Hon är nytillträdd VD för Kolmårdens djurpark. Och nytillsatt styrelseledamot för start-up-bolaget Epishine. Det händer mycket för Christine Karmfalk. Vi har fått en pratstund för att få veta mer om hennes nya uppdrag. Och om hur det känns vara tillbaks där allting en gång började.

Drygt två månader har gått sedan hon tog över som VD på regionens största besöksmål, Kolmården. Men det är inte första gången hon sätter sin fot där.

– Nej, jag började som diskare här när jag var 15 år. Sen jobbade jag här till 1994. Efter det har jag jobbat 23 år i skolans värld men är nu tillbaka där allt började, skrattar Christine.

Vi backar bandet. Till 1994. Christine är precis klar med sina studier och kan nu titulera sig lärare. Hon säger upp sig från Kolmården och börjar en karriär i skolvärlden. En karriär som kom att bli lång. Först som lärare. Senare som chef inom olika friskolekoncerner och nu senast som VD på Fria Läroverken.

– Det var ett jätteroligt jobb. Det har varit fantastiska år och jag har verkligen trivts inom skolans värld. Men jag var lite trött på skolbranschen och när jag såg att Kolmården sökte VD var jag bara ”tvungen” att söka.

Det lyser i ögonen på Christine när hon berättar.

– Jag ringde mamma. Sa att jag har sökt jobbet som VD för Kolmården men att jag aldrig skulle få det. Det här är ju ett drömjobb. För mig och för många andra.

Men det var hon som fick jobbet. Varför valde de dig tror du?

– Jag har ju kompetens för jobbet och erfarenhet som VD men det jag tror de såg var mitt driv, min personlighet och att den här tjejen kommer göra skillnad.

Vad var det mer som lockade dig att söka?

– Jag har alltid älskat Kolmården. Jag är Norrköpingsbo och älskar Kolmården. Att nu få applicera mina erfarenheter och ledaregenskaper i en ny-gammal bransch ska bli fantastiskt.

Drygt två månader har nu gått sedan hon tillträdde. Hennes första tid har hon prioriterat att träffa alla medarbetare. Det kan ta lite tid. För det är 226 helårsanställda.

– Många kanske anser det som felprioriterat av en VD att lägga så mycket tid på enskilda samtal. Men jag ser det tvärtom. Vi behöver skapa en ”vi-känsla” och medarbetarna har så många idéer och tankar som de delar med sig av. Så det här otroligt värdefullt för Kolmårdens framtid.

Jag har alltid älskat Kolmården. Jag är Norrköpingsbo och älskar Kolmården.

Christine fortsätter;

– Djurparken är som en liten by. Med medarbetare som jobbar som smed, kockar, djurvårdare, marknadsförare, ekonomer, tekniker med mera. Och utöver de 226 helårsanställda så arbetar ytterligare drygt 1000 personer här på sommaren.

Kolmården är Skandinaviens största djurpark och som besöksmål är den en av Sveriges största. Men att driva djurpark handlar inte bara om att driva en av Sveriges största turistattraktioner. Utan om något ännu större. Och ännu viktigare. Nämligen bevarandet av hotade djurarter. Något Christine kommer arbeta extra för.

– Hållbarhet och artbevarande ligger mig varmt om hjärtat. Och hållbarhetstänket är stort i den här organisationen. Alla som jobbar här brinner för djuren. På riktigt. Och vi försöker kommunicera ut en djurparks verkliga betydelse för de vilda djuren och planeten. Men vi kan göra det ännu mer. Och ännu bättre.

Nytt styrelseuppdrag
Som om det inte skulle räcka med att vara ny som VD för Kolmården så är hon även nytillsatt styrelseledamot för start-up-bolaget Epishine. Ett uppdrag hon hittade genom 100-listan och Venture Arena.

