SVT Nyheter Öst och SVT Nyheter Sörmland:

Östsvenska Handelskammaren om Trumps tullar: ”Ett steg i fel riktning”

I natt kom beskedet angående USA:s tullar, ett besked som kan komma slå hårt mot östgötska företagare.
Donald Trumps tullpaket, innebär tullar på alla länder – med 20 procent på varor från EU och den 9 april införs tullarna.
– Vi främjar ju frihandel så långt det bara är möjligt. Som innebär att handel inte hindras eller försvåras av tullar eller andra åtgärder, säger Rickard Widgren, kommunikationschef på Östsvenska Handelskammaren, efter nattens besked.

Se hela klippet här (extern länk till SVT.se)

TV-sändning (SVT Play)

Corren: Så slår USA-tullarna mot Linköpings företag

Handelskammarens vd Simon Helmér intervjuades av Corren under torsdagen. Under onsdagen presenterade USA:s president Donald Trump nya tullar. Vissa företag har redan flaggat för att flytta produktion till USA. Men i Linköping finns det företag som förutsett det som nu sker. Läs mer i Corren (extern länk).

Sveriges Radio P4 Östergötland

Vi deltog i en fyra minuter lång direktsänd intervju med frågor om hur Donald Trumps besked påverkar de östgötska företagen. Hela sändningen finna att lyssna på här från ca kl 15.11 (extern länk).

Läs mer:

USA, tullar och handelspolitik – det här gäller. Här har vi sammanställt ett antal användbara länkar så att du enkelt kan följa utvecklingen.

CBAM 2026: Nya regler och krav för importörer 

Från och med den 1 januari 2026 träder EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM i full kraft. Nya krav kommer då att ställas på importörer av koldioxidintensiva varor, såsom järn, stål, aluminium, cement, gödningsmedel, vätgas och elektricitet, vilket innebär både administrativa och ekonomiska utmaningar för företagen. Företag som inte uppfyller de nya kraven riskerar allvarliga konsekvenser, såsom sanktioner och begränsande möjligheter att delta i internationell handel. 

CBAM syftar till att motverka så kallat koldioxidläckage, där företag flyttar produktion till länder med lägre klimatkrav för att undvika kostnader. Genom att jämna ut koldioxidkostnader mellan importerade och EU-producerade varor stärks konkurrensneutraliteten på den inre marknaden samtidigt som globala utsläpp minskar. 

Hur och när införs CBAM? 

Införandet av CBAM sker gradvis. Under övergångsperioden 2023-2025 måste importörer rapportera koldioxidutsläppen för de varor de importerar, men utan att behöva betala för dessa utsläpp. Från och med den 1 januari 2026, när CBAM går in i sin definitiva fas, blir kraven skärpta. Importörer måste då köpa CBAM-certifikat som motsvarar produktionen av de importerade varorna.

Från 1 januari 2026 omfattas de som på årsbasis importerar 50 ton eller mer av varor som omfattas av CBAM; aktörer som ligger under 50 ton per kalenderår omfattas inte av CBAM-skyldigheterna.

För att få importera dessa varor krävs dessutom att importörer som når över 50-tonsgränsen har status som godkänd CBAM-deklarant, en status som företaget ansöker om och som beviljas av Naturvårdsverket. Ansökan öppnar den 31 mars 2025 och görs via EU-kommissionens CBAM-register. Importörer som ansöker senast den 31 mars 2026 kan fortsätta importera CBAM-varor provisoriskt under tiden ansökan handläggs, under förutsättning att ansökan skickats in innan importen passerar 50 ton. 

>> Länk till EU-kommissionens CBAM register

CBAM är en av de största klimatpolitiska förändringarna för internationell handel och kommer få långtgående konsekvenser för företag i Sverige och övriga EU-länder. När CBAM 2026, blir definitivt ställs nya krav som påverkar allt från leverantörssamarbeten till kostnadsplanering. Hur kan företag säkerställa att de är redo för denna omställning? 

