Med risk att skriva någon på näsan så vill jag ändå genom några rader fundera kring den pågående handelskonflikten Kina/USA och vad det betyder för oss som inte är direkt inblandade.
Bara för att sätta saker i perspektiv – Kina och USA står tillsammans för ca 40 procent av världens BNP. Så när någon eller båda dessa ekonomier börjar handla midre med omvärlden så får det globala konsekvenser.
Det är detta vi ser hända nu. Regioner och länder drabbas. Färre inköp från Kina på grund av minskad export till USA till följd av högre amerikanska tullar betyder lägre ekonomisk aktivitet i Tyskland och i andra stora exportländer som till exempel Italien, Storbritannien, Frankrike, Kanada och Japan. Ett Kina som växer långsammare innebär färre ordrar för tyska företag och i sin tur drabbar svenska underleverantörer. Det är ingen raketvetenskap att räkna ut vad konsekvenserna kan bli i termer av växande osäkerhet, lägre tillväxt, ökande arbetslöshet, senarelagda investeringar, lägre konsumtion och vikande skatteintäkter. Alla förlorar i alla länder!
Man kan även fundera kring om det inte är så att en konflikt mellan giganterna Kina och USA egentligen drabbar mindre exportberoende länder som Sverige extra hårt. Detta då vi inte har någon stor hemmamarknad att falla tillbaka på. Men som sagt, ingen kommer undan, inte ens stora Tyskland.
Lite bakgrund om varför vi är där vi är kanske går att spåra från det att Kina 2001 kom med i Världshandelsorganisationen – WTO. För Kina innebar detta att landet fick tillgång till handel med låga tullsatser. WTO:s krav på motprestation från Kina var att öppna upp sin ekonomi. Allt sedan detta har landet kritiserats för att inte leva upp till sina åtanganden utan istället fortsatt att bland annat subventionera och skydda marknad, kapital och företag både hemma och internationellt.
Kina är en komplex fråga för alla, så också för Sverige och EU. Vi ser gärna en öppnare kinesisk ekonomi. Dock kanske den enklaste vägen dit går genom den brutala metod som USA valt. Personligen tror jag att det att göra så på ett ordnat sätt genom WTO och det regelbaserade system som finns för världshandeln. Det som sker nu är att man inte bara sätter systemet ur spel utan även skadar internationellt samarbete. Djungelns lag inom handeln känns definitivt inte som en långsiktig vinnare, särskilt inte för små exportberoende länder… Det är bara att hoppas att skadorna på systemet och förtroendet mellan länder inte blir för svåra att reparera. Jag kan även inte låta bli att fundera på om det egentligen inte är en titanernas kamp om världsherrarälde för ekonomisk-, teknologisk- och politiskt dominans där tullar bara är en del eller ursäkt…
Det känns som om vi åskådare håller andan och hoppas att detta skall blåsa över utan att det blir alltför allvarliga konsekvenser så att frågorna kan tas tillbaka till det regelbaserade systemet och internationellt samarbete. Frågan är bara hur stor skadan kommer att bli innan vi är där.
Ingen vet var detta är på väg, vad som kommer hända, varför och när. Återigen kan vi bara konstatera att det drabbar alla och som alltid så kan saker gå snabbare än man tror.
Man skall inte måla någon på väggen men som om detta inte vore nog så lurar även en avtalslös Brexit i vassen tillsammans med en annan icke-utagerad fråga – hot om amerikanska tullar på europeiska bilar. Sammantaget kan detta få mycket allvarliga följder för världen, EU och oss.
Jag brukar alltid försöka vara en realistisk optimist och hoppas att de som styr händelseförloppen tar sitt förnuft till fånga i tid – man vinner inga val på att göra männniskor arbetslösa, fattiga och pessimistiska och i länder utan val så är ekonomisk stagnation och missnöje alltid en risk. Men vad vet jag…
Lika illa som vi på Handelskammaren tycker om protektionism och handelshinder lika viktigt anser vi att det är att hela tiden driva på, sträva efter och tala om värdet av hållbar frihandel där effektiva företag konkurrerar på lika villkor. Det är alltid viktigt att lyfta fram att internationell handel är en mycket viktig komponent i vår välfärd, tillväxt, investeringar, innovation, sysselsättning och konsumtion – både nationellt och regionalt.
