Debattartikel publicerad i Södermanlands Nyheter den 20/10 -2022

I början av oktober ljöd ett genmäle från East Sweden-regionen, så kraftfullt att det gav omedelbart eko uppe i Stockholm. Nej, var inte lejonen på Kolmården som morrade. Det var den samlade regionen som röt ifrån mot försöket till förvirring kring Ostlänken. Upprinnelsen var en så kallad följdmotion av trafiktalespersonerna från det nya regeringsunderlaget M, KD, L och SD. De fyra partierna enas i ett motstånd mot vad de benämner höghastighetsjärnväg.

Först annonserades att Ostlänken skulle ingå i den översyn som partierna vill genomföra av de av den förra regeringen framlagda planerna på ny stambana genom södra Sverige. Skyndsamt klev företrädare för det offentliga – från höger till vänster – liksom det privata näringslivet i Trosa, Nyköping, Norrköping och Linköping med omnejd ut till försvar för Ostlänken. Vissa var skarpare i tonen än andra, men budskapet var unisont: Ostlänken står på egna ben och handlar främst om regional tillväxt och arbetsmarknadsförstoring. Den överutnyttjade kapaciteten längs tillväxtstråket mot Stockholm gör att upprustning av befintliga spår är långt ifrån tillräckligt. Nya spår krävs.

LÄS MER: Vi förutsätter att Ostlänken ligger fast

Stadsutvecklingen som följer med 55 000 nya bostäder, nya stationslägen samt tillväxt och nyetablering i våra kommuner har kommit alldeles för långt i planering och faktisk byggnation för att grusas. I samtliga kommuner längs stråket har nya planer för stadsutveckling påbörjats. I Nyköping har till exempel förverkligandet av en ny tågstation i centrum, samt en vid Skavsta flygplats, inletts. I Norrköping är Kardonbanan, en bibana till Ostlänken, invigd och klar.

Vår enhälliga övertygelse gav effekt – bara timmar efter offentliggörandet, backade motionärerna från sitt ursprungliga budskap. Ostlänken blir av. Emellertid är förvirrande budskap av det här slaget det sista som stora och samhällsutvecklande projekt behöver. Ska privata och offentliga investerare våga satsa långsiktigt krävs detsamma från våra beslutsfattare. Politisk ryckighet skadar svensk transportplanering.

Vi hoppas att tillträdande och nästkommande regeringar inser vikten av stabilitet och konsekvens i fattade beslut gällande järnväg, men också vägar, flygplatser och hamnar. Infrastruktur är hjärtat i svenskt näringsliv och infrastrukturplaner kräver mer än en mandatperiods framförhållning. Den gränsöverskridande kraften och enigheten bakom Ostlänken stärker oss som attraktiv och tillväxtorienterad region. Arbetet fortsätter – bra rutet!

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Charlotta Elliot, projektledare East Sweden Infra Cluster, Östsvenska Handelskammaren

Seminariet genomfördes i samverkan mellan Östsvenska Handelskammaren, Logistikia och Cleantech Östergötland. Syftet var att göra en bred inflygning och belysa utmaningar och möjligheter för offentliga aktörer att öka sin påverkan i utvecklingen mot klimatsmarta transporter.

De 50-talet närvarande representerade en stor bredd aktörer med en tyngdpunkt på kommunala tjänstepersoner med roller inom inköp, logistik och hållbarhet/miljö samt ett antal transportföretag som samtliga arbetar mycket på uppdrag av offentliga aktörer. Representerade var också bränslebolag, konsultföretag med flera.

I princip samtliga tunga upphandlingsområden var representerade och diskuterades; avfall, förnödenheter, anläggningstransporter, livsmedel samt transporter till privatpersoner på Region Östergötlands uppdrag.

Seminariet modererades av Per Lindahl Logistikia, Maria Losman Ecoplan In Medio, Ylva Ek Energikontoret Region Östergötland och Petter Huddén Intuizio/Logistikia

Ta del av Per Lindahls, Logistikia, sammanfattning här (PDF).

Representanter från den nya regeringskonstellationen M, KD, L och SD har lämnat in en gemensam motion om nej till höghastighetsjärnväg. Partierna säger sig vilja se över hela projektet med ny stambana och där även Ostlänken skulle ingå. Företrädare för partierna såväl på riksplanet som lokalt och regionalt ger dock lugnande besked gällande Ostlänken – det finns inga planer på att stoppa den.

