Vi på Östsvenska Handelskammaren kommer från och med den 9 februari att öppna upp våra mötesplatser som vanligt. Här kan du läsa en intervju med Annika Bornström, verksamhetschef möten, som berättar hur vi öppnar upp på ett smittsäkert sätt. Håll gärna utkik bland våra event som till högre grad kommer att vara fysiska framöver.

Hur har ditt företag påverkats av pandemin och hur tror du att 2022 blir för er nu när restriktionerna hävts? Hör av gärna av dig till oss och berätta: rickard.widgren@east.cci.se

– Jag är förstås jätteglad att vi och våra medlemmar äntligen kan ses på riktigt igen. Det är så många som verkligen har saknat att ses fysiskt. Det känns underbart, säger Annika Bornström, verksamhetschef möten på Östsvenska Handelskammaren.

Vad innebär det här för evenemangen hos Handelskammaren?

– Från och med nästa onsdag öppnar vi upp alla våra event och mötesplatser. Räkna med att det kommer att fyllas på med flera spännande evenemang under våren. Vi tar bort deltagartaket och krav på vaccinationspass, men kommer fortsätta att ha utökade städrutiner och uppmana alla som har förkylningssymptom att hålla sig hemma. Vi kommer även fortsätta att erbjuda vissa möten i digital form, något vi sett fungerat väldigt bra under pandemin.

Vad ser du mest fram emot nu?

– Jag ser verkligen fram emot att träffa våra medlemmar igen, både hos oss och hos dem! Vi har nyligen invigt vår nya toppmoderna mötesplats LINK Business Center i Linköping där vi erbjuder konferens, utbildningar och nätverksträffar. Jag ser mycket fram emot att helt öppna upp både Kammaforum och LINK Business Center.

Vilka kommande event får man inte missa?

– Jag vill slå ett slag för vår populära Lunch med Kammaren i Norrköping den 16 februari och Nätverksfrukost i Linköping den 18 februari. I mars har vi även premiär för Spaning på Kammaren på LINK. Det ska bli jättekul att välkomna företagare att återigen nätverka utan deltagarbegränsningar. 

– Vill man vara med i ett spännande digitalt seminarium så rekommenderar jag ”Varför är elen så dyr?” där man kan lyssna och ställa frågor till våra största elleverantörer i regionen.

Hej, Mariana S Gustafsson, biträdande universitetslektor i statsvetenskap, Linköpings universitet!

Hur mår demokratin?
– Trots att vi lever i en viss trygghet att våra politiker och tjänstemän gör vad de ska och att myndigheterna och rättsstaten fortfarande fungerar, mår vår demokrati precis som människorna som bor i Sverige idag: hon är ensam och osynlig. De flesta får möjligheter att ordna sina liv genom arbete, de flesta sjuka får sjukvård, de unga får sin utbildning och de gamla får sin äldrevård. Det är bara att väldigt många känner sig ensamma och isolerade, och möjligen lurade.

Oj, hur påverkar det oss?
– Det är en känd paradox – i ett digitaliserat samhälle med så mycket tillgänglig information, sociala medier, möjliggörande tekniska lösningar tappar vi något i våra medmänskliga relationer. Vi har mycket information och olika verktyg för beslut, vi ska agera klokt och snabbt, men hur meningsfull är vår vardag när vi inte orkar, har tid eller någon människa att skratta eller gråta med? Vi tappar möjligheter att lära känna varandra djupare och bygga tillit till varandra för att eventuellt bygga något nytt och värdefullt tillsammans. Demokratin bygger på att människor litar på varandra och engagerar sig frivilligt, både för att umgås och för att lösa utmaningar tillsammans.

– Trots att mycket information om myndigheter, kommuner och deras tjänster finns tillgänglig online, är de osynliga för medborgare när kontoren stängs. Det är en paradox igen – de finns i verkligheten, uppdaterad information finns på nätet – likaväl är de ”osynliga” för medborgaren. Det finns ju allt på nätet, lyder logiken, men upplevelsen är att det knappt finns någon tid eller värde av att träffa medborgaren längre.

