Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
Se sändningen från Trafikverket här: Extern länk till Trafikverket.
Själva spadtaget såg ut så här:
Foto: Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Nu har regeringen hållit presskonferens, för att presentera Infrastrukturpropositionen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Den ekonomiska ramen utökas med 200 miljarder kronor till 1171 miljarder för perioden 2026 till 2037. Utöver detta tillförs ytterligare 59 miljarder kronor, vilket kom som en överraskning. Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) berättade att detta är medel som härrör från Trafikverkets förvaltningsanslag, som nu omfördelas. Medel från trängselavgifter och dylikt är inte medräknat, det brukar röra sig om cirka 100 miljarder till.
Regeringen menar därmed att den ekonomiska ramen för svensk infrastruktur ökar med hela 27 procent jämfört med nu gällande plan. En historiskt stor satsning, som det heter. Och underhåll ska fortsätta prioriteras.
Fördelningen (1171+ 59 miljarderna) är i korthet:
– 236 miljarder vidmakthållande av järnväg
– 364 miljarder vidmakthållande av väg
– 631 miljarder i nyinvesteringar
Så här, meddetsamma efteråt, vill jag dela några korta reflektioner om innehållet, som kommer påverka landets transportinfrastruktur. Sverige måste kunna hantera både underhåll och investeringar. Dessutom krävs nödvändig omställning till högaktuella beredskaps- och klimatkrav. För detta krävs en långsiktig plan och vision, ett systemtänk som presskonferensen inte lyfte fram.
Det är positivt att regeringen:
Trafikverket har uppskattat det eftersatta underhållet till 127 miljarder kronor. På vägsidan menar regeringen att man med denna proposition tar i kapp hela underhållsskulden. På järnvägssidan säger man att avsatt belopp är maxat och matchat med vad Trafikverket förmår att genomföra. Det handlar om 12 miljarder kronor av dryga 95. Nog hade vi en förhoppning om effektivare modeller för både organisering och maskinpark vid järnvägsunderhåll, jämte samverkan med näringslivet för att minimera driftstörningar i produktion. Kanske kommer djupare läsning och kommande dialog inge mer hopp, låt oss hoppas det. Det är tydligt att väg fortsatt prioriteras högre än järnväg.
Regeringen uttalar vid presskonferensen att transporterna ska fungera dygnet runt, året om, för både person och godstrafik. Som exempel på hur transportsystemet ska bidra till att uppnå klimatmålen, nämndes bara längre och tyngre fordon (BK4). Om vinsten att flytta över gods från väg till järnväg och sjö hördes inget. Flyg nämndes inte heller, även om det sades att alla fyra transportslagen behövs för att främja jobb och tillväxt i hela landet.
Nu kommer branschen läsa och tycka till om den 77 sidor långa propositionen med titeln
”Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera”, som formellt överlämnades till riksdagen idag för beslut inom kort. Därefter ska Trafikverket ta fram förslag till Ny nationell plan och regionerna sina länsplaner. Vi har en viktig period av opinionsarbete framför oss!
Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur och projektledare ESIC
Näringslivet, fem kommuner och tre regioner är alla vinnare när Ostlänken äntligen börjar byggas. Östsvenska Handelskammaren och ESIC har varit, och är, en del i samarbetet mellan det offentliga och företagen i detta. Samverkan och en enad front tror vi är en bidragande orsak till att Ostlänken nu blir verklighet.
Den regionala nyttan är i fokus. Förstärkt kapacitet innebär arbetsmarknadsförstoring och förbättrad kompetensförsörjning, oavsett vilket håll som du pendlar åt. Dessutom frigörs kapacitet på befintliga banor så att mer gods kan flyttas över på järnväg. Bra för företagen och bra för miljön. Infrastruktur är en av näringslivets viktigaste frågor. Alla transportslag behövs, och med Ostlänken får vår region en förstärkning som gynnar fortsatt intermodalitet och hållbara transporter. Det kommer tillföra både regional och nationell nytta och förbättrar näringslivets konkurrenskraft. Inte undra på att vi ser fram mot spadtaget.
