Kan du med en mening förklara Future Echoes?

– Det är en showcasefestival där man kan uppleva ny musik och träffa nya kontakter. 

Det kommer artister från hela världen, och inom musikbranschen kända talare, hur har du fått hit alla?

– Det började för ganska många år sedan när vi insåg att hela musikbranschen egentligen handlade om nätverkande. Så jag gick till min styrelse och sa nu ska vi bygga nätverk i tio år! Det mottogs väl inte direkt med jubel men jag fick fem år på mig att få snurr på det här. De första åren åkte vi runt på alla festivaler och skaffade oss kontakter. Ju mer vi var ute, desto fler lärde vi känna. Detta har resulterat i att vi bland annat har Steve Lillywhite och Lennart Östlund på plats här idag. Steve har i princip producerat alla låtar under 80-talet som du känner till – allt från Sunday Bloody Sunday till Fairytale of New York medan Lennart har spelat in världsartister som ABBA och Rammstein. Att det dessutom finns representanter från några av världens största musikfestivaler så som Glastonbuty Festival, Summer Sound, Summer Fest och Rock for People på plats här är ju väldigt stort för branschen. Och på den vägen var det.

Du och ditt företag, som är medlem hos oss på Handelskammaren, utgår från Trosa. Ni hade lika gärna kunnat drömma om att förändra musikscenen i Stockholm eller Nyköping, varför just Norrköping? 

– Det är mycket tack vare Norrköpings kommun till att vi är verksamma här idag. De var väldigt aktiva när vi såg över var vi skulle lägga festivalen. Vi ville vara på en plats som hade nära kontakt med det lokala musiklivet och då hörde de av sig. Vi började prata om musikfestivalen Where’s the music och ur detta landade vi i att det fanns en publikgrund som fattade konceptet vi var ute efter och vi kunde bygga vidare på det. 

 – Norrköping är dessutom en bra plats för oss på så sätt att man kan promenera mellan alla olika spelställen – så funkar det inte riktigt i Stockholm. Transportsträckan blir för lång och vi vill att man ska kunna studsa mellan ställena. Här har du möjlighet att se två-tre band i timmen om så önskas vilket gör Norrköping till ett bättre alternativ för oss.

På vilket sätt gynnas näringslivet och kommunen av ett sådant här evenemang skulle du säga? 

– Dels så är det de turistekonomiska effekter ett evenemang ger till en stad såsom hotellnätter och restaurangbesök. Men sedan finns det saker som ger effekter i det långa loppet. Just Future Echoes bjuder in människor från jordens alla hörn och får dem att upptäcka staden Norrköping. Exempelvis hade vi ett band från ett annat land här som lärde känna en studioägare. Det i sin tur resulterade i att de lade sin flera veckors långa inspelning här, vilket gav inkomster för studio, teknik, kost, logi och mycket mer. I dessa möten får Norrköping ett namn i världen.

– Future Echoes har nog även bidragit till att Norrköping fått en del internationella blickar på sig. Exempelvis har vi precis hämtat upp ett gäng från Taiwan som jobbar med GMA (Golden Melody Awards) som är grammisgalan för Asien med 51 miljoner tittare. De är här för att titta på band och har totalt skickat 26 personer hit så jag misstänker att de har ett tv-crew med sig för att filma. Hela världens musikscen samlas i Norrköping och kommuniceras ut i flera länder vilket är riktigt häftigt och gynnar staden på många sätt. 

Föregående

Nästa

Om festivalen fortsätter kommande år, vad vill du ha för samarbete med det lokala näringslivet och kommunen?  

– Vi hade velat ha ännu fler lokala näringsidkare som kommer in och blir en del av festivalen. Det kan handla om allt från rabatter på en restaurang till nya spelningar hos en oväntad aktör. Målet är att vi ändå ska kunna ha 30-40 spelställen så hela staden blir levande och genomsyras av Future Echoes. Vi hade gärna velat ha över 200 band som de riktigt stora festivalerna har. Men det är långt dit – och då ska hela staden vara involverad. Det tog nog ett år innan näringslivet förstod att de också får göra saker under vårt paraply. Exempelvis så har Peking House hand om hela nattscenen – den är deras. De har satt artisterna då de kan ju sin målgrupp och är jätteduktiga på det. Vi hoppas på att hela näringslivet vill vara delaktiga och vara med och bidra så att Norrköping kan andas Future Echoes ännu mer.

 Nu är ju festivalen i gång- hur är känslan just nu? 

– Just nu är det lugnet före stormen. Första dagen är alltid lite rörig innan allt har satt sig. Så fort festivalen rullat en dag så kan vi pusta ut lite. Då är ju scenerna ganska i gång och alla hitresta är på plats. Just i dag är det mycket koordinering eftersom det är så många internationella som reser hit. Så bara att få hit dem från flygplatser, till rätt hotell och rätt plats kräver ju sin insats.

