Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
Nu har regeringen hållit presskonferens, för att presentera Infrastrukturpropositionen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Den ekonomiska ramen utökas med 200 miljarder kronor till 1171 miljarder för perioden 2026 till 2037. Utöver detta tillförs ytterligare 59 miljarder kronor, vilket kom som en överraskning. Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) berättade att detta är medel som härrör från Trafikverkets förvaltningsanslag, som nu omfördelas. Medel från trängselavgifter och dylikt är inte medräknat, det brukar röra sig om cirka 100 miljarder till.
Regeringen menar därmed att den ekonomiska ramen för svensk infrastruktur ökar med hela 27 procent jämfört med nu gällande plan. En historiskt stor satsning, som det heter. Och underhåll ska fortsätta prioriteras.
Fördelningen (1171+ 59 miljarderna) är i korthet:
– 236 miljarder vidmakthållande av järnväg
– 364 miljarder vidmakthållande av väg
– 631 miljarder i nyinvesteringar
Så här, meddetsamma efteråt, vill jag dela några korta reflektioner om innehållet, som kommer påverka landets transportinfrastruktur. Sverige måste kunna hantera både underhåll och investeringar. Dessutom krävs nödvändig omställning till högaktuella beredskaps- och klimatkrav. För detta krävs en långsiktig plan och vision, ett systemtänk som presskonferensen inte lyfte fram.
Det är positivt att regeringen:
Trafikverket har uppskattat det eftersatta underhållet till 127 miljarder kronor. På vägsidan menar regeringen att man med denna proposition tar i kapp hela underhållsskulden. På järnvägssidan säger man att avsatt belopp är maxat och matchat med vad Trafikverket förmår att genomföra. Det handlar om 12 miljarder kronor av dryga 95. Nog hade vi en förhoppning om effektivare modeller för både organisering och maskinpark vid järnvägsunderhåll, jämte samverkan med näringslivet för att minimera driftstörningar i produktion. Kanske kommer djupare läsning och kommande dialog inge mer hopp, låt oss hoppas det. Det är tydligt att väg fortsatt prioriteras högre än järnväg.
Regeringen uttalar vid presskonferensen att transporterna ska fungera dygnet runt, året om, för både person och godstrafik. Som exempel på hur transportsystemet ska bidra till att uppnå klimatmålen, nämndes bara längre och tyngre fordon (BK4). Om vinsten att flytta över gods från väg till järnväg och sjö hördes inget. Flyg nämndes inte heller, även om det sades att alla fyra transportslagen behövs för att främja jobb och tillväxt i hela landet.
Nu kommer branschen läsa och tycka till om den 77 sidor långa propositionen med titeln
”Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera”, som formellt överlämnades till riksdagen idag för beslut inom kort. Därefter ska Trafikverket ta fram förslag till Ny nationell plan och regionerna sina länsplaner. Vi har en viktig period av opinionsarbete framför oss!
Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur och projektledare ESIC
Näringslivet, fem kommuner och tre regioner är alla vinnare när Ostlänken äntligen börjar byggas. Östsvenska Handelskammaren och ESIC har varit, och är, en del i samarbetet mellan det offentliga och företagen i detta. Samverkan och en enad front tror vi är en bidragande orsak till att Ostlänken nu blir verklighet.
Den regionala nyttan är i fokus. Förstärkt kapacitet innebär arbetsmarknadsförstoring och förbättrad kompetensförsörjning, oavsett vilket håll som du pendlar åt. Dessutom frigörs kapacitet på befintliga banor så att mer gods kan flyttas över på järnväg. Bra för företagen och bra för miljön. Infrastruktur är en av näringslivets viktigaste frågor. Alla transportslag behövs, och med Ostlänken får vår region en förstärkning som gynnar fortsatt intermodalitet och hållbara transporter. Det kommer tillföra både regional och nationell nytta och förbättrar näringslivets konkurrenskraft. Inte undra på att vi ser fram mot spadtaget.
Se inslaget i SVT Nyheter här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/byggstart-for-ostlanken-narmar-sig-handelskammaren-kanns-fantastiskt
Lyssna på intervjun med Charlotta i P4 här: https://sverigesradio.se/avsnitt/2455331#9899
Charlotta Elliot, talesperson Infrastruktur och projektledare för East Sweden Infra Cluster
I början av veckan träffades Handelskammarens skeppningsnätverk för fjärde gången i år. På agendan var ett studiebesök hos en av regionens logistiska kärnor – Norrköpings hamn. Dagen inleddes med en dragning av Magnus Grimhed, hamnens marknads- och försäljningschef. I sin presentation berättade Magnus om hamnens roll som knytpunkt för import och export, och att man ser positivt på kommande infrastruktursatsningar i närområdet och regionen.
