Seminariet inleddes av Charlotta Elliot, som gav en bakgrund till Handelskammarens och näringslivets engagemang för infrastruktur och Ostlänken, och beskrev händelserna kring Trafikverkets förslag till ny Nationell plan för transportinfrastruktur 2026-2037, som myndigheten nyligen lämnat över till regeringen. 

Ostlänken ligger fast, med uppdaterad kostnadsram och tilläggsanslag för uppställningsspår i Norrköping och Linköping. Så långt är vi och näringslivet nöjda. Men förslaget innebär även att Ostlänkens södra delar inte kommer stå klara till 2035 som man först planerat; något som Handelskammaren reagerat starkt på. I och med detta var Trafikverkets Magnus Sjöberg, programchef för Ostlänken, en högst relevant gäst. Seminariet blev en högaktuell dialog mellan Handelskammaren, deltagarna och programchefen.

Olika utmaningar

Magnus inledde sin dragning med att berätta om produktions- och planeringsarbetet i länkens norra respektive södra delar.  

– Det som är sträckan Norrköping-Linköping har inte kommit lika långt. I Norrköping pratar vi mer om markåtkomst och delfinansiering. I Linköping pratar vi om var spåren ska gå. Utmaningen i de norra delarna är inte att det är ett komplext område. Det är att det är stora områden, förklarade Magnus och fortsatte: 

– I Norrköping och Linköping är det mer komplicerat och många saker att ta hänsyn till. Planerna måste vara klara innan man börjar bygga, och i dag ser planerna ut att bli klara till 2029. Det är ganska kort om tid för genomförandet. Då förstår ni att det blir tight till 2035. Jag ser också att det finns en risk för överhettning när man ska lägga så mycket resurser på ett område på så kort tid. 

Programchefen poängterade dock att arbetstempot inte kommer att avta trots att sex miljarder kronor ur budgeten planeras att flyttas fram till nästa nationella plan.  

– För oss inom programmet Ostlänken spelar detta inte så stor roll. Vi vet vad vi ska göra de kommande fem, sex åren. Det viktiga är att ni företag är inspelade, förklarade Magnus. 

Förslag på remiss kan lämnas till regeringen till och med den 30 december 2025. Östsvenska Handelskammaren är en av många, som kommer svarar på den. Trafikverket kan besluta om en eventuellt reviderad tidplan för Ostlänken-projektet först i vår, när regeringen fattat beslut om nationell plan. 

”Vi ska komma överens och hitta lösningar!”

Under dialogen med deltagarna förklarade Magnus Sjöberg att Trafikverket arbetar för göra Sverige till en så attraktiv marknad som möjligt för globala entreprenörer, som i sin tur behöver regionala underleverantörer. Han sade även att de har en del självrannsakan att göra, när flera svenska företag inte velat ta uppdrag för Trafikverket. 

Till sist lyfte Magnus en framtida workshop tillsammans med ESIC, om elektrifierade entreprenadmaskiner. Du som vill delta, ta kontakt med Charlotta initialt, så återkommer vi i frågan. Magnus avslutningsord var: Det är så här vi ska jobba. Vi ska komma överens och hitta lösningar! 

Trafikverkets förslag till ny nationell plan för åren 2026 till 2037 kom lastat med stora besked i både positiv och negativ bemärkelse. Positivt är att det fortsatt satsas på att återta eftersatt infrastruktur: väg ska som planerat återtas till år 2037 och nu finns även målbilden att göra detsamma för järnväg till år 2050. Vidare är det positivt på att det blir mer pengar till länsplaner och den så kallade näringslivspotten.

– Det är välkommet att Trafikverket tänker i funktionella stråk avseende transportleder och även menar att den nationella planen ska bidra till att klimatmålen nås 2045. Viktigt också att Förbifart Söderköping på E22 ligger fast, säger Charlotta Elliot, talesperson för infrastrukturfrågor.

Under devisen ”lagt kort ligger inte” menar Trafikverket att olönsamma projekt måste bort och att långt gångna investeringsplaner ska omprövas. Ostlänken framhålls som ett viktigt och riktigt projekt, och ska finnas kvar. Men inte helt och fullt finansierat inom myndighetens förslag till denna nationella infrastrukturplan, vilket får till konsekvens att sträckorna runt Norrköping och Linköping senareläggs.  Ostlänken skulledärmed inte stå klar i sin helhet år 2035, som det först var sagt.  