Sista frågan, varför är du medlem i Handelskammaren? 

– Handelskammaren har ett stort nätverk som vi från tid till tid använder oss av. Här finns företagare och entreprenörer från olika branscher som arbetar med helt andra grejer än vad vi gör som vi kan dra lärdom av och implementera i vår industri. Vi gillar att tänka utanför boxen och få nya perspektiv på saker och ting så att vi inte snöar in oss i ett hörn. Vi har till exempel stött på företagare som arbetar med export – det gör vi med. Dock en helt annan export än många andra eftersom vi exporterar en hel festival och inte en fysisk produkt. Men det är i denna typ av samtal det är otroligt givande att mötas i.  

Vi sprang även på Sandra Wall, näringslivsutvecklare på Norrköpings kommun under en av festivalens alla spelningar och passade på att ta oss ett snack med henne.

Vad betyder den här festivalen för Norrköping?

– För kommunen så är den väldigt viktigt när det gäller att hålla våra livescener levande och för att vår musikbransch ska växa. Det är också så att det är viktigt för musiklivet här att få en chans att nätverka både nationellt och internationellt. Musik är faktiskt en business. De behöver träffa varandra, få nya spelningar men även andra delar av musiklivet vare sig man har ett label eller manager så är det ju jobbtillfällen. Sen är det ju också väldigt roligt för publiken. 

– Jag har stor respekt för Peter Åstedt som visionär och innovatör. Det är precis som i vilken annan innovationsmiljö som helst att det är svårt med en start up. Särskilt när man startar live mitt under en pandemi men han har faktiskt genomfört det. Sen har det varit otroligt svårt rent praktiskt och där har han varit noga med att inkludera det lokala musiklivet och alla har ställt upp. Det är väldigt viktigt att man hittar den balansen så förhoppningsvis får han starkare stöd framåt så det här kan växa. 

Vill du veta mer om Future Echoes?

• Hemsida: futureechoes.se
• Instagram: @futureechoesfestival
• LinkedIn: Future Echoes

Berätta lite om er verksamhet:
– Carbex tillverkar kolborstar från råmaterial till färdig produkt i grafit med silver eller kopparinnehåll. En kolborste är en glidkontakt som för över ström eller signaler ifrån en fast till en roterande del och sitter i många motorer och generatorer. Man skulle säga att kolborstar finns i det mesta. Exempelvis i fönsterhissar i bilar, eltandborstar, tvättmaskiner. Men vi vänder oss mot vindkraft och medicin. I Vadstena tillverkas produkten från pulver till färdig borst och idag omsätter vi ca 160 miljoner kronor. Vi har funnits ända sedan 1887 så vi har många år på nacken och en gedigen bakgrund!

Hur arbetar ni internationellt och vilka marknader är ni verksamma på?
– Till 99 procent arbetar vi med export mot primärt Europa, USA och Kina. Vi har sedan november dessutom startar upp vår verksamhet i Indien där vi idag har en säljare. Vad gällande USA-marknaden har vi en partner som vi mer eller mindre är gifta med.

Hur kommer det sig att ni bokade en företagsanpassad utbildning?
– Vi behövde en uppfräschning inom tull och internationell handel. Det är viktigt vi alla vet vad som gäller just nu inom området då vi arbetar så pass internationellt med export.

Vad tyckte ni om utbildningen?
– Utbildningen var otroligt bra utförd! Peter Hellman från Västsvenska Handelskammaren är en otroligt kompetent utbildare med en rejäl kunskapsbank som han pedagogiskt förmedlade. All heder till honom kan jag säga! Vi fick verkligen upp ögonen för vad som krävs i många och emellanåt ganska krävande delar. Det kan tyckas enkelt att frakta gods runt om jordklotet men det är ganska mycket att tänka på. Det finns många fallgropar som kan bli kostsamma om man inte följer de lagar och förordningar som finns gällande skeppning av gods i olika delar av världen. Vi fick nog alla en aha-upplevelse under utbildningstillfället.

Vad är det viktigaste ni med er från utbildningen?
– Undvik Ex works och DDP! Det är nej nej från Peter! Det handlar om att man redan ska ha tänkt på fraktsätt när man väl sitter med kund och ställt sig frågan vad det innebär för kunden i det specifika landet. Vad kan man egentligen lova vid förhandlingsbordet? Det är nog det viktigaste vi tar med oss. Vi ska vara mer proaktiva i det vi föreslår i stället för att kunden talar om för oss vilket fraktsätt det ska vara. Lova aldrig ett fraktsätt utan att veta vad som gäller i det land du har affär med!

Joakim Hedlund, vd
Carbex

Vill du veta mer om Carbex?