Efter presentationen följde en bussresa in på hamnområdet, där terminalchef Mikael Malzoff agerade reseledare. Första sevärdhet var det väldiga containerfartyget MSC Maria Pia, vars gods lossades för fullt. Här fick sällskapet kliva av bussen för att ta bilder och ställa frågor till Mikael, som bland annat förklarade att en av Norrköpings hamns främsta styrkor är dess flexibilitet.
Susanne Mannerstam, marknadsansvarig på Norrköpings Hamn, och medlem i Skeppningsnätverket beskriver hamnens funktion:
– Det är ju inte bara Norrköpings hamn, utan hela regionens hamn. Vi är en stor nod för regionens export och import. Hamnen är en viktig samhällsfunktion och över 90 procent av de varor som kommer till Sverige kommer via våra hamnar. Alla som jobbar här känner ett stort ansvar.
Likt Magnus Grimhed ser Susanne mycket positivt på de infrastrukturella förändringarna som gör att hamnen flyttar längre bort från Norrköping stad.
– Att hamnen flyttar längre bort är inte en utmaning utan en fördel. Det har inneburit stora satsningar på infrastrukturen som ger oss möjlighet till ökad kapacitet och effektivare logistik för våra kunder. Stadsborna slipper dessutom störas av hamnens verksamhet. Alla vinner på det! säger hon.
Senare under bussresan fick sällskapet se lossning av ved, noggrann hantering av papper samt virke redo att skeppas till USA och Egypten. Dagens sista stopp gjordes vid en av hamnens nya expansionsytor – något som var extra intressant för nätverksdeltagaren Johan Carlgren, Senior Trade & Transport Manager på Billerud:
– Som kund till hamnen vill vi växa tillsammans med dem, så det var riktigt spännande att se de nya ytorna. Att komma hit ger alltid nya idéer och insikter.
Även Carl Bäckström var nöjd med besöket, och framhäver Norrköpings hamn som ett lysande exempel på regionens starka logistiska förutsättningar. Hamnen har stor kapacitet som måste utnyttjas av regionens företag, menar han.
När besöket skulle summeras sa Emma Meijer, en av tre representanter från Handelskammaren, att hamnen är en häftig verksamhet att få uppleva på plats:
– Det är kul att vara där det händer på riktigt! Spännande att det är så stora volymer som går in och ut. Det tänker man inte på varje dag. Det var också intressant att höra om utmaningar och möjligheter för regionens hamn.
Studiebesök som detta är en av anledningarna till att Skeppningsnätverket är attraktivt att delta i, förklarar Emma:
– Förutom studiebesök träffas nätverket ett par gånger per år för att diskutera aktuella frågor. Nätverket är till för alla som arbetar med internationell handel och varje möte är ett perfekt tillfälle för att dela erfarenheter med andra deltagare.
Om du vill gå med Skeppningsnätverket, eller helt enkelt veta mer, kan du hitta mer info här på hemsidan eller kontakta Emma Meijer eller Anneli Forsman.
Om Norrköpings hamn
Norrköpings Hamn AB är helägt av Norrköpings kommun genom moderbolaget Norrköping Rådhus AB. På företaget är cirka 160 personer årsanställda. Med ett arrendeområde på 1 030 000 kvm, och en hamnplan på 50 hektar, tar hamnen emot cirka 1000 fartyg och fyra miljoner ton gods per år. Hamnens geografiska läge gör den populär för aktörer som vill nå länder inom Östersjöområdet. Då anslutningar finns till E4, E22, flera riksvägar samt Södra stambanan använder också många inhemska företag Norrköpings hamn för export ut i världen. Fler anslutningslösningar är dessutom under utveckling.
Källa: Norrköpings hamn
Göran Cars är högaktuell med en ny rapport om gränsöverskridande transporter. Rapporten presenterades under resan till Lübeck som arrangerades av Östsvenska Handelskammaren och Europakorridoren. Cars betonade att den nya undervattenstunneln kommer att förändra den infrastrukturella spelplanen. Inte bara i Tyskland och Danmark.
– Den betyder otroligt mycket för Sverige, för behovet av att frakta gods kommer att öka kolossalt. Med den här förbindelsen får vi en direktlänk till Europa. Vi bygger ju ihop Sverige, Tyskland och Danmark. Det blir avsevärt kortare restider. Allt talar för att vi kommer få kraftigt sammanväxande näringsliv och sysselsättning mellan dessa länder som i vissa avseenden blir en ny arbetsmarknadsregion, säger en entusiastisk Göran Cars.
Han fortsätter:
– Det är nog svårt att förstå vidden av det här. Det är en sak att Danmark kopplades samman med Sverige i och med Öresundsbron, men att Tyskland nu kommer att bli som en del av Sverige är svårt att tänka sig. Men det är en realitet. Det är ju betydligt närmare för en skåning att åka till Tyskland än att åka till Stockholm.
