Mikael Lindgren arbetar till vardags med att informera kring tullbrottslighet och samverka med näringslivet för att komma åt den organiserade brottsligheten samt hjälpa företag att undvika att bli utnyttjade av kriminella.

– Att företag blir utnyttjade av kriminella är ingen nyhet, men just nu är det en oroande utveckling av den organiserade narkotikasmugglingen där vi ser att seriösa företag i allt högre grad utnyttjas som brottsverktyg.

Hur kan det gå till?

– Mycket handlar om vem du har som kund. Vet du vem som är din kund? Det kan till exempel börja med att en speditör eller ett ombud får ett uppdrag av en kund men där kunden uppgett knapphändig information såsom enbart förnamn, företagsnamn, ett telefonnummer och en mail. Därefter kan det finnas indikatorer som gör att man bör vara vaksam. Kanske är det svårt att nå kunden eller strular det med betalningen?

– Det är mer vanligt förekommande än vi tror och anledningen till att smugglarna utnyttjar företagen är för att de inte vill blotta sig själva med egna transporter. Varför ska de riskera att åka fast när de kan nyttja det legala flödet?

Vilka är dina främsta tips på hur företagare kan skydda sig och förhindra att bli utnyttjade?

– Var säker på vem du gör affärer med och var försiktig om känslan känns osäker. Jag vet att tiden ofta är knapp hos företagen, men att öka riskmedvetenheten och göra en extra koll vid en ny och okänd kund. Exempelvis vem som företräder företaget, vad har de för verksamhet, finns personen på företaget, går telefonnumret till ett kontantkort, känns leveransadressen rimlig? Om magkänslan fortsatt känns osäker så rekommenderar jag att avstå och kontakta Tullverket istället.

– Genom samverkan minskar risken att bli utnyttjad och vi ser gärna att företag hör av sig för att bidra med sin kunskap och input. Vi vill skapa ett tryggt samhälle och näringslivet spelar en stor roll i detta.

Vill du veta mer eller få hjälp?

Läs mer och kontakta Tullverket här: Samverkan mot tullbrottslighet

Riskindikatorer:

Trygghet är en av de mest prioriterade frågorna för företagen. Det gäller fysisk säkerhet på gator, torg, butiker och lokaler och cybersäkerhet och digitala åtgärder för att förhindra, upptäcka och motverka brott. Regionpolischefen Malena Grann tillträdde sin tjänst den 1 april 2022, och fick ingen lugn start. En vecka gammal på jobbet tvingades hon hantera de våldsamma situationer som uppstod i och med ”påskupploppen” i Norrköping, Linköping och Jönköping.

Polisens främsta uppdrag är att utreda brott. Det brottsförebyggande arbetet och bidra till ett tryggt samhälle måste fler aktörer göra. Råd till företagen är till exempel att träna på cyberattacker, precis som man har brandövningar och liknande. Digital krigsföring kommer att bli allt vanligare, och det är viktigt att samhällsaktörer är förberedda.

Ekonomisk vinning ligger ofta bakom digitala brott

Samtidigt kan det vara svårare att medge och till och med fullt ut förstå när man blivit utsatt för ett dataintrång eller en attack. Men genom bättre förberedelse och kunskap om cybersäkerhet minskar man risken för att drabbas eller användas som verktyg. Ekonomisk vinning ligger nästan alltid bakom digitala brott – oavsett om det riktas mot en myndighet eller ett företag.

– LINK Business Center är regionens nya landmärke och en viktig mötesplats för företag och andra samhällsaktörer. Som företrädare och röst för det regionala näringslivet tar Handelskammaren initiativ till sådana här samtal och bygger broar mellan myndigheter och företag, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

– Vår förhoppning är fler träffar mellan näringslivsrepresentanter och polisen framåt. Kännedomen om polisens företrädare och arbetssätt är inte alltid den bästa, och Handelskammaren bidrar gärna till förbättring. För att skapa relationer och förståelse för varandras verksamheter, förutsättningar och hur vi kan ta oss an utmaningar gemensamt, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Bilden från vänster: Lena Ulfsbo, Danske Bank, Patrik Dahl, Saab, Mikael Stenvall, Ericsson, Maria Björk Hummelgren, Östsvenska Handelskammaren, Simon Helmér, Östsvenska Handelskammaren, Malena Grann, regionpolischef, Linda Joelsson, gruppchef, Sara Carlberg, Fastighetsägarna, Linda Wangström, t f kommunikationschef polisen öst

Den 10 mars startade bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna ett upprop, ”Nu ställer vi maskinerna”, där de 4 000 medlemmarna uppmanas underteckna en budkavle till finansministern i syfte att få sänkta bränsleskatter. Redan dagen innan fick finansminister Mikael Damberg (S), frågor om åtgärder mot de kraftigt höjda drivmedelspriserna. Vilka dessa kan bli ville ministern inte svara på just då.

– Vi tittar på flera olika delar: finns det direktstöd att ge? Finns det skattejusteringar som kan göras? Vad där de framkomliga vägarna för att åstadkomma förändring i verkligheten? Då måste den förändringen träffa de grupper som är mest berörda naturligtvis, sa Damberg (SvD Näringsliv 9/3).

Jag ringer upp Lena Lundström, regionchef på Maskinentreprenörerna. Hos henne går telefonen varm när jag når henne mellan samtalen.

Hur gick resonemanget gällande uppropet?

