Debattartikel publicerad i Corren, NT och SN den 13 januari 2023.

Vår omvärld är orolig och företag och hushåll drabbas av stigande räntor, inflation och skenande priser på energi. Arbetsmarknaden i Sverige är emellertid fortfarande stark, men det finns tydliga orosmoln. Fallande bostadspriser och byggnationen av nya bostäder är historiskt låg i såväl vår östsvenska region som hela Sverige. I Handelskammarens regionala konjunkturbarometer stack byggbranschen ut vad gäller negativa framtidsutsikter under 2023. 

Vi kommer från en period som präglats av brist på både bostäder och arbetskraft. Nu är oron över vårt säkerhets- och ekonomiska läge påtagligt, samtidigt har det regionala näringslivet en stark framtidstro – vi vet att vi bor och verkar i en tillväxtregion.

Våra nyvalda politiska församlingar och styren vill nu göra avtryck, och vi menar att kommuner och andra offentliga aktörer har ett avgörande val att kunna motverka en lågkonjunktur: Antingen bromsar man in, koncentrerar sig på besparingar och skjuter upp eller ställer in investeringar och projekt. Eller så tar man tillfället i akt att satsa och därmed förhindra att lågkonjunkturen får fäste i kommunen med uppsägningar, sämre betalningsförmåga och konkurser som följd. 

Vi har en lista med sex åtgärdsförslag för en mer positiv riktning, som inte bara mildrar lågkonjunkturen utan även skulle gynna kommunens ekonomi och näringslivsklimat om de implementeras: 

Vi ser fram emot en kommande produktiv dialog mellan branschen och politiken. Nu gör vi det här tillsammans.

Viktor Johansson, affärschef NCC Building Östergötland
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Debattartikel publicerad i Corren, NT och Hela Gotland den 21 november, Strengnäs tidning och Ekuriren den 22 november samt SN och Kkuriren den 24 november 2022.

Styrelsens arbete är avgörande för ett företags tillväxt och utveckling i önskad riktning. I tider av snabba förändringar och ekonomiska svängningar växer styrelsens betydelse för anpassning, stabilitet och rätt långsiktiga beslut. Sedan 2014 driver Östsvenska Handelskammaren frågan om höjd kompetens i bolagsstyrelser, i synnerhet gällande jämställdhet bland ledamöterna.

Arbetet sker främst genom 100-listan, där över 150 kvinnor med utbildning inom och erfarenhet av styrelsearbete har registrerat sig. Listan fungerar som en kompetensbank för företag som söker efter ledamöter, men är också en kraft i arbetet med att öka professionaliteten och jämställdheten i regionens styrelserum. Initiativet har spridit sig och nu finns liknande listor runtom i landet.

Varje år kartlägger även Handelskammaren andelen kvinnor i styrelserna för regionens största bolag. Sedan 2018 har andelen kvinnor i de östgötska bolagsstyrelserna ökat från 16 till 24 procent, vilket är positivt men vi är inte nöjda. Med nuvarande tempo kommer andelen män och kvinnor i styrelserummen inte vara jämställd (40/60) förrän om 10 år. Fler bolag behöver arbeta mer framåtlutat med sin styrelsekompetens, exempelvis genom ett mer aktivt valberedningsarbete och uttalad ambition rekrytera externa ledamöter.

Tydligt i årets undersökning är att kvinnors synlighet bland regionens ledande positioner ger ringar på vattnet. Bland företagen med en kvinna som vd är andelen kvinnor i styrelsen betydligt högre – 41 procent, jämfört med 22 procent bland företagen med en man som vd. Samma tendens syns hos bolag med en kvinnlig styrelseordförande, där är också andelen kvinnor i styrelserna 41 procent medan siffran med en man som ordförande är 21 procent. Vilken faktor som spelar störst roll för förändring är svårt att säga, men inte heller den viktigaste poängen. Kvinnors representation kan och har en positiv inverkan på andra kvinnors möjligheter och framsteg. Förebilder, goda exempel och gemensam kraft gör skillnad.

