Streama alla seminarier från den 24 juni här

Nyss hemkommen från mitt tredje studiebesök till Fehmarn Bält, både fysiskt på siten och denna gång utökat med Fehmarnbelt Days, tre dagars konferens- och kulturfestival. Inte lätt att sammanfatta alla intryck! Studieresan arrangerades förtjänstfullt av Europakorridoren, med vd Mattias Josefsson i spetsen. Vi var 23 personer, en blandning av Europakorridorens styrelse, medlemmar och intressenter som följde med på resan. Mattias idkade matchmaking redan på bussen, och såg till att vi satt bredvid dem vi inte kände från tidigare. Smart drag.

Den nya 18 km långa sänktunneln mellan Rödby och Puttgarten, inklusive utbyggnad av väg och järnväg mellan Köpenhamn och Lübeck, kommer att förändra infrastrukturen för gods- och persontrafik mellan norra Tyskland och Skandinavien. Det känns rätt att ge den epitetet game-changer. En klar förbättring för miljösmarta resor, affärsmöjligheter, arbetsmarknadsförstoring, besöksnäring och utökat kulturellt utbyte!

2029 ska tunneln stå klar och bygget är verkligen i full gång, särskilt på den danska sidan. Tyskland har fattat alla nödvändiga beslut och har påbörjat sin del. Det finns alltså gott hopp om en växande megaregion. Dessvärre är vi i Sverige fortfarande inte i fas på vår sida Öresundsbron. Detta och många andra intressanta perspektiv lyftes i flertal seminarier under Fehmarnbelt Days i Lübeck den 14–16 juni.

Läs mer: Studiebesök Fehmarn Bält 2024

Stig Rømer Winther, CEO på Femern Belt Development, guidade oss förtjänstfullt på site och utkikspunkten vid Rödby. Sedan sist har 11 av 79 tunnelelement producerats och väntar på att komma på plats. Tunnelmynningen är iordningställd och avvaktar klartecken från myndigheten att det specialbyggda fartyget får lägga dem på plats. När tunnelelementen sedan ska sammanfogas, blir det med hjälp av satellitstyrda precisionskontroller och ”havets största vakuumkyssar”. Det visualiserades senare på Vision Dome i Lübeck, spektakulär teknik. Stig hade även en livfull redogörelse kring historik och politik från de båda länderna, när vi kommit fram till Lübeck.

Det fanns otroligt många seminarier att välja bland, det var svårt att välja. Europakorridoren står bakom flera olika rapporter om Fehmarn Belt Fixed Link och dess betydelse för Sverige och norra Europa. Därför föll det sig naturligt att lyssna in på bl.a. professor Göran Cars föreläsning om ”Möjligheter och utmaningar för Tyskland och Skandinavien”, där huvudtemat var omlokaliseringspotentialer och arbetsmöjligheter för godstransporter efter tunnelns öppnande. Göran var övertygad om en framtida större arbetsmarknad, attraktiv region för spetskompetenser inom grön omställning och ett större flöde av turism och kulturutbyte. OM vi på svenska sidan utökar vår infrastrukturkapacitet, vill säga. Det följdes av ett panelsamtal mellan godsoperatörer, där vd för Green Cargo, Henrik Dahlin, tryckte på vikten av möjliggörandet för drygt 1000 meter långa godståg, gärna med produktion i Hallsberg och Malmö.

Läs mer: Så påverkar Fehmarn Bält-tunneln den östsvenska regionen: ”Många förstår inte vidden”

Ett annat intressant inslag var panelen som behandlade gränsöverskridande grön politik: Utnyttja Fehmarn Belt som en nordeuropeisk tillväxtmotor. Deltog gjorde bl.a. Roble Wais, politisk representant från Oslo, en påtagligt ung och klok man med konkreta exempel på hur Oslo minskat sina utsläpp med hjälp av medborgare och näringslivets engagemang. Också om hur det offentliga kan driva omställningen framåt genom att ställa miljökrav vid upphandlingar. Sofia Hedén, ordförande för miljöutskottet i Malmö, kunde exemplifiera liknande framgång för sin stad. Ulrika Heie, ordförande för trafikutskottet i Sveriges riksdag, berättade om arbetet med nationell plan och uttalade frustration över att nödvändig infrastruktur tar för lång tid att få till. Vid flera tillfällen togs det upp att överklaganden kring beslutade projekt både försenar, fördyrar eller förhindrar genomförandet.

