Såväl SSU- som Muf-ordföranden har rötter i vår region. Lisa Nåbo (S) kommer från Linköping och Matilda Ekeblad (M) är från Boxholm. Två politiker med framtiden för sig bjöds in för att diskutera näringspolitik med regionens största och mest engagerade bolag. 

Att locka ungdomar till jobb inom besöksnäringen, vars behov nu är enorma efter pandemin, var en fråga som ledde till en minidebatt. Muf-ordförande gav sin egen generation en känga för att vara lite lata och samtidigt ha orealistiska karriärförväntningar som youtubers eller en chefsposition som ingångsjobb. SSU-ledaren resonerade snarare så att det handlade om för låga löner och osäkra anställningar. 

– Vi lär se Lisa och Matilda i ledande positioner för lång tid framåt. Intressant att höra deras visioner och viktigt att de har relationer med näringslivet på hemmaplan, så att säga. Och vice versa för bolagens del, förstås, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

Debattartikel publicerad i Expressen.

Sverige står inför en akut cementkris. Det är inte ett mindre och hanterbart branschproblem utan snarare att likna vid att en av de viktigaste kuggarna i det svenska industrimaskineriet går sönder. Det försätter hela Sverige i en mycket besvärlig situation och kan få följdverkningar på många områden.

Dels handlar det om många förlorade arbetstillfällen och försämrade möjligheter att starta om Sverige efter pandemin – dels handlar det om försämrade möjligheter att ta ett globalt ledarskap för en miljö- och klimatmässigt bättre cementproduktion.

Bakgrunden till den förestående krisen är att Cementa nekats ett förnyat tillstånd för att bryta kalksten i befintliga täkter i Slite på Gotland. Det innebär att när tillståndet löper ut under hösten så försvinner omkring 75 procent av den svenska cementproduktionen i ett slag.

Att möta detta bortfall med import i så stora volymer kommer ta väldigt lång tid.

En uppenbar och akut konsekvens av detta är att brist på cement också leder till brist på betong. Det innebär att bostadsbyggen och många av regeringens aviserade infrastrukturprojekt kommer bli mycket svåra att genomföra i rimlig tid och till rimlig kostnad. Nödvändiga projekt som är viktiga för såväl samhällsutveckling som klimatomställning kommer att stoppas eller kraftigt försenas.

Beräkningar från Byggföretagen pekar på att antalet jobb som riskerar förloras landar på mellan 200 000 och 400 000 och fackföreningen Byggnads har beskrivit situationen som värre än under byggkrisen på 90-talet.

Det statliga gruvbolaget LKAB – som är mycket beroende av cement – har flaggat för att 50-80 procent av produktionen kan falla bort om man inte hittar någon alternativ lösning.

Vår uppfattning är att konsekvenserna av ett produktionsstopp på Slite riskerar att bli ekonomiskt mycket kännbara för hela Sverige. Utöver risken för att svensk ekonomi skadas och väldigt många svenskar förlorar sina arbeten så försvagas Sveriges möjlighet att som industrination bidra till en nödvändig grön omställning, vilken kräver en klimatmässigt bättre produktion av cement.

Om hela vår byggsektor hänvisas till utländska producenter så förlorar vi möjligheten att leda utvecklingen och blir i stället helt beroende av andras beslut om hur produktionen ska gå till. Det vore väldigt negativt om Sverige avstod möjligheten att själva förbättra produktionen och samtidigt gjorde sig beroende av transportintensiv import av material som vi själva kan producera med lägre utsläpp.

I värsta fall leder det till sammantaget högre utsläpp redan på kort sikt och sämre möjligheter att påverka produktionen i rätt riktning på längre sikt. Därför är ett stopp för produktionen på Gotland starkt negativt för hela landet.

Sveriges regering måste ta situationen på största allvar och agera skyndsamt för att undvika en cementkris som hotar Sveriges omstart, svensk industri och jobb i hela landet liksom den gröna omställningen.

