Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Samtidigt präglas omvärlden av geopolitisk osäkerhet, ökade handelshinder och en växande regelbörda. Under detta seminarium diskuterade representanter från näringsliv, politik och myndigheter hur Sverige kan stärka sin konkurrenskraft och skapa bättre förutsättningar för företag att växa internationellt.
Seminariet modererades av Simon Helmér och samlade bland andra Annika Winsth, chefekonom på Nordea, Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium och Lars Lundin, affärtområdeschef på Holmen.
Flera deltagare betonade exportens avgörande betydelse för svensk ekonomi. Annika Winsth lyfte att exportföretagen stod för en stor del av Sveriges tillväxt under det senaste året och pekade samtidigt på vikten av att Sverige är mer närvarande i Bryssel.
Även Karin Karlsbro, Europaparlamentariker (L), betonade betydelsen av ett aktivt svenskt engagemang i EU:
– Handel är mer än bara volym, handel är värderingar.
Konkurrenskraft byggs genom samarbete och långsiktighet
Trots olika perspektiv var panelen överens om att Sverige har starka konkurrensfördelar att bygga vidare på. Anders Ahnlid lyfte vikten av förutsägbara spelregler, fungerande konkurrens på EU inre marknad och att ta tillvara de möjligheter som klimatomställningen skapar för svenskt näringsliv.
Från företagspanelen betonades behovet av långsiktiga och teknikneutrala spelregler. Anna Westerberg, vd på Volvo Bussar, lyfte vikten av att se till hela livscykeln vid offentliga upphandlingar. Luisa Orre, Chief Business Development Officer på Stegra, framhöll att Sverige behöver fortsätta tro på klimatomställningen och samtidigt ta vara på sina konkurrensfördelar.
Lars Lundin pekade på betydelsen av tillgång till fiber, vatten, energi och effektivare tillståndsprocesser för att stärka industrins konkurrenskraft. Han lyfte också vikten av att värna ett hållbart brukande av den svenska skogen och en önskan om mer ändamålsenliga regelverk.
Export stärker hela Sveriges konkurrenskraft
Seminariet visade att det finns bred samsyn kring flera av de viktigaste frågorna för svensk export. Förutsägbara villkor, internationell handel, innovation och samarbete lyftes fram som avgörande faktorer för att stärka företagens möjligheter att konkurrera globalt.
För oss på Östsvenska Handelskammaren är frihandel och internationell konkurrenskraft en självklar del av vårt uppdrag. Genom att arbeta för öppna marknader och goda villkor för företag bidrar vi till att stärka den östsvenska regionens näringsliv och Sveriges långsiktiga tillväxt.
Du kan se seminariet i efterhand här: Dags att växla upp – hur stärker vi Sveriges export?
Medverkande:
Annika Winsth, chefekonom, Nordea
Anders Ahnlid, generaldirektör, Kommerskollegium
Karin Karlsbro (L), Europaparlamentariker, vice ordförande i utskottet för internationell handel (INTA) och chefsförhandlare för EU:s handel med stål
Anna Westerberg, vd, Volvo Bussar
Luisa Orre, Chief Business Development Officer, Stegra
Lars Lundin, affärsområdeschef Kartong och Papper, Holmen
Moderator: Simon Helmér, vd, Östsvenska Handelskammaren
Sverige befinner sig i ett förändrat säkerhetspolitiskt landskap med upprustning av både militärt och civilt försvar. Under detta seminarium betonades att omvärldsläget inte bara innebär risker, utan också krav på omställning. Upprustningen av totalförsvaret beskrivs som en strategisk möjlighet för svensk industri och innovation.
Johan Berggren, statssekreterare hos ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, lyfte att Sverige står inför ökade försvarssatsningar kopplade till både Nato-medlemskapet och det försämrade omvärldsläget. Han betonade att totalförsvaret omfattar både militär och civil kapacitet.
Samtidigt beskriver Jessica Öberg, vd för Combitech, hur säkerhetsfrågorna i allt högre grad genomsyrar näringslivet. Hon lyfter också vikten av att gå från insikt till genomförande, bland annat genom mer innovationsupphandling där näringslivet tidigt involveras i lösningar.