– Haha, ja, det kan tyckas att ta vatten över huvudet. Egentligen tackade jag ja till det uppdraget innan jag visste att jag skulle bli VD här. Men såhär i efterhand så passar det perfekt.

Christine syftar på att Epishines uppdrag likt Kolmårdens att arbeta för en hållbar värld går hand i hand.

– Vi ska göra världen lite bättre. På Kolmården gör vi det på vårt vis. På Epishine som är inom Green-tech-industrin på ett annat sätt. Men båda med samma syfte.

100-listan ger svar på debatten.

Christine har varit aktiv i 100-listan sedan starten och kan inte nog poängtera vikten av den.

– 100-listan ger svar på debatten. Det finns hur många duktiga kvinnor i regionen som helst och det visar 100-listan. Jag hoppas även att min VD-roll för Kolmården kommer påverka att det blir fler kvinnor i styrelserna.

Hon syftar på det som den senaste rapporten visar. Om ett företag har en kvinnlig VD ökar sannolikheten att det är fler kvinnor i styrelsen.

Utmaningar
Åter till jobbet som VD för Kolmården. Vilka är dina och era största utmaningar framöver?

– Att kommunicera djurparkens verkliga betydelse. Folk behöver förstå varför en djurpark behöver finnas och varför djurparkerna aldrig varit så viktiga som nu. Det görs en hel del, men det går att göra mycket mer. Sen är det att lyfta upp alla fantastiska medarbetare. Det finns enorm kompetens här och de gör ett fantastiskt jobb.

Vi har sett Bamses värld komma till. Wildfire byggas. Vad är nästa stora ”grej”?

– Vi har ingen ny ”Wildfire” på gång. Det får vänta några år. Men i vinter totalrenoverar vi hela Vildmarkshotellet. Det blir färdigt i vår och kommer bli jättefint.   

Vi önskar Christine stort lycka till med både jobbet som VD för Kolmården och det nya styrelseuppdraget för Epishine.

Fakta Christine
Bor: Norrköping
Ålder: 48
Familj: Två vuxna barn och ett barnbarn
Detta visste ni inte om Christine: Är gamer och har spelat wow i över tio år (red. Anm World of Warcraft).

En 55 årig Vingåkerstjej som numer bor utanför Nyköping och driver egen konsultverksamhet. Det är Harriet Nilsson. Och hon är ny ambassadör för 100-listan i Södermanland.

Hon föddes in som yngst i en syskonskara på fem. Året är 1963 och platsen Vingåker, i västra Sörmland. Med en politiskt engagerad pappa och en ideellt driven mamma växte hon upp i en trygg tillvaro. Men också i en tillvaro som präglades av driv. Något som förstärktes av att vara yngsta syskonet.

– Jag kunde ju inte vara ”sämre” än mina storasyskon, skrattar Harriet. Att vara yngst har både sina för- och nackdelar men det har gjort mig till en utpräglad tävlingsmänniska – något jag haft nytta av i hela mitt liv.

Uppväxten bestod av idrott och gymnastik. I mängder. Och det gjorde även första jobbet.

– Direkt efter gymnasiet började jag arbeta som idrottslärare och senare även som specialidrottsinstruktör på idrottsgymnasiet med inriktning Rytmisk Gymnastik. Där la jag grunden för min yrkeskarriär.

Idrotten fortsatte att prägla Harriets liv, som under åren fanns med då hon arbetade som ansvarig i Sportkonsultfirma och sedan startade eget företag inom hälso- och träningsbranschen.

– Det var fantastiska år. Det hände så mycket under den här perioden, både i jobbet och privat. Jag fick bland annat mina två fantastiska barn. 

Efter att Harriet sålt sitt hälsoföretag och träningsanläggning till en konkurrent fick hon ansvaret att arbeta vidare där som utbildningschef och motionsklubbskoordinator. Utbildningsverksamheten, som innefattade samordning och ansvar för en av landets bästa KY-utbildningar för arbetslivet, såldes vidare till ett bolag (Haluxa AB) som drev arbetsmiljöutveckling och företagshälsovård i Mellansverige. Det var då naturligt att Harriet följde med.

