Christian tar emot oss i nyrenoverade lokaler i centrala Norrköping. Satsningen går under namnet Innerstan, där handelslokaler från 60- och 70-talen byggs om för att bli en miljö där människor vill spendera sin tid oavsett om det är dag, kväll, arbetstid eller fritid. Satsningen att på stadskärnan är strategisk och har i allra högsta grad med Ostlänken att göra. I klippet nedan berättar Christian Claesson mer om vad Ostlänken betyder för näringslivet och Lundbergs Fastigheter.

Intervjun med Lundbergs Fastigheter är en del av en serie där vi pratar med näringsliv och beslutsfattare om Ostlänken som är mer aktuell än någonsin i och med spadtaget i Järna. Här hittar du mer från serien:

Här nedan kan du se samtliga intervjuer i korta videoklipp.

”Nu händer det verkligen” – Sophia Jarl (M), kommunstyrelsens ordförande Norrköpings kommun

”Nyttan av Ostlänken kommer att vara enormt stor för arbetsmarknaden” – Urban Granström (S), kommunstyrelsens ordförande Nyköpings kommun

”Ostlänken kommer attrahera företag till Linköping” – Niklas Borg (M), kommunalråd Linköpings kommun

Ostlänken banar väg för näringslivet i Sörmland – Christoffer Öqvist (M) om betydelsen för Region Sörmland

”Viktigt att Stockholmsregionen växer och att kopplingen till Östergötland fungerar” – Daniel Portnoff (M), kommunstyrelsens ordförande Trosa kommun

Intervjuerna ovan är delar av en serie där vi pratar med näringsliv och beslutsfattare om Ostlänken som är mer aktuell än någonsin i och med spadtaget i Järna. Här hittar du mer från serien:

Se sändningen från Trafikverket här: Extern länk till Trafikverket.

Själva spadtaget såg ut så här:

Foto: Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Nu har regeringen hållit presskonferens, för att presentera Infrastrukturpropositionen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. 

Den ekonomiska ramen utökas med 200 miljarder kronor till 1171 miljarder för perioden 2026 till 2037. Utöver detta tillförs ytterligare 59 miljarder kronor, vilket kom som en överraskning. Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) berättade att detta är medel som härrör från Trafikverkets förvaltningsanslag, som nu omfördelas. Medel från trängselavgifter och dylikt är inte medräknat, det brukar röra sig om cirka 100 miljarder till.

Regeringen menar därmed att den ekonomiska ramen för svensk infrastruktur ökar med hela 27 procent jämfört med nu gällande plan. En historiskt stor satsning, som det heter. Och underhåll ska fortsätta prioriteras. 

Fördelningen (1171+ 59 miljarderna) är i korthet:
– 236 miljarder vidmakthållande av järnväg 
– 364 miljarder vidmakthållande av väg 
– 631 miljarder i nyinvesteringar 

Måste kunna hantera både underhåll och investeringar

Så här, meddetsamma efteråt, vill jag dela några korta reflektioner om innehållet, som kommer påverka landets transportinfrastruktur. Sverige måste kunna hantera både underhåll och investeringar. Dessutom krävs nödvändig omställning till högaktuella beredskaps- och klimatkrav. För detta krävs en långsiktig plan och vision, ett systemtänk som presskonferensen inte lyfte fram.

Det är positivt att regeringen:

Väg prioriteras högre än järnväg

Trafikverket har uppskattat det eftersatta underhållet till 127 miljarder kronor. På vägsidan menar regeringen att man med denna proposition tar i kapp hela underhållsskulden. På järnvägssidan säger man att avsatt belopp är maxat och matchat med vad Trafikverket förmår att genomföra. Det handlar om 12 miljarder kronor av dryga 95. Nog hade vi en förhoppning om effektivare modeller för både organisering och maskinpark vid järnvägsunderhåll, jämte samverkan med näringslivet för att minimera driftstörningar i produktion. Kanske kommer djupare läsning och kommande dialog inge mer hopp, låt oss hoppas det. Det är tydligt att väg fortsatt prioriteras högre än järnväg. 
  