Ulrika deltog också i samtal efter professor emeritus Bo Lennart Nelldals ”Uppdatering om järnvägskapaciteten i Sverige och svagheterna i den svenska beräkningsmodellen – Framtidens järnvägskapacitet: Gods- och persontransporter genom Danmark från 2030”. Detta event hölls på en båt, tyvärr just som himlen öppnade sig efter två dagars stekhet sol… Om du vill ta del av Nelldals rapport, så skickar jag den gärna till dig.

Jag hann också med en lunchbriefing om hur centrala infrastrukturprojekt inom korridoren mellan Skandinavien och Medelhavet, t.ex. Fehmarn Bält-tunneln och Brennerbastunneln, bidrar till att främja den gröna omställningen samtidigt som nya affärsmöjligheter öppnas upp i hela Europa. Dessa projekt, som är belägna längs den centrala nord-sydliga axeln, spelar en viktig roll för att uppnå det europeiska målet att inrätta ett sömlöst och hållbart transportnät.

Nämnas ska också att det under lördagen och söndagen parallellt pågick en kulturfestival på området. Där fanns fullt med musikaliska framträdanden, uppträdanden och lokala matvagnar. Folkfest, med andra ord. Skratt och samtal överallt.

Nästa gång Fehmarnbelt Days genomförs, blir i Helsingborg 2027. Blir spännande att se hur det faller ut!

Charlotta Elliot, projektledare ESIC och talesperson infrastruktur

En lite dyster nyhet och en lite bättre. Sent på måndagen informerade Trafikverket anbudsgivarna till Ostlänkens etapper Vagnhärad och Skavsta, att man avbryter upphandlingarna. Kostnadsuppskattningen för projekten är för höga jämfört med budget och orsaken att Trafikverkets kravställning varit för hög. 

När jag kontaktar Programchefen Magnus Sjöberg, berättar han: 
”Det är riktigt att vi har avbrutit upphandlingarna av Vagnhärad och Skavsta. Detta på grund av att vår bedömda kostnad överstiger budgeten. Det i sin tur beror på att vår kravställning är för ambitiös.

Vi går nu vidare med marknadsdialoger och fortsatt upphandling. Vi bedömer att kontrakt kan skrivas under 2026 vilket är en försening på 7-8 månader. Vår bedömning är även att det inte skall påverka tiden för öppnande av trafik för Ostlänken”.

Tidningen Byggindustrin var först ut med nyheten, där utvecklar Magnus frågan om vilka krav man kommer att lätta på.

”Tidigare har vi diskuterat om vi ska ha ballastfria spår. Har vi spår med ballast så kan vi ha lägre krav på sättningar i marken. Det kan också handla om gestaltning, att inte ha samma höga ambitioner för den. Det är två exempel på krav som kan vara relevanta att se över”.

Den lite bättre nyheten är alltså att man ser en lösning och att tidsplanen för öppnandet av Ostlänken inte ska komma att påverkas. 

Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur Östsvenska Handelskammaren

Efter inledande nätverkande, fika och välkomsthälsning från Handelskammarens Charlotta Elliot, tog Trafikverkets Ylva Gustafsson Höjer och Joel Renblom vid. I sin presentation berättade de om Ostlänken genom Nyköping, med nytt resecentrum, tillkommande bibana och stationen som ska byggas i Skavsta.

 

Näst på tur var OHLA Sverige, som företräddes av Simona Pop, Håkan Haapalahti och Daniel Jáuregiu Alonso. Simona presenterade OHLA-gruppen, den relativt nystartade Sverige-enheten, såväl som tidigare infrastrukturprojekt man drivit i landet.