Hon fick förtroendet att bygga upp ett nytt bolag i koncernen med fokus på utbildning. Ganska snart tog hon över rollen som Distrikts- och affärsområdeschef för Arbetsmiljö- och Företagshälsovårdsenheterna i Katrineholm och Norrköping. Detta utvecklade bredden hos Harriet och ledde till nya utmaningar.

– Jag blev kontaktad av ett företag som tillverkade filter och produkter i tung vävproduktion – Clear Edge Sweden i Högsjö. De sökte en HR-chef. Jag sökte och fick jobbet. Därmed blev jag en del i ledningsgruppen.

Tyvärr blev det en relativt kort sejour då företaget efter ett par år beslutade att lägga ner verksamheten i Högsjö för att utveckla sin verksamhet i Tyskland.

– Det var jag som då fick bli budbärare till alla anställda. Det var en utmaning. Dels att föra de anställdas talan samtidigt som ledningens. Jag fick även axla dåvarande Platschefs ansvar för driften vilket blev en otroligt lärorik period för mig.

[quote]– Men i och med detta blev jag ju själv också uppsagd och behövde hitta ett nytt jobb, något jag inte direkt tänkte på under processen. [/quote]

Hela omställningsprocessen gick bra. Tillsammans med omställningscoacherna, och övriga inblandade kom 58 av 62 kollektiva i nya sysselsättningar, utbildningar med mera.

– Men i och med detta blev jag ju själv också uppsagd och behövde hitta ett nytt jobb, något jag inte direkt tänkte på under processen.

Fortsätta med HR och ledningsarbete ville Harriet göra. Och hon hade några jobb på gång. Men då kom ett telefonsamtal från oväntat håll.

– Jag fick frågan om att bli ny VD på KFV Marknadsföring i Katrineholm. Ett bolag som i första hand arbetar med Destinationsutveckling, centrumutveckling, event och marknadsföring.

Sen gick allt väldigt fort. Dagen efter var Harriet på intervju och någon månad senare började hon. En verksamhet hon drev och utvecklade under fyra års tid.

– Det vi byggde upp var ett embrio till det som det är idag, det var en intressant, utvecklande och lärorik resa.

Efter det blev hon Verksamhetsansvarig för NYSAM i Nyköping och jobbade där som anställd och sedan september 2016 som konsult fram till mars 2018.

– Övergången till konsult blev naturligt då jag startade eget bolag för att kunna ta lite andra affärsutvecklingsuppdrag. Idag har jag en 70% tjänst på ICA Maxi i Katrineholm där jag arbetar med att utveckla näthandeln, interna och externa event och mötesplatser samt marknadsföring mm.. Sen har jag lite andra övriga projekt jag driver och det går bra. Det här är riktigt kul!

Styrelser Harriet arbetat i
En rad olika idrottsföreningar, varit vice ordförande i näringslivsrådet i Katrineholm och Nyföretagarcentrum i Nyköping. Under åren i KFV Marknadsföring och i NYSAM var hon adjungerande ledamot med rapportansvar till styrelsen.

Råd till andra som vill göra karriär
Ansvaret ligger hos dig. Någon annan kan inte göra jobbet. Du måste själv ansvara för vad du vill utveckla med mera. Du måste våga satsa själv.

Varför är 100-listan viktig?
100-listan behövs för att kvinnor ska våga ta steget. Det behöver bli en bättre mångfald bland styrelserepresentanterna. Alla tjänar på det. Man kan inte bygga ett lag med bara forwards eller målvakter. Därför behövs 100-listan.

Mariette Nicander är 100-listans nya ambassadör på Gotland. Kul! Här får vi reda på lite mer om vem hon är, hennes karriär och varför hon tycker 100-listan behövs.

