Debattartikel publicerad i Corren och Södermanlands Nyheter
Få institutioner har sådan lång historia som Handelskammaren. Redan på 1500-talet visar dokumentation om de första kamrarnas uppkomst som ett samlat försvar för handelsskepp mot pirater på Medelhavet. I dag ser verksamheten för Handelskamrarna annorlunda ut, men syftet består – att verka för frihandel och goda förbindelser över gränserna.
Efter världskrigens slut hade den globala spelplanen för ekonomi och säkerhet förändrats i grunden. USA:s position stärktes, med Förenta staternas och Europas goda minne. Samtidigt grundmurades överenskommelsen om samarbete och gemensamma värderingar baserade på demokrati och marknadsekonomi, som förutsättning för att världen skulle röra sig i rätt riktning. Den överenskommelsen tycks dessvärre nu slängd överbord.
Sedan president Trump återinstallerats i Vita huset, har lite rörande handels- och säkerhetsrelationer varit sig likt. Djupt rotade grundprinciper har ryckts upp och pålitliga band mellan länder försvagats. Snabbt uppsatta handelshinder, oförutsägbar politik och hårda ord skapar inte bara kraftiga svängningar på börs- och valutamarknaden. Det skadar också långsiktiga förtroenden, som tar tid att bygga upp igen.
Med USA som EU:s största handelspartner – över 20 procent av den totala varu- och tjänsteexporten går till USA – är situationen allt annat än önskvärd. Höjda tullar och prisökningseffekter kommer att skada svensk och europeisk tillväxt. Sverige som handelsorienterat land står dock förhållandevis väl rustat för att möta utmaningarna. Statsfinanserna är goda och som litet land är det ekonomiskt och säkerhetsmässigt tryggt att vara en del av EU respektive Nato.
Sett till den östsvenska regionen så stärks vår motståndskraft i det mångfacetterade näringslivet med en stark industri och export av bland annat motorfordon, trä, metall- och jordbruksprodukter. Exporten till USA härifrån ligger på under tio procent medan Norden står för mer än det dubbla och tillsammans med övriga EU nära 70 procent. Det ger en solid handelsgrund att stå på.
Svenska företag bör på intet sätt räkna bort den amerikanska marknaden, men näringslivet och ekonomin mår bäst av förutsägbarhet och stabilitet. Handelskammaren uppmanar därför svenska och europeiska beslutsfattare att stärka EU:s inhemska konkurrenskraft. Frihandel inom EU:s gränser har varit framgångsrikt men bör stärkas ytterligare genom minskade regelverk och ökad rörlighet. EU:s inställning bör vara att fortsätta förhandla med den amerikanska administrationen samt öka takten för frihandelsavtal med andra länder. Engagemanget inom unionen har inte varit viktigare än nu – låt oss därför öka takten.
Frihandel och goda relationer bygger fred, tillväxt och välstånd. Det har kamrar över hela världen verkat för i 500 år och det kommer vi fortsätta med.
Simon Helmér, vd
Emma Meijer, projektledare Internationell handel