Oliver Dogo
Vd Handelskammaren Mittsverige
Jenny Emerén
Vd Handelskammaren Mälardalen
Kristina Snitt
Vd Mellansvenska Handelskammaren
Andreas Hatzigeorgiou
Vd Stockholms Handelskammare
Simon Helmér
Vd Östsvenska Handelskammaren
Anders Hjalmarsson
Vd Västerbottens Handelskammare
Frida Johansson
Vd Handelskammaren Värmland
Stephan Müchler
Vd Sydsvenska Industri- och handelskammaren
Linda Nilsson
Vd Norrbottens Handelskammare
Johan Trouvé
Vd Västsvenska Handelskammaren
Helena Zar Vallin
Vd Handelskammaren Jönköpings län

Hej Mats Linder, politisk redaktör på Gotlands Allehanda (oberoende moderat)!

Hur skulle du säga att demokratin mår i dag?
– Inom partipolitiken är det ett problem att vi har en regering och ett regeringsunderlag som är uppenbart splittrat och att en hög andel av svenskarna anser att landet är på väg åt fel håll. Partipolitiken ter sig allt mindre ideologisk medan samhällsdebatten i hög grad ägnas åt perifera modefrågor typ identitetspolitik.

– Samhällsdebatten präglas dessutom av att många försöker beröva sina motståndare deras plattformar, snarare än att argumentera i sak.

Har pandemin påverkat demokratin?
– För tidigt att säga. Det är oroande hur exempelvis regeringen ansett sig behöva utökade befogenheter och att oppositionen varit så beredd att stå till tjänst med detta.

Vilka utmaningar står demokratin inför?
– Partipolitiken utmanas av sjunkande medlemssiffror och att partierna lokalt alltmer antar formen av sällskap för förtroendevalda. Alltför många lämnar sina kommunala uppdrag och en hög andel av dem verkar passa på att samtidigt lämna sina partier. Partierna har en svår uppgift att revitalisera sig i en tid där allt färre är beredda att inordna sig i en kollektiv åsiktsstruktur.

– Kommunerna och deras förtroendevalda dignar dessutom under en ansvarsbörda som staten bara tycks sinnad att utöka. Skilda valdagar tror jag vore bra för att profilera lokalpolitiken.

Debattartikel publicerad i gotländsk media.

Pandemin har slagit hårt mot politikerveckan, precis som den gjort mot delar av näringslivet och har påverkat alla i vår vardag som företagare, medarbetare och människor.

Samtidigt har vi tagit viktiga steg mot ett än mer digitaliserat och på flera sätt inkluderande samhälle – och här är Almedalsveckan inget undantag. I år har samtalen och mötena helt tagit klivet ut på nätet. När vi nu inte kan mingla, mötas och stöta på varandra i gränderna och parkerna i Visbys grönska, är de digitala mötesplatserna ett gott och värdefullt alternativ.

I år firar Sveriges demokrati 100 år. Det är ett mått på framgång, välstånd och fortsatta framsteg för vårt land. Almedalsveckan är ett viktigt inslag och symbol för detta, det demokratiska samtalet och den politiska debatten. Handelskammaren uppskattar att den i år är digital och hoppas på bred uppslutning på de olika plattformarna. För det finns mycket att diskutera och många utmaningar att belysa och hitta lösningar kring framåt.

Energifrågan är ett exempel, där Gotland står i centrum som energipilot men där problem med effektbrist och undermålig infrastruktur gör sig mer och mer påmint på sina håll framför allt i södra Sverige. För ett hållbart och framåtlutat näringsliv kan en pålitlig, effektiv och klimatsmart eltillgång inte nog poängteras. Välfungerande transporter av människor och gods är en grundförutsättning för näringslivet, inte minst det gotländska. Öns positiva utveckling och fortsätta framgång måste vara utgångspunkt för färjetrafikens kommande upphandling. Vi förutsätter ett resultat som innebär snabba, täta och säkra överfarter. Tur- och returresor över hela dagen med flyg är centralt för Gotlands utveckling, och måste säkras innan förändringar sker med Bromma flygplats.

