I intervjun med Maria Björk Hummelgren förklarar Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium, att EU:s viktigaste ekonomiska frågor i dagsläget inte är de omtalade Trump-tullarna, utan snarare den så kallade Inre marknadsstrategi som man just nu förbereder.

– Det finns en mängd olika förslag som handlar om att i slutänden skapa BankID för hela Europa. Det skulle kunna rendera Swish för Europa också, förklarar Per.

Dessa är exempel på vad de 55 åtgärder som utgör strategin skulle kunna utmynna i, då målet är att göra den inre marknaden mer sammanhållen och effektiv. Detta ska möjliggöras genom att ta bort kvarvarande hinder, minska byråkratin, förbättra förutsättningarna för företag att växa och främja digitaliseringen. Strategin betonar också behovet att modernisera tjänstesektorn och stärka villkoren för små och medelstora företag, eftersom de står för en stor del av sysselsättningen och därmed är avgörande för EU:s ekonomi.

Inre marknadsstrategin är ett svar på de utmaningar som uppmärksammades i fjol i den så kallade Draghi-rapporten, som analyserade unionens konkurrenskraft och lade fram förslag till reformer. I rapporten varnade Mario Draghi, tidigare ordförande för Europeiska centralbanken, för att EU riskerar att halka efter globalt om inte produktivitet, investeringar och regelverk stärks och samordnas bättre. Den nya strategin innehåller de reformer som EU vill genomföra för att möjliggöra just det.

Samstämmighet, en utmaning

Att sedan få igenom strategin kan även vara en utmaning i sig, menar Per Altenberg. Han förklarar att medan medlemsländerna kan anse att strategin är gynnsam i sin helhet, kan det vara svårt att nå total samstämmighet. Om de olika medlemsländerna skulle sätta upp hinder för enskilda förslag som inte ligger i deras intresse riskerar strategin att undermineras.

Per är själv positiv till reformerna och poängterar att det europeiska näringslivets produktivitet är större idag än vad beräkningarna visade för 20 år sedan. Detta, förklarar han, är dock en sanning som sällan nämns i de politiska debatterna:

– Om man lyssnar på den politiska retoriken så är det tvärt om. Men i verkligheten och forskningen så vet vi att det är stora vinster, avslutar Per Altenberg.

För vidare läsning, se Utrikesdepartementets faktapromemoria angående Inre marknadsstrategin.

Den 27 juni möttes Ursula von der Leyen och Donald Trump i Skottland för att göra upp om de länge omtalade tullarna. Västsvenska Handelskammarens tullexpert Peter Hellman menar att svenskt och europeiskt näringsliv fortsatt bör ha is i magen.

– Man ska ha helt klart för sig att avtalet är ett ramverk – en avsiktsförklaring. EU:s sammanfattning säger att avtalet inte är legalt bindande men att man kommit överens om ett tak på 15 procent. Det har tidigare funnits hot om att taket skulle landa på 30 procent, så på så sätt är det hälften så illa som det kunde ha varit.

Peter berättar att han också tror att de tidigare införda tullarna, det vill säga 50 procent på stål, aluminium och koppar samt 25 procent på bilar och bildelar, kommer stå kvar där de är. Inom ramen för det nya avtalet har EU också åtagit sig att köpa energiprodukter till ett värde motsvarande 750 miljarder amerikanska dollar, och även givit ett löfte om investeringsvilja i militärutrustning för motsvarande 600 miljarder dollar.

Vill du veta mer? Passa på att gå EUDR-kurs med Peter Hellman hos oss i höst

För svenska och andra EU-företag innebär det nya ramverket en något bättre förutsägbarhet:

– Det är så bra det kan bli med Trumps administration. Trump verkar ha missat att det är den amerikanska importören som betalar tullen. Det här kommer i slutändan landa på den amerikanska konsumenten, förklarar Peter.

– [Tullarna] kan innebära att svenska företag blir mindre intressanta. Samtidigt sätter USA samma procent på alla EU-länder och på flera andra länder i världen. Både Schweiz och Brasilien har hotats med ännu högre tullar.

Att tullarna kommer hjälpa Trump att uppfylla sitt mål – att övertyga företag att flytta sina verksamheter till USA – är Peter tveksam till.