– Hur ska nya medborgare förstå vad en demokrati är, hur ska unga lära sig, om nästan allt vi erbjuder är information utan upplevelsen av mänskligt utbyte som är så viktig för att skapa meningsfullhet i vardagen och en framtidstro?

Har pandemin påverkat demokratin?
– Ja, den har gjort oss mer effektiva och digitala. Men den har också gjort oss mer ensamma, isolerade och törstiga efter mänsklig social och fysisk kontakt. Pandemin har också visat tydligare på svagheter i vårt samhälle, på områden som äldrevård och bostadssegregation där många fler blev drabbade hårdare av Covid-19.

– Pandemin är ännu inte slut och vi har en pågående regeringskris, vilket är oroande med tanke på det politiska ansvaret och viktiga beslut som krävs för att samhället och ekonomin ska ta sig ur krisen. Det politiska landskapet är ännu mer fragmenterat sedan senaste valet, med skiljelinjer inom viktiga frågor, vilket gör det utomordentligt svårt att bygga en regering.

Vilka utmaningar står demokratin inför och hur stärker vi den?
– En utmaning är att omvärdera medborgarskapets mekanismer i ett digitaliserat samhälle, så att den upplevs som meningsfull för alla och som kan möjliggöra engagemang och deltagande. För detta behövs bland annat att vi förstår varandra som medmänniskor, att politiker och tjänstemän förstår medborgarnas frågor och nya behov. Samt att skapa ömsesidig tillit för demokratiska institutioner och värderingar.

Hej, Andreas Norlén, talman i Sveriges riksdag!

Hur mår du?
– Jag mår bara bra, tack. Det är speciella tider nu, onekligen. Vi har haft sommaravslutning i riksdagen, men kanske kommer vi att återsamlas snart igen. Situationen är sådan att nu ligger processen hos statsministern.

Men det kommer inte att bli en lika utdragen historia som hösten/vintern 2018?
– Nej, om regeringen väljer att inte utlysa extraval och processen därmed blir mitt ansvar kommer jag att skynda på det mer. Jag tror också att det underlättar att partierna gått igenom det förut och alla känner varandra bättre nu. Skulle vi regeringen besluta om ett extraval, ska det genomföras inom tre månader. Det är därför det talas om september.

Demokratin är verkligen ”het” nu. Men hur mår demokratin i Sverige på sikt, inte bara baserat på dagsform?
– Demokratin i Sverige mår generellt sett bra. I internationella rankningar kommer vi i topp. Enligt en ny rapport från V-dem institute vid Göteborgs universitet som tittat på alla möjliga variabler är Sverige näst bäst på demokrati efter Danmark. Vi har fria, rättvisa val, respekt för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, fria medier, akademisk frihet och så vidare. Sedan finns det hot mot demokratin, självklart, men Sverige är ett av de relativt sett ganska få länder som räknas som en fullvärdig, liberal demokrati. Bara omkring 15 procent av världens befolkning bor i fullvärdiga demokratier.

Hur har pandemin påverkat demokratin?
– Riksdagen har anpassats så att ledamöterna exempelvis i hög grad kan arbeta på distans. Sedan är ju kärnuppdraget detsamma. Det finns fördelar och nackdelar med det digitala också för demokratin. Det är enklare för ledamöter att möta medborgare. Man behöver inte resa för att träffas, så trösklarna blir lägre och tillgängligheten till politikerna högre. Å andra sidan är det med demokratin som med allt annat, vi tappar en dimension av det mänskliga mötet genom att inte kunna ses fysiskt.

– Blickar vi utanför Sverige så kan vi se att regimer runt om i världen utnyttjat pandemin för att strama åt människors frihet ytterligare. Val är svårare att genomföra när människor inte bör trängas i kö till vallokaler. Det är något vi i Sverige också noga måste tänka på, om vi ska genomföra ett val under pandemin.

