Handelskammarens skeppningsnätverk samlades under förra veckan för att fördjupa sina kunskaper inom infrastruktur. Dagen inleddes med en presentation av Charlotta Elliot, projektledare ESIC, Östsvenska Handelskammaren, som belyste infrastrukturens betydelse regionalt, nationellt och internationellt. Efteråt följde ett studiebesök på Linköping City Airport för att få en närmare inblick i flygplatsens verksamhet och dess betydelse för näringslivet i regionen.

Emma Meijer tillsammans med Anneli Forsman från Handelskammaren är ansvariga för nätverket och berättar mer om dagens aktiviteter:

– Temat för dagen har varit infrastruktur och kombinationen av Charlottas dragning och studiebesöket på flygplatsen tror vi ger en bra helhetsbild på vad vår region har ett erbjuda ur ett affärsperspektiv, säger Emma.

Camilla Lejon, vd på Linköping City Airport, tog emot nätverket och berättade om flygplatsens senaste satsningar och vad den betyder för företagen i regionen:

– Det som är vår största nyhet är att vi nu har trafik till Helsingfors. Det är inte så ofta det blir nya linjer så det är vi jätteglada för. Det betyder att man på ett snabbt och smidigt sätt kan besöka kunder, underleverantörer och fabriker runt om i världen. Du kommer var som helst i världen med en mellanlandning i Schiphol utan att behöva åka till Stockholm eller Landvetter.

Lejon betonade också flygplatsens nära samarbete med näringslivet i regionen.

–  Vi vet att vi har en oerhört lojal resenärsgrupp ifrån de regionala företagen och de är väldigt engagerade i flygplatsen och verksamheten så vi jobbar väldigt nära näringslivet. Det tycker jag är viktigt för vi ska erbjuda det som man eftersöker och inte sitta här och hitta på saker på egen hand.

Marie-Louise Rask, inköpare och avtalsansvarig på Swed Handling AB samt deltagare i skeppningsnätverket, delade med sig av sina intryck av besöket i slutet av dagen:

– Jag tycker det har varit en jätteintressant och jättebra dag. Jag visste inte att det är väldigt mycket affärsresenärer som flyger ifrån Linköping. Tänk att man kan åka till så många platser i världen härifrån via Schiphol! Det hade jag inte riktigt hade koll på. En stor eloge till Camilla Lejon som tog emot oss i nätverket idag.

Om Linköping City Airport

Linköping City Airport är ett dotterbolag till Linköpings Stadshus AB och ägs av Linköpings Kommun. På Linköping City Airport arbetar drygt femtio personer med att underhålla och vidareutveckla flygplatsen samt serva de 145 000 passagerare som reser årligen. Terminalbyggnaden omfattar 2 500 kvm med två gater som kan ta ca 250 personer. Landningsbanan är 2133 meter lång, 45 meter bred. Idag erbjuder flygplatsen upp till 3 dagliga avgångar till Amsterdam. Linköping City Airport är utsedd till beredskapsflygplats vilket innebär att man med en timmes förvarning kan öppna upp dygnet runt för att ta emot nyttotrafik såsom ambulansflyg.

Källa: https://www.linkopingcityairport.se/

>> LÄS MER OM SKEPPNINGSNÄTVERKET HÄR

Det framgår tydligt i Sveriges nya utrikeshandelsstrategi, vilken Johan Forssell talade om när han besökte Östsvenska Handelskammarens årsmöte på LINK Business Center och mötte en fullsatt sal av engagerade medlemmar.

Sammanfattningsvis har strategin tre övergripande mål, konkluderade statsrådet.

• Sveriges konkurrenskraft ska stärkas och förutsättningar för handel, investeringar och innovation förbättras
• Svenska företag ska öka sin export och närvaro på internationella marknader
• Sveriges ställning som prioriterad partner för grön och digital omställning globalt ska stärkas

Häri vilar också synen på svenskt bistånd, vilket användas med tanke på ovanstående.

– Jag har inte träffat ett enda lands ledare som bara vill ha mer bistånd. Däremot vill man se ökad handel och tillväxt och det ska förstås svenska företag kunna dra nytta av, menade Forssell.

Årsmötet blev avslutningen på en heldag för bistånds- och utrikeshandelsministern i vår region. På vägen från huvudstaden blev det ett stopp i Finspång och Siemens Energy, och sedan ett på Saab – förstås två centrala bolag för en minister med ansvar för svenska exportförutsättningar att ha koll på. Statsrådets leende från cockpit går inte att ta miste på!