En av de värst drabbade branscherna under pandemin är besöksnäringen. Hotell, restauranger och besöksmål har fått lida under restriktionerna. Som växande del av den svenska ekonomin är det viktigt att stöd som utlovats betalas ut, att kompetensförsörjningen ses över och säkras och att övriga premisser för fortsatt tillväxt i denna framtidsbransch tillgodoses. 

Så nog finns det utmaningar och problem att resonera om. Det är det Almedalsveckan och vår demokrati handlar om. I år syns de flesta av oss digitalt, nästa år hoppas vi på fysiska träffar och nätverkande i myllret i Visby igen.

Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren

– Det skapar en stor attraktion när vi visar att vi jobbar aktivt för att minska miljöpåverkan. Många har börjat inse att vi gör skillnad, säger Fredrik Spens, vd för Gränges Finspång.

I East Sweden Studio arrangeras seminariet ”Från grå skorstenar till grön innovatör – det våras för industrin”. Ett seminarium, som rubriken skvallrar om handlar om industrins gröna revansch efter många år av nedgång och dåligt rykte.

Fredrik Spens, på aluminiumteknikbolaget Gränges i Finspång, märker av en stor skillnad hur kunderna i såväl befintliga som snabbväxande nya segment, såsom batteriföretagen, visar ett stort intresse och ställer helt nya krav vad gäller klimatavtryck. En utveckling som Gränges på alla sätt välkomnar.

Stora fordonstillverkare ställer i snabb takt ökade krav på hållbarhet och däri är ett mycket stort fokus på just råmaterialet, särskilt metaller.
– Det är inte utan anledning att de gör detta. Metallen oavsett om det är aluminium eller stål, har en stor påverkan på fordonens koldioxidavtryck, säger Fredrik Spens.

Han exemplifierar från den egna verksamheten.

– Våra produkter har ett lågt klimatavtryck som till stor del är drivet av våra innovativa lösningar för återvinning samt en hållbar leverantörskedja och produktion. Om våra kunder väljer vår hållbara produkt så kan vi göra en enorm skillnad, särskilt i jämförelse med aluminiumprodukter som har producerats med hjälp av kolkraft och som därmed har ett väsentligt högre klimatavtryck.

– Vårt stora fokus på återvinning och cirkulära flöden gör att vi kan få ner koldioxidavtrycket och göra ännu mer i framtiden. Detta har skapat ett stort i intresse och många har inte bilden av att det pågår så mycket innovationer i svenska metallföretag som det faktiskt gör. Den bilden behöver vi jobba med att förändra.

Seminariet sänds i East Sweden Studio den 5:e juli kl  14.30-15.15, kostnadsfritt och öppet för alla: Länk till seminariet.

Text: Marcus Nyenger, Granit PR

Hej, Mariana S Gustafsson, biträdande universitetslektor i statsvetenskap, Linköpings universitet!

Hur mår demokratin?
– Trots att vi lever i en viss trygghet att våra politiker och tjänstemän gör vad de ska och att myndigheterna och rättsstaten fortfarande fungerar, mår vår demokrati precis som människorna som bor i Sverige idag: hon är ensam och osynlig. De flesta får möjligheter att ordna sina liv genom arbete, de flesta sjuka får sjukvård, de unga får sin utbildning och de gamla får sin äldrevård. Det är bara att väldigt många känner sig ensamma och isolerade, och möjligen lurade.

Oj, hur påverkar det oss?
– Det är en känd paradox – i ett digitaliserat samhälle med så mycket tillgänglig information, sociala medier, möjliggörande tekniska lösningar tappar vi något i våra medmänskliga relationer. Vi har mycket information och olika verktyg för beslut, vi ska agera klokt och snabbt, men hur meningsfull är vår vardag när vi inte orkar, har tid eller någon människa att skratta eller gråta med? Vi tappar möjligheter att lära känna varandra djupare och bygga tillit till varandra för att eventuellt bygga något nytt och värdefullt tillsammans. Demokratin bygger på att människor litar på varandra och engagerar sig frivilligt, både för att umgås och för att lösa utmaningar tillsammans.

