komma dit är kommunikation mycket viktigt – att tydligt peka ut förbättringen och nyttan, skapa delaktighet, att tydliggöra målen och handlingsplanen. Sedan handlar det om att motivera och visa på resultat. Som alltid måste ansträngningarna kännas meningsfulla.

När man når dit och får individer att agera utanför sin komfortzon så föder det utveckling, gränser flyttas och nya möjligheter öppnas, ny potential tas fram och alla (i alla fall de flesta) stimuleras.

Det är ok att göra fel – ibland
Sedan måste man ju alltid komma ihåg att i ett ständigt pågående förändrings- och förbättringsarbete är det även ok att misslyckas ibland – den insikten kan ju även få medarbetare att lättare lämna sin komfortzon, prova nya grepp och på så sätt kontinuerligt addera nytt och mer värde till organisationen.

Magnus Lindahl, internationell chef Östsvenska Handelskammaren



Enkel rörlighet – en eftersatt nyckel i världshandeln



Rörlighet av personer är en av grundstenarna i den Europiska Unionen och även en förutsättning för smidig och enkel handel i världen trots alla e-lösningar och nya verktyg. Den är lika viktig som smidig rörlighet för kapital och gods. Att främja personrörlighet kompletterar övrig handelsliberalisering på ett effektivt sätt att bidra till ökad och enklare handel.

Effektiv rörlighet ger vinn-vinn i termer av både import och export. 
Härom veckan var jag på ett seminarium på Kommerskollegium om personrörlighet och dess påverkan på företag och handel. Slutsatsen var att det är en viktig faktor för företag och handel i termer av möten, utbyte av komplex information och kunskap samt skapandet av personliga relationer. Vidare är det viktigt i termer av uppdaterad information om marknader, nätverk internationellt, kompetens, koordinering, bidrar till gemensam företagskultur och lärande i organisationen.

Alla vinner på personrörlighet
Det är inte bara för de multinationella företagen som smidig rörlighet av arbetskraft är viktig. För mindre och medelstora (SMF) bolag kan personal med utländsk bakgrund öka sannolikheten till exportaffärer. Enligt Kommerskollegium ökar exporten hos SMF ökar med i genomsnitt 6% för tjänster och 4% för varor. Sambanden varierar i olika branscher och siffrorna är högre om det är fråga om komplexa varor och tjänster. Kanske kan detta vara ett intressant inspel i den kommande exportstrategin som regeringen just nu sammanställer och skall sjösätta inför 2016…

Pengar, pengar…
Hur skall vi göra för att åstadkomma detta? Det måste bli enklare, tydligare, snabbare, standardiserade och mer harmoniserade processer kring viseringar och arbetstillstånd. Här kan mycket bli bättre både i Sverige och i andra länder både inom och utom EU. Det är även viktigt att resa dessa frågor i pågående förhandlingar kring handelsavtal. Allt för att ökan handel och minska kostnader. Idag är handel produktion, man handlar för att kunna producera.

Viseringar och arbetstillstånd finns till av andra orsaker än produktion. Dock är det fortsatt stora skillnader i hur öppna olika länder och marknader är, men hur som helst så finns här mycket pengar att spara och tjäna – det är bara att hoppas att utvecklingen både i Sverige och internationellt fortsätter åt rätt håll…

Magnus Lindahl, internationell chef Östsvenska Handelskammaren


Det är inte alla som kan skilja på mitt och ditt!

Det är inte den som är starkast eller smartast som överlever utan den som är bäst på att anpassa sig till nya förutsättningar! Anpassning handlar om innovation, förnyelse och utveckling eftersom alla aktörer i värdekedjan är i konstant förändring – teknik, samhälle, världen, etc.

Kunskapssamhället kräver skydd för det vi tänker ta betalt för
I Sverige kommer ca 30% av BNP från immaterialintensiva företag verksamma på den globala marknaden med både kunder och konkurrenter. Skydd för patent och varumärken blir mer och mer viktigt för att kunna fortsätta att investera i utveckling, innovation och samtidigt behålla konkurrenskraft och skapa intäkter.

Merparten av ett företags värde finns ofta finns bland de immateriella tillgångarna. T ex innovationer, varumärket, avtal, medarbetarnas specialistkompetenser eller affärshemligheter. I slutändan handlar det om att få avkastning på sitt forsknings- och utvecklingsarbete i företaget utan att någon annan kommer och kopierar/konkurrerar/stjäl idéer och resultat.