Vilka utmaningar står demokratin inför och vad är dess styrkor?
– Som jag nämnde inledningsvis finns hot mot demokratin, till exempel från extremister som på olika sätt bekämpar vår demokrati. Sedan finns utmaningar såsom att partierna tappar medlemmar och rekryteringsbasen för framtidens förtroendevalda minskar. Vi har ett högt valdeltagande generellt, i senaste riksdagsvalet 87 procent, men i vissa områden i Sverige är färre människor en del av den demokratiska processen  

– En annan utmaning i vår digitaliserade demokrati är desinformation, olika typer av påverkanskampanjer och propaganda som sprids. Här är det viktigt med kunskap om media och källkritik. Här finns en utmaning i att nå den äldre befolkningen som inte vuxit upp i det digitala medielandskapet och är svårare att nå med utbildning jämfört med unga som fortfarande är i skolåldern.

– En del av talmansrollen är att, när det inte råder pandemi, besöka andra länder och på olika sätt samverka för demokrati. På många håll i världen har demokratin det motigt och har försvagats det senaste decenniet. Det är viktigt att Sverige agerar för att motverka en sådan utveckling. Det är också viktigt att Sverige och likasinnade länder markerar tydligt när auktoritära regimer agerar på ett oacceptabelt sätt. Ett aktuellt exempel är när Belarus tvingade ett civilt passagerarplan att landa för att regimen skulle kunna gripa en oppositionell journalist. Det agerandet möttes av ett snabbt och skarpt agerande från EU, vilket var betydelsefullt.

1921 genomförde Sverige de första riksdagsvalen där även kvinnor fick delta, det vill säga för 100 år sedan. Hur uppmärksammas det?
– Jubileet firas av riksdagen hela mandatperioden på olika sätt. Bland annat med en utomhusutställning: ”Ja, må den leva!” som visas runt om i Sverige. Den invigdes i Norrköping den 19 april och är på turné genom landet. Nu närmast i Kiruna. Mer om demokratifirandet, Youtube-klipp där jag berättar mer om rösträttens utveckling med mera finns på firademokratin.riksdagen.se. Kika gärna in där.

– Jag och mina talmanskolleger reser också runt och besöker alla län under mandatperioden, för att lyfta fram demokratijubileet. En sak som slog mig efter valet 2006, när jag blivit invald första gången, var att riksdagen verkligen är hela Sveriges riksdag. Vid uppropet kunde man höra varifrån de kom bara på hur ledamöterna svarade ”ja”. Det tycker jag är fint. Så östgötskan är jag rädd om!

Stort tack för att du tog dig tid, hoppas vi får se dig på Handelskammaren framöver.
– Det här ville jag ju inte missa, och jag ser fram emot att besöka er när situationen tillåter det igen.

”Jag var på en ungdomsmatch i fotboll där båda lagen hade samma företag som sponsor på tröjorna. Det var så fint och jag tänkte att på ett sådant företag, som stöttar ungdomsverksamhet brett, vill jag jobba”.

Företaget var Sörmlands Sparbank. Och det var Alexander Flygare som såg matchen. Idag jobbar han med samhällsengagemang på banken och vi har pratat med honom om hur en bank kan bidra till ett bättre samhälle. 

Att få människor och företag i Sörmland att växa. Det är Sörmlands Sparbanks, lika viktiga som tydliga, uppdrag. Och det har det varit sedan banken grundades år 1832.

– Det handlar om att skapa rätt förutsättningar för alla som bor och verkar i våra kommuner – allt från att motverka utanförskap och skapa en meningsfull fritid till att bidra till en trygg miljö och lika möjligheter för utbildning. Allt är lika relevant och viktigt för ett bra och välfungerande samhälle, säger Alexander. 

Alexander Flygare är född i Nyköping. Efter tio år på vift, då han bland annat utbildade sig i entreprenörskap, kom han tillbaka till Nyköping år 2009 och fick jobb. På det där stället som sponsrade båda ungdomslagen. Först som privatrådgivare, men sedan fem år tillbaka för att arbeta med samhällsengagemang. 