– Det tar lång tid att etablera företag i USA på det sätt som Trump vill. Det är osäkert vad som kommer hända efter att han är borta. Risken är att företag kommer hålla i sina i resurser. Samtidigt har man har sagt både från europeiskt och amerikanskt håll att man vill ha dörrarna öppna. EU vill också skydda sina marknader.

Vill du veta mer? Kurs i höst om effektiv tullhantering

Enligt Peter är nu en bra tid för företaga att se över sina marknader; att ställa sig frågor som ”Ska vi vara så expanderade mot USA?” och ”Vilka alternativ finns?”. Som exempel nämner han att EU just nu förhandlar med snabbt växande ekonomier i Sydostasien såsom Thailand, Indien och Indonesien:

– Det kan vara värdefullt att undersöka andra marknader för att sprida ut sina risker. Lyft blicken! Svenska företag är välrenommerade i Asien. Man tycker att man kan lita på svenska företag, tycker om svenska produkter och svensk design. Vi har bättre rykte än till exempel Storbritannien, Italien eller Frankrike.

Tre USA-tips från Peter Hellman:

  1. Analysera hur utsatt ditt företag är på marknaden. Hur stor handel har ni med USA?
  2. Ta kontakt med er motpart. Håll kontakt med importören och se till att ni är på ”speaking terms”.
  3. Ha is i magen och skapa en strategi. Det kommer nya bud hela tiden; förbered ett worst case scenario. Gör en åtgärdsplan utifrån olika perspektiv. Vad blir det för konsekvenser om ert företag drabbas av 30 eller 50 procents tullar? Då slipper ni bli överraskade.

I en global handelsmiljö präglad av snabba och oförutsägbara tullförändringar blir det allt viktigare för företag att ha tydliga affärsavtal. I den nya vägledningen Using the Incoterms® 2020 Rules to Manage Tariff Risk in International Trade visar ICC hur reglerna kan användas för att fördela ansvar och kostnader mellan köpare och säljare.

Reglerna påverkar inte tullsatser eller tullprocedurer i sig, men ger struktur åt vem som betalar vad – något som minskar risken för missförstånd och underlättar vid tvister eller förändrade tullvillkor.
Enligt vägledningen är DDP (Delivered Duty Paid) den enda regeln där säljaren står för tullkostnaden. För övriga regler ligger ansvaret hos köparen.

Guiden går att läsa i sin helhet som PDF här.

Debattartikel publicerad i Corren och Södermanlands Nyheter

Få institutioner har sådan lång historia som Handelskammaren. Redan på 1500-talet visar dokumentation om de första kamrarnas uppkomst som ett samlat försvar för handelsskepp mot pirater på Medelhavet. I dag ser verksamheten för Handelskamrarna annorlunda ut, men syftet består – att verka för frihandel och goda förbindelser över gränserna.

Efter världskrigens slut hade den globala spelplanen för ekonomi och säkerhet förändrats i grunden. USA:s position stärktes, med Förenta staternas och Europas goda minne. Samtidigt grundmurades överenskommelsen om samarbete och gemensamma värderingar baserade på demokrati och marknadsekonomi, som förutsättning för att världen skulle röra sig i rätt riktning. Den överenskommelsen tycks dessvärre nu slängd överbord.

Sedan president Trump återinstallerats i Vita huset, har lite rörande handels- och säkerhetsrelationer varit sig likt. Djupt rotade grundprinciper har ryckts upp och pålitliga band mellan länder försvagats. Snabbt uppsatta handelshinder, oförutsägbar politik och hårda ord skapar inte bara kraftiga svängningar på börs- och valutamarknaden. Det skadar också långsiktiga förtroenden, som tar tid att bygga upp igen.

Med USA som EU:s största handelspartner – över 20 procent av den totala varu- och tjänsteexporten går till USA – är situationen allt annat än önskvärd. Höjda tullar och prisökningseffekter kommer att skada svensk och europeisk tillväxt. Sverige som handelsorienterat land står dock förhållandevis väl rustat för att möta utmaningarna. Statsfinanserna är goda och som litet land är det ekonomiskt och säkerhetsmässigt tryggt att vara en del av EU respektive Nato.

Sett till den östsvenska regionen så stärks vår motståndskraft i det mångfacetterade näringslivet med en stark industri och export av bland annat motorfordon, trä, metall- och jordbruksprodukter. Exporten till USA härifrån ligger på under tio procent medan Norden står för mer än det dubbla och tillsammans med övriga EU nära 70 procent. Det ger en solid handelsgrund att stå på.