– Vi kände att vi var tvungna att göra en markering. Och gensvaret har varit stort, på bara ett par timmar har över 600 företagare skrivit på, berättar Lena. Många av våra medlemmar är små och är redan hårt drabbade. Dieselpriserna är inte ett nytt problem, med en reduktionsplikt som är bland de högsta i Europa sedan i höstas. Men i kombination med att råoljepriserna, så blir det ohållbart för dem som sitter i långa avtal. Indexregleringar en gång om året räcker inte – det skulle behöva justeras två gånger i månaden.

– Ukrainakrisen får konsekvenser här, även om det naturligtvis inte går att jämföra med de umbärandena ukrainarna drabbas av.

Tror du att entreprenörerna faktiskt kommer ställa sina maskiner?

– Våra medlemmar visar stort engagemang, så vem vet vad som händer, svarar Lena. 
 
Jag ringer vidare och når David Andersson, projektledning på Häv & Gräv. Han konstaterar att dieseln blivit nästan 10 kronor dyrare per liter på 4 veckor och när maskinerna drar runt 10 liter per timme innebär det stora merkostnader.

– Vi försöker undvika tomgångskörning och effektivisera maskinanvändningen. Många avtal är förstås svåra att justera under pågående avtalsperiod och indexregleringar sker vanligen en gång per år. Det vore välkommet med kompensation från myndighetshåll, eller sänkt bränsleskatt, säger David och tillägger:

– Ett annat problem är att bränslet blivit ännu mer stöldbegärligt och vi ser att stölderna ökar.  
 
Nästa samtal går till Ronny Fyhr, vd på Renall, som beskriver en svår situation driven av olika anledningar.

– Sverige har som ambition att ligga längst fram med reduktionsplikten. Putins invasion och de sanktioner Europa inför får konsekvenser. Märk väl att vi stöder sanktionerna helt och fullt! Det är däremot inte rimligt att företagen som förbrukar mycket bränsle blir som brickor i spelet och får betala hela bränsleprishöjningarna själva. Det är många företag som riskerar att hamna på obestånd eller få stora likviditetsproblem.

– Renall för diskussioner med kunderna för att få tätare prisjusteringar vid kostnadsökningarna och det tas faktiskt väl emot. Lokala och regionala transportörer som Renall kommer behöva införa bränsletillägg. Ställa fordonen vill man däremot inte, eftersom verksamheten innehåller samhällsservice som slamtömning och avfallstransporter.  

Till sist slår jag numret till Mikael Hedström, t f vd och miljöchef på Foria. Han berättar att de sitter i krismöte mest varje dag. 

– Åkarna måste överleva, likviditetskrisen väntar runt hörnet. Avtal med årsindex är vanligt, men det går att diskutera med kunderna. Alla inser allvaret i situationen. 

– Vi har aldrig tidigare varit med om en liknande situation. Vi kommer införa drivmedelstillägg redan på måndag och ser över andra åtgärder. Drivmedelspriserna och hela situationen är ett slag mot vårt hållbarhetsarbete. 

Under vecka 11 har regeringen lovat återkomma med ett stödpaket. Återstår att se vad det innehåller och vilka som får ta del av det.

___________________________________

På måndagen den 14 mars presenterade finansministern följande åtgärder till följd av de kraftigt höjda bränsle- och energipriserna (läs mer på regeringen.se):

1. Skatten på diesel och bensin sänks tillfälligt juni-oktober 2022. Priset på bensin och diesel vid pump blir drygt 1,30 kronor lägre per liter, utöver den skattesänkning med 50 öre som sker i maj. Regeringen föreslår att förslaget ska gälla från den 1 juni till 31 oktober.

2. En ny drivmedelskompensation införs till privatpersoner som äger en personbil. Stödet kommer vara 1 000 kronor per bilägare. De som bor i kommuner som ingår i stödområdena 1, 2 eller 3 får ytterligare 500 kr i kompensation. Det handlar främst om boende i gles- och landsbygder där avstånden är stora.

3. Ytterligare medel tillförs anslaget för klimatbonus. Anslaget för klimatbonusen höjs med 3,9 miljarder kronor. Därmed kommer en person som köper en elbil fortsatt kunna få 70 000 kronor i ekonomiskt stöd.

4. Elpriskompensationen förlängs med ytterligare en månad i södra och mellersta Sverige. Kompensationen förlängs med lägre kompensationsnivåer för mars månad i södra och mellersta Sverige, i elprisområden tre och fyra, där priserna har ökat mest. Ersättning ges för förbrukning mellan 400 kWh och 2 000 kWh per månad. Kompensationen kommer vara mellan 100 kronor och 1 000 kronor och omfatta cirka 2 miljoner hushåll.

5. Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs tillfälligt under juli-december 2022. Tilläggsbidraget kommer att motsvara 25 procent av det preliminära bostadsbidraget och kommer som mest att lämnas med 1 325 kronor per månad.

6. Ett nytt och förenklat reseavdrag. Dagens reseavdrag ersätts med en skattereduktion som helt baseras på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Varken färdmedel eller kostnaderna för resorna ska ha någon betydelse för avdraget. Målet är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2023.

7. Reduktionsplikten kommer att frysas. Reduktionsnivåerna för diesel och bensin fryses till 2022 års nivåer under nästa år. Målet att det ska träda i kraft den 1 januari 2023. Regeringen avser också att tidigarelägga uppdraget till Energimyndigheten om att se över om reduktionsnivåerna för diesel och bensin bör justeras från 2024. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2022.

8. BNP-indexeringen av diesel och bensin pausas. Den årliga omräkningen av skattesatserna på diesel och bensin pausades för 2021 och 2022, vilket även föreslås att göras nästa år. Målet att det ska träda i kraft den 1 januari 2023.