Tunneln ska vara klar 2029. Man får intrycket av att det här projektet har fortgått relativt smärtfritt?
– Relativt smärtfritt? Mer än så! Här har vi något att lära av i Sverige. För här har det varit en tydlig överenskommelse mellan Danmark och Tyskland hur projektet ska genomföras och finansieras. Man har haft tydliga spelregler, arbetsfördelning och en effektiv produktion. Vi har mycket att lära i Sverige för vi skulle kunna korta tider rejält genom att vara mycket tydligare i tidigare skede om hur projekt ska drivas framåt.
Vad betyder Fehmarn Bält-förbindelsen för den östsvenska regionen?
– Jag tror att den kommer att betyda mycket. Den här arbetsmarknaden som öppnar nu med den nya tunneln blir också intressant i Östergötland och Sörmland. Inte minst ur fraktsynpunkt, för det kommer att öka. Men också för persontransport. Både för nya arbetsmöjligheter men även rekreation och turism.
Men då gäller det ju att infrastrukturen i Sverige hänger med i utvecklingen…
– Det var mycket tråkigt att du ställde den frågan för här bli jag nästan lite deprimerad. Vi har ju regeringsbeslut på att satsa på Ostlänken och Skåne, vilket är bra. Men i Hässleholm och Linköping så är spårkapaciteten redan i dag nere på bristningsgränsen, och det här kommer inte att funka. Vi vet att vi kommer att få ett ökat resande både av personer och godsfrakter. Det klarar inte det här systemet! Vi får en midja med ständiga stopp och fördröjningar där vi inte kan använda tågtrafiken som vi skulle vilja och som efterfrågas. Det är en riktig knut vi har på vårt system som måste rättas till. Det funkar ju knappt i dag.
Han fortsätter:
– Dels måste man på nationell nivå se över de nuvarande besluten med infrastruktur och prioritera ett sammanhållet system för järnväg mellan Stockholm och Malmö via Östergötland. Men det är också viktigt att regionerna funderar hur man kan utveckla det regionala systemet för att maximera nyttan av den utvecklade tillgängligheten för företagen.
Läs mer: Se bilder och läs kommentarer från resan till Fehrman Bält
Under resans andra dag föreläste Göran Cars på Lübecks Handelskammare om vad tunneln innebär i form av ökad trafik och effekterna av Öresundsbron. Göran berättade även om hur han med anledning av den nya tunneln djupdykt i Lübeck som region där han belyste hur man inte bara kan förlita sig på att infrastrukturen ska lösa allt. Man måste se till att det finns en attraktivitet och vara medveten om risker. Lübeck tappar i och med tunneln en stor del av sin hamnverksamhet så det gäller att man ser potentialen och jobba med både positiva och negativa konsekvenser som kommer att uppstå.
Trafikverkets generaldirektör, Roberto Maiorana, och Mattias Lundberg, uppdragsledare på Trafikverket, har nyligen presenterat inriktningsunderlaget för infrastrukturplaneringen för perioden 2026-2037. De framhäver behovet av att rusta, modernisera och effektivisera vår infrastruktur, med särskilt fokus på kostnadskontroll. Viktiga aspekter inkluderar ersättningen av föråldrade signalsystem och omprövning av ej påbörjade projekt vid signifikanta förändringar i nyttor, tid och kostnad. Och så en dimension man inte haft förut, om ett transportsystem som ska klara klimat, trafiksäkerhet och yttre hot.
Samtliga trafikslag omfattas av underlaget, väg, järnväg, sjöfart och flyg. De två sistnämna finansieras dock i huvudsak på annat sätt än via nationell plan.
”Det kommer inte att vara möjligt inom nuvarande ram att upprätthålla infrastrukturens funktionalitet, återta eftersatt underhåll och genomföra alla investeringarna i nuvarande plan”, konstaterade Roberto. Det fattas ungefär 150 miljarder för det.
Den ekonomiska ramen på 959 miljarder kronor, oförändrad från den nuvarande planen, ställer Trafikverket inför hårda prioriteringar. Speciellt underhållsaspekten betonas, där det framkommer att vägunderhållet har bättre förutsättningar att återställas jämfört med järnvägsunderhållet, som kräver längre planering och större resurser.
Läs mer om medlemskap i ESIC här
Rapporten som Trafikverket nu har lämnat till regeringen handlar i huvudsak om just ekonomiska ramar och övergripande prioriteringar. Men redan namngivna och påbörjade projekt kommer genomföras, utan omprövning. Dit hör exempelvis Ostlänken.
Några reflektioner jag tar med mig är att det från näringslivets perspektiv är ohållbart att långsiktiga investeringar inte längre kan betraktas som tillförlitliga. Det är bra att ha en tydlig kostnadsbild för nya projekt, men det är inte effektivt att omfattande utreda alla möjliga projekt för att sedan skjuta upp eller lägga ner dem. Det är för mig främmande om näringslivet inte får ha dialog utifrån sina förutsättningar, som faktiskt kan innehålla både brister och behov gällande infrastruktur.