Inget nytt behov
Behovet av skydd uppstod på 1870-talet och hade sitt ursprung i på den tiden spirande piratkopiering och industriellt spionage. Resultatet blev ett två konventioner om varumärken och patent. Dessa konventioner är än idag grunden för bl a struktur och gränsdragningar mot t ex konkurrenter samt även säkerheter i samarbeten, finansieringar, licensieringar, marknadsvärden.

Ur ett praktiskt företagsperspektiv är det mycket viktigt och ger även möjligheter till bättre avkastning på investeringar, stärkande av marknadspositioner och image. Att bevaka immaterialrättsliga områden ger även möjligheter till både konkurrentbevakning och nya affärsmöjligheter.

Man kan inte få patent på sitt varumärke
Det handlar alltså om att skydda sin idé/produkt, komma ut på marknaden och da nytta av denna och tjäna pengar – vi talar om skydd av patent, varumärke, design samt upphovsrätt.

• Patent är en ensamrätt att utnyttja en uppfinning dvs ingen annan får tillverka, sälja eller importera den utan att patentägaren har gett tillstånd. Dock måste vissa villkor vara uppfyllda. Uppfinningen ska vara ny, ha uppfinningshöjd och kunna tillgodogöras industriellt. Det kan vara komplicerade tekniska lösningar eller smarta nya idéer.

• Varumärkesskydd är grundläggande om man vill arbeta upp ett starkt varumärke. Det är ett strategiskt instrument som kan leda till affärer. En grundförutsättning för skydd är att varumärket är unikt och inte inkräktar på någon annans skydd.

• Design kan även skyddas och innebär ensamrätt till ett unikt, nytt och särpräglat utseende t ex förpackningar och grafiska symboler.

• Upphovsrätt innebär skydd för konstnärligt skapande, t ex musik, film eller litteratur. Detta skydd uppstår automatiskt när verket kommer till – om det är tillräckligt unikt vill säga… I denna kategori hamnar även t ex datorprogram.

Hemläxa och hemligheter
Att inte vara uppdaterad och att ha en grundläggande kunskap om immaterialrättsliga frågor kan vara ett hot mot företagets verksamhet. T ex kan man göra intrång på någon annans verksamhet utan att veta om det, att man försummar chansen till ensamrätt på marknaden, att man forskar och utvecklar något som redan finns eller forskats på, att man offentliggör egen utveckling för tidigt och på så sätt inte kan begära ensamrätt, etc. Skydd behövs där jag säljer eller planerar att sälja samt även där produkten tillverkas.

Innan och i samband med att man sätter något på marknaden så är det A och O att alltid kolla upp vad som gäller och att det man planerar göra är fritt och tillgängligt.

Det är även viktigt att inte publicera det man vill skydda innan man fått skydd, i annat fall går det inte att skydda.

Register och databaser – en guldgruva för idéer och teknikutveckling!
Sökningar i t ex patentregister kan även ge mycket bra och värdefulla idéer och input i forsknings- och utvecklingsprojekt eftersom resultat publiceras efter 18 månader. Vidare kan man även se vilka konkurrenter som gör och har gjort vad. Resultaten kan man både låna, utveckla och bygga vidare på i sin egen verksamhet.

Kom ihåg:
• Ta hjälp av konsulter och rådgivare.
• PRVs hemsida (www.prv.se) är en viktig källa till kunskap och information
• Välj skyddsform och geografiskt område.
• Lär dig skillnaden mellan patent, varumärke och design och vad som gäller.
• Vad kommer skyddet att kosta både i ansökan och senare eventuell tvist.
• Undersök om idéen/produkten är ny.
• Vad gör konkurrenterna.
• Var behöver jag skydd.
• Tänk kreativt i termer av t ex licensavtal med större och starkare spelare – välj dina strider.
• Undersök möjligheterna till ekonomiskt stöd för t ex immaterialrättstrategi.

Immaterialrätt var temat på 4 välbesökta seminarier som Handelskammaren genomförde i Eskilstuna, Nyköping, Linköping och Norrköping.

Förslag till vidare läsning:
• www.prv.se

Magnus Lindahl, internationell chef Östsvenska Handelskammaren

För mer information

Magnus Lindahl

Ansvarig Sörmland, Gotland och Internationell handel

Tel: 011-496 4571