Hemsida: carbonbrushsoulution.com
LinkedIn: Carbex AB

Läs mer om våra utbildningar inom internationell handel

Skräddarsydd utbildning

Vill du veta mer om våra skräddarsydda utbildningar som Carbex bokade?

Läs mer

Utbildning

Utbildningar i internationell handel

Här kan du hitta datum för kommande utbildningar inom internationell handel.

Läs mer

Utbildning

När Albin Ryd och Robert Andersson startade bolaget för fem år sedan, som då hette AutoCharge, ja då var de inte helt rätt i tiden. I två år gick det faktiskt riktigt segt. Men sen kom elbilsboomen på riktigt.

– När vi startade bolaget var vi rätt trötta på det vi höll på med i livet just då. Jag skulle bli ingenjör men jag är glad idag att det inte blev så. Jag och min kollega Robert som jobbat som elektriker satt helt enkelt och spånade affärsidéer och såg att elbilsladdning var något som kommer att komma stort. Det var extremt segt i början och mycket slit för inget betalt men de senaste åren har det ändrats.

Opigo är idag en av Sveriges största laddoperatörer. De installerar laddstationer, tillhandahåller betaltjänst och sköter support och driften. Deras största kunder är bostadsrättföreningar och fastighetsbolag. Bostadsrättsföreningar står hittills för den största omsättningen.

– Vi vill bli bäst inom segmentet bostadsrättsförening/företag och vill inte bli för spretiga. Därför valde vi tidigt bort att sälja ladd-lösningar mot villaägare, berättar Albin.

Flera stora ramavtal, bland annat med HSB, ha varit väldigt gynnsamt för företaget tillväxt.

Stor och växande efterfrågan

– Antalet elbilar ökar med cirka hundra procent varje år i Sverige, berättar Albin. Och ungefär år 2030 kommer hälften av alla bilar på de svenska vägarna vara heldrivna på el.

Så efterfrågan på laddningslösningar just nu är minst sagt stor och den bara växer. Så pass att branschen inte hinner med riktigt.

– Utmaningen är helt klart är att hinna hjälpa alla kunder. Ofantligt många skriker efter laddstationer. Det är ett tacksamt problem inom branschen.

Opigo växlar nu upp i snabb takt för att hinna med. När Östsvenska Handelskammaren träffar Albin för intervjun ska två nyanställda börja jobba dagen efter. Då blir de 18 personer. Men innan året är slut räknar de med att vara minst 40.

– En av de vi anställer under 2022 måste helt klart bli en HR-person.

Det växande antalet medarbetare innebär förstås en radikal förändring för ett företag som startades och drevs av två personer. Därför valde de också att gå samman med ett annat bolag och det var då de blev Opigo. Vdn i bolaget, Magnus Lind, utgår från Enköping, men bolaget har även kontor i Stockholm, Göteborg, Lund och Örebro. Albin och Robert är kvar som ägare, men nu tillsammans med tre andra.

Opigo växer snabbt men det är tydligt att det är ett bolag som har kvar sin utvecklingslust och höga ambitioner.

– Ja, vi är många som sitter uppe på nätterna och jobbar. De som har barn passar på när ungarna somnat på kvällen. Alla jobbar extremt hårt men det man får tillbaka är att se bolaget växa och att få in nya kollegor och ser dem utvecklas. Det är det häftigaste i jobbet faktiskt – att se nyanställda bli duktigare på det de gör.

Det är inte helt enkelt att hitta anställda till en av de snabbast växande branscherna i Sverige.

– Att hitta folk är lätt men att hitta rätt folk är inte lätt. Det prioriterar vi verkligen. Vi har verkligen prickat in några riktiga guldkorn, det är vi så glada för.

Har ni något anställningskrav på att köra elbil?

– Inget krav, haha. Men de flesta har det ändå och så är alla förmånsbilarna drivna med el såklart.

+250 procent

Under 2021 växte Opigos omsättning med hela 250 procent. Och i sikte finns ingen inbromsning.

– Inom 5 år är vi ett miljardbolag, berättar Albin Ryd med ett leende.

Vi frågar om Albin hinner stanna upp och reflektera över vad han och kollegorna byggt upp.

– Jo, ibland. det är en häftig resa men väldigt tufft också. Ibland stannar jag upp ett par minuter och ser mig omkring på kontoret och kollegorna och reflekterar över det vi byggt upp. Det ger en kick.

Hur ser ni på elförsörjningen i Sverige?

– Vi ser att det kommer att lösas genom smartare tekniska system. Till exempel system som gör att man laddar på natten när det finns mer el tillgänglig och liknande. Smartare teknik som bygger bort effektbristen i städerna. Energilagring i batterier från solenergi kommer också att lösa mycket av effektbristen fram över.

Har du några åsikter om statens inblandning i elbilsutvecklingen?