Hej Mariette, vem är du?
Jag är en Bohuslänning som i unga år flyttade till Uppsala. Där studerade jag juridik som resulterade i en Jur.Kand. Efter det flyttade jag till Stockholm tillsammans med min familj och började jobba på Trygg Hansa. Idag är jag 58 år, bor i vackra Visby och håller precis på att starta upp mitt företag.

Berätta lite om din karriär hittills
Direkt efter min examen fick jag ett sommarvikariat på Trygg Hansa. Det var början på en lång karriär inom försäkringsbranschen. För jag blev kvar ända till i våras. På Trygg Hansa var jag i 22 år i olika ledande befattningar där jag bland annat var produktchef, affärsområdeschef och marknadschef. Jag var även Nordenchef efter att Trygg Hansa blev uppköpt av ett danskt företag.

2006 blev jag kontaktad av Länsförsäkringar för en tjänst som chef för mäklarservice. Det lät för intressant för att säga nej. Efter fem år på den tjänsten så sökte jag jobbet som VD för Länsförsäkringar Gotland – och fick det. Där var jag VD fram till i våras.

Vilka styrelser har du suttit i?
Jag har suttit i många av mina uppdragsgivares olika bolagsstyrelser som Trygg Hansas forskningsstyrelse, försäkringsstiftelsen, Holmia liv, ordförande i revisionsutskottet i Länsförsäkringar SAK:s styrelse, Tillväxt Gotland och Brandförebyggarna för att nämna några.

Idag sitter jag i styrelsen för Gotlands fornvänner.

Har du upplevt att din karriär påverkats av att du är kvinna?
Egentligen inte. Det är klart att jag tänkt någon gång när en man fått ett jobb att det där borde jag fått – jag har ju bättre kvalifikationer. Men inte annars.

Vilka är dina råd till kvinnor som vill göra karriär?
Tro på dig själv. Och våga! Man får inte alltid första jobbet – sök igen. Visa att du finns och vad du vill. Våga hoppa på olika projekt – blir det tokigt får man ändra på det efter hand.

Se också till om du har familj att ni delar ansvaret. Viktigt att båda får göra karriär. Vi kvinnor måste våga släppa in männen och låta männen ta ansvar.

Och nu ska du bli ambassadör för 100-listan, varför tycker du 100-listan är viktig?
100-listan är viktig för att uppmärksamma alla kompetenta kvinnor som finns. Det ska vara tack vare sin kompetens man får en styrelsepost, inte av någon annan anledning. Och att det finns en tro att det inte finns kompetenta kvinnor är galet. Jag är inte för kvotering men ibland behöver jämställdheten lite hjälp på traven och här fyller 100-listan en otroligt viktig funktion.

För fjärde året i rad har Östsvenska Handelskammaren och Q-gruppen genomfört en undersökning om hur det ser ut med kompetens och jämställdhet i styrelserna i regionen. Resultatet av undersökningen, som består av både en kvantitativ och en kvalitativ del, visar att det fortfarande är en snedfördelning i styrelserummen där endast 18% är kvinnor.

Undersökningen, som är gjord maj – augusti 2018 av Webropol, av de 350 största företagens bolagsstyrelser i Östergötland, Sörmland och Gotland visar att endast 18% är kvinnor. De största företagen är bättre, där är siffran 24%.

– Detta styrker de tidigare årens resultat, att de större företagen är bättre på jämställdhet än de mindre. Något som också sticker ut är att de företag som har en kvinnlig VD också har en mer jämställd styrelse, säger Anna Axelsson, projektledare för 100-listan.

[quote]Styrelsen ska dra upp riktlinjer och strategier för företagets framtid och utveckling och vi har sett att aktivt styrelsearbete  även i mindre företag genererar en positiv utveckling och bättre lönsamhet [/quote]

Fördelningen ser likadan ut i Östergötland och Sörmland medan Gotland har en något något större procentuell andel kvinnor i sina bolagsstyrelser. Och på frågan ”hur aktiv är din styrelse” svarar endast 50% att den är aktiv.