Svenska företag bör på intet sätt räkna bort den amerikanska marknaden, men näringslivet och ekonomin mår bäst av förutsägbarhet och stabilitet. Handelskammaren uppmanar därför svenska och europeiska beslutsfattare att stärka EU:s inhemska konkurrenskraft. Frihandel inom EU:s gränser har varit framgångsrikt men bör stärkas ytterligare genom minskade regelverk och ökad rörlighet. EU:s inställning bör vara att fortsätta förhandla med den amerikanska administrationen samt öka takten för frihandelsavtal med andra länder. Engagemanget inom unionen har inte varit viktigare än nu – låt oss därför öka takten.

Frihandel och goda relationer bygger fred, tillväxt och välstånd. Det har kamrar över hela världen verkat för i 500 år och det kommer vi fortsätta med.

Simon Helmér, vd

Emma Meijer, projektledare Internationell handel

Det är nya besked nästan varje dag från USA, och det påverkar svenska företag. Anders Ahnlid, generaldirektör för Kommerskollegium, följer utvecklingen och uppmanar till avvaktande inför nya satsningar.

– Det är inte läge att gå in i stora investeringar i USA just nu. Däremot öppnar EU upp för nya handelsvägar med andra länder på ett mer kraftfullt sätt än tidigare, vilket är väldigt bra, säger han.

Anders Ahnlid hann med att göra ett uppskattat anförande för hundratalet deltagare vid Handelskammarens årsmöte. Han pratade om hur Trump-administrationens svårbegripliga ekonomiska politik påverkar den fria handeln i omvärlden och hur EU bör svara på den.

Eftersom den transatlantiska länken är skadad menar Ahnlid att EU måste stå som motkraft till den oro som idag hämmar den ekonomiska tillväxten. Detta genom att exempelvis expandera och förbättra EU:s frihandelsavtal, skapa en stark handelskoalition och förbättra marknader för energi- och telekommunikationer. EU måste även fortsatt stötta Ukraina, inte minst genom sanktioner mot Ryssland utan även genom att främja import från Ukraina. Ukrainas integration med EU inom handel är en fråga som Kommerskollegium arbetar aktivt med.

Media uppmärksammade Ahnlids besök

Norrköping Tidningar var på plats och rapporterade från årsmötet: Det finns hopp – för både Europa och östgötska företag. Dessutom uppmärksammade både P4 Sörmland och P4 Östergötland årsmötet och gjorde intervjuer med Anders Ahnlid.

Se hela intervjun i samband med årsmötet i videoklippet här nedanför:

Läs mer: Här har vi samlat information om du vill veta mer vad som gäller kring USA och tullar.

Vad innebär EUDR och vilka omfattas? 

EU:s avskogningsförordning (EUDR) är en kraftfull åtgärd för att minska unionens bidrag till avskogning, skogsförstörelse, växthusgasutsläpp och förlust av biologisk mångfald. Förordningen innebär att företag måste säkerställa att deras produkter inte har kopplingar till avskogning, varken inom EU eller globalt. 

Förordningen gäller för verksamhetsutövare, det vill säga de som för in en produkt på EU:s inre marknad för första gången, inklusive importörer, exportörer och producenter inom EU. Även handlare, det vill säga de som tillhandahåller produkten vidare inom EU (tex återförsäljare), har skyldigheter enligt förordningen, men i en mindre omfattning än verksamhetsutövare. 

För stora och medelstora företag som importerar, exporterar eller säljer berörda råvaror och produkter inom EU gäller reglerna från den 30 december 2025. Detsamma gäller för små företag och mikroföretag som importerar, exporterar eller säljer produkter som tidigare omfattats av EU:s timmerförordning (EUTR). Övriga små företag och mikroföretag omfattas från den 30 juni 2026.

I Sverige är Skogsstyrelsen ansvarig myndighet för förordningen. 

Vilka produkter omfattas och vilka krav ställs? 

De råvaror som omfattas av förordningen är trä, kakao, gummi, kaffe, palmolja, soja samt nötkreatur. Till detta omfattas även råvarornas derivat, såsom trämöbler, plywood, träkol, papper, läder och choklad. 