Håkan redogjorde i sin tur för projektet kring Nyköpings resecentrum och om hur byggandet kommer påverka invånarna medan Daniel, som förutom Nyköping också är ombud för Ostlänken-bygget i Gerstaberg, berättade om praktiska aspekter gällande hur OHLA Sverige kommer arbetar med underleverantörsavtal i detta projekt. De bad tydligt deltagarna att fundera och återkomma med på vilket sätt man ville och kunde bidra till projekten.

 

Ett nytt Nyköping blir till

Nyköpings kommun representerades för dagen av Johan Dahlrot som i egenskap av projektledare belyste byggandet av resecentrumet från kommunens sida. Johan, som arbetat med frågorna länge, berättade att Nyköpingsborna redan har märkt vissa förändringar i stadsbilden och att fler väntar – 2028 ska det nya resecentrumet stå färdigt. Buss- och tågstation sammanförs och det blir lätt att byta mellan de kollektiva färdmedlen. Kommunen står i begrepp att handla upp konsultstöd och utförandeentreprenad för nya busstorg och förändringar på Brunnsgatan.

 

Dagens sista dragning gjordes av Daniel Christensen, som beskrev Skavsta Airport och fastighetsförädlingen på markerna runtomkring. Att flygplatsen får sin egen järnvägsstation i och med Ostlänken ger ytterligare potential för att stärka regionen söder om Stockholm. Detta visualiserade Daniel med bilder på den tilltänkta stationen, dess anslutning till flygplatsen och olika delområden på det som kallas Explore Skavsta. På sikt blir området en levande stadsdel och förväntas skapa tusentals nya arbetstillfällen.

”Samverkan när den är som bäst”

Efter dragningarna följde en timmes speeddejting mellan de fyra aktörerna och företagen, enligt ett tight upprättat schema. Speedejtingen erbjöd engagerande samtal och många byten av kontaktuppgifter – och alla höll tiderna klockrent! Nyfikenheten mellan aktörerna och näringslivet var uppenbart ömsesidig. Detta gladde Charlotta Elliot som summerar dagen så här: 

– Idag är jag extra stolt över att vara projektledare på ESIC – East Sweden Infra Cluster.
 Vi vet att infrastruktur är en förutsättning för regional tillväxt och här är ett levande exempel på hur Handelskammaren fungerar som mötesplats för näringslivet och offentliga aktörer.

Handleskammarens Charlotta Elliot, projektledare ESIC, var mycket nöjd med träffen.

Hon fortsätter:

– Förutom det uppenbara syftet med speed-dejtingen, har nya och framåtriktade samtal ägt rum mellan företag och personer som annars inte hade träffats. Det tycker jag är nätverkan och samverkan när det är som bäst!

Efter en kort presentation av Simon Helmér, vd för Handelskammaren, inledde Andreas Carlson sitt anförande med att betona vikten av Ostlänken och menade att det inte är bara blir en uppgradering av regional transport och resande, utan kommer ha nationell effekt. Byggandet av Ostlänken är dock inte det enda infrastrukturprojekt som regeringen har tagit höjd för; en satsning görs även gällande återtagandet av eftersatt underhåll. 

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) var tydlig med att Ostlänken är en nationell angelägenhet.

Ställer inte de olika trafikslagen mot varandra

Ministern förklarade att regeringens storsatsning på infrastruktur inte bara innebär en ökad budget – 1171 miljarder kronor under de kommande tolv åren – utan att man också ämnar få mer infrastruktur för pengarna. Detta, berättade ministern, ska ske genom kostnadskontroller samt att öppna upp för alternativ finansiering, ett val som enligt Carlson inspirerats av våra grannländer Danmark och Finland.  

Trots det var Andreas Carlson tydlig med att man inte ställer de olika trafikslagen mot varandra, utan att man tydligt ser hur Sverige gynnas av såväl järnväg som av flyg och sjöfart, både vad gäller transport och resande. Som exempel nämnde han att företag som Siemens Energy har stor nytta av Norrköpings hamn. Statsrådet använde sig av Handelskammarens kartbild över Östsveriges infrastruktur där han pekade ut såväl Händelöleden som E22, förbifart Söderköping. 