– Detta är intressant. Styrelsen ska dra upp riktlinjer och strategier för företagets framtid och utveckling och vi har sett att aktivt styrelsearbete  även i mindre företag genererar en positiv utveckling och bättre lönsamhet, säger Eva Jaldeland, ambassadör för 100-listan.

Ekonomi och tillväxt är de kompetenser som flest har representerat i sina styrelser och personal/HR tillsammans med IT är det man saknar. När nya styrelseledamöter söks är det, liksom tidigare, främst internt genom ägare eller personliga nätverk.

Anna Axelsson, projektledare 100-listan.

På frågan ”arbetar ni för en jämställd styrelse” svarar 66% ja. Ett resultat som är bättre än tidigare år.

– Ökad styrelsekompetens i regionen och fler kvinnor i styrelserna är viktiga frågor för regionens konkurrenskraft –  och det lönar sig. Att fler arbetar för jämställda styrelser är bra, säger Anna Axelsson.

Ladda ner rapporten i kortform här

Vill ni få hela rapporten, maila Anna Axelsson.

100-listan fortsätter att växa med fler kvinnor med kompetens att ta styrelseplatser.

Listan har under tre år arbetat för mer jämställd företagskultur och varje år hjälper nätverket styrelser att hitta lämpliga kandidater.

Nya på listan för 2018 är Anna Winzell, Eva Rosén, Karin Svärdh, Irene Warmer, Maria Bolin, Maria Wallin, Pernilla Hörwing och Susanne Aman.

– Jag har precis bytt jobb och arbetar nu nära styrelsen, säger Susanne Aman som är ekonomichef på Scenkonstbolaget. Jag har märkt vilket stort kontaktnät jag har och att min långa erfarenhet passar för styrelsearbete. Jag vill bidra i styrelserummet. Samtidigt ser jag det som kompetensutveckling för mig själv med styrelsearbete.

Susanne bidrar till styrelser med sitt stora kontaktnät , kunskap om det ekonomiska men också med styrning och organisation.

Pernilla Hörnwing som också hon är ny på listan har ett långt förflutet inom näringslivet som verksamhetschef och på senare tid är hon gymnasielärare i de ekonomiska ämnena.

– Jag kan till en styrelse tillföra kreativitet men samtidigt ekonomisk helhetssyn och problemlösning. Jag har lätt för att sätta mig in i nya saker, säger hon.

Under 2018 fortsätter 100-listan sitt arbete med att koppla samman bolagsstyrelser med passande kandidater, samt att anordna event för att synliggöra kvinnorna på listan.

Vilka fler finns på 100-listan? Det ser du här.

Detta är 100-listan:

Almi Företagspartner AB släppte i veckan en rapport där de kartlagt styrelsers sammansättning och fördelning av vd-poster i hela riket men även nedbrutet per region. Statistiken är framtagen i februari 2018 och jämförelser finns både med 2017 och 2013.

Intressant läsning där det framgår att 19 % av styrelseledamöterna är kvinnor (ynka ökning på 2 % sedan 2013) men att alltfler av de nytillkomna platserna tillsätts av kvinnor. Högst upp och därmed bäst i klassen hamnar Gotland oavsett om det gäller antal kvinnor i styrelserna (23 %), antal kvinnliga VD:ar (17 %) eller andel bolag som har minst en kvinna i styrelsen (50 %). Motsvarande siffror för Sörmland är 20 %, 12 %, 43 % och för Östergötland 17 %, 10 %, 36 %.