– Det är ett tungt besked för näringslivet i den östsvenska regionen. Tillsammans med kommunerna längs tillväxtstråket har vi arbetat enträget och sammanhållet för att Ostlänken ska bli av och bli av i tid. 

Mer information om tidsplanen för Ostlänken kommer om cirka två veckor. Magnus Sjöberg, programchef för Ostlänken, talar på Handelskammaren den 21 oktober. Under tisdagens presentation menade Sjöbergatt en senareläggning kan minska risken för överhettning av marknaden, då en del av resursanvändningen skjuts upp.  

– Vi har länge lobbat för att kompetensförsörjning och övriga resurser är en utmaning i färdigställandet av Ostlänken, så visst kan det finnas en poäng i att hela sträckan inte färdigställs samtidigt. Det har dock inte varit meningen och är heller inte skäl nog att skjuta upp det med flera år, menar Charlotta Elliot.  

– Handelskammaren kommer fortsätta trycka på för att tidsplanen ska hålla. Spåren är fulla och Ostlänken behövs, investeringarna behöver göras och näringslivets tillväxtchans färdigställas! 

För vidare läsning, se Trafikverkets förslag till ny nationell plan.

Läs mer och anmäl dig till Fullt fokus på Ostlänken med Magnus Sjöberg, programchef för Ostlänken.

På bilden: Karta över Ostlänken. Från vänster: Simon Helmér, vd Handelskammaren, Östergötlands landshövding Gunilla Svantorp och Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket.

I dialogmötet deltog ledningarna för Trafikverket, länsstyrelsen Östergötland, Regionen respektive kommunerna. Fokus för mötet var status och utveckling av infrastruktur samt relationer aktörerna emellan. Handelskammarens vd Simon Helmér gav en övergripande presentation om vikten av mer och bättre transportleder för Sveriges samlade konkurrenskraft.

– Som enda företrädare för det regionala näringslivet är det viktigt för oss att lyfta projekten som är centrala för vår regions utveckling. Väg, räls, båt och flyg måste fungera väl för att lösa företagens behov av kompetensförsörjning och godstransporter. Det är viktigt att samverkan över kommun- och myndighetsgränser fungerar, sa Simon Helmér efter mötet.

För den östsvenska regionen är färdigställandet av Ostlänken mellan Linköping och Järna prioriterad. Förseningar innebär fördyrningar så det bör undvikas. Norra änden av länken måste kopplas till Stockholm, och i den södra fortsätta till Mjölby och vidare såväl mot Hallsberg som till Göteborg och Malmö via Jönköping.

– Kapaciteten för godstrafik och pendling på järnväg behöver utökas kraftigt. Europa rustar och mellan Tyskland och Danmark färdigställs i detta nu tunneln under Fehmarn Bält-sundet. Den beräknas tiodubbla trafiken från och till kontinenten och i dagsläget klarar inte Sverige att ta vara på den möjligheten.

Ett annat viktigt projekt som Handelskammaren lyfte fram vid mötet med Trafikverket är Förbifart Söderköping på E22. Upphandlingen blev klar i somras och nästa höst planeras byggstart. Förbifarten är inte avgörande bara för sydöstra Sverige, utan har internationell bäring och får inte försenas ytterligare.

När svensk konkurrenskraft står på agendan, betonar Handelskammaren alltid kopplingen till regionens hamnar i Oxelösund och Norrköping. Att leden över Händelö på vägen från Örebro och Finspång är exempelvis kommer på plats är exempelvis helt avgörande för att tungt gods kan fortsätta fraktas från de stora industrierna vidare ut i världen.

Även det förändrade säkerhetsläget ställer nya krav på svensk infrastruktur, såsom färjetrafiken till och från Gotland samt på regionens flygplatser i Linköping, Norrköping, Skavsta och Visby.

– Ett sammanhållet och pålitligt transportsystem är A och O för att företag ska kunna verka och växa, skapa jobb och välstånd i Sverige. Alla transportslag behövs i ett sådant system. Även om Trafikverket inte har huvudansvaret är det nödvändigt att även flyg och sjöfart tas med i planerna, liksom kompetensförsörjningen kring nybyggnation och driften framåt. Nu ser vi fram emot fortsatt konstruktiv dialog och kommande Nationell plan som överlämnas till regeringen den 30 september, avslutar Simon Helmér.