– Jag tycker att de statliga bidrag är väldigt bra som de är men de skulle kunna förenklas. Bostadsrättsföreningar och företag får ju femtio procent idag och det är gynnsamt. Men ansökningsprocessen kunde helt klart förenklas.

Med allt fler elbilar på svenska vägar ser Albin framför sig att det kommer att bildas köer till snabbladdarna utmed vägarna. Snabbladdning är inte deras primära affärsområde idag men något som kan bli i framtiden, menar han.

Opigo är medlemmar i Östsvenska handelskammaren och ser bland annat fram emot potentiella synergier med andra företag inom elektrifiering.

Text och bild: Ulrika Andåker

Den 10 mars startade bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna ett upprop, ”Nu ställer vi maskinerna”, där de 4 000 medlemmarna uppmanas underteckna en budkavle till finansministern i syfte att få sänkta bränsleskatter. Redan dagen innan fick finansminister Mikael Damberg (S), frågor om åtgärder mot de kraftigt höjda drivmedelspriserna. Vilka dessa kan bli ville ministern inte svara på just då.

– Vi tittar på flera olika delar: finns det direktstöd att ge? Finns det skattejusteringar som kan göras? Vad där de framkomliga vägarna för att åstadkomma förändring i verkligheten? Då måste den förändringen träffa de grupper som är mest berörda naturligtvis, sa Damberg (SvD Näringsliv 9/3).

Jag ringer upp Lena Lundström, regionchef på Maskinentreprenörerna. Hos henne går telefonen varm när jag når henne mellan samtalen.

Hur gick resonemanget gällande uppropet?

– Vi kände att vi var tvungna att göra en markering. Och gensvaret har varit stort, på bara ett par timmar har över 600 företagare skrivit på, berättar Lena. Många av våra medlemmar är små och är redan hårt drabbade. Dieselpriserna är inte ett nytt problem, med en reduktionsplikt som är bland de högsta i Europa sedan i höstas. Men i kombination med att råoljepriserna, så blir det ohållbart för dem som sitter i långa avtal. Indexregleringar en gång om året räcker inte – det skulle behöva justeras två gånger i månaden.

– Ukrainakrisen får konsekvenser här, även om det naturligtvis inte går att jämföra med de umbärandena ukrainarna drabbas av.

Tror du att entreprenörerna faktiskt kommer ställa sina maskiner?

– Våra medlemmar visar stort engagemang, så vem vet vad som händer, svarar Lena. 
 
Jag ringer vidare och når David Andersson, projektledning på Häv & Gräv. Han konstaterar att dieseln blivit nästan 10 kronor dyrare per liter på 4 veckor och när maskinerna drar runt 10 liter per timme innebär det stora merkostnader.

– Vi försöker undvika tomgångskörning och effektivisera maskinanvändningen. Många avtal är förstås svåra att justera under pågående avtalsperiod och indexregleringar sker vanligen en gång per år. Det vore välkommet med kompensation från myndighetshåll, eller sänkt bränsleskatt, säger David och tillägger:

– Ett annat problem är att bränslet blivit ännu mer stöldbegärligt och vi ser att stölderna ökar.  
 
Nästa samtal går till Ronny Fyhr, vd på Renall, som beskriver en svår situation driven av olika anledningar.

– Sverige har som ambition att ligga längst fram med reduktionsplikten. Putins invasion och de sanktioner Europa inför får konsekvenser. Märk väl att vi stöder sanktionerna helt och fullt! Det är däremot inte rimligt att företagen som förbrukar mycket bränsle blir som brickor i spelet och får betala hela bränsleprishöjningarna själva. Det är många företag som riskerar att hamna på obestånd eller få stora likviditetsproblem.

– Renall för diskussioner med kunderna för att få tätare prisjusteringar vid kostnadsökningarna och det tas faktiskt väl emot. Lokala och regionala transportörer som Renall kommer behöva införa bränsletillägg. Ställa fordonen vill man däremot inte, eftersom verksamheten innehåller samhällsservice som slamtömning och avfallstransporter.  

Till sist slår jag numret till Mikael Hedström, t f vd och miljöchef på Foria. Han berättar att de sitter i krismöte mest varje dag. 

– Åkarna måste överleva, likviditetskrisen väntar runt hörnet. Avtal med årsindex är vanligt, men det går att diskutera med kunderna. Alla inser allvaret i situationen. 

– Vi har aldrig tidigare varit med om en liknande situation. Vi kommer införa drivmedelstillägg redan på måndag och ser över andra åtgärder. Drivmedelspriserna och hela situationen är ett slag mot vårt hållbarhetsarbete. 

Under vecka 11 har regeringen lovat återkomma med ett stödpaket. Återstår att se vad det innehåller och vilka som får ta del av det.