För att möta CBAM:s krav rekommenderas företag att: 

• Ansöka om CBAM deklarantstatus i god tid 
• Samarbeta med leverantörer för att säkerställa korrekt rapportering och undvika onödigt höga avgifter 
• Etablera rutiner för insamling och rapportering av data 
• Förbered för ökade kostnader och integrera dessa i ekonomiska strategier 
• Håll utkik efter lagändringar 

Vad händer framöver? 

 CBAM kommer med största sannolikhet att omfatta fler sektioner i framtiden, vilket understryker EU:s långsiktiga strategi för att minska globala koldioxidutsläpp. För företagen innebär CBAM inte bara ökade kostnader och administrativa krav, utan även en chans att stärka sin position inom hållbarhet och klimatanpassning. De företag som proaktivt anpassar sig till de nya kraven och implementerar effektiva system har möjlighet att skapa konkurrensfördelar på sikt.

Europeiska kommissionen har nu antagit förenklingar av CBAM inom ramen för det så kallade Omnibus-paketet. Förändringen är att den tidigare gränsen på 150 euro per sändning ersatts av ett nytt tröskelvärde på 50 ton CBAM varor per år, där importörer under denna nivå undantas från CBAM åtagandena. Syftet är att minska den administrativa bördan för mindre aktörer, samtidigt som över 99 procent av de utsläpp som omfattas av CBAM fortfarande täcks av regelverket.

Lär dig mer om CBAM 

För företag som vill lära sig mer om CBAM arrangerar Handelskammaren löpande digitala utbildningar. Föreläsare är Handelskammarens expert Peter Hellman. 

För kommande datum, håll utkik i kalendern: Utbildningar internationell handel

Mer om CBAM och länkar 
Vill ni fördjupa er ytterligare i CBAM och vad det innebär när mekanismen fullt ut träder i kraft? Här nedan har vi samlat ett antal relevanta länkar för att hålla er uppdaterade. 

Naturvårdsverket – Status som godkänd CBAM – deklarant 

Naturvårdsverket – Hitta vägledning inom CBAM 

Europeiska Kommissionen – Förslaget kring minskad rapporteringsbörda 

Europeiska Kommissionen – Övergripande information om CBAM 

Tullverket – Frågor och svar angående CBAM 

Årsdebuten för Handelskammarens nätverk för internationell handel inleddes i vanlig ordning med en trevlig mingelfrukost – ett bra sätt att förbereda sig på informationstunga dragningar. Dagens första talare var Peter Engberg, Vice President and Head of Strategy and Portfolio på Saab, som deltog digitalt.

Peter, som även talade på 100-listans rapportsläpp i fjol och delade med sig av sina tankar kring spänningar mellan stormakter och ett flertal kritiska geopolitiska situationer. Bland annat gjorde han nedslag i platser Taiwan, Mellanöstern och Arktis. Störst fokus fick dock kriget i Ukraina, och ett par tänkbara scenarion på hur kriget skulle kunna sluta.

AI-professorn Fredrik Heintz: Viktigt att EU börjar satsa på teknisk utveckling

Efter Peters tunga men minst sagt nyttiga dragning följde en kort paus. Därefter fick de möta Fredrik Heintz, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet. Fredrik, som bland annat ingår i regeringens AI-kommission, är en av Sveriges främsta experter på artificiell intelligens och berättade för nätverket om tillitsfull AI:

– En förenklad definition av AI är att vi vill kunna förstå vad intelligens är tillräckligt väl för att kunna implementera motsvarande förmåga i maskiner.

I dag används AI för programmering och till lösa komplexa matteproblem men den finns också integrerad i vardagsteknik, såsom sökmotorer. Då gränsen för vad AI kan göra skjuts framåt hela tiden är det viktigt att vara medveten om riskerna, menade Fredrik. All artificiell intelligens är nämligen inte tillitsfull.