Jag noterar att Trafikverket även fortsätter att uppmärksamma och varna för brist på samhällsbyggare, särskilt inom järnvägsbranschen. Därför uppmanar man regeringen att ge dem i uppdrag att starta ett nationellt kompetensförsörjningsråd. Det är något vi på Östsvenska Handelskammaren länge dragit en lans för.
Avslutningsvis hoppas jag att en klar och bred överenskommelse för Sveriges transportinfrastruktur tar form. Utan ytterligare medel och möjligheten till alternativ finansiering kommer vi inte att uppnå den infrastruktur som är nödvändig för vårt lands fortsatta utveckling och tillväxt.
Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren
SJ har under året lanserat konceptet Omtag svensk järnväg och initierar samtal, kunskapshöjande seminarier och framtagande av nya rapporter. Det tackar vi för! Onsdagens seminarium handlade om kända fakta, vi har kapacitetsbrist i järnvägssystemet och en ökande underhållsskuld.
SJ:s vd Monica Lingegård och Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana inledde dagens träff, när en ny och intressant rapport presenterades: Järnvägslyftet – kostnadseffektiva åtgärder med effekt inom 10 år. Underrubriken lyder ”40 quick fixes för järnvägen” och den är skriven av Fredrik Bergström, ekonomie doktor HHS och Tore Englén, senior advisor WSP. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson sade att regeringen instämmer i de flesta av slutsatserna. Konkreta förslag för att minska underhållsskulden, punktinsatser och trimningsåtgärder i befintligt system menar han är på gång.
Gladast blir jag över insikten att näringslivets perspektiv måste få större genomslag. Starka företagsrepresentanter vittnade om egna investeringar och transportlösningar för att få fram sitt gods. Det är oacceptabelt med den korta framförhållning man får från Trafikverket om avstängning och driftsstopp när järnvägsunderhåll väl ska utföras. Eller att besöksnäringen ligger den där den ligger och är beroende av fungerande och goda persontransporter. Järnvägsunderhållet behöver vässas, effektiviseras och mer medel faktiskt tillföras. Lånefinansiering, förskottering eller medfinansiering är en outnyttjad möjlighet att ta till. En annan parameter som kan skynda på investeringarna, är behov av kris-och krigsberedskap för infrastrukturen. Där kan man också se synergieffekter för godstransporter.
Nu ska jag läsa rapporten – gör det du också! (Du hittar den på omtagsvenskjarnvag.se)
Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastrukturfrågor
Vid lunchtid på torsdagen rapporterade Sveriges radio att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att fortsätta planeringen för ny snabb järnväg mellan Göteborg och Borås. Dessutom har man bestämt att det ska byggas två nya järnvägsspår mellan Lund och Hässleholm, det arbete som avbröts i slutet på förra året när nya stambanor stoppades.
Vi handelskamrar i södra Sverige har länge bedrivit ett intensivt opinionsarbete kring näringslivets behov av infrastruktursatsningar och pekat på det stora behovet av förstärkt kapacitet för gods – och persontransporter på järnväg. Så sent som i maj träffade de södra handelskamrarna infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) för att lyfta frågan. Nya spår för att koppla ihop Sverige med Europa är nödvändiga för regional och nationell tillväxt. Det är naturligtvis positivt att regeringen lyssnat på näringslivet.
Läs mer: Så jobbar Östsvenska Handelskammaren med infrastruktur genom nätverket ESIC
Nu återstår att se exakt vad dagens besked innebär och utformningen av satsningarna. I pressmeddelande står under eftermiddagen att läsa:
”På sträckan Göteborg–Borås gäller den nya inriktningen att järnvägen ska byggas ut i stråket för att förbättra arbetspendlingen, men på ett mer kostnadseffektivt sätt jämfört med tidigare planering på sträckan då projektet var tänkt som en del av nya stambanor.
För Skåne har regeringen beslutat om två nya spår mellan Hässleholm och Lund samt en rad andra kapacitetshöjande åtgärder som ska ingå i den nationella planen för transportinfrastruktur. Dessa åtgärder ryms inom den ekonomiska ramen för det tidigare objektet Hässleholm–Lund, del av nya stambanor.”
Tidsaspekten är nog så viktig. Vi konstaterar att förberedelser inför Fehmarn Bält-förbindelsen på den svenska sidan äntligen finns med i planeringen och att arbetet med Ostlänken fortsätter framåt i linje med tidigare beslut. Må lagt kort ligga.
Charlotta Elliot, projektledare ESIC och talesperson infrastrukturfrågor Östsvenska Handelskammaren