___________________________________

På måndagen den 14 mars presenterade finansministern följande åtgärder till följd av de kraftigt höjda bränsle- och energipriserna (läs mer på regeringen.se):

1. Skatten på diesel och bensin sänks tillfälligt juni-oktober 2022. Priset på bensin och diesel vid pump blir drygt 1,30 kronor lägre per liter, utöver den skattesänkning med 50 öre som sker i maj. Regeringen föreslår att förslaget ska gälla från den 1 juni till 31 oktober.

2. En ny drivmedelskompensation införs till privatpersoner som äger en personbil. Stödet kommer vara 1 000 kronor per bilägare. De som bor i kommuner som ingår i stödområdena 1, 2 eller 3 får ytterligare 500 kr i kompensation. Det handlar främst om boende i gles- och landsbygder där avstånden är stora.

3. Ytterligare medel tillförs anslaget för klimatbonus. Anslaget för klimatbonusen höjs med 3,9 miljarder kronor. Därmed kommer en person som köper en elbil fortsatt kunna få 70 000 kronor i ekonomiskt stöd.

4. Elpriskompensationen förlängs med ytterligare en månad i södra och mellersta Sverige. Kompensationen förlängs med lägre kompensationsnivåer för mars månad i södra och mellersta Sverige, i elprisområden tre och fyra, där priserna har ökat mest. Ersättning ges för förbrukning mellan 400 kWh och 2 000 kWh per månad. Kompensationen kommer vara mellan 100 kronor och 1 000 kronor och omfatta cirka 2 miljoner hushåll.

5. Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs tillfälligt under juli-december 2022. Tilläggsbidraget kommer att motsvara 25 procent av det preliminära bostadsbidraget och kommer som mest att lämnas med 1 325 kronor per månad.

6. Ett nytt och förenklat reseavdrag. Dagens reseavdrag ersätts med en skattereduktion som helt baseras på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Varken färdmedel eller kostnaderna för resorna ska ha någon betydelse för avdraget. Målet är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2023.

7. Reduktionsplikten kommer att frysas. Reduktionsnivåerna för diesel och bensin fryses till 2022 års nivåer under nästa år. Målet att det ska träda i kraft den 1 januari 2023. Regeringen avser också att tidigarelägga uppdraget till Energimyndigheten om att se över om reduktionsnivåerna för diesel och bensin bör justeras från 2024. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2022.

8. BNP-indexeringen av diesel och bensin pausas. Den årliga omräkningen av skattesatserna på diesel och bensin pausades för 2021 och 2022, vilket även föreslås att göras nästa år. Målet att det ska träda i kraft den 1 januari 2023.

– 100-listan är ett konkret exempel på aktivitet som kommer leda till resultat över tid. Vi har varit aktiva och följt 100-listan under åren, och nu var det läge att ta ytterligare steget vidare och bli silverpartner, säger Henrik Eklund.

Att samtala och mäta utvecklingen på styrelsenivå beskriver Henrik är mycket betydelsefullt för att se förändringen mot jämställda styrelser. 

– Vi tycker att utvecklingen har varit bra men det går för långsamt och det gäller framförallt ägarledda bolag. Ska vi nå 50/50 i styrelserummen så måste vi öka takten.

Berätta gärna hur ni arbetar med jämställdhet internt?

– Vi försöker att genomspegla samhället med vår koncern, allt ifrån styrelsen till traineerna. Vi jobbar hela tiden för att bli bättre på alla områden, säger Henrik och fortsätter:

– Om vi summerar året som gått vill jag lyfta fram att hälften av traineerna är kvinnor, en fjärdedel av de uttagna till ledarskapsprogram är kvinnor och vår styrelse är helt jämställd. Men vi är inte nöjda riktigt än, utan vi har förbättringspotential i vår ledningsgrupp där endast en av sju är kvinnor. En viktig del är också att vi även ser över vår rekryteringsprocess för att alltid kunna ha flera intressanta kandidater med olika kompetenser och kön.

På vilket sätt kan ni bidra till jämställdhet i er bransch och i näringslivet?

– Vi lever och verkar i en konservativ och mansdominerad bransch där det är väldigt viktigt att bana väg för att skapa förändring. Att ständigt uppmana och erbjuda intressanta och utvecklande tjänster till både kvinnor och män är viktigt. Vi samtalar och tar gärna debatten om hur vi ska utveckla näringslivet till en mera jämlik arena. Men framför allt kan vi föregå som ett gott exempel.

Stort tack till ED Gruppen och alla våra partners! Här kan du se alla 100-listans samarbetspartners.

Läs mer om 100-listan här!

Vi på Östsvenska Handelskammaren kommer från och med den 9 februari att öppna upp våra mötesplatser som vanligt. Här kan du läsa en intervju med Annika Bornström, verksamhetschef möten, som berättar hur vi öppnar upp på ett smittsäkert sätt. Håll gärna utkik bland våra event som till högre grad kommer att vara fysiska framöver.