Enligt EU:s AI Act, som Fredrik Heintz själv bidrog med underlag till, ska ett tillitsfullt AI-system följa lagar och regler, bygga på robust teknik, samt förhålla sig till ett antal definierade etiska principer såsom att inte göra människor illa och vara transparent kring sina egenskaper och syften. Enligt Fredrik är det väsentligt för EU att börja satsa på teknisk utveckling, och att följa dessa riktlinjer, för att undvika ytterligare ekonomiska utmaningar.

Trots EU-lagstiftningen saknas fortfarande riktlinjer för hur AI ska hanteras i Sverige. För att nå ett fungerande svenskt regelverk så snart som möjligt, förklarade Fredrik, krävs tydligare politisk styrning med framtiden i beaktning. Efter en kort redogörelse för hur Sverige och svenska företag strategiskt kan närma sig AI avslutade han föreläsningen med ett tydligt meddelande till beslutsfattare:

– Man ska ta beslut utifrån morgondagens teknik – inte den teknik som finns idag.

Emma Meijer, projektledare Internationell Handel hos Handelskammaren, var nöjd med årets första träff.

– Dagens ämnen var båda viktiga och tankeväckande. Både säkerhetsläget i vår omvärld och AI påverkar ju oss alla. Jag tar med mig flera insikter från förmiddagen och ser redan nu fram emot nästa träff med nätverket i mars.

Nästa träff för Skeppningsnätverket äger rum den 18 mars på Kammarforum i Norrköping. Då kommer Handelskammarens expert inom internationell handel, Peter Hellman, och bemöter Skeppningsnätverkets frågor och funderingar.

Nätverket för internationell handel riktar sig till dig som arbetar inom import, export och skeppning. Om du vill veta mer är du varmt välkommen att kontakta Emma Meijer eller Anneli Forsman.

Skeppningsnätverkets sista träff för året ägde rum i början av veckan på Kammarforum. Efter en mingelfrukost i solljus inleddes seminariet med en kort sammanfattning av årets tidigare träffar. Dagens första talare var Lisa McGuirk, CBAM Desk Officer på Naturvårdsverket, som förklarade de krav som gäller import av CBAM-varor samt en uppdatering om vad som kommer framöver gällande förordningen, med fokus på 2026, vilket nätverksdeltagarna ställde ett flertal frågor kring. 

Därefter togs ordet av Mikael Anzén, ambassadör för hållbart företagande och innovation på Utrikesdepartementet. Redan i föreläsningens inledning bekräftade Mikael att UD och Regeringen är beredda på att utmaningar kan vara att vänta när Donald Trump åter blir president i USA – en av Sveriges största och viktigaste handelspartners utanför EU: 

– Visserligen har vi haft en tidigare mandatperiod med Trump, och därmed har vi viss bekantskap. Skulle han däremot höja tullarna med flera procent så kommer det få konsekvenser. 

Det är dock inte bara Sverige som står inför utmaningar, förklarade Mikael. Förutom ökad konkurrens mellan stormakter och ökad protektionism har Europa också tappat konkurrenskraft sedan 90-talet. Enligt ambassadören kan mängden regleringar från EU vara en anledning till detta. Det väsentliga för Sverige och svenska företag, förklarade han, blir därför att vara alerta och engagerade i att påverka EU:s bestämmelser: 

– Sverige är ett av världens mest innovativa länder och har många av de redskap som behövs för att vi ska stå starka genom det osäkra världsläget. Den gröna omställningen äger rum just nu, och det är något som svenska företag kan göra något av. Vi ska också kunna föra dialog kring regler och bestämmelser som vi inte tycker fungerar. 

Förmiddagen avslutades av Malin Forsgren från 2050 som gav ett utförligt föredrag om den komplicerade relationen mellan internationell handel och miljömässig hållbarhet. Därtill berättade hon bland annat om miljöhotet, hur hållbarhetsutvecklingen ser ut i Sverige och Europa och vad företag kan göra för att minska sin miljöpåverkan i samband med transport på ett kostnadseffektivt sätt. En givande och minst sagt intressant avslutning på året med Skeppningsnätverket.

Nätverket för internationell handel och skeppning vänder sig till dig som involverad i import, export och skeppning. Preliminära datum för 2025 års träffar finns redan inbokade. Vill du veta mer om nätverket? Kontakta Anneli Forsman eller Emma Meijer.