Streama alla seminarier från den 24 juni här

Nyss hemkommen från mitt tredje studiebesök till Fehmarn Bält, både fysiskt på siten och denna gång utökat med Fehmarnbelt Days, tre dagars konferens- och kulturfestival. Inte lätt att sammanfatta alla intryck! Studieresan arrangerades förtjänstfullt av Europakorridoren, med vd Mattias Josefsson i spetsen. Vi var 23 personer, en blandning av Europakorridorens styrelse, medlemmar och intressenter som följde med på resan. Mattias idkade matchmaking redan på bussen, och såg till att vi satt bredvid dem vi inte kände från tidigare. Smart drag.

Den nya 18 km långa sänktunneln mellan Rödby och Puttgarten, inklusive utbyggnad av väg och järnväg mellan Köpenhamn och Lübeck, kommer att förändra infrastrukturen för gods- och persontrafik mellan norra Tyskland och Skandinavien. Det känns rätt att ge den epitetet game-changer. En klar förbättring för miljösmarta resor, affärsmöjligheter, arbetsmarknadsförstoring, besöksnäring och utökat kulturellt utbyte!

2029 ska tunneln stå klar och bygget är verkligen i full gång, särskilt på den danska sidan. Tyskland har fattat alla nödvändiga beslut och har påbörjat sin del. Det finns alltså gott hopp om en växande megaregion. Dessvärre är vi i Sverige fortfarande inte i fas på vår sida Öresundsbron. Detta och många andra intressanta perspektiv lyftes i flertal seminarier under Fehmarnbelt Days i Lübeck den 14–16 juni.

Läs mer: Studiebesök Fehmarn Bält 2024

Stig Rømer Winther, CEO på Femern Belt Development, guidade oss förtjänstfullt på site och utkikspunkten vid Rödby. Sedan sist har 11 av 79 tunnelelement producerats och väntar på att komma på plats. Tunnelmynningen är iordningställd och avvaktar klartecken från myndigheten att det specialbyggda fartyget får lägga dem på plats. När tunnelelementen sedan ska sammanfogas, blir det med hjälp av satellitstyrda precisionskontroller och ”havets största vakuumkyssar”. Det visualiserades senare på Vision Dome i Lübeck, spektakulär teknik. Stig hade även en livfull redogörelse kring historik och politik från de båda länderna, när vi kommit fram till Lübeck.

Det fanns otroligt många seminarier att välja bland, det var svårt att välja. Europakorridoren står bakom flera olika rapporter om Fehmarn Belt Fixed Link och dess betydelse för Sverige och norra Europa. Därför föll det sig naturligt att lyssna in på bl.a. professor Göran Cars föreläsning om ”Möjligheter och utmaningar för Tyskland och Skandinavien”, där huvudtemat var omlokaliseringspotentialer och arbetsmöjligheter för godstransporter efter tunnelns öppnande. Göran var övertygad om en framtida större arbetsmarknad, attraktiv region för spetskompetenser inom grön omställning och ett större flöde av turism och kulturutbyte. OM vi på svenska sidan utökar vår infrastrukturkapacitet, vill säga. Det följdes av ett panelsamtal mellan godsoperatörer, där vd för Green Cargo, Henrik Dahlin, tryckte på vikten av möjliggörandet för drygt 1000 meter långa godståg, gärna med produktion i Hallsberg och Malmö.

Läs mer: Så påverkar Fehmarn Bält-tunneln den östsvenska regionen: ”Många förstår inte vidden”

Ett annat intressant inslag var panelen som behandlade gränsöverskridande grön politik: Utnyttja Fehmarn Belt som en nordeuropeisk tillväxtmotor. Deltog gjorde bl.a. Roble Wais, politisk representant från Oslo, en påtagligt ung och klok man med konkreta exempel på hur Oslo minskat sina utsläpp med hjälp av medborgare och näringslivets engagemang. Också om hur det offentliga kan driva omställningen framåt genom att ställa miljökrav vid upphandlingar. Sofia Hedén, ordförande för miljöutskottet i Malmö, kunde exemplifiera liknande framgång för sin stad. Ulrika Heie, ordförande för trafikutskottet i Sveriges riksdag, berättade om arbetet med nationell plan och uttalade frustration över att nödvändig infrastruktur tar för lång tid att få till. Vid flera tillfällen togs det upp att överklaganden kring beslutade projekt både försenar, fördyrar eller förhindrar genomförandet.