Se inslaget i SVT Nyheter här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/byggstart-for-ostlanken-narmar-sig-handelskammaren-kanns-fantastiskt
Lyssna på intervjun med Charlotta i P4 här: https://sverigesradio.se/avsnitt/2455331#9899
Charlotta Elliot, talesperson Infrastruktur och projektledare för East Sweden Infra Cluster
I början av veckan träffades Handelskammarens skeppningsnätverk för fjärde gången i år. På agendan var ett studiebesök hos en av regionens logistiska kärnor – Norrköpings hamn. Dagen inleddes med en dragning av Magnus Grimhed, hamnens marknads- och försäljningschef. I sin presentation berättade Magnus om hamnens roll som knytpunkt för import och export, och att man ser positivt på kommande infrastruktursatsningar i närområdet och regionen.
Efter presentationen följde en bussresa in på hamnområdet, där terminalchef Mikael Malzoff agerade reseledare. Första sevärdhet var det väldiga containerfartyget MSC Maria Pia, vars gods lossades för fullt. Här fick sällskapet kliva av bussen för att ta bilder och ställa frågor till Mikael, som bland annat förklarade att en av Norrköpings hamns främsta styrkor är dess flexibilitet.
Susanne Mannerstam, marknadsansvarig på Norrköpings Hamn, och medlem i Skeppningsnätverket beskriver hamnens funktion:
– Det är ju inte bara Norrköpings hamn, utan hela regionens hamn. Vi är en stor nod för regionens export och import. Hamnen är en viktig samhällsfunktion och över 90 procent av de varor som kommer till Sverige kommer via våra hamnar. Alla som jobbar här känner ett stort ansvar.
Likt Magnus Grimhed ser Susanne mycket positivt på de infrastrukturella förändringarna som gör att hamnen flyttar längre bort från Norrköping stad.
– Att hamnen flyttar längre bort är inte en utmaning utan en fördel. Det har inneburit stora satsningar på infrastrukturen som ger oss möjlighet till ökad kapacitet och effektivare logistik för våra kunder. Stadsborna slipper dessutom störas av hamnens verksamhet. Alla vinner på det! säger hon.
Senare under bussresan fick sällskapet se lossning av ved, noggrann hantering av papper samt virke redo att skeppas till USA och Egypten. Dagens sista stopp gjordes vid en av hamnens nya expansionsytor – något som var extra intressant för nätverksdeltagaren Johan Carlgren, Senior Trade & Transport Manager på Billerud:
– Som kund till hamnen vill vi växa tillsammans med dem, så det var riktigt spännande att se de nya ytorna. Att komma hit ger alltid nya idéer och insikter.
Även Carl Bäckström var nöjd med besöket, och framhäver Norrköpings hamn som ett lysande exempel på regionens starka logistiska förutsättningar. Hamnen har stor kapacitet som måste utnyttjas av regionens företag, menar han.
När besöket skulle summeras sa Emma Meijer, en av tre representanter från Handelskammaren, att hamnen är en häftig verksamhet att få uppleva på plats:
– Det är kul att vara där det händer på riktigt! Spännande att det är så stora volymer som går in och ut. Det tänker man inte på varje dag. Det var också intressant att höra om utmaningar och möjligheter för regionens hamn.
Studiebesök som detta är en av anledningarna till att Skeppningsnätverket är attraktivt att delta i, förklarar Emma:
– Förutom studiebesök träffas nätverket ett par gånger per år för att diskutera aktuella frågor. Nätverket är till för alla som arbetar med internationell handel och varje möte är ett perfekt tillfälle för att dela erfarenheter med andra deltagare.
Om du vill gå med Skeppningsnätverket, eller helt enkelt veta mer, kan du hitta mer info här på hemsidan eller kontakta Emma Meijer eller Anneli Forsman.
Om Norrköpings hamn
Norrköpings Hamn AB är helägt av Norrköpings kommun genom moderbolaget Norrköping Rådhus AB. På företaget är cirka 160 personer årsanställda. Med ett arrendeområde på 1 030 000 kvm, och en hamnplan på 50 hektar, tar hamnen emot cirka 1000 fartyg och fyra miljoner ton gods per år. Hamnens geografiska läge gör den populär för aktörer som vill nå länder inom Östersjöområdet. Då anslutningar finns till E4, E22, flera riksvägar samt Södra stambanan använder också många inhemska företag Norrköpings hamn för export ut i världen. Fler anslutningslösningar är dessutom under utveckling.
Källa: Norrköpings hamn