– Trots att mycket information om myndigheter, kommuner och deras tjänster finns tillgänglig online, är de osynliga för medborgare när kontoren stängs. Det är en paradox igen – de finns i verkligheten, uppdaterad information finns på nätet – likaväl är de ”osynliga” för medborgaren. Det finns ju allt på nätet, lyder logiken, men upplevelsen är att det knappt finns någon tid eller värde av att träffa medborgaren längre.

– Hur ska nya medborgare förstå vad en demokrati är, hur ska unga lära sig, om nästan allt vi erbjuder är information utan upplevelsen av mänskligt utbyte som är så viktig för att skapa meningsfullhet i vardagen och en framtidstro?

Har pandemin påverkat demokratin?
– Ja, den har gjort oss mer effektiva och digitala. Men den har också gjort oss mer ensamma, isolerade och törstiga efter mänsklig social och fysisk kontakt. Pandemin har också visat tydligare på svagheter i vårt samhälle, på områden som äldrevård och bostadssegregation där många fler blev drabbade hårdare av Covid-19.

– Pandemin är ännu inte slut och vi har en pågående regeringskris, vilket är oroande med tanke på det politiska ansvaret och viktiga beslut som krävs för att samhället och ekonomin ska ta sig ur krisen. Det politiska landskapet är ännu mer fragmenterat sedan senaste valet, med skiljelinjer inom viktiga frågor, vilket gör det utomordentligt svårt att bygga en regering.

Vilka utmaningar står demokratin inför och hur stärker vi den?
– En utmaning är att omvärdera medborgarskapets mekanismer i ett digitaliserat samhälle, så att den upplevs som meningsfull för alla och som kan möjliggöra engagemang och deltagande. För detta behövs bland annat att vi förstår varandra som medmänniskor, att politiker och tjänstemän förstår medborgarnas frågor och nya behov. Samt att skapa ömsesidig tillit för demokratiska institutioner och värderingar.

Hej, Andreas Norlén, talman i Sveriges riksdag!

Hur mår du?
– Jag mår bara bra, tack. Det är speciella tider nu, onekligen. Vi har haft sommaravslutning i riksdagen, men kanske kommer vi att återsamlas snart igen. Situationen är sådan att nu ligger processen hos statsministern.

Men det kommer inte att bli en lika utdragen historia som hösten/vintern 2018?
– Nej, om regeringen väljer att inte utlysa extraval och processen därmed blir mitt ansvar kommer jag att skynda på det mer. Jag tror också att det underlättar att partierna gått igenom det förut och alla känner varandra bättre nu. Skulle vi regeringen besluta om ett extraval, ska det genomföras inom tre månader. Det är därför det talas om september.

Demokratin är verkligen ”het” nu. Men hur mår demokratin i Sverige på sikt, inte bara baserat på dagsform?
– Demokratin i Sverige mår generellt sett bra. I internationella rankningar kommer vi i topp. Enligt en ny rapport från V-dem institute vid Göteborgs universitet som tittat på alla möjliga variabler är Sverige näst bäst på demokrati efter Danmark. Vi har fria, rättvisa val, respekt för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, fria medier, akademisk frihet och så vidare. Sedan finns det hot mot demokratin, självklart, men Sverige är ett av de relativt sett ganska få länder som räknas som en fullvärdig, liberal demokrati. Bara omkring 15 procent av världens befolkning bor i fullvärdiga demokratier.

Hur har pandemin påverkat demokratin?
– Riksdagen har anpassats så att ledamöterna exempelvis i hög grad kan arbeta på distans. Sedan är ju kärnuppdraget detsamma. Det finns fördelar och nackdelar med det digitala också för demokratin. Det är enklare för ledamöter att möta medborgare. Man behöver inte resa för att träffas, så trösklarna blir lägre och tillgängligheten till politikerna högre. Å andra sidan är det med demokratin som med allt annat, vi tappar en dimension av det mänskliga mötet genom att inte kunna ses fysiskt.

– Blickar vi utanför Sverige så kan vi se att regimer runt om i världen utnyttjat pandemin för att strama åt människors frihet ytterligare. Val är svårare att genomföra när människor inte bör trängas i kö till vallokaler. Det är något vi i Sverige också noga måste tänka på, om vi ska genomföra ett val under pandemin.

