CBAM – vad händer nu efter årsskiftet?  

I korta drag, vad innebär CBAM? 

– Man brukar prata om att det är EU:s klimattullar på import, men det är egentligen inte en tull eller skatt. Det är inte fel, men rent definitionsmässigt är det något annat än en tull/skatt. Jag ser det som två delar; ena delen är en form av importavgift och den andra delen består av en utsläppsrapportering, säger Anders och Hanna fyller i:

– Precis, det är ett nytt system som införs. En mekanism helt enkelt.  

Vilka produkter omfattas av CBAM? 

– I första fasen är det import av koldioxidintensiva produkter som stål och järn, aluminium, gödningsmedel, elektricitet, vätgas och cement. Men tanken är att fler sektorer ska omfattas längre fram, säger Hanna.  

Vad händer nu efter årsskiftet? 

– Ett viktigt datum är 31 januari när första rapporten ska in. Sedan tickar rapporteringen på kvartalsvis, säger Anders.  

– Rapporteringen nås via Tullverkets e-tjänster i ett system som EU-kommissionen har tagit fram, berättar Hanna och fortsätter:  

– Kommissionen har nu också publicerat defaultvärden för koldioxid som man kan använda i sin rapportering i de två första rapporterna, om man till exempel har pratat med sin leverantör men inte fått all information än. Nytt är också att man nu i CBAM-systemet kan logga in på hemsidan där själva rapporteringen ska ske. Det vet jag att många undrat över innan årsskiftet, varför man inte kunnat se något på just rapporteringssidan förrän nu.  

Vilken är den vanligaste frågan ni får gällande CBAM? 

– Hur gör man den här koldioxidkalkyleringen? Och hur verifierar man att kalkyleringen som leverantören har kommit in med? Beroende på vilket material det handlar om, görs kalkyleringen på lite olika sätt. I genomförandeförordningens bilagor finns mer information om just hur man räknar ut utsläppen, berättar Hanna.   

– En annan vanlig fråga är hur får vi som företagare får in dessa uppgifter som krävs för rapporteringen. Då är svaret att vända sig till leverantörerna i första hand och annars använda sig av schablonvärdena vi nämnde tidigare inledningsvis, säger Anders.  

Vilka är era medskick och tips till företagen?  

– Ja, det finns ju jättemånga medskick! Men att ha koll på klassificering är A och O då CBAM grundas på detta, säger Hanna och får medhåll från Anders, som tagit fram ett exempel på detta som handlar om en campingstol tillverkad i aluminium: 

– Spontant tänker man nog att detta är en vara som omfattas av CBAM då den är tillverkad i aluminium, men vid efterforskningar hittar vi detta exempel klassificerat efter användningsområde istället, i detta fall som möbel. Där fanns undantag vilket innebär att campingstolen inte omfattades av CBAM-regelverket. På samma sätt kan det finnas exempel på varor som uppenbart inte är en CBAM-vara men som klassificeras på ett sätt som gör att den omfattas. Det är lurigt, men se över klassificeringen så att importen av varorna till EU blir rätt.  

– Därtill är det viktigt att ha koll på ursprung då vissa länder är undantagna CBAM, Norge exempelvis som är en av Sveriges viktigaste handelspartner. Men det är viktigt att skilja på varans verkliga ursprung och inte bara från var varan senast transporterades ifrån, fyller Hanna i.  

– Ytterligare ett tips är att inkludera fler kollegor i CBAM-arbetet för att kunna hantera frågorna på bästa sätt då det inte är en renodlad tullfråga och därmed inte helt enkelt att ro det i hamn själv. Finns det möjlighet så sätt ihop ett team med kompetens från olika avdelningar såsom kollegor med ansvar inom inköp, tull och skatt samt hållbarhet. Det är ett gemensamt arbete. Ta gärna fram en rutin och bestäm vem som gör vad, fortsätter Anders.   

– Till sist, det viktiga är att rapporteringen blir av. De två första rapporterna kommer det gå att ändra i under en period om det skulle behövas.