Simon Helmér, vd för Handelskammaren, och Andreas Carlson (KD) under frågestunden som avslutade ministerbesöket

Att ministern uppmärksammade både Ostlänken och andra knytpunkter i den regionala infrastrukturen var mycket positivt enligt Charlotta Elliot, projektledare för ESIC och Handelskammarens talesperson för infrastrukturfrågor: 

– Extra glädjande var att flera av de viktiga infrastrukturfrågor som Handelskammaren driver för näringslivets tillväxt och konkurrenskraft namngavs av ministern i anförandet – inte minst i deras betydelse i ett transportövergripande stråkperspektiv. Andreas Carlson gav uttryck för att han både vill och behöver dialogen med näringslivet och det tänker vi fortsätta bidra till, sa Charlotta strax efter mötet.

Dessutom fick Handelskammarens vice vd, Maria Björk Hummelgren, tillfälle att prata med Andreas Carlson. Se videointervjun på Instagram.

Ta del av synpunkterna som PDF här.

Östsvenska Handelskammaren (nedan förkortat ÖHK) är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 830 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.

Det är angeläget att arbetet med Ostlänken genom centrala Norrköping avancerar enligt plan, med målbild för trafikstart 2035. Det är mycket viktigt att bygget inte försenas. Ostlänken har stor betydelse för Norrköpings framtida utveckling och tillväxt, näringslivet har länge investerat och engagerat sig i förberedelserna. Företagen och regionen är beroende av den utvidgade arbetsmarknadsregion, utökade pendling, förbättrade godstransporter och tillväxtfrämjande stadsutveckling som Ostlänken innebär.
ÖHK stödjer generellt järnvägsplanens beskrivning av behov, utförande och konsekvenser, med några specifikationer nedan.

ÖHK ser god potential för framtidens resor med lättillgängliga bytespunkter och service inom och i anslutning till den nya centralstationens tänkta utformning. Vi ser att trygghetsfrågan kopplat till den upphöjda järnvägsanläggningen blir viktig och sätter tillit till kommunens och Trafikverkets intentioner att hitta gemensamma lösningar för att få till ett bra resultat.

ÖHK vill också lyfta betydelsen av samordning kopplat till frågor om uppställningsspår, där regionen och tågoperatörerna behöver vara delaktiga för att tydliggöra behoven i anläggningen.

ÖHK poängterar vikten av dialog med näringslivet inför och under byggtiden. Det gäller såväl påverkan på framkomlighet för gods och persontrafik, som markfrågor för etableringsytor, upplagsytor och andra ytor för tillfälligt nyttjande, som kommer att behövas under hela byggtiden för olika ändamål. Både personal, kunder och gods måste kunna transporteras någorlunda enkelt under de 10 år byggnationen beräknas pågå. Vi har förståelse för att kortare perioder med nedsatt trafikering och totalavstängningar kommer förekomma för Södra stambanan, men även om dessa avstängningar kommer att styras till semestertider och långhelger, behöver de kommuniceras och förankras. Inte bara hos allmänheten utan också hos näringslivet.

Det är glädjande att både Trafikverket och Norrköpings kommun är med i samarbetet Störningsfri stad tillsammans med Linköpings universitet, i syfte att stötta stadsutvecklingen, förenkla logistik och trafikplanering och på så vis uppnå minsta möjliga störningar för omgivningen och tredje man.

Trafikverket noterar att – ”Framför allt innebär Ostlänken kortare restider och bättre robusthet och punktlighet på befintliga stambanor. För Södra stambanan i Östergötland innebär Ostlänken även en möjlighet att separera lokaltrafik från fjärrtrafik (norr om Linköping) vilket gör det lättare att skapa bra tidtabeller för lokaltrafiken.”
Det är positivt, men ÖHK vill även i detta sammanhang erinra om det stora behovet att utökad kapacitet väster om Linköping.

Det är inte bara nya spår eller en station som byggs, det är ljusare utsikter.

Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter och tackar samtidigt för ett samrådsformat i absoluta framkanten på Visualiseringscenter i Norrköping.

Linköping 2024-12-12

Charlotta Elliot
Östsvenska Handelskammaren
Talesperson infrastruktur och Projektledare East Sweden Infra Cluster