– Det känns så rätt på så många sätt. Att banken ger tillbaka av sin historiska vinst till lokalsamhället där man verkar, men också för mig personligen som är uppvuxen med föreningsliv och vet vad en meningsfull fritid betyder. Det håller barn och ungdomar borta från aktiviteter som inte är fullt lika bra och samhället tjänar på att undvika mobbning, utanförskap och kriminalitet. 

När vi börjar prata om vad samhällsengagemang betyder och vad det egentligen är drar jag direkt paralleller till sponsring. Och till idrott. Men Alexander stoppar mig.

– Det är lätt att tro att det handlar om sponsring, och visst, till viss del kan man se det så. Vi sponsrar över 100 föreningar i Sörmland, vilket såklart bidrar till meningsfulla fritidsaktiviteter för ungdomar, men sponsring är främst en marknadsföringsaktivitet, något vi gör för att vi också ska få någon form av motprestation. 

Vad är samhällsengagemang då?

– Det handlar om allt vi gör som inte är för vår egen vinnings skull men som får människor och företag i våra kommuner att växa. Det handlar om att vi engagerar oss i projekt som gynnar människorna som finns här – det ska vara attraktivt att bo och leva här, besöka våra kommuner och få möjlighet att jobba i dem. 

Sörmlands Sparbanks samhällsengagemang är brett och sträcker sig över många områden, bland annat idrott, kultur och konst med exempel som släktforskarföreningar, Nyföretagarcentrum och Ung företagsamhet. Mycket kopplat till ungdomsverksamhet, men inte bara. 

– Just nu är vi engagerade i en satsning som går under namnet ”digitalt utanförskap” vilket är en viktig satsning då utanförskapet för äldre har ökat under pandemin. Vi stöttar också bland annat veteranjärnvägsförening i Oxelösund för att bidra till en meningsfull fritid.

Folkbildningen betydande för sparbankerna

Sörmlands Sparbanks engagemang i olika satsningar består oftast i att bistå med pengar då det ofta är den trånga sektorn för många initiativ. Men inte alltid. Det handlar också om att engagera sig olika styr- och referensgrupper samt utbilda om ekonomi – bland annat till skolungdomar. 

– Jag har varit ute och föreläst i några år nu och min uppfattning är tydlig – barn och unga behöver mer kunskap om ekonomi för att kunna fatta rätt beslut. Det handlar om att skapa ett intresse för ekonomi, hur det är att hushålla med begränsade resurser. Folkbildning har alltid varit viktigt för sparbankerna. 

Kvinnorna i spåren av pandemin

Att pandemin har slagit hårt för de flesta behöver knappast skrivas. Även om det inte slagit särskilt mot Sörmlands Sparbank har man tydligt märkt av det. 

– Föreningslivet lider. Näringslivet lider. Familjer lider. De senaste månaderna har belastningen på kvinnojouren ökat markant. Många är inlåsta med sin förövare – man blir aldrig fri. Därför lägger vi just nu extra fokus på stöd till kvinnojourerna.

Och resultaten av pandemin kommer vi inte se förrän långt senare menar Alexander och syftar på alla ungdomar som får sina aktiviteter inställda, de lokala näringsidkarna som inte får några kunder och digitaliseringen som har skapat ett utanförskap vi inte sett tidigare. 

– En samhällskris får så många konsekvenser. Saker vi tyckte var självklara förut är kanske inte det längre. Det är inte svårt för mig att motivera mig att gå till jobbet i dessa tider.

Tålamod och långsiktighet

Även om det finns mycket att oroa sig för så ser Alexander ljust på framtiden. En framtid som stavas tålamod och långsiktighet. 

– Det finns ingen quick fix, varken med eller utan pandemi, att få ett välfungerande samhälle och välmående människor. Det handlar om att jobba på, ha tålamod och vara långsiktig. Något som vi som sparbank kan vara och är då allt som blir kvar går tillbaka till samhället och människorna som bor här.  