Läs mer: Så hjälper vi våra medlemmar med internationella affärer

Att sedan fullfölja besöket med att tala vid Handelskammarens årsmöte och ett 80-tal medlemsbolag, blev den ultimata avrundningen. Internationell handel och näringslivets villkor är hjärtat i Handelskammarens verksamhet, vilket gör Johan Forssell till ”vår minister”. Det är svårt att underskatta värdet i att han träffar er, företagen som verkar här men skapar arbetstillfällen och mervärde i vår region och vidare ut i världen. Och därmed bidrar till bilden av Sverige.

I korta drag, vad innebär CBAM? 

– Man brukar prata om att det är EU:s klimattullar på import, men det är egentligen inte en tull eller skatt. Det är inte fel, men rent definitionsmässigt är det något annat än en tull/skatt. Jag ser det som två delar; ena delen är en form av importavgift och den andra delen består av en utsläppsrapportering, säger Anders och Hanna fyller i:

– Precis, det är ett nytt system som införs. En mekanism helt enkelt.  

Vilka produkter omfattas av CBAM? 

– I första fasen är det import av koldioxidintensiva produkter som stål och järn, aluminium, gödningsmedel, elektricitet, vätgas och cement. Men tanken är att fler sektorer ska omfattas längre fram, säger Hanna.  

Vad händer nu efter årsskiftet? 

– Ett viktigt datum är 31 januari när första rapporten ska in. Sedan tickar rapporteringen på kvartalsvis, säger Anders.  

– Rapporteringen nås via Tullverkets e-tjänster i ett system som EU-kommissionen har tagit fram, berättar Hanna och fortsätter:  

– Kommissionen har nu också publicerat defaultvärden för koldioxid som man kan använda i sin rapportering i de två första rapporterna, om man till exempel har pratat med sin leverantör men inte fått all information än. Nytt är också att man nu i CBAM-systemet kan logga in på hemsidan där själva rapporteringen ska ske. Det vet jag att många undrat över innan årsskiftet, varför man inte kunnat se något på just rapporteringssidan förrän nu.  

Vilken är den vanligaste frågan ni får gällande CBAM? 

– Hur gör man den här koldioxidkalkyleringen? Och hur verifierar man att kalkyleringen som leverantören har kommit in med? Beroende på vilket material det handlar om, görs kalkyleringen på lite olika sätt. I genomförandeförordningens bilagor finns mer information om just hur man räknar ut utsläppen, berättar Hanna.   

– En annan vanlig fråga är hur får vi som företagare får in dessa uppgifter som krävs för rapporteringen. Då är svaret att vända sig till leverantörerna i första hand och annars använda sig av schablonvärdena vi nämnde tidigare inledningsvis, säger Anders.  

Vilka är era medskick och tips till företagen?  

– Ja, det finns ju jättemånga medskick! Men att ha koll på klassificering är A och O då CBAM grundas på detta, säger Hanna och får medhåll från Anders, som tagit fram ett exempel på detta som handlar om en campingstol tillverkad i aluminium: 

– Spontant tänker man nog att detta är en vara som omfattas av CBAM då den är tillverkad i aluminium, men vid efterforskningar hittar vi detta exempel klassificerat efter användningsområde istället, i detta fall som möbel. Där fanns undantag vilket innebär att campingstolen inte omfattades av CBAM-regelverket. På samma sätt kan det finnas exempel på varor som uppenbart inte är en CBAM-vara men som klassificeras på ett sätt som gör att den omfattas. Det är lurigt, men se över klassificeringen så att importen av varorna till EU blir rätt.  

– Därtill är det viktigt att ha koll på ursprung då vissa länder är undantagna CBAM, Norge exempelvis som är en av Sveriges viktigaste handelspartner. Men det är viktigt att skilja på varans verkliga ursprung och inte bara från var varan senast transporterades ifrån, fyller Hanna i.  

– Ytterligare ett tips är att inkludera fler kollegor i CBAM-arbetet för att kunna hantera frågorna på bästa sätt då det inte är en renodlad tullfråga och därmed inte helt enkelt att ro det i hamn själv. Finns det möjlighet så sätt ihop ett team med kompetens från olika avdelningar såsom kollegor med ansvar inom inköp, tull och skatt samt hållbarhet. Det är ett gemensamt arbete. Ta gärna fram en rutin och bestäm vem som gör vad, fortsätter Anders.   

– Till sist, det viktiga är att rapporteringen blir av. De två första rapporterna kommer det gå att ändra i under en period om det skulle behövas.  

Under onsdagen hade Handelskammarens Skeppningsnätverket sin sista träff för året och det blev intressanta och tankeväckande föreläsningar och diskussioner kring hur vår jord mår och vad som händer i världen. Nätverket hade besök av Michael Koch, chef på enheten för internationell handelsutveckling på Kommerskollegium.

– Det har varit roligt och givande att träffa Skeppningsnätverket och höra om företagens utmaningar i vardagen. Handelskammarens medlemmar möter ju verkligheten och vi fick möjlighet att diskutera kring utmaningar som de ställs inför med nya krav som dyker upp, säger Michael Koch kort efter nätverksdagens slut.