Härom veckan fick Handelskammaren besök av advokaterna Matilda Claussén-Karlsson och Josefine Wir, från Advokatfirman Delphi, som höll i halvdagsutbildningen Internationella avtal.

Kursdeltagarna fick inblick i olika avtalstyper och standardavtal samt kunskaper om vad säljande respektive köpande part bör tänka på i relation till olika avtalsklausuler; inte minst för att undvika fallgropar. Vidare berättade Matilda och Josefine bland annat om hur affärsjuridiken präglas av det rådande säkerhetspolitiska läget och vad som i dagsläget gäller kring exportkontroll och sanktioner. Advokaterna sammanfattade dagen så här:

– Vi har pratat om avtal i en internationell kontext. Att ha genomtänkta och tydliga avtal som är anpassade för den särskilda affären är otroligt viktigt, inte minst eftersom det minskar risken att hamna i tvist med motparten. I en internationell kontext är det också särskilt viktigt att tänka på att reglera just var och hur en tvist ska lösas – om man mot förmodan skulle hamna i en sådan trots att man har ”gjort jobbet” ordentligt redan vid avtalsskrivningen.

En eftertraktad utbildning

Handelskammarens Emma Meijer, projektledare Internationell handel, konstaterade att Internationella avtal är en efterfrågad utbildning inom internationell handel:

– Juridiken är ett ämne som berör alla, oavsett bransch. Mycket kan gå fel, och därför är det viktigt att kunna arbeta förebyggande. Det är precis det den här utbildningen är till för.

Kommande utbildningar i internationell handel finns att se här. Vill du veta mer om dem eller våra företagsanpassade utbildningar är du välkommen att kontakta Emma Meijer.

I början av veckan träffades Handelskammarens skeppningsnätverk för fjärde gången i år. På agendan var ett studiebesök hos en av regionens logistiska kärnor – Norrköpings hamn. Dagen inleddes med en dragning av Magnus Grimhed, hamnens marknads- och försäljningschef. I sin presentation berättade Magnus om hamnens roll som knytpunkt för import och export, och att man ser positivt på kommande infrastruktursatsningar i närområdet och regionen.

Efter presentationen följde en bussresa in på hamnområdet, där terminalchef Mikael Malzoff agerade reseledare. Första sevärdhet var det väldiga containerfartyget MSC Maria Pia, vars gods lossades för fullt. Här fick sällskapet kliva av bussen för att ta bilder och ställa frågor till Mikael, som bland annat förklarade att en av Norrköpings hamns främsta styrkor är dess flexibilitet.

Susanne Mannerstam, marknadsansvarig på Norrköpings Hamn, och medlem i Skeppningsnätverket beskriver hamnens funktion:

– Det är ju inte bara Norrköpings hamn, utan hela regionens hamn. Vi är en stor nod för regionens export och import. Hamnen är en viktig samhällsfunktion och över 90 procent av de varor som kommer till Sverige kommer via våra hamnar. Alla som jobbar här känner ett stort ansvar.

Likt Magnus Grimhed ser Susanne mycket positivt på de infrastrukturella förändringarna som gör att hamnen flyttar längre bort från Norrköping stad.

– Att hamnen flyttar längre bort är inte en utmaning utan en fördel. Det har inneburit stora satsningar på infrastrukturen som ger oss möjlighet till ökad kapacitet och effektivare logistik för våra kunder. Stadsborna slipper dessutom störas av hamnens verksamhet. Alla vinner på det! säger hon.

”Ett lysande exempel på regionens starka logistiska förutsättningar”

Senare under bussresan fick sällskapet se lossning av ved, noggrann hantering av papper samt virke redo att skeppas till USA och Egypten. Dagens sista stopp gjordes vid en av hamnens nya expansionsytor – något som var extra intressant för nätverksdeltagaren Johan Carlgren, Senior Trade & Transport Manager på Billerud:

– Som kund till hamnen vill vi växa tillsammans med dem, så det var riktigt spännande att se de nya ytorna. Att komma hit ger alltid nya idéer och insikter.