– Det var en oroande signal som regeringspartierna först sände ut men vi välkomnar klargörandet om Ostlänken. I motionen talas mycket om höghastighetsjärnväg, men det är ett sidospår. Ostlänken liksom ny stambana mot Göteborg och Malmö handlar främst om spårkapacitet – spår som idag är fulla till bristningsgränsen. Hur ska pendlingen och godstrafiken kunna öka eller ens upprätthållas med dagens mått om inte nya spår byggs? säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

Stora investeringar i Ostlänken

Spåren är idag fulla längs stråket Linköping – Södertälje och det går inte att öka antalet passagerare trots en allt högre efterfrågan. Syftet med Ostlänken är att skapa förutsättningar för ökad regional pendling och godstransporter för industri och andra företag. Under de senaste 10-20 åren har såväl privata som offentliga intressenter investerat enormt i Ostlänken och effekterna som ny spårkapacitet innebär.

– Ostlänken är avgörande för vår regions tillväxt och har hela tiden sagts stå på egna ben. Vi har kommit alldeles för långt i planering, investeringar och faktisk byggnation för att sätta stopp nu. Att oroa investerare och byggföretag i det här skedet vore högst olyckligt. Långsiktighet och förutsägbarhet är A och O för näringslivet, säger Charlotta Elliot, projektledare nätverket för affärsmöjligheter kring Ostlänken ESIC, East Sweden Infra Cluster.

LÄS MER: Byggstartsceremoni i Norrköping – en milstolpe för Ostlänken

LÄS MER: Ny infrastrukturplan: ”Vi gläds åt nya stambanor och E22, men saknar Händelöleden”

LÄS MER: Infrastrukturministern besökte Handelskammaren

LÄS MER: Det här är ESIC

Torsdagen den 8 september blev en viktig dag för Ostlänken med en symbolisk byggstart av Norrköpings nya godsbangård.

På plats fanns representanter från branschen, det lokala näringslivet, Norrköpings kommun och flera myndigheter. Ceremonin inleddes med tal av Alexander Santos, programchef Ostlänken på Trafikverket efterföljt av Rami Yones, regional direktör för Region Öst på Trafikverket samt Olle Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.

Ostlänken, som är den första delen av Sveriges nya stambanor, kommer att skära igenom platsen för dagens godsbangård. Den nya godsbangården på Malmölandet gör plats för nya stambanor, höjer kapaciteten på järnvägen och bidrar till Norrköpings stadsutveckling.

– Den nya godsbangården är viktig för framtidens infrastruktur. Den möjliggör mer klimatsmarta transporter, förenklar överflytten från väg till järnväg och sjö, tillåter längre godståg och har god anslutning till kardonbanan och Norrköpings hamn. En bra dag för Ostlänken, mig och alla som älskar infrastruktur, säger Charlotta Elliot, projektledare ESIC, Östsvenska Handelskammaren.

Den nya godsbangården beräknas vara klar 2024.

Vill du veta mer om vårt ESIC-nätverk? Klicka här.

Det diskuterades från scenen i Almedalen, på arena där Handelskamarna i södra Sverige genomförde en gemensam satsning för att lyfta näringslivets viktigaste frågor.

Medverkande: Douglas Heilborn, vd Oxelösunds Hamn, Ola Hjärtström, vice vd Norrköpings hamn, Anders Boman, COO Rederi Gotland samt Lars Lundin, vd Holmen Paper, Jesper Kansbod, Head of Governmental Relations på SSAB och Martina Johansson (C), suppleant trafikutskottet, Sveriges riksdag.

Här kan du ta del av hela seminariet:

LÄS MER: Se Handelskamrarnas gemensamma dag i bilder

VIDEO: Se hela Östsvenska Handelskammarens första seminarium från måndagen: Hur når näringslivet sina mål med sitt deltagande i Almedalen?

LÄS MER: Historiskt event när 100-listan samlades i Almedalen

Ola Hjärtström, vice vd, Norrköpings Hamn
Douglas Heilborn, vd, Oxelösunds Hamn Ola Hjärtström, vice vd, Norrköpings Hamn Anders Boman, Chief Operating Officer, Rederi AB Gotland
Simon Helmér och Maria Björk Hummelgren
Ola Hjärtström, vice vd, Norrköpings Hamn, Douglas Heilborn, vd, Oxelösunds Hamn, Lars Lundin, vd, Holmen Paper, Anders Boman, Chief Operating Officer, Rederi AB Gotland
Martina Johansson (C), suppleant trafikutskottet, Sveriges riksdag, Simon Helmér och Maria Björk Hummelgren
Martina Johansson (C), suppleant trafikutskottet, Sveriges riksdag
Jesper Kansbod, Head of Governmental Relations, SSAB och Lars Lundin, vd, Holmen Paper