Michael Koch pratade om sanktioner men framför allt om förändrade handelsmönster med Ryssland och Rysslands grannländer.

– Vi ser ju att företagen i EU kraftigt minskat av handeln med Ryssland efter landets invasion av Ukraina. De nya utmaningarna är att vi ser ökad handel med länder runt om Ryssland och vi vill informera företag om att vara vaksamma då det finns risk att indirekt handla med Ryssland. Det är inte alltid lätt att göra rätt, men man behöver i dag ha bättre koll på vem som äger företaget man handlar med. Det är en konsekvens av att vi lever i en osäkrare värld, säger Michael Koch.

Nätverket fick dessutom en spännande dragning av Östsvenska Handelskammarens ordförande Johan Palsgård som har en bred erfarenhet av arbete inom internationell handel bland annat inom UD. Johan pratade om det läge vi är i idag men även handelns historia, jordens befolkningsutveckling de kommande åren och vår miljö. Att allting hänger ihop och vi har många spännande utmaningar att ta tag i.

Skeppningsnätverket riktar sig till dig som arbetar med import, export och skeppning. Om du är intresserad och vill veta mer nätverket och vårt arbete med internationell handel, tveka inte att kontakta någon av våra medarbetare för att få mer information och ansluta dig till oss.

Vill du veta mer om vad som gäller kring handel med Ryssland och Ukraina? Här hittar du samlad information.

Vad fick man lära sig under de timmarna med dig?

– Om du bara har kontroll över dina flöden och vad du ska göra med en vara när du importerar eller exporterar den så ger tullagstiftningen massor av möjligheter till att spara kostnader för tullavgifter och administration.

Vilka är de viktigaste punkterna att tänka på för företag?

– Rätt varukod, rätt tullvärde, rätt ursprung på varan och vad du ska göra med varan efter export eller import. Kan du det slipper du (eller din vd) slicka kuvert på en anstalt för ekonomiska brottslingar om några år och framför allt kan du spara mycket pengar åt din arbetsgivare.

Finns det några vanliga misstag?

– Att tullhanteringen är splittrad på många affärsområden och ingen har ett helhetsgrepp. Och att ”vi sköter det som vi alltid har gjort”.

Är det några stora förändringar inom tullområdet som kommer framöver?

– Den 1 oktober infördes CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) som innebär en ökad administrativ börda för företag som importerar exemplelvis järn- och stålprodukter. Successivt införs också förändringar inom EU inom kort som medför att du som exportör/importör måste lämna allt fler uppgifter allt tidigare i leveranskedjan till myndigheterna.

Kursen riktade sig till säljare, inköpare, ekonomer och operativ personal inom import, export, logistik eller inköp. Har du frågor eller är intresserad av att gå en liknande utbildning framöver? Kontakta Emma Meijer eller Anneli Forsman.

De kostnader som företag kan ansöka om att få ersatta är exempelvis konsult- och rådgivningstjänster till exempel avseende nya handelsregler, produktgodkännande eller etableringskrav men även direkta kostnader för godkännande och märkning av produkter. Under vissa förutsättningar kan även mässkostnader omfattas. Kostnaderna ska ha uppstått under perioden 2020–2023 på grund av Brexit.

I Sverige hanteras ansökningarna av Svenska ESF-rådet. Under detta digitala informationsmöte går representanter för ESF-rådet som hanterar Brexitjusteringsreserven (BAR) igenom:

• Kort om Brexitjusteringsreserven
• Aktuella utlysningens innehåll och vilka kostnader företag kan få ersatta?
• Hur går ansökningsprocessen till?

Vill du veta mer?

Allt du behöver veta finns på Svenska ESF-rådets hemsida och där finns även möjlighet att delta på kostnadsfria informationsträffar.

Länkar:

Om brexitjusteringsreserven – Svenska ESF-rådet
Kalender – Svenska ESF-rådet

Vilka avdelningar från Holmen Paper deltog i utbildningen?
– Vi som deltog i utbildningen arbetar på avdelningarna Customer Care Nordic & International Sales och Logistics Planning. Vi sitter i centrala Norrköping på Holmen Papers huvudkontor och tillhör försäljning och marknad, säger Antonia Westlund, Customer Care Manager Nordic & International Sales på Holmen Paper.

Customer Care arbetar med Holmen Papers operativa innesäljarbete och hanterar den dagliga kontakten med våra kunder och agenter inom Norden, Baltikum och länderna utanför Europa. Logistics Planning planerar, koordinerar och administrerar transporter från våra svenska produktionsenheter till våra kunder runtom i världen.

Varför ville ni genomföra en företagsanpassad utbildning? Vad var viktigt för er?