Den naturliga slutsatsen att dra efter att ha tagit del av rapporten är återigen att det går åt rätt håll men i mycket blygsam takt.
Hela rapporten läser du här: https://www.almi.se/Om-Almi/Undersokningar/

100-listan genomför varje år en undersökning för att ta reda på hur det ser ut med kompetens och jämställdhet i regionens styrelser. I det senaste rapportsläppet så framgick det tydligt att nära 8 av 10 styrelseledamöter i sörmländska, östgötska och gotländska bolag är män. Men det finns företag i regionen som brinner för frågan och sätter jämställdhetsarbetet högt på agendan. ED Bygg är ett exempel på ett sådant företag.

Charlotte Axelsson är styrelseordförande i ED Byggs styrelse. Hon är själv Stockholmsbaserad och fick därför inte uppdraget genom 100-listan, men hon tycker att initiativet är en viktig insats för att förändra den rådande situationen.

– Det finns liknande initiativ i Stockholm och jag tror att de behövs och kan göra stor skillnad! Personligen så har jag haft turen att befinna mig på rätt plats då man sett ett behov av någon med min typ av kompetens, men den här typen av sammanställningar utgör ett viktigt underlag för företag som står i begrepp att rekrytera till sina styrelser. Det blir också ett nätverk där kvinnor kan stötta och lära av varandra.

Charlotte har haft en lång karriär kantad av prestigefyllda uppdrag och utmärkelser, hon har bland annat varit VD för både Svenska Bostäder och HSB, utnämnts till ”Årets kvinnliga förebild i fastighetsbranschen” och har just nu fem olika styrelseuppdrag, varav fyra är som ordförande. Det är enkelt att förstå att hennes väg fram i yrkeslivet har inneburit hårt jobb, men det hon själv lyfter är framförallt glädjen i arbetet:

– Jag har jobbat nästan uteslutande med fastigheter genom hela mitt yrkesliv och jag har tyckt att det har varit väldigt roligt! Att vara styrelseordförande ser jag som en lagledarroll, där det gäller att få ihop en grupp och se till att alla kommer till tals. Tack vare mina egna erfarenheter så kan jag ofta utmana VD:n, för att höja nivån på styrelsearbetet. Jag tycker att det är viktigt att hålla fokus på en strategisk nivå men också att också följa upp arbetet och verksamheten kontinuerligt.

Att vara kvinnlig ledare eller styrelseordförande inom en mansdominerad bransch kan innebära vissa utmaningar, men Charlotte påstår att hon inte märkt av det allt för mycket, det som hon däremot har reagerat på är omgivningens porträtterande av henne som karriärkvinna.

– Under åren har jag känt att folk har fått en bild av mig som jag inte alltid känt mig bekväm i. Särskilt under småbarnsåren då jag fick mitt första VD-uppdrag i allmännyttan, som VD för Familjebostäder. Uppdraget innebar också att jag blev Sveriges första kvinnliga VD i allmännyttan, vilket uppmärksammades, men jag var fortfarande en ”vanlig mamma” som hämtade mina barn från förskola och skola.

De verksamheter som Charlotte har varit yrkesverksam eller styrelseledamot inom har trots att de, som hon tidigare nämnt, nästan uteslutande tillhört samma bransch, skilt sig mycket åt. Det blir extra tydligt när jag frågar henne om hur de olika rekryteringsprocesserna sett ut och hur just jämställdhetsarbetet fungerar.

– Inom offentlig verksamhet och börsnoterade bolag så är det väldigt viktigt med transparens och tydlighet jämfört med om man jobbar för ett privat företag, där ägaren deltar i det löpande styrelsearbetet på ett helt annat sätt. När det gäller rekryteringen så finns det en tydlig skillnad, staten arbetar strategiskt utifrån en kompetensbank medans uppdragen inom privata företag ofta kommer genom egna nätverk. Så har det i alla fall sätt ut i de fall där jag blivit rekryterad.