Dialogen ordnades för att ge information om Ostlänkens övergripande entreprenadstrategi, som är under utarbetande, samt att mer detaljerat presentera sträckning genom Norrköpings kommun kopplat till den stora mängden massor som kommande entreprenader kommer att generera. Trafikverket ville inhämta marknadens tankar kring Ostlänkens förslag på hur överskottsmassor kan eller bör hanteras. Träffen tog upp resurseffektivitet kopplat till omställningen till fossilfria drivmedel, cirkularitet och att branschen måste lösa detta i god samverkan. Utfallet landade i att vi de kommande åren behöver ännu mer dialog för att lösa kommande utmaningar och omvandla dem till möjligheter.

Trafikverket kommer att utvärderas marknadsaktiviteten internt för att se om denna typ av träff även ska genomföras på den norra sträckan inom Ostlänken. Är du intresserad av att delta, får du gärna avisera mig.

På bilden ovan, från vänster: Daniel Palm, Henrik Sköld, Tommy Paananen, Charlotta Elliot, Anders Wennström, Ulrika Hallgren, Rafi Andreasyan,Johan Sundin, Per Lindahl. 

Charlotta Elliot, projektledare ESIC och infrastrukturfrågor

Regeringen har skickat ut ett remissförslag som innehåller lagskärpning där klimat, människors hälsa och djuromsorg ska beaktas vid offentliga upphandlingar. Där och då uppfattade jag och Cleantech Östergötlands vd Johan Rydberg detta som att flera krav skulle gå från bör till skall och vi blev förstås både hoppfulla och nyfikna. Vad skulle det innebära för våra medlemmar och klimatet framöver? Nu verkar promemorian inte ha drivits vidare så hårt på grund av rådande världsläge – men tanken finns, den är god och den lever vidare. Därför ordnade Östsvenska Handelskammaren/ESIC och Cleantech Östergötland en förmiddagsträff på tema upphandling med fokus på bygg, för minskat klimatavtryck genom styrning och inköp. 

Analys visar inköpens koldioxidbovar 

Det första passet gjordes en inflygning av Jens Johansson på Upphandlingsmyndigheten, om det stöd och den hjälp som faktiskt redan finns via myndigheten. Och det var ganska mycket! Både via deras hemsida eller från de 70 personer som arbetar på den relativt nya myndigheten. Olle Wiman på HBV (Husbyggnadsvaror) berättade vidare om ett projekt som Upphandlingsmyndigheten initierat med en miljöspendanalys. HBV:s medlemmar inom allmännyttan kan använda sig av den för att för att fatta de inköpsbeslut som gör störst skillnad för klimatet och att följa upp att det verkligen bli så. Analysen kartlägger och visar var det största koldioxidutsläppet orsakas bland inköpen.

Från vänster: Charlotta Elliot, Joakim Lindblom, Johan Rydberg, Camilla Einarsson, Mattias Lindahl, Mikael Sonesson.


Mattias Lindahl från Linköpings Universitet föreläste om livscykelperspektiv och cirkulär ekonomi inom bygg och ville föra in ytterligare en parameter i form av funktion. Husens funktion och livslängd borde tas med i upphandlingsunderlaget för bättre klimat- och kostnadsanalys.

Tävling för minskat klimatavtryck

Det andra passet gav reella exempel på hur man kan agera här och nu, för att bidra till klimatomställningen kopplat till bygg. Joakim Lindblom gav ett smart exempel från Norrköpings kommun, som valt att testa med två markanvisningstävlingar för minskat klimatavtryck. Man gör det i form av ett forskningsprojekt där de designteam som blir utvalda att tävla får ersättning för sitt förslag. Kriterier som energianvändning/överskott, klimatavtryck, social hållbarhet, utvecklingsbarhet och arkitektonisk kvalitet kommer fälla avgörandet om vem som får marktilldelningen och därmed kan handlas upp för att bygga i Inre hamnen eller Björkalund. 

Läs mer: Marknadsdialog om kommande upphandlingar och masshantering inom Ostlänkenprojektet 16 juni

Mikael Sonesson från Linköpings kommun redogjorde för den trähuspolicy som kommunen tagit fram, för att stimulera till mer trähusbyggnation som ett sätt att minska CO2-utsläpp.
Ett hus i trä innebär lagrar också kol under sin livslängd. Kommunen menar också att träbyggnationer kan stärka ortens attraktionskraft och bidra till innovation och varumärkesbyggande. Men vad räknas som trähus? Mikael berättade att byggnadens stomme ska bestå till huvuddelen av träbaserade material, men att det träbaserade material som saknas i stommen kan återfinnas på annan plats i byggnadskonstruktionen. Jag blev också lite förvånad över att en träbyggnad inte måste ha träfasad, det räcker att exponera trä interiört och exteriört. Förklaringen är nog inställningen att allt material med stor klimatpåverkan som ersätts av material med mindre klimatpåverkan är positivt för att bekämpa klimatförändringarna. 