– Den främsta anledningen till att vi ville genomföra en företagsanpassad utbildning var möjligheten att kunna sitta tillsammans och dela samt diskutera erfarenheter mellan våra funktioner samt att få en mer punktinriktad utbildning med tips och råd kopplade till vårt dagliga arbete och vår verksamhet. För oss var det också av stor vikt att ha utbildningen på plats för att få i gång bra diskussioner.

På vilket sätt kommer utbildningen att hjälpa er framöver?

– Framförallt har vi fördjupat och breddat vår kunskap inom våra avdelningar. Genomgången av leveransvillkor gav oss också nya och viktiga uppdateringar till vårt dagliga arbete.

Antonia Westlunds kollegor instämmer:

– Utbildningen gav en helhetssyn kring hur viktigt det är att man vet vad man har för leveransvillkor och vad de faktiskt innebär, berättar Linda Toresand Andersson, Customer Care.

– En bra och intressant utbildning , och även fast man hört många saker tidigare så kommer nya uppdateringar och man lär sig något nytt eller förstår på ett annat sätt.
Och Peter gick igenom Incoterms väldigt bra och lätt förståeligt, säger Cathrin Alexandersson, Logistic Planning.

Vad är det viktigaste ni tar med er från utbildningen? Eller kanske tips till andra som funderar på en företagsanpassad utbildning?

– Vikten av att verkligen veta vad ett leveransvillkor innebär. Risker och ansvar, vem som är ansvarig kring det hela och vad olyckor/fel faktiskt kan innebära och hur viktigt det är att göra rätt från början, säger Linda Toresand Andersson.

– Har fått större förståelse för uppbyggnaden av en remburs, och vad man ska titta efter vid granskning, säger Susanne Ling, Customer Care.

– Tips till andra som funderar på att en företagsanpassad utbildning skulle jag säga är bland annat att diskutera vilka behov man som avdelning/organisation har när det kommer till vad man vill få ut av utbildningen. Att ha förberett något exempel att diskutera ser jag också värdefullt för att verkligen nyttja den företagsanpassade utbildningen till fullo, avslutar Antonia Westlund.

Antonia Westlund
Customer Care Manager Nordic & International Sales
Holmen Paper

Om Holmen:

Holmen odlar hus
Vi brukar skogen aktivt och hållbart, och använder råvaran på ett smart sätt. Virket förädlas till trävaror för hållbart byggande och av det som bli över tillverkar vi världsledande kartong och innovativa pappersprodukter. Av vattnet och vinden på våra marker producerar vi dessutom förnybar energi. När vi odlar hus, odlar vi samtidigt förändring.

Har du frågor om Handelskammarens företagsanpassade utbildningar? Läs mer här eller kontakta Emma Meijer, projektledare Internationell handel.

Att det går bra för exportföretagen är centralt för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft. Exportföretagen behöver i regel en längre framförhållning och verkar på en större och mer diversifierad spelplan. Därför är en undersökning av exportföretagens erfarenheter och prognoser lika intressant som relevant. Handelskammarens nya rapport ska ses som en temperaturmätning bland medlemsföretagen där syftet är att ge en enkel och tydlig överblick av situationen hos exportföretagen och hur de mår.

Våren 2023 befinner vi oss i svalare ekonomiska och osäkrare tider. Det är inte läge att tala om någon ekonomisk kris, men ”tuffare tider” drabbar företag olika hårt. Inflationen är hög världen över, centralbankerna höjer styrräntan, det pågår ett krig i Ukraina som ökar de handelspolitiska spänningarna och minskar tillväxtmöjligheterna. För att nämna några utmaningar som näringslivet står inför. Prognosmakare menar att året fortsatt bjuder på en negativ tillväxt men att en ljusning kan skönjas under nästa år. Så än så länge spås nedgången vara relativt kortvarig då inflationen tros ha nått sin topp och centralbankerna närmar sig slutet av sina åtstramningscykler för räntan.

Sammanfattningsvis visar resultaten att exportföretagen bedömer en svagare konjunktur framåt – i tider av en orolig omvärld och nedtonade utsikter för världsekonomin. Flertalet av företagen ser en nedgång i efterfrågan på sina produkter eller tjänster och ungefär hälften planerar att behålla exportförsäljningen oförändrad. Samtidigt speglar resultaten att en betydande andel, närmare 40 procent, av de responderande företagen väljer att satsa mer på befintliga marknader eller expandera på nya samt att ytterst få ska minska sin exportförsäljning. Positivt är också att ungefär 40 procent av exportföretagen vill anställa inom ett år samt att tron på den egna verksamheten och regionen i stort är stark.

Den optimistiska synen tar vi med oss när vi förhoppningsvis går ljusare tider tillmötes vartefter – regionalt som globalt.