Innovation som en del av totalförsvaret
Flera av deltagarna återkom till behovet av att koppla samman innovation, teknik och beredskap på ett mer strukturerat sätt. Elina Jonsson, strategisk rådgivare inom totalförsvar och säkerhetspolitik, lyfte vikten av att inte enbart fokusera på lagerhållning, utan även på hur logistikkedjor fungerar i praktiken.
Samtalet visade också på behovet av tydliga prioriteringar från nationell nivå. Peter Neuberg från Coromatic group framhöll vikten av att skapa förutsägbarhet för näringslivet i frågor som rör beredskap och infrastruktur.
Från insikt till handling i en ny verklighet
En gemensam slutsats i diskussionen var att Sverige har goda förutsättningar att agera i det nya omvärldsläget, men att det kräver snabbare omställning och bättre samverkan mellan aktörer.
Jessica Öberg betonade vikten av att teknikutveckling måste möta hotbilden, där även motståndskraft handlar om att använda avancerad teknik på ett effektivt sätt.
Se seminariet i efterhand här: Från kris till kraft – hur kan Sverige bli vinnare i en osäker värld?
Medverkande:
Elina Jonsson, Strategisk rådgivare inom totalförsvar, innovation och säkerhetspolitik
Martin Wänblom, vd, GKN Aerospace
Peter Sigenstam, chef Drift och energisystem, E.ON
Jessica Öberg, vd, Combitech
John Wernvik, Chief External Relations & Sustainability Officer, EcoDataCenter
Johan Berggren, statssekreterare hos Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, Försvarsdepartementet, M
Peter Neuberg, vd, Coromatic group
Moderatorer:
Fanny Haeggblom, Regionchef Jämtland Härjedalen, Handelskammaren Mittsverige
Ghaith Al-Tameemi, Näringspolitisk strateg, Mellansvenska Handelskammaren
Mercosurländerna består av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Avtalet är ett av de mest omfattande som EU har ingått, avser omkring 700 miljoner invånare och syftar till att förbättra marknadstillgången för varor, tjänster och att skapa mer förutsägbara handelsvillkor.
Mercosuravtalet har dock ännu inte nått ett slutgiltigt godkännande. EU:s ministerråd undertecknade avtalet i januari 2026, men kort därefter beslutade Europaparlamentet att begära en prövning i EU‑domstolen. EU-kommissionen meddelade senare att i väntan på prövningen kommer avtalet att börja tillämpas provisoriskt från 1 maj 2026.
För företag betyder den provisoriska tillämpningen bland annat att de flesta tullar sänks eller tas bort från 1 maj, att tullprocedurerna förenklas och handelshindren minskar. Avtalet förväntas också ge svenska och europeiska företag bättre förutsättningar att etablera sig och leverera tjänster i Mercosurländerna samt ge möjlighet till både bilateralt och internationellt samarbete inom en rad områden.
Läs mer hos kommerskollegium om viktiga delar i avtalet och vad tillämpningen innebär för företag:
➡️ Handelsavtalet mellan EU och Mercosur
Se statistik, information, avtalstexter och en översikt av EU-Mercosuravtalet på EU-kommissionens webbplats:
➡️ EU trade relations with Mercosur
➡️ EU-Mercosur
Se vad som gäller vid export till länder utanför EU med hjälp av verktyget Access2Markets:
➡️ Access2Markets – My Trade Assistant
I intervjun pekar Maria B Hummelgren på att många företag i dag är bättre rustade än tidigare, efter år präglade av pandemi, kriget i Ukraina och andra störningar i omvärlden. Samtidigt är läget bekymmersamt. Om olje- och gaspriserna stiger kan det slå direkt mot transporter, energikostnader och konsumenternas köpkraft.
Att oron är påtaglig syns också i Handelskammarens egna mätningar. Där uppger medlemsföretagen att global oro och osäkerhet nu är det största hindret för tillväxt, före kompetensförsörjning som tidigare låg högst. I EFN-artikeln intervjuas också Emma Meijer, projektledare för internationell handel, som beskriver hur företagen ser på omvärldsläget.
EFN Ekonomikanalen drivs av en oberoende redaktion och ägs av Handelsbanken.
Till årets första träff med skeppningsnätverket var Jens Jadenius, National Head of Trade & Pricing på Kuehne+Nagel Sverige, och Johan Wullt, kommunikationschef på EU-kommissionens representationskontor i Sverige, inbjudna som talare.