”Betonghus bli lika klimatsmart som trähus”

Det sista exemplet på byggnation som kan bidra till reducerad miljöpåverkan och koldioxidutsläpp beskrevs av Camilla Einarsson från NCC Building.

Från och med april är all färsk betong som används i NCC:s husbyggnadsprojekt klimatförbättrad till steg 1, vilket ger minst 10 procent i utsläppsbesparing. Steg 2 och steg 3 betyder en minskning om 25 respektive 25 procent. Hur gör man det? Jo, genom att minska cementhalten i betongen och ersätta med annat bindemedel som flygaska eller spill som är restprodukter från andra industriella processer. Ju högre steg, desto dyrare betong. Men bättre för miljön! Och genom att optimera och planera för en slimmad och resurssnål konstruktion redan i ett tidigt skede, så minskar användningen och kostnaden blir inte så stor som man tror. Använd inte mer betong än vad som behövs, använd rätt betong på rätt plats och gjut vid rätt tidpunkt på året, uppmanade Camilla. Då kan ett betonghus bli lika klimatsmart som ett trähus, sade hon och verifierade detta med ett diagram, hämtade från en uträkning gjord inom LFM30 – lokal färdplan Malmö 2030.

Nästa seminarium i september

Vid efterföljande diskussion efterlystes politiska beslut och nya lagkrav. Min slutsats är ändå att näringslivet inom byggsektorn både kan, vill och gör mycket för att bidra till klimatomställningen. Här finns mod och innovationskraft – men också en del slentrian och kunskapsglapp. Östsvenska Handelskammaren och Cleantech Östergötland kommer fortsätta att bidra med forum och seminarier för att driva frågan närmare sin lösning. Nästa tillfälle blir den 23 september med tema transport. Skriv upp det i din kalender!

Charlotta Elliot, projektledare ESIC

Se hela seminariet här:

Det var ett fullsatt frukostmöte på Coffice i Söderköping när kommunen och Trafikverket berättade för det lokala näringslivet att projektet för den planerade förbifarten håller tidsplan i nuläget. Även om byggstart med största sannolikhet kommer att gå av stapeln 2024, så är det stora förarbetet i slutfasen. Varken Söderköpings kommun eller Trafikverket menar att någon överklagan kommer att påverka byggstartsdatum.

Andreas Eklund, projektledare Trafikverket, berättade om entreprenadindelningen för projektet och presenterade en tidslinje som sträcker sig från i dag fram till färdigställandet 2028. De stora på- och avfarterna kommer byggas under 2026-2028, varav en akvedukt under Göta kanal är bland de sista stora etapperna. 

Eklund fick frågan om projekt E22 riskerar att krocka med projekt Ostlänken och därför riskera brist på entreprenörer. Svaret var att det inte är särskilt troligt då det är både färre och större entreprenörer som väntas lägga anbud gällande Ostlänken. Men Eklund poängterade att det förs dialog mellan projekten och att Ostlänken hos Trafikverket ses som ett ”storasyskonprojekt”. 

Tio meter under Göta kanal

Därefter berättade Sara Norling, ny projektledare och Therese Nordgren, projektsamordnare, från Söderköpings kommun mer detaljerat kring olika moment kopplat till det omfattande bygget av den nya sträckningen. Några av de större punkterna handlade om den akvedukt som innebär att E22 dras tio meter under Göta kanal. Där har Trafikverket lovat att kanalen kommer att hållas säsongsöppen som vanligt under byggtiden. De större utmaningarna handlar om att säkerställa att grundvattnet inte påverkas eller förorenas i schaktarbetet. 

LÄS MER: Så jobbar vi på Östsvenska Handelskammaren med regional infrastruktur

Stadsbilden kommer förändras, något man från kommunen kontinuerligt tittar på. Det handlar om alltifrån kollektivtrafik, till nya trafikflöden och nya kommunala vägar.