Hur har ditt företag påverkats av pandemin och hur tror du att 2022 blir för er nu när restriktionerna hävts? Hör av gärna av dig till oss och berätta: rickard.widgren@east.cci.se

Sedan början av december har de haft öppet och från och med nu blir det en nätauktion per månad, med en tillhörande öppen visning. Katalogen av varor läggs ut på sajten.

”De” är en trio av kollegor som beslutade sig att starta bolaget tillsammans. Alla har en lång erfarenhet av antikviteter och att driva auktionshus. Lina Olsén, Anton Berglund och Linus Åkesson. Alla är drivande och alla är ägare.

– Vi arbetade tillsammans tidigare, nu senast på Stockholms Auktionsverk. Vi visste helt enkelt att vi är ett bra team, säger Lina.

Vi backar bandet till tidigt 90-tal- då var det Norrköpings auktionsverk som låg i dessa lokaler och företaget drevs av Lina Olséns föräldrar. Det gjorde de i cirka 15 år och sedan såldes företaget till Bukowskis 2011.  År 2016 gjordes en omorganisation och Bukowskis la ner filialen i Norrköping. I samband med det var Lina Olsén föräldraledig och det blev ett naturligt avbrott från auktionsvärlden.

– När jag varit ifrån det ett par år hann jag verkligen sakna det. Jag hade abstinens! Jag är nog beroende av att hantera prylar, säger Lina och skrattar.

Allt inte dyrt

Nu har alltså auktionshuset återuppstått med nytt namn, nya experter och gamla föremål. Men Lina Olsén vill gärna berätta att långt ifrån allt som säljs är just gamla föremål.

– Vi har en blandning av antikviteter men också modern design. Och man hittar inte bara dyrt och exklusivt på auktion. Och det finns många föremål man kanske inte tänker på i första hand när man tänker på auktion – Smycken och klockor till exempel.

Och variationen på föremål är det som gör det kul att gå till jobbet för Lina och kollegor.

– Jag får se så mycket vackert och unikt. Saker som bär på en historia och ofta har en väldigt fin kvalitet. I mitt jobb är alla dagar olika – det finns bara en av varje produkt och därför bjuder arbetsdagen på överraskningar. Och så får man träffa oerhört mycket folk. 

Ibland är överraskningarna större än andra. Som den gången hon besökte en kund som funderade på att skänka ett gäng tavlor till second hand. Det visade sig vara verk av en av Sveriges mest kända konstnärer.

– Det vanligaste är att man säljer av inredning i samband med en flytt. Att man går från villa till lägenhet exempelvis. Men givetvis även vid dödsbon. 

Ja, företagets kunder är både de personer som vill sälja sina antikviteter, och självfallet de som vill köpa. Merparten av kunderna besöker dem online och finns i hela Sverige. Men de har också visningshelg för att presumtiva kunder ska kunna se varorna i verkligheten om de önskar, och på premiärhelgen i januari kom flera hundra personer.

Går det att säga vilka som är de typiska köparna?

– Det är fortfarande många i den äldre kategorin. Det förvånar mig faktiskt att många yngre fortfarande inte hittat till auktionsutbudet. Vi hoppas självfallet lyckas öppna ögonen för fler inredningsintresserade och få dem att upptäcka auktionsvärlden!

Starka formgivare som Josef Frank och liknande är det alltid stor efterfrågan på i nätauktionerna – men Lina berättar att möbler från 30- och -40-talet efterfrågas mycket nu och 70-tal är också lite på uppsving.

Lina och hennes kollegor är nöjda med starten för bolaget och med att driva eget tillsammans.

– Nu kan vi göra allt precis som vi själva vill. Det är självklart otroligt befriande och roligt. Vi kan erbjuda kunder det vi tycker är den bästa lösningen. Och det är bra att vi alla tre är delägare och brinner för att det ska lyckas.

Olsén Auktioner är nya som medlemmar i Östsvenska Handelskammaren och ser den största vinsten i nätverkandet. Lina Olsén har tidigare varit medlem via ett annat bolag och tycker att det är ett viktigt nätverk. Tack för intervjun Lina och välkommen till Handelskammaren!

Econova är familjeföretaget som beskriver sig som miljöintegratörer och en kraft för hållbar utveckling, genom att vara en betydande aktör inom återvinning av restprodukter. Därtill är företaget ledande i Norden inom trädgårdsprodukter med det välkända varumärket Weibulls i spetsen.

Jeanette Tretten är vd sedan 2018 och tillsammans med sin bror och sina kusiner majoritetsägare i företaget. Utöver sitt uppdrag i Econova är Jeanette aktiv inom styrelsearbete och har ett stort intresse för ledarskapsfilosofier, utveckling och jämställdhet.

