Enligt Kommerskollegium godkände Europeiska rådet avtalet den 9 januari 2026, efter en politisk överenskommelse 2024. Frihandelsdelen innebär att tullar stegvis sänks eller tas bort. Mercosur väntas fasa ut dagens höga tullar på bilar och bildelar, maskiner och IT-varor. Avtalet ska också öka transparensen och underlätta för företag att etablera sig och delta i offentlig upphandling.

– Äntligen grönt ljus från EU för Mercosuravtalet vilket är världens största frihandelsområde! I en fortsatt orolig omvärld är detta ett viktigt steg i rätt frihandelsriktning, med andra ord en bra start på nya året för företagen och vårt exportberoende land, säger Emma Meijer, projektledare Internationell handel, Östsvenska Handelskammaren.

Nästa steg är ratificering i både EU och Mercosur. Benjamin Dousa säger till SVT att lägre tullar och mindre byråkrati kan göra det lättare även för mindre bolag att exportera till Brasilien.

Så kan östsvenska företag påverkas

För företag i regionen som exporterar pekar Kommerskollegium på två tydliga effekter. Dels kan avtalet ge stabilare villkor: “risken för oväntade tullhöjningar undanröjs” för varor som omfattas, vilket i sin tur skapar “förutsägbarhet och transparens” för europeiska företag som vill handla med Mercosur.

Dels kan det bli smidigare i praktiken. Kommerskollegium beskriver att “krångliga handelsprocedurer är ett känt problem” i handeln med Mercosur, och att avtalet innehåller förbättringar, bland annat möjligheten att få gods klarerat utanför normal arbetstid och att företag kan få gods klarerat i sina lokaler.

Vill du förstå vad avtalet kan betyda för din export, dina inköp eller din leverantörskedja? Kontakta våra experter och rådgivare Anneli Forsman eller Emma Meijer för vägledning om tullar, ursprungsregler och marknadsinträde.

Kommerskollegium har nyligen utsetts till beredskapsmyndighet med sektorsansvar för utrikeshandel. Vad innebär det här uppdraget?

Kim Larsson, biträdande enhetschef på Kommerskollegium berättar:

– Det innebär att vi ska leda arbetet med att samordna åtgärder i sektorn inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Syftet med den nya sektorn är att skapa förmåga att upprätthålla och säkerställa import och export av varor och tjänster som är nödvändiga för landets försörjning under såväl fredstida krissituationer som under höjd beredskap och ytterst krig. Att bygga förmåga är en kontinuerlig och långsiktig uppgift, där vi som ny sektor sedan i somras är i uppstartsfasen.

Samarbete är starkt kopplat till beredskap och utrikeshandel. Därför frågade vi hur Kommerskollegium ska arbeta tillsammans med Tullverket.

– Tullverket är den enda beredskapsmyndigheten som ingår i vår sektor. Således kommer vi arbeta väldigt nära för att bygga förmåga och motståndskraft. Vi är glada att vi redan sedan tidigare har haft ett gott och naturligt samarbete med Tullverket och vi ser fram emot att fördjupa det samarbetet ytterligare.

För företag blir beredskap ofta konkret genom leveranskedjor, rutiner och handelsprocedurer. Vi bad därför Kim Larsson beskriva vad Kommerskollegiums sektorsansvar betyder för (öst)svenska företag i vardagen.

– Vi som sektor vet att det är företagen som bedriver utrikeshandel, inte länder. Därför spelar svenska företag en avgörande roll för Sveriges totalförsvar och försörjning. Som ny sektor hoppas vi att företagen känner att de kan vända sig till oss för att diskutera frågor som berör utrikesandel, beredskap, handelsprocedurer och leveranskedjor.

Avslutningsvis bad vi om tre konkreta råd till företagen i regionen – att börja med redan nu:

1.  Se över era verksamheter och se om det finns några sårbarheter, till exempel i era leveranskedjor.
2. Fundera på vad ni kan göra för att åtgärda de sårbarheter ni har identifierat.
3. Ta kontakt med oss på Kommerskollegium om ni har några frågor.

Förra veckan ägde utbildningen Effektiv tullhantering rum på Handelskammaren. Deltagarna fick grundlig utbildning i allt från tullprocessens principer till övningar och goda exempel på kostnadsbesparande tullhantering. Kursledare var tullexperten Kristian Sördell-Halse som driver företaget Simplicus.

Att tullar seglat upp bland dagens mest aktuella ämnen inom såväl näringslivet som världspolitiken kan knappast ha undgått någon. De så kallade Trump-tullarna var omsusade redan en god tid innan mötet mellan den amerikanske presidenten och Urusal von der Leyen i somras. Utbildaren Kristian Sördell-Halse har verkligen märkt av förändringarna och följer nyfiket utvecklingen. I våras uppmärksammades han för sitt stora engagemang, då han vann ECUS pris för årets tullprestation, och i onsdags höll han en heldagskurs för Handelskammarens medlemmar.