Företag som producerar, importerar, exporterar eller handlar med dessa varor måste uppfylla följande krav för att produkterna ska få tillträde till EU:s inre marknad: 

En produkt anses vara avskogningsfri om den innehåller, har producerats med eller kommer från råvaror som odlats på mark där ingen avskogning skett efter den 31 december 2020. För produkter som innehåller eller baseras på trä gäller att avverkningen måste ha skett utan att orsaka skogsförstörelse efter detta datum. 

Gällande kravet på tillbörlig aktsamhet får en produkt endast introduceras på EU:s inre marknad eller exporteras om verksamhetsutövaren kan visa att nödvändig information, dokumentation och uppgifter enligt förordningen har samlats in. Dessutom måste en grundlig riskbedömning ha genomförts, och vid behov ska åtgärder ha vidtagits för att minimera risken att produkten bidragit till avskogning eller skogsförstörelse. En förklaring om tillbörlig aktsamhet ska lämnas via EU:s rapporteringssystem TRACES, där all dokumentation kring produkternas ursprung och riskbedömning registreras. Skogsstyrelsen har tagit fram en användarmanual på svenska för hur systemet används. 

Lär dig mer om Avskogningsförordningen och EUDR. Den 17 september arrangerar Handelskammaren en digital kurs där Peter Hellman föreläser. Mer information och anmälan finns här: Kurs om Avskogningsförordningen (EUDR).

Konsekvenser för företag som inte uppfyller kraven 

För att säkerställa att reglerna kring Avskogningsförordningen följs finns det sanktionsmöjligheter för de fall där förordningens bestämmelser överträds. Den som överträder förordningens bestämmelser riskerar att: 

Hur kan företagare förbereda sig? 

För företag som berörs av förordningen rekommenderas att: 

Lär dig mer om EUDR:

För företag som vill lära sig mer om CBAM arrangerar Handelskammaren löpande digitala utbildningar. Föreläsare är Handelskammarens expert Peter Hellman. För kommande datum, håll utkik i kalendern: Utbildningar internationell handel

Här nedan har vi även samlat ett antal relevanta länkar om Avskogningsförordningen. 

Avskogningsförordningen | Skogsstyrelsen 

Produkter som omfattas | Skogsstyrelsen 

Vem berörs | Skogsstyrelsen 

Användarmanual för EUDR-plattformen i TRACES | Skogsstyrelsen 

Kommissionens vägledning om förordningen om avskogningsfria produkter 

Kompliment till vägledning | EUDR compliance 

Frågor och svar | Skogsstyrelsen

– Det första företagen behöver göra är att se hur exponerade de är mot USA. Vad händer med affären om exporten dit bromsar upp eller till och med försvinner helt? Gör en riskanalys och se det värsta scenariot, säger Peter Hellman, rådgivare och expert internationella affärer vid Västsvenska Handelskammaren.

Under dagen delade han med sig av insikter om hur man kan navigera i den osäkerhet som USA:s tullpolitik skapar. Hellman varnade för panikåtgärder.

– Jag hörde att det finns dem som säljer av sina fonder nu när det är röda siffror. Men det är det dummaste man kan göra. Ett råd till svenska exporterande företag är att prata med sin amerikanska motpart. Kanske finns det utrymme att jämka. Det måste inte vara så att jag som säljare ska ta hela smällen, säger han.

I nuläget är framtiden oviss. I intervjun nedan får du lyssna till fler råd från Peter Hellman där han dessutom ger sin syn på vad som väntar i tulldiskussionen. I videon medverkar även Emma Meijer, projektledare internationell handel vid Östsvenska Handelskammaren.

Vill du veta mer? Här hittar du samlad information för dig som vill följa händelseutvecklingen gällande tullar och USA.

SVT Nyheter Öst och SVT Nyheter Sörmland:

Östsvenska Handelskammaren om Trumps tullar: ”Ett steg i fel riktning”

I natt kom beskedet angående USA:s tullar, ett besked som kan komma slå hårt mot östgötska företagare.
Donald Trumps tullpaket, innebär tullar på alla länder – med 20 procent på varor från EU och den 9 april införs tullarna.
– Vi främjar ju frihandel så långt det bara är möjligt. Som innebär att handel inte hindras eller försvåras av tullar eller andra åtgärder, säger Rickard Widgren, kommunikationschef på Östsvenska Handelskammaren, efter nattens besked.