Projektet, som löper på under 2021, går ut på att hjälpa företag i form av individuella rådgivningar men också att bjuda in till föreläsningar, workshops och seminarier. Rådgivningarna planeras att vara på plats i Nyköping och Oxelösund, medan föreläsningar, seminarier och workshops är i digitalt format och därför kan nå en större publik.

En första inspirationsföreläsning, med fokus på handeln, hölls i början av maj där bland andra Patrik Levin, VD för Gekås i Ullared spanade kring trender och det nya normala för handeln. Fler inspirationsföreläsningar med besöks- och handelsnära innehåll hölls under maj och juni månad. Dessa följs upp av mer skräddarsydda seminarier, workshops och individuella coaching tillfällen under både vår och höst.

Mer information om projektet och de olika aktiviteter som planeras finns här. För att orientera sig kring och anmäla sig till aktuella seminarier, besök vår eventkalender!

Så kom covid-19 och ställde allt på ända, och vissa branscher har drabbats obarmhärtigt svårt. Innan pandemin sköljde över oss, växte och blomstrade exempelvis stora delar av svensk besöksnäring – inte minst i vår region. Kockar var hett eftertraktade och ett utpekat bristyrke. Men under 2020 tvingades eller valde många inom professionen istället att byta bana genom att skola om sig eller välja ett annat yrke.  

Nu, när vi ändå kan skåda ljuset i covidtunneln, börjar det talas om att det är dags att starta upp kockutbildningarna igen – för när vi får gå ut och äta och umgås igen, på sommarens uteserveringar och terrasser, kommer huggsexan om kockarna komma igång igen. Roligt för branschen, men ansträngande om krogarnas verksamheter blir lidande för att det råder brist på yrkeskunniga. 

Så även om pandemin ställt till mycket, och kompetenskartan på vissa håll ritats om, kommer och är frågan om kompetensförsörjning alltjämt central för företagens utvecklingsmöjligheter i vår region. Det är en konkurrensfråga där vi måste vara på tårna och samverka – näringslivet, utbildningsaktörer och ansvariga politiker och tjänstemän.  

Men hur säkerställer vi att företagen har rätt kompetens både på kort och längre sikt? Hur ser behoven ut hos företagen idag, och vilka insatser behövs för att möta dessa? Med en så bred branschbredd och så olika behov som finns i vår region är den frågan inte helt lätt att svara på. Likväl är den oerhört viktig, även om svaret säkert inte blir entydigt. Men vi måste göra rätt saker, starta rätt utbildningar och tillgodose rätt behov.  

Och vilka är då de behoven? För att få en klarare bild av dem kommer vi på Handelskammaren att skicka ut en enkät till alla våra medlemsföretag och ställa frågor kring ert kompetensbehov nu och framåt. Genom att svara på den påverkar ni hur Handelskammaren driver frågan och därmed hur de regionala förutsättningarna för kompetensförsörjning kan utvecklas och förbättras. Håll utkik i mejlkorgen och se till att rätt person på ert företag besvarar frågorna.  

Tillsammans förbättrar vi näringslivets villkor!    

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Pandemin och dess konsekvenser påverkar alltjämt näringslivet i hög grad. Vid en pressträff presenterade regeringen förstärkta och förlängda stöd till företagen.

Nedstängningsstödet, som riktas till företag som inte kan bedriva sin verksamhet på grund av beslut om nedstängning inom ramen för pandemilagen, förstärks så att även lönekostnader ersätts. Dessutom ska företag som är berättigade till nedstängningsstöd kunna få upp till 100 procent av sina fasta kostnader ersätta, beroende på hur stort omsättningstappet är.

Ytterligare åtgärder är att omsättningsstödet till enskilda företagare förlängs till och med april 2021. Här införs även en möjlighet att ta del av stödet även för medarbetare som fått arbetslöshetsersättning under stödperioden samt de som varit föräldralediga eller sjukskrivna under 2019. Från och med stödperioden nov-dec 2020 sänks också omsättningskravet till 180 000 kronor. Stödet ska gå att söka från och med den 1 mars.