Regeringen uttalar vid presskonferensen att transporterna ska fungera dygnet runt, året om, för både person och godstrafik. Som exempel på hur transportsystemet ska bidra till att uppnå klimatmålen, nämndes bara längre och tyngre fordon (BK4). Om vinsten att flytta över gods från väg till järnväg och sjö hördes inget. Flyg nämndes inte heller, även om det sades att alla fyra transportslagen behövs för att främja jobb och tillväxt i hela landet. 

Nu kommer branschen läsa och tycka till om den 77 sidor långa propositionen med titeln 
”Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera”, som formellt överlämnades till riksdagen idag för beslut inom kort. Därefter ska Trafikverket ta fram förslag till Ny nationell plan och regionerna sina länsplaner. Vi har en viktig period av opinionsarbete framför oss! 

Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur och projektledare ESIC

Fehmarn Bält-tunneln, som förbinder Rødby och Puttgarden via väg och järnväg, är beräknad att öppnas 2029. Förbindelsen innebär nya affärsmöjligheter och etablerar en ny direktlänk till Europa.

Med på resan var bland annat medlemmar från Östsvenska Handelskammaren och ESIC-partners. Här nedan kan du läsa om deras förväntningar och tankar kring resan och projektet Fehrman Bält. Längst ner ser du fler bilder.

Charlotta Elliot, projektledare ESIC, Östsvenska Handelskammaren


På bilden: Charlotta Elliot intervjuas i Lübeck.

"Infrastruktur är en av våra medlemmars viktigaste frågor, tillsammans med hållbarhet och kompetensförsörjning. Fehmarn Bält-tunneln och hela förbindelsen handlar om just det. Det för Sverige och norra Europa närmare varandra, vilket är viktigt för utveckling och tillväxt. Att se projektet live och träffa Lübecks Handelskammare och hamn tillsammans med medlemmar, ESIC-partners och Europakorridoren har givit nya kunskaper och kontakter. Jag kan inte vara annat än nöjd med studiebesöket!"

Magnus Grimhed, Norrköpings Hamn

"Först och främst har studiebesöket här varit en möjlighet för oss i Norrköpings Hamn att göra en omvärldsbevakning på plats och att få access till expertis och få se bygget med egna ögon. Det har varit väldigt värdefullt. Jag tycker att resan har levt upp till förväntningarna där vi fått höra flera olika perspektiv gällande den nya förbindelsen. Studiebesöket har framför allt gett en utmärkt möjlighet att nätverka."

Lübecks Handelskammare


På bilden: Mattias Josefsson, vd Europakorridoren. Rüdiger Schacht, Lübecks Handelskammare. Charlotta Elliot, Östsvenska Handelskammaren. Göran Cars, professor i samhällsbyggnad.

Under resan besökte vi dessutom Lübecks Handelskammare. Där diskuterade vi utmaningarna med infrastrukturen i norra Tyskland och bedömda konsekvenser och nytt resandebeteende i och med Fehmarn Bält.

Rüdiger Schacht, Lübecks Handelskammare.

Niklas Borg (M), kommunalråd Linköping

"Spännande att se ett av Europas största projekt kopplat till infrastruktur. Ostlänken är ju ett mindre projekt i jämförelse, men har stötts och blötts länge. Min bild är att det har varit bra framdrift med Fehmarn Bält-förbindelsen trots att två länder är inblandade och i ett så pass stort och omfattande projekt. Intressant att se och höra hur man får det att funka.

När förbindelsen mellan Danmark och Tyskland är klar ökar trycket på Sverige och på vår region. Vi får inte hamna på efterkälken.

Det är av största vikt med fungerande järnväg. Vi har kapacitetsbrist i vår region. I dag pendlar 40 000 människor dagligen i Linköping och det ökar hela tiden. Det är ofta störningar vilket gör att fler tar bilen. Utökad kapacitet är jätteviktigt i så många aspekter, inte minst den hållbara. Det gäller både i vår region och i hela landet med fungerande stambanor för både gods- och persontrafik."

På bilden: Niklas Borg och Charlotta Elliot från Handelskammaren

Jansson Entreprenad AB

Med på resan är Jansson Entreprenad AB från Linköping. Familjeföretaget som i drygt 80 år varit ledande i landet när det kommer till stora och komplicerade rivningar av exempelvis broar och hus. Det största och mest komplicerade projektet genomfördes i fjol när bron i Kalix skulle rivas. Effektiv tid tog den rivningen på plats tre månader. Kjell Jansson och sonen Viktor är med på resan. Med Viktor vid rodret är företaget nu inne på fjärde generationen.

– Det ska bli intressant att se bygget med förbindelsen, inte mist för att kunna tänka sig framtidens rivningar. Bygget ligger mig varmt om hjärtat då jag åkt på färjan många gånger förr i tiden när jag åkte ner till Österrike. Jag har svurit många gånger över färjan och tiderna. När allt är klart 2029 kommer jag vara en av de första som åker tunneln! säger Kjell med ett leende.

Han fortsätter:

– Tunneln kommer att påverka nästan hela Europa. Man sparar ju många mil. Förr tog man ju färjan och då kunde det ta tre fyra timmar om man har otur. När det står klart så blir det runt sju minuter. En väldig skillnad.

På bilden: Kjell och Viktor Jansson.

Linus Johnsson, Region Östergötland:

"Det har varit en väldigt intressant och informativ resa. Både att få se projektet på nära håll och att träffa andra deltagare på resan som kommer från många olika branscher men där vi ändå har gemensamma frågor. Arbetsprocessen med Fehmarn Bält-förbindelsen har varit kort och effektiv så det har varit intressant att lyssna till hur de har arbetat. Det är bara en tidsfråga innan tunneln är färdig och det kommer påverka Sverige, södra stambanan och därmed Östergötland."

Mattias Josefsson, vd Europakorridoren

– Hela den här Fehmarn Bält-förbindelsen kommer att vidga arbetsmarknadsregionen. Dessutom är avsättningsmarknaden för svensk industri i de flesta fallen just Tyskland så att det är jätteviktigt att vi har goda förbindelser. Jag upplever att vi inte har någon diskussion i Sverige om Fehmarn Bält.

Europakorridoren har tillsammans med Östsvenska Handelskammaren arrangerat resan, hur har dagarna varit här tycker du?

– Jag hoppas att alla är nöjda! Jag är själv jättenöjd och jag hoppas att deltagarna har fått både en inblick och mersmak. Man kanske kommer att följa bygget närmare framöver.

Anna Wetterlind, Norrköpings kommun

"En stor anledning till att jag är med på resan är att omvärldsbevaka. Det är en självklarhet att vi på Norrköpings kommun måste se vad som händer både i närmiljö och runt omkring oss för att se hur nya byggen kan påverka oss här. Vi behöver vara förberedda på vad som händer i Europa och i hela världen. Jag skulle säga att Norrköping är en logistiknod med järnväg, flyg, hamn och riksvägar. Det ska bli intressant att se hur förbindelsen mellan Danmark och Tyskland påverkar vår infrastruktur. För det kommer den att göra på ett eller annat sätt."

På bilden: Anna Wetterlind och Emma Meijer från Handelskammaren.

Walter Sköldstam, ANNOT Advokatbyrå

"Det saknas motsvarighet till det här bygget i Sverige. Det är imponerande att de lyckas hålla samman projektet här.

Det är två länder och många hundratals entreprenörer och allt funkar. Det är imponerande."

Göran Cars, professor i samhällsbyggnad


"Har vi råd med mer järnväg? brukar många fråga. Jag menar att: vi har inte råd att inte satsa på järnväg!" 

Här kan du läsa en längre intervju från resan med Göran Cars, professor i samhällsbyggnad.

På bilden: Göran Cars och Rickard Widgren från Handelskammaren.

Göran Cars är högaktuell med en ny rapport om gränsöverskridande transporter. Rapporten presenterades under resan till Lübeck som arrangerades av Östsvenska Handelskammaren och Europakorridoren. Cars betonade att den nya undervattenstunneln kommer att förändra den infrastrukturella spelplanen. Inte bara i Tyskland och Danmark.

– Den betyder otroligt mycket för Sverige, för behovet av att frakta gods kommer att öka kolossalt. Med den här förbindelsen får vi en direktlänk till Europa. Vi bygger ju ihop Sverige, Tyskland och Danmark. Det blir avsevärt kortare restider. Allt talar för att vi kommer få kraftigt sammanväxande näringsliv och sysselsättning mellan dessa länder som i vissa avseenden blir en ny arbetsmarknadsregion, säger en entusiastisk Göran Cars.

Han fortsätter:

– Det är nog svårt att förstå vidden av det här. Det är en sak att Danmark kopplades samman med Sverige i och med Öresundsbron, men att Tyskland nu kommer att bli som en del av Sverige är svårt att tänka sig. Men det är en realitet. Det är ju betydligt närmare för en skåning att åka till Tyskland än att åka till Stockholm.

Tunneln ska vara klar 2029. Man får intrycket av att det här projektet har fortgått relativt smärtfritt?

– Relativt smärtfritt? Mer än så! Här har vi något att lära av i Sverige. För här har det varit en tydlig överenskommelse mellan Danmark och Tyskland hur projektet ska genomföras och finansieras. Man har haft tydliga spelregler, arbetsfördelning och en effektiv produktion. Vi har mycket att lära i Sverige för vi skulle kunna korta tider rejält genom att vara mycket tydligare i tidigare skede om hur projekt ska drivas framåt.

Vad betyder Fehmarn Bält-förbindelsen för den östsvenska regionen?

– Jag tror att den kommer att betyda mycket. Den här arbetsmarknaden som öppnar nu med den nya tunneln blir också intressant i Östergötland och Sörmland. Inte minst ur fraktsynpunkt, för det kommer att öka. Men också för persontransport. Både för nya arbetsmöjligheter men även rekreation och turism.

Men då gäller det ju att infrastrukturen i Sverige hänger med i utvecklingen…

– Det var mycket tråkigt att du ställde den frågan för här bli jag nästan lite deprimerad. Vi har ju regeringsbeslut på att satsa på Ostlänken och Skåne, vilket är bra. Men i Hässleholm och Linköping så är spårkapaciteten redan i dag nere på bristningsgränsen, och det här kommer inte att funka. Vi vet att vi kommer att få ett ökat resande både av personer och godsfrakter. Det klarar inte det här systemet! Vi får en midja med ständiga stopp och fördröjningar där vi inte kan använda tågtrafiken som vi skulle vilja och som efterfrågas. Det är en riktig knut vi har på vårt system som måste rättas till. Det funkar ju knappt i dag.

Han fortsätter:

– Dels måste man på nationell nivå se över de nuvarande besluten med infrastruktur och prioritera ett sammanhållet system för järnväg mellan Stockholm och Malmö via Östergötland. Men det är också viktigt att regionerna funderar hur man kan utveckla det regionala systemet för att maximera nyttan av den utvecklade tillgängligheten för företagen.

Läs mer: Se bilder och läs kommentarer från resan till Fehrman Bält

Under resans andra dag föreläste Göran Cars på Lübecks Handelskammare om vad tunneln innebär i form av ökad trafik och effekterna av Öresundsbron. Göran berättade även om hur han med anledning av den nya tunneln djupdykt i Lübeck som region där han belyste hur man inte bara kan förlita sig på att infrastrukturen ska lösa allt. Man måste se till att det finns en attraktivitet och vara medveten om risker. Lübeck tappar i och med tunneln en stor del av sin hamnverksamhet så det gäller att man ser potentialen och jobba med både positiva och negativa konsekvenser som kommer att uppstå.

Trafikverkets generaldirektör, Roberto Maiorana, och Mattias Lundberg, uppdragsledare på Trafikverket, har nyligen presenterat inriktningsunderlaget för infrastrukturplaneringen för perioden 2026-2037. De framhäver behovet av att rusta, modernisera och effektivisera vår infrastruktur, med särskilt fokus på kostnadskontroll. Viktiga aspekter inkluderar ersättningen av föråldrade signalsystem och omprövning av ej påbörjade projekt vid signifikanta förändringar i nyttor, tid och kostnad. Och så en dimension man inte haft förut, om ett transportsystem som ska klara klimat, trafiksäkerhet och yttre hot.

Samtliga trafikslag omfattas av underlaget, väg, järnväg, sjöfart och flyg. De två sistnämna finansieras dock i huvudsak på annat sätt än via nationell plan.

”Det kommer inte att vara möjligt inom nuvarande ram att upprätthålla infrastrukturens funktionalitet, återta eftersatt underhåll och genomföra alla investeringarna i nuvarande plan”, konstaterade Roberto. Det fattas ungefär 150 miljarder för det.

Den ekonomiska ramen på 959 miljarder kronor, oförändrad från den nuvarande planen, ställer Trafikverket inför hårda prioriteringar. Speciellt underhållsaspekten betonas, där det framkommer att vägunderhållet har bättre förutsättningar att återställas jämfört med järnvägsunderhållet, som kräver längre planering och större resurser.

Läs mer om medlemskap i ESIC här

Rapporten som Trafikverket nu har lämnat till regeringen handlar i huvudsak om just ekonomiska ramar och övergripande prioriteringar. Men redan namngivna och påbörjade projekt kommer genomföras, utan omprövning. Dit hör exempelvis Ostlänken.

Några reflektioner jag tar med mig är att det från näringslivets perspektiv är ohållbart att långsiktiga investeringar inte längre kan betraktas som tillförlitliga. Det är bra att ha en tydlig kostnadsbild för nya projekt, men det är inte effektivt att omfattande utreda alla möjliga projekt för att sedan skjuta upp eller lägga ner dem. Det är för mig främmande om näringslivet inte får ha dialog utifrån sina förutsättningar, som faktiskt kan innehålla både brister och behov gällande infrastruktur.
Jag noterar att Trafikverket även fortsätter att uppmärksamma och varna för brist på samhällsbyggare, särskilt inom järnvägsbranschen. Därför uppmanar man regeringen att ge dem i uppdrag att starta ett nationellt kompetensförsörjningsråd. Det är något vi på Östsvenska Handelskammaren länge dragit en lans för.

Avslutningsvis hoppas jag att en klar och bred överenskommelse för Sveriges transportinfrastruktur tar form. Utan ytterligare medel och möjligheten till alternativ finansiering kommer vi inte att uppnå den infrastruktur som är nödvändig för vårt lands fortsatta utveckling och tillväxt.

Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren

Vid lunchtid på torsdagen rapporterade Sveriges radio att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att fortsätta planeringen för ny snabb järnväg mellan Göteborg och Borås. Dessutom har man bestämt att det ska byggas två nya järnvägsspår mellan Lund och Hässleholm, det arbete som avbröts i slutet på förra året när nya stambanor stoppades.

Vi handelskamrar i södra Sverige har länge bedrivit ett intensivt opinionsarbete kring näringslivets behov av infrastruktursatsningar och pekat på det stora behovet av förstärkt kapacitet för gods – och persontransporter på järnväg. Så sent som i maj träffade de södra handelskamrarna infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) för att lyfta frågan. Nya spår för att koppla ihop Sverige med Europa är nödvändiga för regional och nationell tillväxt. Det är naturligtvis positivt att regeringen lyssnat på näringslivet.

Läs mer: Så jobbar Östsvenska Handelskammaren med infrastruktur genom nätverket ESIC

Nu återstår att se exakt vad dagens besked innebär och utformningen av satsningarna. I pressmeddelande står under eftermiddagen att läsa:

”På sträckan Göteborg–Borås gäller den nya inriktningen att järnvägen ska byggas ut i stråket för att förbättra arbetspendlingen, men på ett mer kostnadseffektivt sätt jämfört med tidigare planering på sträckan då projektet var tänkt som en del av nya stambanor.
För Skåne har regeringen beslutat om två nya spår mellan Hässleholm och Lund samt en rad andra kapacitetshöjande åtgärder som ska ingå i den nationella planen för transportinfrastruktur. Dessa åtgärder ryms inom den ekonomiska ramen för det tidigare objektet Hässleholm–Lund, del av nya stambanor.”

Tidsaspekten är nog så viktig. Vi konstaterar att förberedelser inför Fehmarn Bält-förbindelsen på den svenska sidan äntligen finns med i planeringen och att arbetet med Ostlänken fortsätter framåt i linje med tidigare beslut. Må lagt kort ligga.

Charlotta Elliot, projektledare ESIC och talesperson infrastrukturfrågor Östsvenska Handelskammaren

Den 21/9 2023 samlade Cleantech Östergötland, Östsvenska Handelskammaren och Länsstyrelsen Östergötland till ett webinar under rubriken ”Massor av möjligheter med schaktmassor? Ett digitalt återbesök i historien med ett framåtsyftande innehåll!”. Webinariet tog avstamp i de tidigare seminarierna, vilka ägde rum under 2021 och 2022, och då som nu som samlade en mängd aktörer ur värdekedjan till bords. Under webinariet möttes tidigare och nya medverkande inom området för att ta tempen på hur frågan sakta men säkert förflyttat sig i rätt riktning – framåt!

Presentationer återfinns nedan:

Se webinariet här

Så kom dagen jag och många andra väntat på, den när Trafikverket berättade om resultatet av regeringsuppdraget för Ostlänken. Här finns en del att oroa sig för, när projektet fortskrider. Kostnadsjakten har givit besparingsmöjligheter på 2,7 miljarder – men de kommer ätas upp av omtag som ser ut att förskjuta den formella processen med ett till två år. Det berör i huvudsak nya stationslösningar och färre spår för Linköping och Norrköping och kortare och förenklad bibaneutformning i Nyköping, samtliga justeringar som lär få negativ inverkan på tidplanen. Därutöver ska Trafikverket optimera tunnelutformningar och göra en översyn av ambitionsnivåerna, eftersom Ostlänken inte längre ingår i ett ihoplänkat system av nya stambanor.

Vår oro ligger i att förseningar betyder fördyringar och utebliven samhällsnytta. Om de formella processerna tar längre tid, är det inte osannolikt att även trafikstarten dröjer. Och att man inte bygger Ostlänken framtidssäkrat för ett större system är olyckligt. I norra Sverige och norra Europa investeras stora belopp på ny infrastruktur, mycket i form av järnväg. Fehmarn bältförbindelsen står klar redan 2029 och Götaland ser ut att fortsätta vara en flaskhals.

Nu beger jag mig till Almedalen, där infrastruktur är en av de viktiga frågor som kommer beröras (se seminariet live här). Jag ser mycket fram mot det, inte minst det rundabordssamtal kring Ostlänkens förutsättningar, som jag står värd för. Dit har Östsvenska Handelskammaren bjudit in vår regions riksdagsledamöter med plats i Trafikutskottet, Trafikverket samt några tjänstemän och politiker från regionerna och kommuner utmed Ostlänkenstråket. Åtta välrenommerade och initierade personer har tackat ja till samtalet. Samverkan och dialog känns angeläget att fortsätta med!

Charlotta Elliot, projektledare ESIC och talesperson infrastruktur

Läs mer: Charlotta Elliot om beskedet i SVT och SR P4