Högt på agendan står förstås hållbarhetsarbetet. Men minst lika viktigt är jämställdhet och mångfald, som Jeanette beskriver att hon lägger mycket tankekraft på och gärna ägnar tid att läsa om.

Hur arbetar ni på Econova med frågorna?

– Vi jobbar mycket med jämställdhet och mångfald, och har flertalet konkreta actions på hur vi arbetar med frågan, till exempel vid rekrytering av nya medarbetare och att ha rätt förutsättningar för kvinnliga medarbetare i bland annat vår produktionsmiljö, säger Jeanette. 

Jeanette menar att det är bra med högt satta mål i jämställdhetsarbetet, men hon betonar också vikten av att ha insikter kring hur vi påverkas av normen och underliggande mekanismer. Hon lyfter fram rättvis bedömning vid rekrytering som ett exempel.

– I grunden handlar det om acceptans för olikheter, att det är förprogrammerat att vi ska bete oss på ett särskilt sätt och att vi undermedvetet lägger värderingar. Vid en rekrytering stannar vi gärna upp och reflekterar tillsammans om vi gjort en rättvis bedömning av två kvalificerade kandidater. Forskning visar att kvinnor oftare bedöms utifrån sin prestation och män utifrån sin potential. Därför är det betydelsefullt för oss att rekrytering inte sker per automatik utan att vi stannar upp, reflekterar och bryter det normgivande tankemönstret, förklarar Jeanette.

Hon fortsätter:

– Jämställdhetsarbetet handlar om att skapa långsiktig framgång genom att förändra de underliggande strukturerna. Långsiktighet är ett nyckelord eftersom förändring tar tid, men det allra viktigaste är att man börjar med arbetet och gör något. Det får inte bli en ursäkt till att inte börja.

Och i styrelserummet, hur arbetar ni med frågan där?

– Inom Econova eftersträvar vi 50/50-balans mellan andelen män och kvinnor i både styrelsen och på ledande positioner inom koncernen. I ägarbolaget har ägarna en given plats i styrelsen, och i detta fall är jag enda kvinnliga ägaren i familjeföretaget vilket gör oss lite låsta ut ett jämställdhetsperspektiv. Men även här har vi konkreta actions vi arbetar utifrån. Vi har en aktiv valberedning som utgår från kompetens, vi reflekterar kring rättvis bedömning vid rekrytering av ny ledamot och löpande gör vi utvärderingar av styrelsen – för att nämna några.

– Jag tror också mycket på arbetet även efter rekrytering och att ordförande har en nyckelroll i jämställdhetsarbetet. Exempelvis genom att se till hela styrelsens kompetens, att lägga agendan på rätt nivå och fördela ordet till samtliga ledamöter. Små saker kan man tycka men the devil is in the details, avslutar Jeanette. 

Hej Jenny! Vad är det egentligen för priser ni vunnit och med vilka produktioner?

– Hej! Jo det är egentligen två priser för två olika produktioner, men under lite samma tak kan man säga. Och för samma kund, nämligen Visit Östergötland som vi jobbat med i flera år. 

Vi har tidigare gjort två kampanjer tillsammans med dem under konceptet ”Måste upplevas” som bygger på insikten att det är näst intill omöjligt att återge ett resmål i ord och bild. Vissa platser måste upplevas för att förstås, och Östergötland är en sådan plats tycker vi! Som en del under det konceptet gjorde vi bland annat en serie reklamfilmer som synt på Tv4 och sociala medier. De filmerna vann precis silver i London International Awards, en av världens ledande tävlingar för kreativitet inom reklam och kommunikation. I samma kategori tävlade bland annat General Motors och Amazon Alexa och i tävlingen totalt var vi fyra svenska bidrag som belönades med pris. En extra kul grej är att det här är första gången på 13 år som en svensk byrå utanför Stockholm eller Göteborg tar hem pris. Så väldigt stort för oss som byrå från Linköping! 

Vi hann knappt smälta den vinsten innan vi fick veta att vi även tagit hem första pris i en tävling som anordnas av Ocean Outdoor, den ledande aktören inom DOOH (Digital Out of Home). I den tävlingen tävlade vi inte med en färdig produktion utan vi skickade in en idé som anspelade på vårt tidigare koncept för Visit Östergötland men i en ny tappning anpassat för digitala utomhustavlor. Tävlingens tema fokuserade på kreativitet samt utveckling av Digital out of home. Och där vann vi alltså första pris, vilket var hela 2 miljoner kronor i media fördelat på valfria av Ocean Outdoors digitala skärmar runt om i Sverige. Otroligt häftigt!

Vad betyder sådana här utmärkelser för er?