– Intresset för tullfrågor har ökat enormt. Det är ju bra för mig! säger Kristian med ett skratt.

Att intresset är stort även i den östsvenska regionen märks också tydligt; onsdagens utbildning engagerade deltagare från flera håll i regionen – från Vagnhärad i norr till Rimforsa i söder. Bland de representerade företagen var hälften baserade i Sörmland och hälften i Östergötland. Utbildningen fokuserade på grunderna i hur man på lägger upp sin tullhantering. Enligt kursledare Kristian är tullhantering något som inte går att göra perfekt. Däremot kan man vinna mycket på att vara väl förberedd.

Prisbelönte tullexperten Kristan Sördell-Halse besökte Handelskammaren

Som kanske väntat har tullexperten på sistone fått många frågor om just Trumps protektionistiska tullar. Han menar dock att det sällan finns raka svar på dessa frågor eftersom tullsatserna varierar kraftigt. Taxan beror inte bara på typen av vara utan även var den kan sägas komma ifrån. Idag är det desto viktigare, förklarar Kristian, att känna till ursprungsland på de varor man vill exportera över Atlanten.

– Man måste undersöka vad som gäller innan man gör affärer. En vanlig fråga just nu är vad som gör en vara till svensk. Det är en del att sätta sig in i men det är väl att ha en grundläggande kunskap för att undvika att gå ner i de värsta fallgroparna, säger tullexperten.

Expertens tre tips till dig som arbetar med tullfrågor: 

1. Undersök vad som gäller innan affär.
2. Ta hjälp av duktiga kollegor – eller hör av dig till en Handelskammaren
3. Låt dig inte avskräckas. Var inte rädd för att göra affärer!

För dig som är intresserad av andra utbildningar inom internationell handel kan Handelskammaren rekommendera Orgalim och NL – standardavtal för leveranser inom industri, som äger rum den 25 november. Du kan även följa denna länk för att se våra samtliga 

Den 27 juni möttes Ursula von der Leyen och Donald Trump i Skottland för att göra upp om de länge omtalade tullarna. Västsvenska Handelskammarens tullexpert Peter Hellman menar att svenskt och europeiskt näringsliv fortsatt bör ha is i magen.

– Man ska ha helt klart för sig att avtalet är ett ramverk – en avsiktsförklaring. EU:s sammanfattning säger att avtalet inte är legalt bindande men att man kommit överens om ett tak på 15 procent. Det har tidigare funnits hot om att taket skulle landa på 30 procent, så på så sätt är det hälften så illa som det kunde ha varit.

Peter berättar att han också tror att de tidigare införda tullarna, det vill säga 50 procent på stål, aluminium och koppar samt 25 procent på bilar och bildelar, kommer stå kvar där de är. Inom ramen för det nya avtalet har EU också åtagit sig att köpa energiprodukter till ett värde motsvarande 750 miljarder amerikanska dollar, och även givit ett löfte om investeringsvilja i militärutrustning för motsvarande 600 miljarder dollar.

Vill du veta mer? Passa på att gå EUDR-kurs med Peter Hellman hos oss i höst

För svenska och andra EU-företag innebär det nya ramverket en något bättre förutsägbarhet:

– Det är så bra det kan bli med Trumps administration. Trump verkar ha missat att det är den amerikanska importören som betalar tullen. Det här kommer i slutändan landa på den amerikanska konsumenten, förklarar Peter.

– [Tullarna] kan innebära att svenska företag blir mindre intressanta. Samtidigt sätter USA samma procent på alla EU-länder och på flera andra länder i världen. Både Schweiz och Brasilien har hotats med ännu högre tullar.

Att tullarna kommer hjälpa Trump att uppfylla sitt mål – att övertyga företag att flytta sina verksamheter till USA – är Peter tveksam till.

– Det tar lång tid att etablera företag i USA på det sätt som Trump vill. Det är osäkert vad som kommer hända efter att han är borta. Risken är att företag kommer hålla i sina i resurser. Samtidigt har man har sagt både från europeiskt och amerikanskt håll att man vill ha dörrarna öppna. EU vill också skydda sina marknader.

Vill du veta mer? Kurs i höst om effektiv tullhantering

Enligt Peter är nu en bra tid för företaga att se över sina marknader; att ställa sig frågor som ”Ska vi vara så expanderade mot USA?” och ”Vilka alternativ finns?”. Som exempel nämner han att EU just nu förhandlar med snabbt växande ekonomier i Sydostasien såsom Thailand, Indien och Indonesien:

– Det kan vara värdefullt att undersöka andra marknader för att sprida ut sina risker. Lyft blicken! Svenska företag är välrenommerade i Asien. Man tycker att man kan lita på svenska företag, tycker om svenska produkter och svensk design. Vi har bättre rykte än till exempel Storbritannien, Italien eller Frankrike.