Vilka utmaningar står demokratin inför och vad är dess styrkor?
– Som jag nämnde inledningsvis finns hot mot demokratin, till exempel från extremister som på olika sätt bekämpar vår demokrati. Sedan finns utmaningar såsom att partierna tappar medlemmar och rekryteringsbasen för framtidens förtroendevalda minskar. Vi har ett högt valdeltagande generellt, i senaste riksdagsvalet 87 procent, men i vissa områden i Sverige är färre människor en del av den demokratiska processen  

– En annan utmaning i vår digitaliserade demokrati är desinformation, olika typer av påverkanskampanjer och propaganda som sprids. Här är det viktigt med kunskap om media och källkritik. Här finns en utmaning i att nå den äldre befolkningen som inte vuxit upp i det digitala medielandskapet och är svårare att nå med utbildning jämfört med unga som fortfarande är i skolåldern.

– En del av talmansrollen är att, när det inte råder pandemi, besöka andra länder och på olika sätt samverka för demokrati. På många håll i världen har demokratin det motigt och har försvagats det senaste decenniet. Det är viktigt att Sverige agerar för att motverka en sådan utveckling. Det är också viktigt att Sverige och likasinnade länder markerar tydligt när auktoritära regimer agerar på ett oacceptabelt sätt. Ett aktuellt exempel är när Belarus tvingade ett civilt passagerarplan att landa för att regimen skulle kunna gripa en oppositionell journalist. Det agerandet möttes av ett snabbt och skarpt agerande från EU, vilket var betydelsefullt.

1921 genomförde Sverige de första riksdagsvalen där även kvinnor fick delta, det vill säga för 100 år sedan. Hur uppmärksammas det?
– Jubileet firas av riksdagen hela mandatperioden på olika sätt. Bland annat med en utomhusutställning: ”Ja, må den leva!” som visas runt om i Sverige. Den invigdes i Norrköping den 19 april och är på turné genom landet. Nu närmast i Kiruna. Mer om demokratifirandet, Youtube-klipp där jag berättar mer om rösträttens utveckling med mera finns på firademokratin.riksdagen.se. Kika gärna in där.

– Jag och mina talmanskolleger reser också runt och besöker alla län under mandatperioden, för att lyfta fram demokratijubileet. En sak som slog mig efter valet 2006, när jag blivit invald första gången, var att riksdagen verkligen är hela Sveriges riksdag. Vid uppropet kunde man höra varifrån de kom bara på hur ledamöterna svarade ”ja”. Det tycker jag är fint. Så östgötskan är jag rädd om!

Stort tack för att du tog dig tid, hoppas vi får se dig på Handelskammaren framöver.
– Det här ville jag ju inte missa, och jag ser fram emot att besöka er när situationen tillåter det igen.

På måndagsförmiddagen föll regeringen i och med att misstroendeförklaringen mot statsminister Stefan Löfven röstades igenom i riksdagen. Nu väntar talmansrundor med försök att få till en ny regering, alternativt extraval.

– Oavsett utgången kan vi konstatera att vi har ett osäkert politiskt läge. Och osäkerhet ger sällan gynnsamma förutsättningar för företag som vill växa, utvecklas och skapa nya arbetstillfällen. Om läget uppfattas som instabilt internationellt, kan det påverka viljan att investera och etablera satsningar i Sverige, säger vd Simon Helmér.

– Ur ett näringslivsperspektiv är centralt att lagt kort ligger gällande redan utfästa satsningar, samt att fokus ligger på en stabil återgång efter pandemin och stimulerande åtgärder för att få fart på ekonomin. Vi har dessutom bara ett drygt år kvar till ordinarie riksdagsval och står inför en kommande valrörelse, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

Simon Helmér, vd

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

”Fråga inte vad Gotland kan göra för dig, utan vad du kan göra för Gotland.” Citatet, en omskrivning av John F Kennedys bevingade ord, yttrades vid seminariet kring den nya regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040, och är ett utmärkt exempel på de drivkrafter som tagit Gotland dit ön är i dag.