Jens inledde med att ge en översikt av globala logistikstörningar under de senaste 15 åren, men fastslog snabbt att majoriteten – närmare bestämt fyra av fem större globala kriser – har inträffat efter 2020. Bland dessa återfinns pandemin, cyberattacker, blockeringen av Suezkanalen, kriget i Ukraina, konflikten i Röda havet och USA:s hot om och införande av tullar.
– Vi befinner oss i en permanentad tid av kriser, konstaterade Jens.
Han pekade på att cirka 80 procent av de europeiska företagen förutspår att geopolitiska händelser även framöver kommer att påverka deras verksamheter. Detta i kombination med ökade transportkostnader och fortsatta svängningar i utbud och efterfrågan skapar ett nytt landskap.
– Företag planerar i dag i betydligt större utsträckning för nästa potentiella kris eller flaskhals. Det är en stor skillnad jämfört med för tio år sedan, då förutsättningarna såg helt annorlunda ut, fortsatte Jens.
Hur bör företag anpassa sig och möta de nya förutsättningarna?
– Genom diversifiering och nearshoring för att minska beroendet av enskilda marknader. Därtill behöver man gå från ett ”justintime”- till ett ”justincase”-tänkande samt investera i så kallade visibility tools, exempelvis AIbaserade lösningar, sammanfattade han.
Råd inför 2026
Inför 2026 skickade Jens några konkreta råd:
– Hitta rätt balans mellan speditör eller rederipartner, pris och samarbete. Arbeta effektivt tillsammans för att nå lösningar som gynnar båda parter. Det kan handla om gemensam investeringsvilja eller att tydliggöra vilka produkter som är strategiskt viktiga och hur de ska hanteras.
Han betonade också vikten av att inte låsa all framgång till en enskild marknad:
– De geopolitiska spänningarna och osäkerheten kommer sannolikt att bestå, så bygg inte strategin enbart kring exempelvis USA. Och håll ett öga på Suezkanalen – kommer vi att se en successiv öppning framöver?
EU:s perspektiv på handel och säkerhet
Under träffen medverkade även Johan Wullt från EU-kommissionens representation i Sverige. Han inledde med att beskriva det komplexa omvärldsläget och EU:s roll i detta.
– Vi står inför stora utmaningar i en orolig omvärld där omvälvande händelser sker dagligen. Frihandeln och den regelbaserade världsordningen är under press, samtidigt som EU möter både externa hot och interna utmaningar, förklarade Johan.
Vad står högst på EU:s agenda?
Konkurrenskraft och säkerhetspolitik är två tydliga prioriteringar för EU inför 2026.
– EU är och ska fortsätta vara en stark kraft för internationell handel. Vi arbetar vidare med den gemensamma handelspolitiken och den inre marknaden. Samarbetet inom unionen är vår styrka, och under 2026 ligger fokus på att stärka vår konkurrenskraft i en snabbt föränderlig värld, sade Johan.
Han lyfte flera konkreta exempel på pågående arbete, bland annat regelförenkling, stärkt inre marknad genom den så kallade ”roadmapen”, gemensamma regler för mindre företag för att underlätta etablering och verksamhet på den inre marknaden, ökad inhemsk produktion av kritiska varor, stöd till batteritillverkning samt ökade satsningar på forskning och utveckling. Parallellt fortsätter arbetet med att slutföra förhandlingar om nya frihandelsavtal.
– Säkerhetspolitiken är dessutom en central pusselbit. EU fokuserar på att stärka EU-ländernas försvarsförmåga genom bland annat gemensam forskning och utveckling, regelförenkling för att underlätta gemensam upphandling av försvarsutrustning framförallt från europeiska företag, lån och stöd till medlemsländerna för att öka sina försvarsbudgetar. Och inte minst: att fortsätta stötta Ukraina, tillade Johan.
Avslutningsvis säger vi på Handelskammaren stort tack till Jens och Johan för medverkan och värdefulla insikter.
Är du intresserad av kontaktuppgifter eller nyfiken på att delta i skeppningsnätverket – hör av dig till Emma eller Anneli!
Uppdatering: Från och med den 1 maj 2026 tillämpas den del av Mercosuravtalet som rör tullsänkningar och andra handelslättnader provisoriskt i handeln mellan EU och Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.