Tre USA-tips från Peter Hellman:

1. Analysera hur utsatt ditt företag är på marknaden. Hur stor handel har ni med USA?
   
2. Ta kontakt med er motpart. Håll kontakt med importören och se till att ni är på ”speaking terms”.
   
3. Ha is i magen och skapa en strategi. Det kommer nya bud hela tiden; förbered ett worst case scenario. Gör en åtgärdsplan utifrån olika perspektiv. Vad blir det för konsekvenser om ert företag drabbas av 30 eller 50 procents tullar? Då slipper ni bli överraskade.

I en global handelsmiljö präglad av snabba och oförutsägbara tullförändringar blir det allt viktigare för företag att ha tydliga affärsavtal. I den nya vägledningen Using the Incoterms® 2020 Rules to Manage Tariff Risk in International Trade visar ICC hur reglerna kan användas för att fördela ansvar och kostnader mellan köpare och säljare.

Reglerna påverkar inte tullsatser eller tullprocedurer i sig, men ger struktur åt vem som betalar vad – något som minskar risken för missförstånd och underlättar vid tvister eller förändrade tullvillkor.
Enligt vägledningen är DDP (Delivered Duty Paid) den enda regeln där säljaren står för tullkostnaden. För övriga regler ligger ansvaret hos köparen.

Guiden går att läsa i sin helhet som PDF här.

Debattartikel publicerad i Corren och Södermanlands Nyheter

Få institutioner har sådan lång historia som Handelskammaren. Redan på 1500-talet visar dokumentation om de första kamrarnas uppkomst som ett samlat försvar för handelsskepp mot pirater på Medelhavet. I dag ser verksamheten för Handelskamrarna annorlunda ut, men syftet består – att verka för frihandel och goda förbindelser över gränserna.

Efter världskrigens slut hade den globala spelplanen för ekonomi och säkerhet förändrats i grunden. USA:s position stärktes, med Förenta staternas och Europas goda minne. Samtidigt grundmurades överenskommelsen om samarbete och gemensamma värderingar baserade på demokrati och marknadsekonomi, som förutsättning för att världen skulle röra sig i rätt riktning. Den överenskommelsen tycks dessvärre nu slängd överbord.

Sedan president Trump återinstallerats i Vita huset, har lite rörande handels- och säkerhetsrelationer varit sig likt. Djupt rotade grundprinciper har ryckts upp och pålitliga band mellan länder försvagats. Snabbt uppsatta handelshinder, oförutsägbar politik och hårda ord skapar inte bara kraftiga svängningar på börs- och valutamarknaden. Det skadar också långsiktiga förtroenden, som tar tid att bygga upp igen.

Med USA som EU:s största handelspartner – över 20 procent av den totala varu- och tjänsteexporten går till USA – är situationen allt annat än önskvärd. Höjda tullar och prisökningseffekter kommer att skada svensk och europeisk tillväxt. Sverige som handelsorienterat land står dock förhållandevis väl rustat för att möta utmaningarna. Statsfinanserna är goda och som litet land är det ekonomiskt och säkerhetsmässigt tryggt att vara en del av EU respektive Nato.

Sett till den östsvenska regionen så stärks vår motståndskraft i det mångfacetterade näringslivet med en stark industri och export av bland annat motorfordon, trä, metall- och jordbruksprodukter. Exporten till USA härifrån ligger på under tio procent medan Norden står för mer än det dubbla och tillsammans med övriga EU nära 70 procent. Det ger en solid handelsgrund att stå på.

Svenska företag bör på intet sätt räkna bort den amerikanska marknaden, men näringslivet och ekonomin mår bäst av förutsägbarhet och stabilitet. Handelskammaren uppmanar därför svenska och europeiska beslutsfattare att stärka EU:s inhemska konkurrenskraft. Frihandel inom EU:s gränser har varit framgångsrikt men bör stärkas ytterligare genom minskade regelverk och ökad rörlighet. EU:s inställning bör vara att fortsätta förhandla med den amerikanska administrationen samt öka takten för frihandelsavtal med andra länder. Engagemanget inom unionen har inte varit viktigare än nu – låt oss därför öka takten.

Frihandel och goda relationer bygger fred, tillväxt och välstånd. Det har kamrar över hela världen verkat för i 500 år och det kommer vi fortsätta med.

Simon Helmér, vd

Emma Meijer, projektledare Internationell handel