Ulrika deltog också i samtal efter professor emeritus Bo Lennart Nelldals ”Uppdatering om järnvägskapaciteten i Sverige och svagheterna i den svenska beräkningsmodellen – Framtidens järnvägskapacitet: Gods- och persontransporter genom Danmark från 2030”. Detta event hölls på en båt, tyvärr just som himlen öppnade sig efter två dagars stekhet sol… Om du vill ta del av Nelldals rapport, så skickar jag den gärna till dig.

Jag hann också med en lunchbriefing om hur centrala infrastrukturprojekt inom korridoren mellan Skandinavien och Medelhavet, t.ex. Fehmarn Bält-tunneln och Brennerbastunneln, bidrar till att främja den gröna omställningen samtidigt som nya affärsmöjligheter öppnas upp i hela Europa. Dessa projekt, som är belägna längs den centrala nord-sydliga axeln, spelar en viktig roll för att uppnå det europeiska målet att inrätta ett sömlöst och hållbart transportnät.

Nämnas ska också att det under lördagen och söndagen parallellt pågick en kulturfestival på området. Där fanns fullt med musikaliska framträdanden, uppträdanden och lokala matvagnar. Folkfest, med andra ord. Skratt och samtal överallt.

Nästa gång Fehmarnbelt Days genomförs, blir i Helsingborg 2027. Blir spännande att se hur det faller ut!

Charlotta Elliot, projektledare ESIC och talesperson infrastruktur

En lite dyster nyhet och en lite bättre. Sent på måndagen informerade Trafikverket anbudsgivarna till Ostlänkens etapper Vagnhärad och Skavsta, att man avbryter upphandlingarna. Kostnadsuppskattningen för projekten är för höga jämfört med budget och orsaken att Trafikverkets kravställning varit för hög. 

När jag kontaktar Programchefen Magnus Sjöberg, berättar han: 
”Det är riktigt att vi har avbrutit upphandlingarna av Vagnhärad och Skavsta. Detta på grund av att vår bedömda kostnad överstiger budgeten. Det i sin tur beror på att vår kravställning är för ambitiös.

Vi går nu vidare med marknadsdialoger och fortsatt upphandling. Vi bedömer att kontrakt kan skrivas under 2026 vilket är en försening på 7-8 månader. Vår bedömning är även att det inte skall påverka tiden för öppnande av trafik för Ostlänken”.

Tidningen Byggindustrin var först ut med nyheten, där utvecklar Magnus frågan om vilka krav man kommer att lätta på.

”Tidigare har vi diskuterat om vi ska ha ballastfria spår. Har vi spår med ballast så kan vi ha lägre krav på sättningar i marken. Det kan också handla om gestaltning, att inte ha samma höga ambitioner för den. Det är två exempel på krav som kan vara relevanta att se över”.

Den lite bättre nyheten är alltså att man ser en lösning och att tidsplanen för öppnandet av Ostlänken inte ska komma att påverkas. 

Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur Östsvenska Handelskammaren

Efter många år av väntan och diskussioner är det nu beslutat: Förbifart E22 Söderköping blir verklighet. För att byggstarten skulle kunna bli av har tre avgörande faktorer behövt falla på plats:

  • En lagakraftvunnen vägplan
  • Finansiering i den nationella planen samt en tydlig ansvarsfördelning mellan Trafikverket och Söderköpings kommun
  • Ett formellt byggstartbeslut från regeringen

Nu är alla dessa delar på plats, och projektet går in i en förberedelsefas inför byggstarten. Beskedet innebär en stor lättnad för både näringsliv och resenärer, där framför allt arbetspendling, godsflöden och trafiksäkerhet står som vinnare.

– Det här är en efterlängtad satsning som kommer att ha stor betydelse, inte bara för vår region utan för hela landet, säger Charlotta Elliot, Handelskammarens talesperson för infrastruktur.