– Ett av mina första styrelseuppdrag var inom en arbetsgivarorganisation i början av 90-talet, jag var ensam kvinna och minns att jag noga övervägde hur jag skulle presentera mina idéer för att de skulle bli hörda. Som tur är så är det mycket som har hänt sen dess. Idag är företag generellt sett mycket bättre på att utvärdera styrelserna och se över vilken kompetens som behövs för att utveckla och stärka gruppen, men det är fortfarande en bra bit kvar på resan.

Rollen som styrelseordförande i ED Byggs styrelse har gett Charlotte insyn i den östsvenska regionen och hon har imponerats av företagets aktiva arbete för att attrahera lokala studenter från Linköpings universitet.

– ED Bygg är ett ungt bolag som driver ett aktivt jämställdhetsarbete, både vad gäller könsfördelning och etnicitet. Det finns en medveten strategi att satsa på unga, lokala förmågor och se till att utveckla och lyfta dem i sina roller inom bolaget, en satsning för regionens framtid som känns helt rätt! 

Cia Heldtander Färnlöf är VD på Visbyark och hos dem har jämställdhetsarbetet alltid varit en självklarhet. Hon tycker att man ska använda sig av organisationer som arbetar med företagsrådgivning både för att sprida kunskapen om värdet av jämställda styrelser vidare, men också för att få hjälp med att hitta relevanta kandidater. Visbyark kom själva i kontakt med 100-listan genom Almi.

Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?
Vi vet att man vinner mycket på att ha representanter med olika kunskaper och kön. Erfarenhetsspridningen och skillnader i ålder är också lika viktigt. Vår verksamhet tillhör arkitektbranschen och vi har ledamöter som dessutom representerar olika yrkeskategorier, både arkitekter och ingenjörer finns representerade.

Hur jämställd är er styrelse idag?
Helt jämställd och så har det alltid sett ut, det har ständigt varit en viktig fråga för oss. I dagsläget består styrelsen av två kvinnor och två män.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan?
Vi kom i kontakt med 100-listan via Almi på Gotland, vi har alltid haft god kontakt med Almi och när de tipsade om 100-listan så kände vi direkt att det kunde vara intressant för oss.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till
er styrelse?
Vi står faktiskt precis i begrepp att hitta en extern styrelseordförande till vår styrelse och två av kandidaterna har vi hittat i listan. Vi har inte haft någon extern styrelseordförande tidigare och tyckte att det var svårt att veta var vi skulle börja leta efter lämpliga kandidater, men eftersom det visade sig vara så enkelt att söka efter olika kompetenser i 100-listan så gick det snabbt att hitta personer med relevant kompetens för oss. Vi botaniserade i listan för att se spridningen när det gäller bakgrund och erfarenhet. Jag känner inte till någon annan lösning där man sammanställt personer med styrelsekompetens, så det är ju absolut en lista som även andra företag borde intressera sig för, istället för att bara utgå ifrån egna nätverk.

Hur arbetar ni på Visbyark aktivt för att få mer jämställda styrelser?
Jämställdhetsfrågan sitter i ryggraden på företaget och vi har en jämställdhetsplan och policy som vi arbetar utifrån. Den omfattar alla dimensioner av jämställdhet, så som kön, ålder, sexuell läggning, funktionsvariation och utbildningsgrad. Vi har alltid haft en jämn fördelning mellan män och kvinnor, vilket vi såklart tycker känns helt naturligt. Vi är verksamma inom arkitektbranschen och vår branschutveckling visar att fler kvinnor än män söker sig till arkitektyrket, en utveckling som vi är säkra på kommer märkas av inom branschen, både vad gäller könsfördelningen på ledande positioner och i styrelserummen. Hos oss på Visbyark är exempelvis majoriteten av delägarna kvinnor.

På Viaduct, där Ann Nyström är VD och styrelseledamot arbetar man inte aktivt utifrån någon jämställdhetsplan, men hon menar att om man letar efter den bästa kompetensen till sin styrelse så borde det resultera i en jämställd fördelning.

Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?
I grund och botten så handlar det inte om ifall man är man eller kvinna, utan vilken typ av person man är och vad man kan bidra med i just den styrelse man ska in i. Med det sagt så vill jag också säga att jag är övertygad om att man behöver en blandning vad gäller kön, ålder och även andra aspekter, för att få en så bra styrelse som möjligt.

Hur jämställd är er styrelse idag?
Den är jämställd och består idag av fyra personer; två kvinnor och två män. När vi har rekryterat till styrelsen så har vi varit på jakt efter duktiga människor och det har gett oss en bra mix.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan?
Jag minns inte var jag hörde om listan först, men jag blev i alla fall inbjuden till ett seminarium där Anna Axelsson berättade vad 100-listan är och hur de driver frågan kring jämställda styrelser. Vinkeln under det seminariet var att uppmana oss som deltog att ansöka till listan snarare än att uppmana företag att använda den, men informationen om hur man kan använda sig av listan fick man ju på köpet.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till
er styrelse?
Vi har inte använt oss av listan hittills, men kännedomen gör att vi kan ta hjälp av den nästa gång vi står i begrepp att rekrytera till styrelsen, istället för att bara utgå ifrån egna nätverk. Jag har själv funderat på att ansöka till 100-listan, men känner just nu att tiden inte räcker till för fler styrelseuppdrag än de två jag har för tillfället. I framtiden ser det förhoppningsvis annorlunda ut!

Hur arbetar ni på Viaduct aktivt för att få mer jämställda styrelser?
Vi har inga uppsatta regler kring jämställd rekrytering på Viaduct, men med tanke på att vi tillhör en mansdominerad bransch så är kompetenta kvinnor alltid intressanta, då vi såklart strävar mot att få till en bra blandning och också vill vara med och förändra situationen inom vår egen bransch. Det viktigaste är dock att ta in den person som är bäst lämpad för uppdraget.

Kandidatdatabasen hos 100-listan växer ständigt. Björn Sandlund, ägare och styrelseordförande i Datatons styrelse menar att förändringen inte kommer komma av sig själv, utan att företag måste se över sina rekryteringsprocesser och tänka jämställt redan från start. Han ser 100-listan som ett lysande verktyg för nya företag att få koll på relevant kompetens som kan hjälpa dem att utveckla verksamheten.

Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?
Jag har länge tänkt att de flesta är överens om fördelar som förbättrat arbetsklimat och nya och viktiga perspektiv som bidrar till bättre företagsutveckling och lönsamhet, men det verkar inte som att företagen i regionen har greppat det.

Hur jämställd är er styrelse idag?
När vi tillsatte vår styrelse var ambitionen att ha hälften kvinnor och hälften män, i dagsläget består styrelsen av mig samt två andra män och en kvinna så vi har fortfarande en bit kvar, men vi håller på att utvärderar den nuvarande uppsättningen så vi har inte gett upp vår ambition.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan?
Jag fick en katalog med alla kandidater efter ett seminarium, att ta med sig den till kontoret visade sig vara ett effektivt sätt att få igång diskussionerna. Vi var precis i fasen då det var läge att tillsätta en styrelse, det hade inte varit aktuellt innan.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till uppdraget? 
100-listans representanter var duktiga på att ta reda på våra behov och matcha dem med olika kandidater som de hjälpte oss att plocka fram. De hade koll på kompetenserna hos kandidaterna och kunde komma med rekommendationer.

Hur arbetar ni aktivt för att få en mer jämställd styrelse? 
Jag har varit ivrig när det gäller jämställdhet inom hela organisationen, men det har varit en utmaning att hitta kvinnor till våra teknikorienterade roller. Att få en jämnare könsfördelning totalt sett har en positiv inverkan på både produktutveckling och arbetsklimat så det är något vi kommer fortsätta jobba för i våra kommande rekryteringsprocesser.