>>”Hjälp! Jag hittar inte mina barn – har någon sett dem? Dela”
En pappa skriver ett inlägg på facebook. Vi delar. I syfte att hjälpa. Hjälpa pappan hitta sina barn.
Någon skriver; ”Jag har sett dem här i stan”.
Det ingen vet är att barnen och barnens mamma har skyddad identitet. Pappan ska inte hitta dem<<
Vi delar material på sociala medier som aldrig tidigare. En undersökning från Columbia University visar att 59% av de länkar som delats på twitter aldrig har klickats på. Det som vi lärde oss i skolan – att inte tro på allt som sägs och skrivs, att vara källkritiska – verkar 2018 vara som bortblåst.
– Jag tror inte vi blivit sämre på källkritik över en natt. Vi har alltid varit intresserade av berättelser och hörsägner. Tidigare har vi spridit dem vid lägerelden, sen vid fikarasten och nu gör vi det på sociala medier, säger Jack Werner, vinnare av stora journalistpriset, författare till boken ”Ja skiter i att det är fejk, det är förjävligt ändå” och som startat ”Viralgranskaren”.
Jack Werner. Foto: Kate Gabor
Men våren 2018 hände någonting – ett företag vid namn Cambridge Analytica dök upp i nyhetssändningar då det uppdagades att de samlat in personlig information om miljontals facebookanvändare utan deras vetskap. Material som ska ha använts för att påverka valet i USA 2016 genom att sprida såkallade ”fake news”. Begreppet fake news började nu figurera flitigt och källkritik hamnade i fokus.
– Utan källkritik kan vi bli någon annans megafon på sociala medier och lura våra vänner till något vi själva inte står för. Eller att vi själva får en snedvriden verklighetsbild som vi inte förstår att vi fått förrän det är för sent, säger Jack.
Anders Mildner, tidigare journalist som under tjugo års tid undersökt förändringarna i mediesamhället, menar att idag är inte det viktigaste att ha kunskap inom ett område utan det viktigaste är att ha en åsikt.
– Det skapar en populism när personer med åsikter på ytterkanterna ställs emot varandra, och någonting som sociala medier premierar, säger Anders.
Algoritmerna bestämmer
Algoritmer som bestämmer vad vi ser i sociala medier uppmuntrar popularitet framför trovärdighet och när vi delar saker på sociala medier gör vi det utifrån våra känslor. I rapporten ”Svenska publicister på Facebook” av Fredrik Strömberg kan man utläsa vilka de vanligaste orden som de största medierna i Sverige använder på facebook i sina artiklar.
– Man kan tro att det är ord som terrorist och krig. Men de vanligaste är ”emojihjärta”, grattis, dela, år och gilla. Man gör såhär för att det fungerar – man får spridning, säger Anders.
I en tid där vi alla är publicister och förmedlare av budskap och nyheter och där vi skapar våra egna sanningar ifrågasätts också traditionell media, deras roll och om vi kan lita på journalister? Anna Lindberg, VD och Publisher på Östgöta Correspondenten och Norrköpings Tidningar säger såhär.
– För att falla under grundlagsskyddet krävs att man har en ansvarig utgivare. Det innebär att jag personligen är ensamt ansvarig för allting som skrivs i tidningen, säger Anna. Det betyder att jag ska kunna stå rakryggad för det vi skriver och därför kan och ska vi inte skriva vad som helst.
Börja med att Googla
Men hur ska vi göra om vi vill bli bättre på källkritik och inte gå i fällan. Det behöver inte vara så svårt menar Jack.
– Först och främst måste vi förstå vad som faktiskt händer när vi delar något. Sen är det bara att börja söka på nätet.
Men varför är vi så dåliga på att vara källkritiska?
– Lathet och att vi vill hitta genvägar. Vi tänker inte på att vi har ett publicistiskt ansvar för det vi skriver och delar, säger Jack.
Nedan kan du läsa Jacks tips för att bli bättre på källkritik.
[osh-header title=”6 tips för att avslöja en viral lögn”]
- Sök på allt du hittar
- Improvisera! Sök på nyckelord du tror kan dyka upp i sammanhanget
- Nöj dig aldrig med första resultatsidan. Aldrig.
- Leta dig tillbaka till ursprungspubliceringar.
- Använd de verktyg som finns – och anpassa sökningarna på Google, Twitter och Facebook.
- Läs kommentarsfält.