Förbifarten har länge varit en prioriterad fråga, då E22 genom Söderköping i dagsläget ofta orsakar trafikproblem, särskilt under sommarmånaderna. Projektet väntas avlasta trafiken genom stadskärnan och skapa bättre flöden för både person- och godstrafik.

Samtidigt gav regeringen även besked om byggstarter för Malmbanan och Norrbotniabanan mellan Skellefteå och Umeå, båda viktiga för landets transportinfrastruktur.

Byggstart för förbifart Söderköping beräknas ske hösten 2026.

– Ostlänken blir en game-changer i nivå med Öresundsbron.

Det sa Charlotta Elliot, projektledare för East Sweden Infra Cluster, som i dag ledde ett digitalt lunchseminarium tillsammans med Handelskammarens vice vd Maria Björk Hummelgren. För att Ostlänkens fulla potential ska uppnås krävs långsiktiga beslut och att myndigheter och näringsliv håller armkrok under hela projektets gång:

– Vi bygger inte bara spår. Det är ett nytt samhälle och en bättre framtid som är på gång, sa Charlotta, och konstaterade att rälsen kommer gå genom hela vår region och det kommer uppstå många arbetstillfällen längs vägen.

För näringslivet innebär Ostlänken att vår arbetsmarknadsregion tätare kopplas samman med Stockholms och att res- och ledtider mellan tillväxtnoderna säkras och kortas. Det är inte bara nya spår som byggs, det är ljusare utsikter. Det har betydelse både för kopplingen mot norra Europa och norra Sverige. Hur då? Vad betyder det för vår region? Och när är spåren färdiga?

Inom Östsvenska Handelskammarens nätverk ESIC, East Sweden Infra Cluster, har vi engagerat oss, medlemmar och offentliga partners kring projekt Ostlänken i mer än ett decennium. Detta event vänder sig till dig, som vill ha en uppsummering kring en av näringslivets viktigaste frågor – infrastruktur – särskilt kopplat till Ostlänken och så lite om ESIC.

Under seminariet fick lyssnarna också veta mer om påskrivna och planerade byggkontrakt, om matchmakingen i Nyköping i början av månaden samt ett par ord om andra frågor, som regeringens besked kring E22 och förbifart Söderköping.

Efter inledande nätverkande, fika och välkomsthälsning från Handelskammarens Charlotta Elliot, tog Trafikverkets Ylva Gustafsson Höjer och Joel Renblom vid. I sin presentation berättade de om Ostlänken genom Nyköping, med nytt resecentrum, tillkommande bibana och stationen som ska byggas i Skavsta.

 

Trafikverkets Joel Renblom, projektledare Nyköpings resecentrum och Bibanan, och Ylva Gustafsson Höjer, projektenhetschef för Nyköpingsenheten höll i dagens första presentation.

Näst på tur var OHLA Sverige, som företräddes av Simona Pop, Håkan Haapalahti och Daniel Jáuregiu Alonso. Simona presenterade OHLA-gruppen, den relativt nystartade Sverige-enheten, såväl som tidigare infrastrukturprojekt man drivit i landet.

Håkan redogjorde i sin tur för projektet kring Nyköpings resecentrum och om hur byggandet kommer påverka invånarna medan Daniel, som förutom Nyköping också är ombud för Ostlänken-bygget i Gerstaberg, berättade om praktiska aspekter gällande hur OHLA Sverige kommer arbetar med underleverantörsavtal i detta projekt. De bad tydligt deltagarna att fundera och återkomma med på vilket sätt man ville och kunde bidra till projekten.

 

OHLA Sverige representerades av Simona Pop, verksamhetsstyrningschef, Håkan Haapalahti, projektledare Nyköpings resecentrum och Daniel Jáuregui Alonso, ombud Nyköping och Gestaberg.

Ett nytt Nyköping blir till

Nyköpings kommun representerades för dagen av Johan Dahlrot som i egenskap av projektledare belyste byggandet av resecentrumet från kommunens sida. Johan, som arbetat med frågorna länge, berättade att Nyköpingsborna redan har märkt vissa förändringar i stadsbilden och att fler väntar – 2028 ska det nya resecentrumet stå färdigt. Buss- och tågstation sammanförs och det blir lätt att byta mellan de kollektiva färdmedlen. Kommunen står i begrepp att handla upp konsultstöd och utförandeentreprenad för nya busstorg och förändringar på Brunnsgatan.