Även Carl Bäckström var nöjd med besöket, och framhäver Norrköpings hamn som ett lysande exempel på regionens starka logistiska förutsättningar. Hamnen har stor kapacitet som måste utnyttjas av regionens företag, menar han.

När besöket skulle summeras sa Emma Meijer, en av tre representanter från Handelskammaren, att hamnen är en häftig verksamhet att få uppleva på plats:

– Det är kul att vara där det händer på riktigt! Spännande att det är så stora volymer som går in och ut. Det tänker man inte på varje dag. Det var också intressant att höra om utmaningar och möjligheter för regionens hamn.

Studiebesök som detta är en av anledningarna till att Skeppningsnätverket är attraktivt att delta i, förklarar Emma: 

– Förutom studiebesök träffas nätverket ett par gånger per år för att diskutera aktuella frågor. Nätverket är till för alla som arbetar med internationell handel och varje möte är ett perfekt tillfälle för att dela erfarenheter med andra deltagare.

Om du vill gå med Skeppningsnätverket, eller helt enkelt veta mer, kan du hitta mer info här på hemsidan eller kontakta Emma Meijer eller Anneli Forsman.

Om Norrköpings hamn

Norrköpings Hamn AB är helägt av Norrköpings kommun genom moderbolaget Norrköping Rådhus AB. På företaget är cirka 160 personer årsanställda. Med ett arrendeområde på 1 030 000 kvm, och en hamnplan på 50 hektar, tar hamnen emot cirka 1000 fartyg och fyra miljoner ton gods per år. Hamnens geografiska läge gör den populär för aktörer som vill nå länder inom Östersjöområdet. Då anslutningar finns till E4, E22, flera riksvägar samt Södra stambanan använder också många inhemska företag Norrköpings hamn för export ut i världen. Fler anslutningslösningar är dessutom under utveckling.

Källa: Norrköpings hamn

Innan sommaren genomförde Östsvenska Handelskammaren en omfattande konjunkturenkät där medlemsföretagen fick ge sin syn på den rådande ekonomiska situationen och dess påverkan på deras verksamheter. Särskilt fokus lades på exportföretagen i regionen, med frågor om framtidsutsikter, valutasituation och den politiska utvecklingen i Europa. Enkäten ger en bild av en exportmarknad som står och väger, där företag just nu visar en avvaktande inställning till framtiden.

Försiktighet hos bolagen

35 procent av de svarande medlemsföretagen exporterar varor eller tjänster till utländska marknader, där majoriteten har sina viktigaste affärer inom EU. Hälften av de svarande företagen planerar att bibehålla sin nuvarande exportförsäljning under det kommande halvåret. Den andra hälften avser att expandera inom sina befintliga marknader. Att det är en försvinnande liten andel av bolagen som vill utöka sin försäljning kan tyda på en försiktighet hos bolagen.

En annan faktor som påverkar företagens framtidsplaner är det osäkra omvärldsläget, där exempelvis kriget i Ukraina lyfts fram som en dubbelverkande faktor – negativ på grund av den politiska osäkerheten och ökade råvarupriser, men som kan skapa möjligheter vid återuppbyggnaden av Ukraina. Många av de svarande företagen anser också att Sveriges inträde i Nato kan bidra positivt till affärerna.

Även höga energipriser i Europa och västvärldens politiska utveckling förväntas påverka bolagens kommande affärer. Ett av de svarande bolagen lyfter också den förändrade Sverigebilden med mycket uppmärksamhet kring koranbränningar och desinformation om Sverige som en negativ påverkan på dess affärer. Det är tydligt att osäkerhetsfaktorn är betydande i bolagens exporterande verksamhet.