Genom 100-listans och liknande initiativs arbete ökar medvetenheten inom både de enskilda bolagen och samhället i stort. Att höja kunskapen kring rådande läge och varför jämställda styrelserum är betydelsefullt, är en nyckel till förändring. Det handlar såväl om individidens kraft och utveckling som bolagens förutsättningar för hållbar tillväxt.

Jonna Hedlund, ansvarig 100-listan
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Debattartikel publicerad i Södermanlands Nyheter den 20/10 -2022

I början av oktober ljöd ett genmäle från East Sweden-regionen, så kraftfullt att det gav omedelbart eko uppe i Stockholm. Nej, var inte lejonen på Kolmården som morrade. Det var den samlade regionen som röt ifrån mot försöket till förvirring kring Ostlänken. Upprinnelsen var en så kallad följdmotion av trafiktalespersonerna från det nya regeringsunderlaget M, KD, L och SD. De fyra partierna enas i ett motstånd mot vad de benämner höghastighetsjärnväg.

Först annonserades att Ostlänken skulle ingå i den översyn som partierna vill genomföra av de av den förra regeringen framlagda planerna på ny stambana genom södra Sverige. Skyndsamt klev företrädare för det offentliga – från höger till vänster – liksom det privata näringslivet i Trosa, Nyköping, Norrköping och Linköping med omnejd ut till försvar för Ostlänken. Vissa var skarpare i tonen än andra, men budskapet var unisont: Ostlänken står på egna ben och handlar främst om regional tillväxt och arbetsmarknadsförstoring. Den överutnyttjade kapaciteten längs tillväxtstråket mot Stockholm gör att upprustning av befintliga spår är långt ifrån tillräckligt. Nya spår krävs.

LÄS MER: Vi förutsätter att Ostlänken ligger fast

Stadsutvecklingen som följer med 55 000 nya bostäder, nya stationslägen samt tillväxt och nyetablering i våra kommuner har kommit alldeles för långt i planering och faktisk byggnation för att grusas. I samtliga kommuner längs stråket har nya planer för stadsutveckling påbörjats. I Nyköping har till exempel förverkligandet av en ny tågstation i centrum, samt en vid Skavsta flygplats, inletts. I Norrköping är Kardonbanan, en bibana till Ostlänken, invigd och klar.

Vår enhälliga övertygelse gav effekt – bara timmar efter offentliggörandet, backade motionärerna från sitt ursprungliga budskap. Ostlänken blir av. Emellertid är förvirrande budskap av det här slaget det sista som stora och samhällsutvecklande projekt behöver. Ska privata och offentliga investerare våga satsa långsiktigt krävs detsamma från våra beslutsfattare. Politisk ryckighet skadar svensk transportplanering.

Vi hoppas att tillträdande och nästkommande regeringar inser vikten av stabilitet och konsekvens i fattade beslut gällande järnväg, men också vägar, flygplatser och hamnar. Infrastruktur är hjärtat i svenskt näringsliv och infrastrukturplaner kräver mer än en mandatperiods framförhållning. Den gränsöverskridande kraften och enigheten bakom Ostlänken stärker oss som attraktiv och tillväxtorienterad region. Arbetet fortsätter – bra rutet!

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Charlotta Elliot, projektledare East Sweden Infra Cluster, Östsvenska Handelskammaren

Lyhördhet och samarbetsvilja krävs från samtliga som tar plats i riksdag och fullmäktigesalar – såväl majoritet som opposition.

Vi efterfrågar stabila styren med ansvarsfulla tillika modiga beslutsfattare, kapabla att leverera tydliga och långsiktiga spelregler för näringslivet. Årets valrörelse har lämnat en del att önska beträffande framtidsutsikter och konstruktivitet. Ofta har fokus legat på konfrontation. Må så vara i valtider, men låt oss nu gå vidare. Det östgötska näringslivet är i stort behov av en politik med sikte på framtiden.

Osäkerheten och prishöjningarna på el och bränsle är mest akut. Företag riskerar att gå i konkurs och på sikt försvagas svensk konkurrenskraft. Därtill är elektrifieringen central för att vi ska uppnå klimatmålen. Vi behöver både öka överföringskapacitet och fossilfri elproduktion, framför allt i de södra delarna av landet. Att politiska misstag gjorts, är uppenbart. Men att peka finger löser emellertid ingenting. Nu är tid för framåtlutande politik, upprustning och faktiska lösningar på kort och lång sikt. Det gäller på fler områden än elmarknaden.