 

Johan Dahlrot, projektledare, representerade Nyköpings kommun. För Arlandastad Group talade Daniel Christensen, chef fastighetsförädling.

Dagens sista dragning gjordes av Daniel Christensen, som beskrev Skavsta Airport och fastighetsförädlingen på markerna runtomkring. Att flygplatsen får sin egen järnvägsstation i och med Ostlänken ger ytterligare potential för att stärka regionen söder om Stockholm. Detta visualiserade Daniel med bilder på den tilltänkta stationen, dess anslutning till flygplatsen och olika delområden på det som kallas Explore Skavsta. På sikt blir området en levande stadsdel och förväntas skapa tusentals nya arbetstillfällen.

”Samverkan när den är som bäst”

Efter dragningarna följde en timmes speeddejting mellan de fyra aktörerna och företagen, enligt ett tight upprättat schema. Speedejtingen erbjöd engagerande samtal och många byten av kontaktuppgifter – och alla höll tiderna klockrent! Nyfikenheten mellan aktörerna och näringslivet var uppenbart ömsesidig. Detta gladde Charlotta Elliot som summerar dagen så här: 

– Idag är jag extra stolt över att vara projektledare på ESIC – East Sweden Infra Cluster.
 Vi vet att infrastruktur är en förutsättning för regional tillväxt och här är ett levande exempel på hur Handelskammaren fungerar som mötesplats för näringslivet och offentliga aktörer.

Handleskammarens Charlotta Elliot, projektledare ESIC, var mycket nöjd med träffen.

Hon fortsätter:

– Förutom det uppenbara syftet med speed-dejtingen, har nya och framåtriktade samtal ägt rum mellan företag och personer som annars inte hade träffats. Det tycker jag är nätverkan och samverkan när det är som bäst!

Efter en kort presentation av Simon Helmér, vd för Handelskammaren, inledde Andreas Carlson sitt anförande med att betona vikten av Ostlänken och menade att det inte är bara blir en uppgradering av regional transport och resande, utan kommer ha nationell effekt. Byggandet av Ostlänken är dock inte det enda infrastrukturprojekt som regeringen har tagit höjd för; en satsning görs även gällande återtagandet av eftersatt underhåll. 

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) var tydlig med att Ostlänken är en nationell angelägenhet.

Ställer inte de olika trafikslagen mot varandra

Ministern förklarade att regeringens storsatsning på infrastruktur inte bara innebär en ökad budget – 1171 miljarder kronor under de kommande tolv åren – utan att man också ämnar få mer infrastruktur för pengarna. Detta, berättade ministern, ska ske genom kostnadskontroller samt att öppna upp för alternativ finansiering, ett val som enligt Carlson inspirerats av våra grannländer Danmark och Finland.  

Trots det var Andreas Carlson tydlig med att man inte ställer de olika trafikslagen mot varandra, utan att man tydligt ser hur Sverige gynnas av såväl järnväg som av flyg och sjöfart, både vad gäller transport och resande. Som exempel nämnde han att företag som Siemens Energy har stor nytta av Norrköpings hamn. Statsrådet använde sig av Handelskammarens kartbild över Östsveriges infrastruktur där han pekade ut såväl Händelöleden som E22, förbifart Söderköping. 

Simon Helmér, vd för Handelskammaren, och Andreas Carlson (KD) under frågestunden som avslutade ministerbesöket

Att ministern uppmärksammade både Ostlänken och andra knytpunkter i den regionala infrastrukturen var mycket positivt enligt Charlotta Elliot, projektledare för ESIC och Handelskammarens talesperson för infrastrukturfrågor: 

– Extra glädjande var att flera av de viktiga infrastrukturfrågor som Handelskammaren driver för näringslivets tillväxt och konkurrenskraft namngavs av ministern i anförandet – inte minst i deras betydelse i ett transportövergripande stråkperspektiv. Andreas Carlson gav uttryck för att han både vill och behöver dialogen med näringslivet och det tänker vi fortsätta bidra till, sa Charlotta strax efter mötet.

Dessutom fick Handelskammarens vice vd, Maria Björk Hummelgren, tillfälle att prata med Andreas Carlson. Se videointervjun på Instagram.