Se hela klippet här (extern länk till SVT.se)

TV-sändning (SVT Play)

Corren: Så slår USA-tullarna mot Linköpings företag

Handelskammarens vd Simon Helmér intervjuades av Corren under torsdagen. Under onsdagen presenterade USA:s president Donald Trump nya tullar. Vissa företag har redan flaggat för att flytta produktion till USA. Men i Linköping finns det företag som förutsett det som nu sker. Läs mer i Corren (extern länk).

Sveriges Radio P4 Östergötland

Vi deltog i en fyra minuter lång direktsänd intervju med frågor om hur Donald Trumps besked påverkar de östgötska företagen. Hela sändningen finna att lyssna på här från ca kl 15.11 (extern länk).

Läs mer:

USA, tullar och handelspolitik – det här gäller. Här har vi sammanställt ett antal användbara länkar så att du enkelt kan följa utvecklingen.

CBAM 2026: Nya regler och krav för importörer 

Från och med den 1 januari 2026 träder EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM i full kraft. Nya krav kommer då att ställas på importörer av koldioxidintensiva varor, såsom järn, stål, aluminium, cement, gödningsmedel, vätgas och elektricitet, vilket innebär både administrativa och ekonomiska utmaningar för företagen. Företag som inte uppfyller de nya kraven riskerar allvarliga konsekvenser, såsom sanktioner och begränsande möjligheter att delta i internationell handel. 

CBAM syftar till att motverka så kallat koldioxidläckage, där företag flyttar produktion till länder med lägre klimatkrav för att undvika kostnader. Genom att jämna ut koldioxidkostnader mellan importerade och EU-producerade varor stärks konkurrensneutraliteten på den inre marknaden samtidigt som globala utsläpp minskar. 

Hur och när införs CBAM? 

Införandet av CBAM sker gradvis. Under övergångsperioden 2023-2025 måste importörer rapportera koldioxidutsläppen för de varor de importerar, men utan att behöva betala för dessa utsläpp. Från och med den 1 januari 2026, när CBAM går in i sin definitiva fas, blir kraven skärpta. Importörer måste då köpa CBAM-certifikat som motsvarar produktionen av de importerade varorna.

Från 1 januari 2026 omfattas de som på årsbasis importerar 50 ton eller mer av varor som omfattas av CBAM; aktörer som ligger under 50 ton per kalenderår omfattas inte av CBAM-skyldigheterna.

För att få importera dessa varor krävs dessutom att importörer som når över 50-tonsgränsen har status som godkänd CBAM-deklarant, en status som företaget ansöker om och som beviljas av Naturvårdsverket. Ansökan öppnar den 31 mars 2025 och görs via EU-kommissionens CBAM-register. Importörer som ansöker senast den 31 mars 2026 kan fortsätta importera CBAM-varor provisoriskt under tiden ansökan handläggs, under förutsättning att ansökan skickats in innan importen passerar 50 ton. 

>> Länk till EU-kommissionens CBAM register

CBAM är en av de största klimatpolitiska förändringarna för internationell handel och kommer få långtgående konsekvenser för företag i Sverige och övriga EU-länder. När CBAM 2026, blir definitivt ställs nya krav som påverkar allt från leverantörssamarbeten till kostnadsplanering. Hur kan företag säkerställa att de är redo för denna omställning? 

För att möta CBAM:s krav rekommenderas företag att: 

Vad händer framöver? 

 CBAM kommer med största sannolikhet att omfatta fler sektioner i framtiden, vilket understryker EU:s långsiktiga strategi för att minska globala koldioxidutsläpp. För företagen innebär CBAM inte bara ökade kostnader och administrativa krav, utan även en chans att stärka sin position inom hållbarhet och klimatanpassning. De företag som proaktivt anpassar sig till de nya kraven och implementerar effektiva system har möjlighet att skapa konkurrensfördelar på sikt.

Europeiska kommissionen har nu antagit förenklingar av CBAM inom ramen för det så kallade Omnibus-paketet. Förändringen är att den tidigare gränsen på 150 euro per sändning ersatts av ett nytt tröskelvärde på 50 ton CBAM varor per år, där importörer under denna nivå undantas från CBAM åtagandena. Syftet är att minska den administrativa bördan för mindre aktörer, samtidigt som över 99 procent av de utsläpp som omfattas av CBAM fortfarande täcks av regelverket.