Vårt lands exportberoende måste stå i centrum för politik som påverkar företagens villkor att nå ut med varor och tjänster. När regler för export formuleras måste konkurrensneutralitet stå i fokus – annars riskeras inte bara affärer och skatteintäkter, utan också vår ledande position inom en rad tekniska områden.

Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina förvärrar ett redan kritiskt, globalt tillstånd. En hotande lågkonjunktur tillsammans med kvarvarande effekter av pandemin gör läget extra besvärligt. Myndigheterna behöver ta sitt ansvar som beställare och säkerställa att planerade byggen, infrastruktur och planprocesser blir av. Företagen behöver framtidstro för att också de ska fortsätta investera, anställa och bidra till vår regions utveckling.

Därför, så här dagen efter valet, efterfrågar vi kraftsamling, samarbetsvilja och mod av de demokratiska församlingarna på lokal, regional och nationell nivå. Näringslivet vill bidra till en positiv samhällsutveckling. Nu när bistrare tider väntar, ser vi fram emot att växla upp vårt samarbete för att nå konstruktiva, hållbara lösningar som tar vår region framåt under kommande mandatperiod – och betydligt längre än så.

Simon Helmér, vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), som besökte Östsvenska Handelskammaren för bara en dryg månad sedan, presenterade beslutet om ny nationell plan för transportinfrastrukturen i Sverige. Den sammanlagda ekonomiska ramen är 799 miljarder kronor, som fördelas enligt följande: 

Ostlänken fullföljs enligt planen, liksom de två andra planerade sträckorna Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund, som kommer att bindas samman till välbehövlig spårkapacitet för gods och människor genom ny stambana genom södra Sverige. ”Genom att samtliga etapper av de nya stambanorna ingår i planen förverkligar regeringen nu målsättningen om regional utveckling och stadsutveckling, bostadsbyggande och vidgade arbetsmarknadsregioner”, skriver regeringen i ett pressmeddelande. 

– Det är glädjande och ett styrkebesked för södra Sverige att regeringen fullföljer etapplanerna för ny stambana med Ostlänken i spetsen. Vägen hit har inte varit friktionsfri varken på lokal eller nationell politisk nivå, men behoven av regional näringslivsutveckling, förbättrade boendemöjligheter och kompetens väger tyngre, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.  

Efterlängtat beslut

Några viktiga vägprojekt finns också namngivna i Nationella planen, såsom E22 Förbifart Söderköping – ett efterlängtat beslut för kommunen och hela sydöstra regionen.  

LÄS MER: ”Snokodukt” ska säkra bygget av förbifart Söderköping

– När vi som näringslivsföreträdare får chans att påverka politiska beslut rörande infrastruktur, brukar vi påtala vikten av funktion och underhåll av centrala vägar som når ut till våra viktiga regionala arbetsgivare. Fungerar inte transport av gods och människor, är det inte mycket som fungerar, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.  

LÄS MER: Så jobbar vi på Östsvenska Handelskammaren med regional infrastruktur

Apropå viktiga transportleder saknas Händelöleden, mellan riksväg 51 och Norrköpings Hamn. Hamnens verksamhet flyttas till Pampus till förmån för utvecklingen av Inre Hamnen, i sin tur en del av stadsomvandlingen kopplad till Ostlänken. 

– I dagsläget håller inte vägnätet för tunga transporter till hamnens nya läge, så här har Handelskammaren tillsammans med företag och berörda kommuner med Norrköping i frontlinjen ett fortsatt påverkansarbete att göra, säger Maria Björk Hummelgren. 

Debattartikeln publicerades i Dagens Industri den 29 mars.