E22 och Förbifart Söderköping är en fråga som Östsvenska Handelskammaren engagerat sig i under lång tid.När vi frågar Söderköpingsbor och näringsidkare om den nya förbifarten är samtliga positiva och tror att det kommer bli ett lyft för kommunen. Däremot har samtalen om en förbifart pågått i flera decennier så många har svårt att tro att det ska bli verklighet överhuvudtaget. 

Fridlyst orm får egen passage

Men nu pekar allt på att det verkligen händer! Och det senaste stora hindret som fått stor uppmärksamhet har också fått en lösning. Den skyddade hasselsnoken kommer att få en ekodukt, eller som Sara Norling och Therese Nordgren kallar den: en snokodukt. I höjd med slussporten kommer en faunapassage byggas med vegetation där ormarna kan ringla över i lugn och ro. Den räknas kosta 30 miljoner kronor och kan enligt projektledarna bli en turistattraktion. Passagen ska dessutom kompletteras med tunnlar. Under 2023 ska ormarna lokaliseras och flyttas tillfälligt under tiden som tunnlar och bro ska byggas. Några mängder av den fridlysta ormen finns dock inte, bekräftar projektledarna. Till NT har kommunens ekolog tidigare sagt att man räknar med att hitta omkring fem vuxna djur.

Det större arbetet i närtid handlar dock om att flytta alla vattenledningar, något som måste vara klart innan Trafikverket påbörjar vägbygget. Fyra områden berörs totalt varav två norr om Göta kanal. Arbetet planeras dra i gång i höst. 

Ett nytt verksamhetsområde med nya tomer nordväst om akvedukten kommer att påbörjas 2025.

En fråga som lämnas obesvarad är om trafikflödet efter 2028 riskerar att medföra “proppar” längs andra sträckor på E22. Exempelvis trafikeringen genom Norrköping i höjd med Navestad. Den frågan har inte Söderköpings kommun några närmare svar på. 

Det infrastrukturministern syftade på var att transportvägar till land, sjö och luft är oerhört viktigt för att Sveriges och vår regions företag ska utvecklas. Företagen skapar tillväxt och inte minst svensk industri går framåt – då behöver kapaciteten i hela transportsystemet öka, menade ministern.

Ostlänken är inte viktig bara ur nationell transportsynpunkt, utan också för den regionala pendlingen och därmed för den här växande arbetsmarknadsregionen. Det poängterade Eneroth, som inte tror på att lyfta ur resterande sträckor på den nya stambanan till Göteborg och Malmö, Köpenhamn, ur nationell plan. Det kommer bara försena projektet, menade han. 

– Som snål smålänning har jag svårt att acceptera de kostnadsökningar som sker. Här behöver jag era inspel för att snabba på och effektivisera processerna, sa Eneroth. 

Handelskammarens vd Simon Helmér tryckte på de viktigaste infrastrukturprojekten för vår region:

Corren, Norrköpings Tidningar och Sveriges Radio P4 var på plats och rapporterade kring besöket.

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren och Tomas Enroth (S), infrastrukturminister.
Maria Björk Hummelgren, Simon Helmér, Tomas Eneroth och Charlotta Elliot.
Den tidigare socialdemokratiske statsministern Göran Persson tittade också förbi.
I mitten: Kristina Edlund (S), kommunalråd Linköping.
Daniel och Henrik från Siemens Energy i Finspång diskuterar Händelöleden med Eneroth.
Corren och Norrköpings Tidningar var på plats
Liksom Sveriges Radio P4

Under måndagen var Östsvenska Handelskammaren inbjudna att lämna synpunkter på den nationella plan som gäller framtidens transporter till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).  

Handelskammarens vd Simon Helmér lyfte bland annat vikten av Ostlänken genom hela regionen, generellt eftersatt vägunderhåll och Gotlands infrastruktur kopplat till hamnar och flyg. Men även kompetensförsörjning till infrastrukturbranschen, Händelöleden och behovet av satsningar på vägar i mindre kommuner och orter såsom Söderköping, Skärblacka och Kisa. 

– Prioriteringar måste ske i tydligare samverkan med näringslivet, betonade Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren och fortsätter:

– Vi tolkade infrastrukturminister Thomas Eneroths sammanfattning att regeringen avser fullfölja satsningen på Ostlänken i kommande nationell plan för att produktionen kan komma igång på allvar. Vidare uppfattade vi att projekt inte kommer att plockas bort för att utreda annan finansiering då detta skulle innebära ytterligare osäkerhet, samt ge upphov till ytterligare förseningar och fördyrningar av projektet.  

I slutet av februari kommer Handelskammaren lämna in ett skriftligt remissvar. Håll utkik på hemsidan för att ta del av synpunkterna.