Lär dig mer om CBAM 

För företag som vill lära sig mer om CBAM arrangerar Handelskammaren löpande digitala utbildningar. Föreläsare är Handelskammarens expert Peter Hellman. 

För kommande datum, håll utkik i kalendern: Utbildningar internationell handel

Mer om CBAM och länkar 
Vill ni fördjupa er ytterligare i CBAM och vad det innebär när mekanismen fullt ut träder i kraft? Här nedan har vi samlat ett antal relevanta länkar för att hålla er uppdaterade. 

Naturvårdsverket – Status som godkänd CBAM – deklarant 

Naturvårdsverket – Hitta vägledning inom CBAM 

Europeiska Kommissionen – Förslaget kring minskad rapporteringsbörda 

Europeiska Kommissionen – Övergripande information om CBAM 

Tullverket – Frågor och svar angående CBAM 

Årsdebuten för Handelskammarens nätverk för internationell handel inleddes i vanlig ordning med en trevlig mingelfrukost – ett bra sätt att förbereda sig på informationstunga dragningar. Dagens första talare var Peter Engberg, Vice President and Head of Strategy and Portfolio på Saab, som deltog digitalt.

Peter, som även talade på 100-listans rapportsläpp i fjol och delade med sig av sina tankar kring spänningar mellan stormakter och ett flertal kritiska geopolitiska situationer. Bland annat gjorde han nedslag i platser Taiwan, Mellanöstern och Arktis. Störst fokus fick dock kriget i Ukraina, och ett par tänkbara scenarion på hur kriget skulle kunna sluta.

AI-professorn Fredrik Heintz: Viktigt att EU börjar satsa på teknisk utveckling

Efter Peters tunga men minst sagt nyttiga dragning följde en kort paus. Därefter fick de möta Fredrik Heintz, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet. Fredrik, som bland annat ingår i regeringens AI-kommission, är en av Sveriges främsta experter på artificiell intelligens och berättade för nätverket om tillitsfull AI:

– En förenklad definition av AI är att vi vill kunna förstå vad intelligens är tillräckligt väl för att kunna implementera motsvarande förmåga i maskiner.

I dag används AI för programmering och till lösa komplexa matteproblem men den finns också integrerad i vardagsteknik, såsom sökmotorer. Då gränsen för vad AI kan göra skjuts framåt hela tiden är det viktigt att vara medveten om riskerna, menade Fredrik. All artificiell intelligens är nämligen inte tillitsfull.

Fredrik Heintz, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet, talade om tillitsfull AI.

Enligt EU:s AI Act, som Fredrik Heintz själv bidrog med underlag till, ska ett tillitsfullt AI-system följa lagar och regler, bygga på robust teknik, samt förhålla sig till ett antal definierade etiska principer såsom att inte göra människor illa och vara transparent kring sina egenskaper och syften. Enligt Fredrik är det väsentligt för EU att börja satsa på teknisk utveckling, och att följa dessa riktlinjer, för att undvika ytterligare ekonomiska utmaningar.

Trots EU-lagstiftningen saknas fortfarande riktlinjer för hur AI ska hanteras i Sverige. För att nå ett fungerande svenskt regelverk så snart som möjligt, förklarade Fredrik, krävs tydligare politisk styrning med framtiden i beaktning. Efter en kort redogörelse för hur Sverige och svenska företag strategiskt kan närma sig AI avslutade han föreläsningen med ett tydligt meddelande till beslutsfattare:

– Man ska ta beslut utifrån morgondagens teknik – inte den teknik som finns idag.

Anneli Forsman och Emma Meijer från Handelskammaren, tillsammans med Fredrik Heintz.

Emma Meijer, projektledare Internationell Handel hos Handelskammaren, var nöjd med årets första träff.

– Dagens ämnen var båda viktiga och tankeväckande. Både säkerhetsläget i vår omvärld och AI påverkar ju oss alla. Jag tar med mig flera insikter från förmiddagen och ser redan nu fram emot nästa träff med nätverket i mars.

Nästa träff för Skeppningsnätverket äger rum den 18 mars på Kammarforum i Norrköping. Då kommer Handelskammarens expert inom internationell handel, Peter Hellman, och bemöter Skeppningsnätverkets frågor och funderingar.

Nätverket för internationell handel riktar sig till dig som arbetar inom import, export och skeppning. Om du vill veta mer är du varmt välkommen att kontakta Emma Meijer eller Anneli Forsman.