– För oss som byrå så tror vi stenhårt på effekten av kreativitet, därav vårt ledord ”Boring is bad for business.” Så att få vinna pris i stora tävlingar som prisar just kreativitet, både inom Sverige och över hela världen, blir ju ett kvitto på att det man har gjort faktiskt ger effekt och att det uppskattas av andra. Att det är just för Visit Östergötland, i båda vinsterna, känns extra kul både för att det är en väldigt rolig och uppskattad kund från vår sida samt att det ger oss en chans att sprida ordet om vår region både nationellt och internationellt. 

I fallet med Ocean Outdoor så är vinstsumman på 2 miljoner givetvis en enorm fördel som gör att vi kan satsa på idén fullt ut. Det gör det här till en stor och viktig vinst både för vår kund och för oss som byrå. Nu är vi jättetaggade på att få sätta i gång med produktionen och se den idén komma till liv!

Hur ska ni fira detta?

– Med knappt tre veckor kvar till jul så finns det inte jättemycket tid över för pompa och ståt, man kan säga att vi har fullt upp vilket såklart är himla kul i sig! Men vi lyckades klämma in ett mindre firande allihop på byrån förra veckan. Sedan får vi helt enkelt sola oss i glansen av våra två nya glänsande statyetter medan vi fortsätter blicka framåt. Full fart! 

Johan Lundgren är advokat och han träffar en del företagare som vill skydda sina immateriella rättigheter. Men han träffar desto fler som inte har gjort det – och som stött på problem och behöver hjälp att reda ut situationen. Han hade hellre sett att han fick träffa dessa klienter i ett tidigare skede för att hjälpa till att identifiera och på olika sätt säkra de osynliga tillgångarna.

– Detta är alltid ett aktuellt ämne. Immateriella rättigheter är viktiga i alla företag på olika sätt och i vissa bolag är det extremt viktigt. De kan ju ha ett väldigt högt värde, även om man inte kan ta på dem, säger Johan Lundgren på Advokatfirman Delphi.

Vad räknas då som immateriella rättigheter? Jo, den juridiska termen immateriella rättigheter är bolagens ”kännetecken” och andra tillgångar som inte är fysiska föremål.  Exempelvis varumärke, företagsnamn, logga, mönster och annat som kännetecknar företaget.

Johan Lundgren tycker att man ska ha en strategi för hur man skyddar sina rättigheter om de blir angripna och om olyckan är framme ska man agera snabbt.

– Många mindre företag missar dessa bitar. Alla vet nog om att det är viktigt men lägger inte tid och resurser på det och det riskerar helt enkelt att bli väldigt dyrt. Kanske har man under en längre tid utvecklat en produkt som man inte längre kan använda, säger Johan Lundgren.

Blir många osams?

– Ja, och då kommer man till mig. Då pratar jag med företagaren, sen kommunicerar vi på ett eller annat sätt med motparten. Ibland på möten, men oftast genom skriftväxling. Det slutar nästan alltid med en uppgörelse. Men det tar tid och kostar pengar, framförallt om det blir en process i domstol. Därför vill jag uppmana fler företag att tänka på dessa saker i tidigt skede.

Här kommer Johan Lundgrens fyra råd för att komma igång:

Råd 1

Identifiera vad företaget har för immateriella rättigheter. Vad ni faktiskt kan skydda. Många kan skyddas på ett enkelt sätt genom registrering på olika sätt. Det kan exempelvis handla om att registrera sitt varumärke hos Patent- och registreringsverket. Mönster- och designskydd kan också uppnås genom registrering, medan upphovsrätter (till exempel rätten till ett litterärt verk eller en målning) inte behöver registreras för att det ska finnas ett skydd.

Råd 2

Gör en omvärldsanalys! Kolla runt och se vad konkurrenterna använder för varumärken, logotyper och så vidare och se så att du själv inte gör något intrång i andras rättigheter. Det kan bli dyrt!

Hur dyrt?

– Det beror helt på men bolag som gör intrång i andra större bolags rättigheter kan få stora krav på sig. Men även mindre bolag kan bli oense om ett varumärke eller liknande. Då kostar det att söka hjälp för att reda ut tvisten. Då är det mycket bättre och billigare att göra ett grundligt förarbete.

Råd 3

Avtala! Detta behövs när det inte räcker till att bara registrera. När till exempel flera bolag kommer på en teknisk lösning tillsammans måste man tidigt reglera frågor som vem som ska ha rätt att använda vad, på vilket sätt användning ska få ske och om det ska utgå någon ersättning för nyttjandet. Använd sekretessklausuler. Även ha tydliga avtal som reglerar sådana frågor med sina anställda. Är det företaget eller den anställda som har rättigheten till innovationerna och hur är det med konsulter?

Råd 4

Teckna försäkring mot att ditt företag råkar göra intrång i andra företags immateriella rättigheter. Men ni kan också försäkra er mot intrång i ert företag, och då får man hjälp när det uppstår en tvist. Detta har blivit lite vanligare på senare år och mindre kostsamt och är nu inte längre bara tillgängligt för de största bolagen.