Ett nytt riktat stöd införs till handelsbolag med minst en fysisk person som delägare. Stödet utformas utifrån reglerna och perioderna för omsättningsstödet för enskilda näringsidkare.

Korttidspermitteringen på 80 procent förlängs med en månad till och med april, liksom möjligheten till omställningsstöd som kommer att kunna användas av företag som tappar mer än 30 procent av sin omsättning.

Korttidsstödet öppnar för ansökningar den 29 mars. Företag som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter till följd av pandemin kan ansöka om stöd för korttidsarbete hos Tillväxtverket. Beviljade utbetalningar beräknas börja under vecka 14, det vill säga i mitten på april. Dessutom förlängs Företagsakuten till och med juni.

– Pandemin har slagit olika hårt mot olika branscher, och ju mer utdragen processen blir med vaccinering och fortsatta restriktioner, desto tuffare blir det för redan hårt ansatta företag. Besked om förlängda restriktioner måste följas av besked om förstärkta och förlängda stöd, om vi inte ska få se en ökning av konkurser med arbetslöshet och höjda ersättningsnivåer som följd, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

Vill du läsa mer?
HÄR samlar vi aktuell information om covid-19 till dig som företagare.

Strax före jul meddelade regeringen ytterligare restriktioner kopplat till den ökade smittspridningen av covid-19. Från och med julafton sänktes maxantalet tillåtna personer i sällskap på restaurang från åtta till fyra personer. Dessutom infördes förbud mot att servera alkohol efter klockan 20. Dessa åtgärder drabbar en redan hårt pressad restaurang- och krognäring, som lever på att människor träffas för luncher, middagar och uteliv.  

Dödssiffran för covid-19 har överstigit 10 000 personer i Sverige. Läget är oerhört allvarligt och förståelsen är stor för att restriktioner för sociala aktiviteter är fortsatt nödvändiga. I samband med att de nya tuffare bestämmelserna presenterades i december sattes också slutdatumet 15 januari. Dagen innan, den 14 januari, meddelar regeringen att restriktionerna förlängs ytterligare två veckor. Det är en framförhållning under all kritik.  

Besöksnäringen är en personaltät bransch i behov av planering och schemaläggningar. Precis som företagen måste förbereda sina verksamheter måste myndigheterna klara detsamma. Så kort respit på så tuffa inskränkningar, skvallrar om att beslutsfattarna inte förstår näringslivets förutsättningar – eller respekterar dem.  

Sedan pandemins utbrott i vår region har Handelskammaren regelbundet genomfört undersökningar bland våra medlemsföretag. På frågan om hur de upplever att myndigheterna hanterat situationen kopplat till pandemin, har omdömet försämrats över tid. I maj svarade 84 procent av företagen i vår undersökning bra eller mycket bra, bara 5 procent tyckte att hanteringen var dålig. I vår senaste undersökning i december, då drygt 200 företag deltog, ansåg 43 procent att hanteringen varit bra. 26 procent svarade att den varit dålig eller mycket dålig.  

Företagens kritik handlar inte om att myndigheternas åtgärder varit för hårda, snarare tvärtom. Däremot anser många att kommunikationen och tydligheten kring restriktionerna varit undermålig. Därtill anser många i vår undersökning att stöden varit stelbent utformade och att det tar alltför lång tid att få ekonomisk hjälp. När beslut om så kraftfulla restriktioner fattas behövs motsvarande stöd som också fungerar i praktiken. 

Stora delar av näringslivet drabbas hårt av pandemin. Samtidigt uppvisas stor förståelse för införda restriktioner, eftersom människors liv och hälsa kommer först. Men ju längre tid pandemin pågår, desto svårare blir tillvaron för många företagare. Att myndigheterna ger framförhållning i åtgärderna så näringsidkare får en chans att anpassa sina verksamheter så långt det är möjligt, är det minsta vi kan begära. 

Pia Carlgren, t f vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef 
Östsvenska Handelskammaren