Just nu utformas kraven på Gotlandstrafiken för nästa trafikperiod med start år 2027, en verklig nyckelfråga för det gotländska samhället, men också för Sverige i ett alltmer osäkert omvärldsläge. Trots insikt om att infrastruktur och kommunikationer måste utvecklas och förbättras i hela landet, och god kunskap om färjetrafikens avgörande betydelse, planerar Trafikverket att utgå ifrån den gamla kravspecifikationen från 2013 när framtidens trafik ska upphandlas.  

Det innebär en stor risk för kraftiga försämringar av kommunikationerna. Gotland riskerar att flyttas längre från fastlandet vilket skulle få allvarliga konsekvenser för hela samhället. För oss som brinner för Gotlands utveckling skapar planerna att utgå ifrån 2013 års kravspecifikation en stor oro.  

Den kapacitet och de överfartstider som gäller i dag mellan Gotland och svenska fastlandet är betydligt bättre än vad 2013 års specifikationen kräver. Och framåt så pekar alla trender mot att behoven från vårt samhälle kommer att vara ännu högre än i dag. Precis som resten av Sverige, fortsätter Gotland att utvecklas. Vårt näringsliv och vår ekonomi växer, och allt fler upptäcker möjligheterna som Gotland erbjuder året runt. Gotland växer både som plats att bo och verka på, och som attraktiv destination för resor och möten. I och med pandemin har också fler valt att deltidsbo på ön och arbeta härifrån. Det är en utveckling som måste få fortsätta. 

När infrastrukturminister Tomas Eneroth nyligen kommenterade förslaget till nationell plan för den svenska infrastrukturen slog han fast att ”utgångspunkten för regeringen är att öka Sveriges konkurrenskraft och se till att vi klarar klimatomställningen. Vi ska hålla ihop stad och landsbygd och göra så att fler kan arbetspendla.” 

Vi förutsätter att Tomas Eneroths besked även gäller Gotland. 

Sverige utvecklar infrastrukturen i hela landet genom investeringar i bättre vägar, snabbare tågförbindelser och förutsättningar för omställningen till hållbara transporter. Det är orimligt att just Gotland, det gotländska samhället och de gotländska besökarna ska utsättas för den här sortens osäkerhet och oro när det gäller förutsättningar att leva, bo, besöka och driva företag på ön. 

Kommande upphandling av färjetrafiken kan inte baseras på gårdagens krav. Snabb teknikutveckling möjliggör just nu en omställning av industri och transporter till mer hållbara lösningar. För att säkra morgondagens trafik behöver vi hållbara och trygga kommunikationer som skapar förutsättningar för Gotland och alla som vill och behöver, att kunna resa till och från ön. 

Våra krav på framtidens Gotlandstrafik: 

En färjetrafik som möter kraven i de gotländska ståndpunkterna, både vad gäller krav på kapacitet, fart och utsläppsminskningar, och som är en trygg del i det svenska totalförsvaret i ett osäkert och oroligt omvärldsläge. 

Låt dagens trafik utgöra grunden för den nya kravspecifikationen, men ta också höjd för den fortsatta utveckling av efterfrågan som kommer, för att trafiken ska klara av att möta morgondagens krav. Det gäller såväl överfartstider som antal turer till och från Gotland. Det måste finnas kapacitet för alla som vill resa och frakta varor till och från Gotland, året runt. 

Hållbar trafik: vi vill se ambitiösa krav för minskade utsläpp. Det är fullt möjligt att klara kapacitet och snabba överfartstider, och samtidigt kraftigt minska utsläppen. Omställningen måste ske genom ny teknik för framdrift och moderna fartyg. Teknikutvecklingen går snabbt och vi ska inte underskatta kraften i företagens innovationsförmåga. Använd upphandlingen för att skapa incitament för att skynda på klimatomställningen inom sjöfarten. 

För att Gotland ska kunna fortsätta att växa och utvecklas krävs kommunikationer som både är hållbara och som erbjuder den kapacitet och snabbhet som ett växande Gotland behöver. 

Paul Dino Larsson, ordförande Tillväxt Gotland

Johan Lindvall, ordförande Gotlands Förenade Besöksnäring

Petter Engström, regionchef LRF Gotland

Arild Kleven, ordförande Företagarna Gotland 

Magnus Lindby, ordförande Sveriges Åkeriföretag Gotland

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren