REPLIK I DAGENS INDUSTRI . I en ny rapport säger Stockholms Handelskammare nej till nya stambanor och motiverar det delvis med att investeringen skulle gynna södra Sverige. För oss är det obegripligt hur något som gynnar södra Sverige kan upplevas negativt av huvudstaden.

Kostnaden för nya stambanor uppskattas till 230 miljarder kronor, men räknar man bort kostnaden för de delsträckor som redan är beslutade så är den återstående kostnaden cirka 120 miljarder. Stockholms Handelskammare vill behålla de beslutade delsträckorna, men inte räkna av dess kostnader. Rapporten utgår först från investeringar på 110 miljarder i delsträckor av nya stambanor, och låtsas sedan att det fortfarande finns 230 miljarder att spara och föreslår åtta alternativa investeringar. Listan över alternativa investeringar måste kortas betänkligt om pengarna ska tas från nya stambanor.

Sverigeförhandlingen föreslog att de nya stambanorna ska lånefinansieras. Stockholms Handelskammare menar att det är för dyrt att låna, att det inkräktar på andra behov av underhåll och investeringar. Samtidigt föreslår de alltså alternativa investeringar på 230 miljarder. Frågan är hur Stockholms Handelskammare vill få fram dessa 230 miljarder. Vi har sett ett finansieringsförslag för Stockholm – Oslo, men gällande övriga satsningar är tanken att anslagsfinansiera och är det då Östlig förbindelse som ska vänta till år 2075?

’- Välkomna på denna dag om visualisering, AI, innovationer och i stort med koppling till stadsomvandling och Ostlänken, sa ESIC:s projektledare Charlotta Elliot.

Hon hälsade välkommen till ESIC:s medlemmar som samlats på Visualiseringscenter C i Norrköping. Sofia Seifarth, vd på visualiseringscentret, tog till orda där efter.

– Här på Visualiseringscenter jobbar vi med övertygelsen om att visualisering får oss att förstå världen väldigt mycket bättre. Vill passa på att berätta att vi sedan i februari har helt nya projektorer i domen. Ingen annanstans i världen finns det just nu så här bra projektorer!

Första talare var Anna Fredriksson som är biträdande professor i bygglogistik på Linköpings universitet, som berättade om det nystartade projektet Störningsfri stad.

Hon vill att byggprojekt i städerna inte ska ses som en tillfällig störning utan som en naturlig del av staden och dess utveckling.

I projektet ska hon och hennes kollegor samla in bland annat data om alla de fordon som rör sig in och ut från en byggarbetsplats.

– Varför är det så viktigt att vi får till logistiken i städerna? Jo, vi vill få attraktivare städer och nyttja den mark som går. Det är faktiskt så att en femtedel av allt som transporteras på svenska vägar ska till olika byggplatser. Och inom städerna står byggtransporterna för hela 50 procent av godset, säger Anna Fredriksson.

Projektet vill minska störningar, öka säkerheten, minska utsläpp och trafikflödet. Man vill påverka antalet leveranser och minska antalet halvfulla lastbilar genom staden, vilka tider material anländer på med mera.

Ett omfattande projekt finansierat av Vinnova med olika samarbetspartners, forskare, kommunerna och byggföretagen.

– Vi behöver jobba över gränserna för att få till detta, säger Anna Fredriksson.

Innovationer och visualisering

Ulrika Hallgren, projekteringschef på Trafikverket, deltog under dagen för att berätta om Trafikverkets projekt ”Ostlänken Innovation”.

– Syftet med Ostlänken Innovation är att belöna innovativa idéer och lösningar som sedan sprids ut i organisationen, säger Ulrika Hallgren. Hittills har vi fått in 12 godkända förslag och vi har betalt ut 1,6 miljoner för dessa. Det är väldigt spännande innovationer som kan komma hela branschen till del i framtiden.

Än så länge är det Trafikverkets konsulter som får lämna in idéer, men i framtiden även andra. Bland annat har man fått in innovationer kring att artbestämma djur som finns i olika miljöer där Ostlänken ska dras.

Trafikverket har tagit fram många strategier för att kommunicera med invånarna kring Ostlänken och denna dag fick ESIC-medlemmarna en exklusiv tur  – en VR-resa längst den framtida Ostlänken. Just nu går det att resa virtuellt på Ostlänken genom Södertäljetrakten och Trosa. Längre fram kommer man att kunna åka på en VR-resa längst hela sträckan och se hur Ostlänken kommer att gå med sina broar, tunnlar och stationer.

– Virtual reality är ett komplement till traditionella kartor som är svåra för alla att förstå. Vi kan nå fler genom att ha med VR på våra öppna hus. Vi kommer också att sprida klipp på sajt och sociala medier så att invånarna ska få en bättre insikt i Ostlänken, säger Linda Abrahamsson projektledare.

AI och framtidsspaning

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering på Linköpings universitetfick avsluta dagen i Domen med att blicka framåt tillsammans med ESIC-medlemmarna.

Han berättade om spännande utveckling. 3D där man inte behöver  3D-glasögon utan med flera hundra projektorer kan skapa ett hologram av en männsika.

Han talade också om kognitiva kompanjoner , exempelvis en sådan som kan passa huset när du inte är hemma och som kan hjälpa dig att fixa det som behöver fixas i hemmet.

Andra projekt som nämndes och som det forskas på just nu är möjligheten att leverera paket med drönare eller bättre flygledningssystem med hjälp av AI.

Ett exempel på när artificiell intelligens redan idag kan överträffa människors förmåga finns inom sjukvården när det kommer till cancerdiagnoser.  AI kan känna igen hudcancer bättre än en hudcancerläkare. – men påpekar Anders Ynnerman – AI kan sen inte förstå VAD hudcancer är. De kan bara identifiera det hos patienterna efter att ha lärt sig genom tillgång till ofantliga mängder data (bilder).

Anders Ynnerman tog med besökarna på en resa i domen, ut i rymden och till månen och mars – i realtid. Ett projekt med NASA har skapat förutsättningarna för denna exklusiva resa.

Han var inititativtagaren till bygg och yrkesmässan som hålls för alla åttondeklassare i Norrköping. I år arrangeras den för tredje gången av Byggnadsindustrins Yrkesnämnd och tusentals elever väntas besöka den.

Vi tog ett snack med Janne Malmberg, som jobbar på Sveriges byggindustrier, om mässan och varför den behövs.

Hur kom byggmässan till?

– Det var en tragikomisk historia nästan. Byggbranschen har länge kämpat med kompetensförsörjningsproblem och vi vill locka fler unga till branschen och särskilt tjejer. Vi såg att vi behövde göra någonting och jag tog kontakt med kommunen. Först var tanken att vi skulle vara med på gymnasiemässan men det fick vi inte så vi fick starta en egen mässa. Då ville vi skapa en som är roligare än gymnasiemässan!  

Tycker du att mässan ger den effekt ni önskade?

– Ja, en oerhört bra effekt. Det är jättebra marknadsföring av byggbranschen. Resultatet det ger är att ungdomarna har kul och att vi får visa att branschen är till för alla. Eleverna får kunskap om arbetsmarknaden och förhoppningsvis fastnar de för något de upplever på mässan. Vi har sett att fler söker till yrkesprogrammen nu och dessutom att det är fler tjejer.

I vilka yrken märker du av att det fattas folk?

– Jag märker att det fattas folk inom de flesta yrken. Golvläggare, betongare och maskinförare sticker ut som yrken som det behövs extra många i. 10 000 går i pension varje år i byggbranschen och bara 5 000 kommer ut från gymnasiet och in i dessa yrken. Så det behövs också fler utbildningar för nyanlända och vuxengymnasie.

Vad får eleverna egentligen testa på mässan?

– Mässan är obligatorisk för åttondeklasserna och när eleverna anländer delas klassen in i  två delar med guider. Guiderna är för övrigt elever från hotell och turism som också får som en slags praktik i och med mässan. Grupperna besöker 10 olika stationer där de får prova allt från att stå på en byggställning till att testa en grävmaskin. Det ska vara kul och inspirerande!

Har ni några nyheter i år?

– Vi har utökat öppettiderna på onsdagen och välkomnar denna dag bland annat de elever som gått ut nian utan fullständiga betyg, anmälda på Arbetsförmedlingen, Språkintroduktion, Särskolan och föräldrar.

Arrangör av mässan är Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN) i Östergötland i samarbete med Norrköpings Kommun. Elever från Finspång, Norrköping, Valdemarsvik och Söderköping är inbjudna, samt branschens företag i regionen

Ja så är det praktiskt taget för eleverna som går på Ebersteinskas yrkesutbildningar i Norrköping. 94 procent av eleverna som gick ut trean sommaren 2018 fick jobb direkt.

– Några fick inte jobb, men det var för att de valde att göra någonting annat direkt efter skoltiden. Det var inte för att det inte fanns jobb åt dem på arbetsmarknaden. Det är häftigt! Säger Lejla Gros som är sakkunnig i frågor som rör gymnasieskolan i Norrköping.

Eleverna som går ut från yrkesprogrammen är bland de mest populära på arbetsmarknaden och behovet av maskinförare, anläggningsarbetare och byggnadsarbetare är stort.

Lejla Gros är just nu projektledare för Bråvallagymnasiet som nu byggs vid Fyrby/Bråvalla. Det är en stor satsning och i den till hösten sprillans nya skolan blir det lika många klasser som det nu finns i de ganska slitna lokalerna på Ebersteinska. Ungefär 800 elever ska gå yrkesprogrammet på nya skolan från och med i höst. Invigningen blir ett stort event 6 september, det är inte ofta det byggs ett helt nytt gymnasium i Östergötland. Men närmare i tid finns ett annat event som planeras för fullt, Bygg- och -yrkesmässan som går av stapeln 20-24 maj. Då har framtida Bråvallagymnasiet chans att visa upp yrkesprogrammen för cirka 2000 åttondeklassare i Östergötland som besöker mässan.

– Man kan få titta på och prova på ventilation och svetsning och allt möjlig. Mässan är också väldigt viktig utefter ett jämställdhetsperspektiv. Fler tjejer än tidigare söker yrkesprogrammen och de säger att det beror på mässan och att de fick upp ögonen för att bli målare, snickare eller yrkesförare. Det är faktiskt oftast tjejerna som riktigt vågar prova på saker på mässan, sätta sig i byggmaskiner med mera, säger Lejla Gros.

Hennes största uppdrag som projektledare för Bråvallagymnasiet är att bygga samverkan mellan skolan och näringslivet.

– Vi vill att fler företag besöker mässan och träffar elever!, säger hon. Representanter från företag är hjärtligt välkomna!

Lejla Gros får dagligen mail och telefonsamtal från företag som vill ha praktikanter eller som vill komma och berätta om sin verksamhet. Ett tydligt bevis på att det är en bransch i behov av kompetens.

Ser du en skillnad mot för några år sedan?

– Jättestor skillnad! Kompetensbehovet har verkligen ökat. Det såg jag nyligen i en stor internationell undersökning, att Sverige nu har hög brist på specialister som svetsare och betongarbetare.

Framtidens yrkesarbetare ska kunna både teknik och IT, berättar hon. Därför är det absolut nödvändigt att skolan samarbetar med stora företag som ligger i framkant. Så att eleverna får tillgång till den senaste tekniken och är väl rustade när de kommer ut på arbetsplatserna.

Bland annat har yrkesgymnasietsamarbetsavtal med Volvo Cars samt Rejmes i Norrköping. Tillsammans ska man samarbeta för att öka kvalitén på utbildningen ytterligare. Rejmes ska också bidra med att kompetensutvecklar lärare och att lära ut programvara.

Skolan har också avtal med Toyota Material Handling och får tillgång till deras toppmoderna truckar. Det hade varit alldeles för dyrt för kommunen att köpa in egna.

Lejla Gros ser en trend över lag att företag och branscher engagerar sig i utbildning.

– Många har förstått att skolan inte ensam kan ansvara för att det ska finnas kompetens att tillgå till arbetslivet.

Just nu byggarbetsplats men i höst ska drygt 800 elever gå på nya Bråvallagymnasiet.

Stor, tom yta bakom Lejla Gros men i slutet av maj blir det här platsen för Byggmässan.

Om en månad lämnar Håkan Gunnar, produktionschef på Trafikverket, sin post. Han har de senaste åren haft ansvaret för Ostlänkenprojektet genom Norrköpings kommun.

I 34 år har Håkan Gunnar jobbat på Trafikverket och de senaste sex åren av dessa har all hans tid gått till Ostlänken.

–   Vi började med att bygga upp projekteringsordningen och de senaste åren har det handlat om att bygga en produktionsorganisation, säger han.

När Håkan Gunnar började i projektet var de sex personer, nu är det hela 190 anställda på Trafikverket som jobbar med Ostlänken. Och det trots att det är flera år till byggstart.

Trots sina många år på myndigheten finns det inget som slår de senaste årens arbetsuppgifter.

–   Ja, en större och mer komplicerad utmaning kommer jag aldrig att vara i närheten av igen, säger han. Och det finns många frågor kvar att knäcka. Detaljerna runt hur järnvägen ska placeras genom Norrköpings kommun till exempel. Dess utformning och finansieringsfrågor.

Det dröjer 4-5 år innan de största entreprenaderna kan börja med bygget Ostlänken. Men Håkan Gunnar ser också att många viktiga händelser för Ostlänken redan passerat.

–    Det var två stora händelser som skedde förra året. Dels den tillåtlighet vi fick av regeringen att projektet får tillåtlighet enligt miljöbalken och kommer att bli av. I samband med det så släpptes ny nationell plan där Ostlänken till största delen också är finansierad.

Självklart var det en avgörande etapp när man inledde byggandet av Kardonbanan och nya godsbangården i Norrköping  –  båda viktiga förutsättningar för Ostlänken.

–    Det var helt klart en milstolpe men det viktigaste med byggstarten av Kardonbanan är att det är ett stort kvitto på hur Trafikverket och Norrköpings kommun lyckas jobba ihop och det är den första stora utmaningen vi har tillsammans. Första delen av ett femtonårigt äktenskap där vi kommer jobba mycket tajt med varandra, säger Håkan Gunnar.

Han är mycket nöjd med samarbetet med Norrköpings kommun och upplever att det finns en bra transparens gentemot varandra. Tillsammans får man många bra lärdomar inför Ostlänkenbygget. Till exempel i hur man ska skriva avtal och se till att de efterföljs.

Vi ber Håkan Gunnar att beskriva Ostlänken- projektet och han gör det både historiskt och med moderna mått.

–    Det är det absolut största infrastrukturprojektet någonsin i Sverige. Större i omsättning än hela projekt Västlänken och förbifarten i Sthlm tillsammans. Bugeten är på 54,6 miljarder är en så stor siffra att det kan vara svårt att ta in.

Vem som tar över efter Håkan Gunnar är inte klart. Han själv börjar som regionchef på ett franskägt konsultföretag som heter Systra . Där kommer han att vara med och bygga upp en helt ny verksamhet. 1 april börjar han där.

–   Det som triggade mig med att jobba med Ostlänken var att jag fick chansen att arbeta med  samhällsutvecklingen i min egen hemmakommun. Man ser vad som kommer att hända fram över och utvecklingen i stan under byggtiden. Att få vara med och bygga i kommunen man är uppväxt i är lite speciellt.

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]

Helene är från och med nu nätverkets förlängda arm i Sörmland och ni kommer att träffa henne på ESIC-event.

Vad kommer det att innebära att du är ESIC-ambassadör i Nyköping?

– Att Nyköping nu har en ambassadör för ESIC möjliggör större kontaktnät för våra företagare. Till mig kan man vända sig om man bara är nyfiken på ESIC eller redan är medlem. Alla företagare i vår region kommer påverkas av byggandet av Ostlänken. För att hjälpa företagen ta del av affärsmöjligheterna kan ESIC vara ett forum som stimulerar utveckling.

Vad jobbar du annars med på kommunen?

– Jag arbetar med nätverk och samverkan i olika perspektiv. Genom service till företagen, genom kluster, med våra plattformar för nätverkande, genom vägledning in i vår kommunala organisation och med våra samverkansaktörer. Stort eller smått, på Näringslivsenheten händer det massor!

Varför är du intresserad av infrastrukturfrågor?

– Som näringslivskoordinator och genom detnsamhällsbyggare är jag mycket intresserad av hur vi utvecklar vårt land och våra städer. Ostlänken är ett gigantiskt projekt, vår tids största samhällsbyggnadsprojekt, och vem kan inte vilja arbeta med det?

Vad är den vanligaste frågan du får om Ostlänkenbygget?

– Vanligaste frågan är såklart när första spadtaget ska tas. Men vad jag tycker många missar är att det pågår arbete just nu och projektet är igång! För mig har första spadtaget redan tagits.

Vad tycker du är det häftigaste/ mest intressanta eller viktiga med Ostlänken?

-Ur mitt perspektiv är det såklart alla möjligheter som kommer med Ostlänken för våra företag! Vi kommer att bli mer flexibla och det skapar förutsättningar att arbeta på helt nya sätt. Samverkan längs stråket från Järna till Linköping kommer bli tätare. Samtidigt kommer själva byggandet generera enorma tillväxtmöjligheter för många branscher. Viktigast är att vi redan nu förbereder oss för vad komma skall.

Så kommer du i kontakt med Helene:

Helene Andersson

naringsliv@nykoping.se

0155-248250)

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]

ESIC matchmaking gick av stapeln på Cleantech Park i Linköping på onsdagen. Företagen i ESIC business fick nya kontakter med närvarande företrädare för regionala företag och chans att sitta ned i en speeddate med utvalda aktörer.

Det gick att boka speeddejting inom bygg och infrastruktur med representanter för Trafikverket projekt Ostlänken, Åhlin & Ekeroth, NCC infra och NCC bygg.

East Sweden Infra Cluster verkar för att så många regionala och lokala företag som möjligt ska få vara med och bygga Ostlänken eller erbjuda sina tjänster till alla de byggprojekt som sker kring Ostlänken.

Trafikverkets representant Kenneth Hagström berättade att upphandlingar sker kontinuerligt fram till byggstarten.

– Här är några fakta. Vi ska göra 30 tunnlar, det är ungefär 2 mil tunnel. 200 broar med en total sträcka på en mil. 30 mil ballasterat spår för höghastighetståg. Det är det enskilt största investeringsprojektet som genomförts någonsin i Sverige, sa han.

Deltog i matchmakingen gjorde bland andra Ramirent som erbjuder totallösningar inom byggbranschen.

– Dels är det bra att få insikt i projektet Ostlänken och dels att se vilka möjligheter som finns för oss att erbjuda tjänster till de som kommer att bygga den. Här kan vi knyta nya kontakter inom olika branscher, sa Ulf Elgstrand på Ramirent.

Evelina Bodsten från Totalprojekt Östergötland är också nöjd med nätverkandet.

– Vi hoppas hitta nya samarbetspartners här och jag tycker det är jättebra med denna speeddate. Kul också att kunna speeddejta med andra deltagare på eventet,  det uppstår spontana små möten. Tillsammans med ett annat företag kan man uppfylla en önskan som en större aktör har. Så kan man ta de stora jättarna, sa hon.

MyGizmo blev ESIC:s medlem 500 och vi firade med att bjuda på tårta. ESIC:s Charlotta Elliot på foto med MyGizmo.

Trafikverket meddelade på tisdag eftermiddag beslut om viktiga förutsättningar för den fortsatta planeringen och projekteringen för höghastighetsjärnväg i Sverige. För att klara tidsplanen i Projekt Ostlänken, som har kommit längst i planeringen, blir dimensionerad hastighet 250 km/h. Dragningen ska ske inom den korridor som regeringen beslutat om i tillåtlighetsprövningen. Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering på Trafikverket säger att höghastighetsbanan Ostlänken, Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm behöver komma till stånd utan förseningar, för att sträckorna ska komma till nytta som planerat och utan förseningar som innebär ökade kostnader.

De stationsorter som Sverigeförhandlingen har förhandlad fram och skrivit avtal om utmed höghastighetsbanan, ligger fast. För Ostlänkens sträckning innebär det Linköping, Norrköping, Nyköping, Nyköping-Skavsta och Vagnhärad.

Även Göteborg-Borås dimensioneras för inriktningshastigheten 250 kmh/h. Lund-Hässleholm dimensioneras för 320 km/h, eftersom man gör bedömningen att den sträckan har bättre förutsättningar för högre hastigheter än de två förstnämnda. Hastigheten innebär endast en mindre förändring av restider, för Stockholm Malmö blir restiden ungefär 2 timmar och 35 minuter mot 2 timmar och 30 minuter samt 2 timmar och 8 minuter Stockholm-Göteborg, mot 2 timmar blankt.

Östsvenska Handelskammaren och ESIC har sedan tidigare deklarerat att vi vill ha en så snabb och effektiv utbyggnad av Ostlänken som möjligt, för att säkra tillväxt och utveckling regionalt och nationellt. Och självklart till lägsta möjliga kostnad. Hastigheten är inte avgörande, på sträckan Linköping-Stockholm skiljer restiden endast några minuter mellan 250 och 320 km/h. Vi ser positivt på att Trafikverket och andra parter nu har klara riktlinjer för att arbeta vidare och därmed förverkliga Ostlänken.

[ansvarig medarbetare=”Anna Lövheim”]

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

’- Med Ostlänken tas de första stegen mot en ny generation järnväg.

Det sa Alexander Klanfar när ett stort antal aktörer samlades under ämnet ”Framtidens infrastruktur med säkra lösningar” på Kammarforum i Norrköping. East Sweden Infra Cluster hade bjudit in både beställare, utförare och leverantörer och aktörer. Mycket under eftermiddagen kom att handla om trendande digitala och fysiska lösningar för att förebygga stölder och olyckor på byggarbetsplatser. Ostlänken blir det största infrastrukturprojektet i modern tid. Många entreprenörer blir inblandade på väldigt många arbetsplatser samtidigt. Det innebär risker av olika slag, som stöld, sabotage eller arbetsmiljörisker för både anställda och tredje man.

-Vi känner oftast att vi har bra koll på huvudentreprenören men det är svårare att hålla hundraprocentig koll längre ned i ledet. Vi har börjat med arbetsmiljöintroduktion, alla nya på en arbetsplats måste gå den innan de börjar arbeta på platsen och det kan exempelvis handla om att man får en introduktionsfilm. Vi tycker att det gått bra hittills, säger Alexander Klanfar på Trafikverket.

Han konstaterar att antalet olyckor på byggarbetsplatserna i Sverige ökar enligt  statistiken, men är osäker på om det beror på mätningssätt eller att det blivit enklare att rapportera.

Bengt Hansson från PEAB berättade om den mångfald av risker som finns kring olika byggprojekt och också vilket långtgående säkerhetsansvar som ligger på byggherren.
– East Sweden är en enormt expansiv region med en mängd pågående projekt, sa han.

Säkerhetsarbetet är därför viktigare än nånsin. Genom noggranna risk- och konsekvensanalyser kan man spara tid, pengar och minska både stillestånd och antal olyckstillbud i arbetet.  Bengt påtalade att byggbranschen idag präglas av en kultur där man inte tar genvägar och slarvar med säkerheten.

Stanley Security var en annan aktör som pratade om nya lösningar. Kring stölder nämndes möjligheterna att övervaka byggplatser med robotar och att använda mycket smartare kameror som till exempel använder ansikts- eller rörelseigenkänning. Digital märkning av verktyg var ett annat exempel.

– Man kan ha personlarm i mobiltelefonerna som kopplas till larmcentral. Man kan även ha digitala checklistor som sparar tid. Alla kan också få en gemensam lägesbild genom en kommunikationslösning, säger Tom Vetterlein på Stanley Security.

I efterföljande paneldebatt, ledd av handelskammarens vd Johanna Palmér, diskuterades mer om vanliga risker och förebyggande arbetsmiljöarbete. Lena Lundström från Maskinentreprenörerna berättar att ett stort problem är alla dieselstöld som sker och hur deras medlemmar måste köra slut på dieseln på byggarbetsplatserna varje dag, annars har någon annan tömt maskinen till dagen därpå. Det är oerhört tidskrävande och helt förkastligt ur miljöhänsyn.

Flera av dagens deltagare berörde att det i grund och botten måste ställas större krav på säkerhetsarbete vid upphandlingar. Företag som arbetar och investerar i förebyggande åtgärder mot stölder och olyckor måste ha chans att vinna och för det krävs att upphandlarna inte bara ser till priset.

– Det billigaste är inte alltid det ekonomiskt mest fördelaktiga, sa Jan Rambow i publiken, som replik på det ämnet.

Ett särskilt stort tack till företrädare från Trafikverket, STANLEY Security, Peab, Maskinentreprenörerna, Dekra, Great Safe och Trygghetspartner som bidrog till dagen med sitt kunnande.

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]