Gotlands utveckling de senaste åren är en framgångssaga på flera sätt. Turismen och de gröna näringarna är en växande stomme i det gotländska näringslivet, som även präglas av bredd och innovation inom såväl stora industrier som småföretag runt om på ön. Därtill finns styrkan i Campus Gotlands utbildningar och forskning, inte minst inom energiomställning och hållbar utveckling. 

Denna utveckling och tillväxt behöver fortsätta drivas framåt på ett hållbart sätt. För att det ska var möjligt, behöver viktiga förutsättningar identifieras och slås vakt om. En av de mest centrala av dessa är kommunikationerna till och från ön. 

I september ska Trafikverket överlämna till regeringen underlag för kommande upphandling av färjetrafiken till Gotland. Det viktigaste i detta är att ha ovan nämnda utveckling för Gotland, gotlänningarna och de gotländska företagen för ögonen. Dessvärre finns i processen tecken på bristande insikt i färjeförbindelsernas betydelse, den snabba tekniska utvecklingen samt näringslivets förmåga att föra Gotland in i en hållbar framtid. Som näringslivsaktör på Gotland anser vi att det är oroväckande signaler. 

Den utvecklade färjetrafiken med täta och snabba turer mellan Gotland och fastlandet har lagt grunden för öns starka utveckling. Ska den hållbara tillväxten fortsätta måste förutsättningarna för densamma hållas öppna – inte stramas av ekonomisk kortsynthet eller övertro på statligt ägande. Gotlands behov och framtid måste vara ledstjärnan. 

Gotland och fastlandet behöver komma närmare, inte längre ifrån varandra. Alternativ med färre och/eller långsammare turer över vattnet, är inte hållbara ur något perspektiv. Framgångsrik teknisk innovation och utveckling av bränslen möjliggör de täta och snabba förbindelserna som är avgörande för näringsidkare på Gotland – utan att tumma på klimatmålen. 

Så även Trafikverket bör ställa sig frågan vad myndigheten kan göra för Gotland. Svaret är givet: tillgodose de gotländska ståndpunkterna och säkerställ att kommande underlag för upphandling utgår ifrån öns framgångsrika utveckling. Färjetrafiken ska vara en möjliggörare, inte en käpp i hjulet, för fortsatta framsteg för Gotland.

Pia Carlgren, t f vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Regeringens infrastrukturproposition innehållet satsningar på 799 miljarder kronor under en kommande tolvårsperiod. Det är den största ekonomiska ramen någonsin, en grön investering för ett fossilfritt och konkurrenskraftigt Sverige. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna S och MP, samt samarbetspartierna genom januariavtalet C och L.

Den totala ramen hamnar på 876 miljarder kronor och är en ökning med 21 procent jämfört med nuvarande plan. Den nya ramen beräknas möjliggöra att gällande nationell plan, inklusive nya stambanor, kan fullföljas.

– Det är goda nyheter för alla som vill se offensiva satsningar på Sveriges framtida tillväxt och konkurrenskraft. För vår region innebär infrastrukturpropositionen grönt ljus för Ostlänkens byggstart samtidigt som regeringen alltså satsar på att fullfölja hela stambanebygget, som kopplar ihop Sveriges södra regioner men även vidare ut i Europa. Det vittnar om framtidstro och vilja att satsa framåt, säger Pia Carlgren, t f vd för Östsvenska Handelskammaren.

Ostlänken, och fortsättningen av ny stambana som binder samman sträckan med Hässleholm-Malmö och Göteborg-Borås via Jönköping, är investeringar som Östsvenska Handelskammaren arbetat för under flera års tid. Satsningar som har avgörande betydelse för näringslivets utveckling i vår region och hela södra Sverige.

– Tillfredsställande för Handelskammaren och våra medlemmar att regeringen hörsammade vår uppmaning att lägga planperiod om tolv istället för sexton år. Vi tror att det är av betydelse för investeringsviljan samt flexibiliteten kring ny teknik och utveckling. Nu är dags att ta nästa steg i planeringen och börja tänka på att bygga upp resurser kring den kompetens som ska färdigställa Ostlänken och resten av den nya stambanan. Om det säger propositionen inte mycket, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.