Enligt Kommerskollegium godkände Europeiska rådet avtalet den 9 januari 2026, efter en politisk överenskommelse 2024. Frihandelsdelen innebär att tullar stegvis sänks eller tas bort. Mercosur väntas fasa ut dagens höga tullar på bilar och bildelar, maskiner och IT-varor. Avtalet ska också öka transparensen och underlätta för företag att etablera sig och delta i offentlig upphandling.
– Äntligen grönt ljus från EU för Mercosuravtalet vilket är världens största frihandelsområde! I en fortsatt orolig omvärld är detta ett viktigt steg i rätt frihandelsriktning, med andra ord en bra start på nya året för företagen och vårt exportberoende land, säger Emma Meijer, projektledare Internationell handel, Östsvenska Handelskammaren.
Nästa steg är ratificering i både EU och Mercosur. Benjamin Dousa säger till SVT att lägre tullar och mindre byråkrati kan göra det lättare även för mindre bolag att exportera till Brasilien.
Så kan östsvenska företag påverkas
För företag i regionen som exporterar pekar Kommerskollegium på två tydliga effekter. Dels kan avtalet ge stabilare villkor: “risken för oväntade tullhöjningar undanröjs” för varor som omfattas, vilket i sin tur skapar “förutsägbarhet och transparens” för europeiska företag som vill handla med Mercosur.
Dels kan det bli smidigare i praktiken. Kommerskollegium beskriver att “krångliga handelsprocedurer är ett känt problem” i handeln med Mercosur, och att avtalet innehåller förbättringar, bland annat möjligheten att få gods klarerat utanför normal arbetstid och att företag kan få gods klarerat i sina lokaler.
Vill du förstå vad avtalet kan betyda för din export, dina inköp eller din leverantörskedja? Kontakta våra experter och rådgivare Anneli Forsman eller Emma Meijer för vägledning om tullar, ursprungsregler och marknadsinträde.
Kommerskollegium har nyligen utsetts till beredskapsmyndighet med sektorsansvar för utrikeshandel. Vad innebär det här uppdraget?
Kim Larsson, biträdande enhetschef på Kommerskollegium berättar:
– Det innebär att vi ska leda arbetet med att samordna åtgärder i sektorn inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Syftet med den nya sektorn är att skapa förmåga att upprätthålla och säkerställa import och export av varor och tjänster som är nödvändiga för landets försörjning under såväl fredstida krissituationer som under höjd beredskap och ytterst krig. Att bygga förmåga är en kontinuerlig och långsiktig uppgift, där vi som ny sektor sedan i somras är i uppstartsfasen.
Samarbete är starkt kopplat till beredskap och utrikeshandel. Därför frågade vi hur Kommerskollegium ska arbeta tillsammans med Tullverket.
– Tullverket är den enda beredskapsmyndigheten som ingår i vår sektor. Således kommer vi arbeta väldigt nära för att bygga förmåga och motståndskraft. Vi är glada att vi redan sedan tidigare har haft ett gott och naturligt samarbete med Tullverket och vi ser fram emot att fördjupa det samarbetet ytterligare.
För företag blir beredskap ofta konkret genom leveranskedjor, rutiner och handelsprocedurer. Vi bad därför Kim Larsson beskriva vad Kommerskollegiums sektorsansvar betyder för (öst)svenska företag i vardagen.
– Vi som sektor vet att det är företagen som bedriver utrikeshandel, inte länder. Därför spelar svenska företag en avgörande roll för Sveriges totalförsvar och försörjning. Som ny sektor hoppas vi att företagen känner att de kan vända sig till oss för att diskutera frågor som berör utrikesandel, beredskap, handelsprocedurer och leveranskedjor.
Avslutningsvis bad vi om tre konkreta råd till företagen i regionen – att börja med redan nu:
- Se över era verksamheter och se om det finns några sårbarheter, till exempel i era leveranskedjor.
- Fundera på vad ni kan göra för att åtgärda de sårbarheter ni har identifierat.
- Ta kontakt med oss på Kommerskollegium om ni har några frågor.
Kontakta Kommerskollegium:
Mail: beredskap@kommerskollegium.se
Växel: (öppen 08-17): 08-690 48 00
Läs mer: Kommerskollegium får beredskapsansvar
Prisbelönte tullexperten Kristan Sördell-Halse besökte Handelskammaren