EU-valet kan påverka

En klar majoritet av de svarande bolagen (86 procent) bedömer inte att EU-valets utgång har betydelse för verksamheten. Av de svarande bolag som anser att utgången trots allt har betydelse för sin verksamhet anges snarare en oro för att Sverige ska följa den högerextrema trenden som finns i EU-politiken, en politik som bolaget menar gör marknaden osäker på grund av dess instabilitet. Frågan om utländsk arbetskraft är ett påverkansområde för bolagen, vilket kan komma att påverkas av utgången av EU-valet och dess efterföljande politik. Europeisk konkurrenskraft och hur den förhåller sig till marknader som Kina, Indien och USA påverkas av EU:s politiska inriktning, anger ett bolag i enkäten.

Positiv inställning till euron

Frågan om ett införande av euron som valuta i Sverige mottogs över lag positivt bland de svarande företagen. Många ser det som en möjlighet att minska valutarisken och öka stabiliteten i handel inom EU, vilket skulle kunna vara en fördel för svenska exportörer.

Handelskammarens skeppningsnätverk samlades under förra veckan för att fördjupa sina kunskaper inom infrastruktur. Dagen inleddes med en presentation av Charlotta Elliot, projektledare ESIC, Östsvenska Handelskammaren, som belyste infrastrukturens betydelse regionalt, nationellt och internationellt. Efteråt följde ett studiebesök på Linköping City Airport för att få en närmare inblick i flygplatsens verksamhet och dess betydelse för näringslivet i regionen.

Emma Meijer tillsammans med Anneli Forsman från Handelskammaren är ansvariga för nätverket och berättar mer om dagens aktiviteter:

– Temat för dagen har varit infrastruktur och kombinationen av Charlottas dragning och studiebesöket på flygplatsen tror vi ger en bra helhetsbild på vad vår region har ett erbjuda ur ett affärsperspektiv, säger Emma.

Camilla Lejon, vd på Linköping City Airport, tog emot nätverket och berättade om flygplatsens senaste satsningar och vad den betyder för företagen i regionen:

– Det som är vår största nyhet är att vi nu har trafik till Helsingfors. Det är inte så ofta det blir nya linjer så det är vi jätteglada för. Det betyder att man på ett snabbt och smidigt sätt kan besöka kunder, underleverantörer och fabriker runt om i världen. Du kommer var som helst i världen med en mellanlandning i Schiphol utan att behöva åka till Stockholm eller Landvetter.

Lejon betonade också flygplatsens nära samarbete med näringslivet i regionen.

–  Vi vet att vi har en oerhört lojal resenärsgrupp ifrån de regionala företagen och de är väldigt engagerade i flygplatsen och verksamheten så vi jobbar väldigt nära näringslivet. Det tycker jag är viktigt för vi ska erbjuda det som man eftersöker och inte sitta här och hitta på saker på egen hand.

Marie-Louise Rask, inköpare och avtalsansvarig på Swed Handling AB samt deltagare i skeppningsnätverket, delade med sig av sina intryck av besöket i slutet av dagen:

– Jag tycker det har varit en jätteintressant och jättebra dag. Jag visste inte att det är väldigt mycket affärsresenärer som flyger ifrån Linköping. Tänk att man kan åka till så många platser i världen härifrån via Schiphol! Det hade jag inte riktigt hade koll på. En stor eloge till Camilla Lejon som tog emot oss i nätverket idag.

Om Linköping City Airport

Linköping City Airport är ett dotterbolag till Linköpings Stadshus AB och ägs av Linköpings Kommun. På Linköping City Airport arbetar drygt femtio personer med att underhålla och vidareutveckla flygplatsen samt serva de 145 000 passagerare som reser årligen. Terminalbyggnaden omfattar 2 500 kvm med två gater som kan ta ca 250 personer. Landningsbanan är 2133 meter lång, 45 meter bred. Idag erbjuder flygplatsen upp till 3 dagliga avgångar till Amsterdam. Linköping City Airport är utsedd till beredskapsflygplats vilket innebär att man med en timmes förvarning kan öppna upp dygnet runt för att ta emot nyttotrafik såsom ambulansflyg.

Källa: https://www.linkopingcityairport.se/

>> LÄS MER OM SKEPPNINGSNÄTVERKET HÄR