Den 9 maj 1950 är ett speciellt datum för Kina. Det var då Sverige, som första västland, upprättade diplomatiska förbindelser med folkrepubliken. Det har betytt mycket för relationerna länderna emellan. Det berättade Kent Härstedt under Östsvenska handelskammarens årsmöte i Linköping i april. 

Med dubbelt så många handelsländer som USA, femton till arton procent av världsekonomin och med en fantastisk ekonomisk utveckling är Kina i dag ett av världens mäktigaste länder. Och numera finns det lite Kina nästan överallt i världen, inte minst i Sverige.
– Går du på bio i dag så besöker du ett kinesiskt företag. Likaså om du kör Volvo, berättade Kinakännaren Kent Härstedt och menade att Kina just nu köper upp företag runt om i världen.

Kina tycker inte bara om Sverige för de gamla relationernas skull, utan är också intresserade av Sverige av rent affärsmässiga skäl.
– Det är främst av två anledningar. Dels undrar de hur vi kan ha fler innovationer i lilla Sverige än i Kina – Sverige som till storlek bara är som en förort till Peking. Och så är de intresserade av hur vi kan ha fler internationella varumärken, berättade Kent.

Men enligt Kent är det inte bara Kina som är intresserade av Sverige, Kina är också väldigt viktigt för Sverige.
– 65 000 är anställda som en konsekvens av exporten till Kina och det finns 15 000 företag som importerar från Kina.

En utmaning för Kina och Sverige är avståndet. Det är långt och i dag sker de flesta transporterna från Kina till Europa via båt eller flyg. Något man nu arbetar fram är en järnväg från flera olika kinesiska regioner till Europa.

– Det är snabbare än fartyg och billigare än flyg, säger Kent och visar en karta över sträckningen med tre ändstationer i Europa, där den närmast Sverige är Kouvola i Finland. 

Med 1,3 miljarder invånare förstår man att Kina är att räkna med och att det finns många möjligheter för svenska företag i Kina.
– Det finns enorma möjligheter för svenska företag på den kinesiska marknaden och vi kommer se mer av Kina i Sverige, det kan vi vara säkra på. Men visst finns det också utmaningar i ett land som Kina, exempelvis att det är en icke-demokrati med marknadsekonomi, avslutade Kent sitt föredrag.

Nytt nummer av Global Utsikt finns nu att läsa digitalt. Få det senaste om Brexit och den globala frihandeln. Vi dyker också ned särskilt i den tysk-svenska handeln som haft ett starkt år samt besöker Årets exportföretag.

Klicka på magasinet för att läsa.

Sedan vaktombytet i Vita Huset för ett drygt år sedan är utvecklingen av USA:s handelspolitik något som i alla fall jag håller extra uppsikt på i tider med en protektionistisk president. Nu står vi här veckan efter att Trumps beslut om att tullar på import av stål och aluminium skall börja gälla inom ett par veckor.

Vad dessa tullar och eventuella dominoeffekter kommer att få för konsekvenser är det idag ingen som vet samt hur dessa i så fall skulle påverka handelsströmmar med USA och med andra delar av världen.

Det enda vi kan säga är att tullar inte är bra och att vi alla riskerar att i slutändan bli förlorare – konjunktur, producenter, konsumenter och anställda.

Det är ingen raketvetenskap att detta är särskilt oroväckande för små, öppna och exportberoende ekonomier som den svenska. Vår välfärd, tillväxt, investeringar, sysselsättning och konsumtion bygger till stor del på en friktionsfri export och import där effektiva företag globalt kan konkurrera på lika villkor.

I vår region finns världsledande, stora och viktiga producenter, arbetsgivare och exportörer av både specialiserat stål och aluminium. USA är för dessa företag en mycket viktig marknad både direkt och indirekt och de har även egen tillverkning i landet.

För vår tillverkande industri i regionen som t ex fordon-, verkstad- och underleverantörer så kan konsekvenser av tullar och dominoeffekter t ex bli dyrare insatsvaror vilket kan tära både på t ex konkurrenskraft, marginaler och i slutändan efterfrågan. I teorin skulle det även kunna innebära att bl a kinesiskt stål dumpas i Europa och sänker priserna på insatsvaror, men det är föga troligt att EU kommer att acceptera det.

Bakgrunden till allt detta är en överkapacitet och överproduktion i världen, ett faktum som påverkar priser och lönsamhet och som gör det svårt för icke effektiva och icke specialicerade verk att konkurrera.

Vidare kan man ju även fundera på utmaningarna att inte konkurrera på lika villkor med t ex spelare från ett land som Kina som i stor och större utsträckning använder export och investeringar, ofta via statligt kontrollerade företag, som ett långsiktigt poltitiskt verktyg för inflytande och påverkan runtom i världen kanske då med subventionerat kapital, skatter, lönsamhetskrav och skyddad hemmamarknad – men detta gäller ju inte bara inom stål.

Men som sagt, vi skall inte måla någon på väggen ännu. Ett oberäkneligt Vita Hus kan säkerligen ändra sig både en och två gånger innan tullarna är verklighet. Som sagt, vi vet i dagsläget inget om konsekvenserna, men det är oroväckande och något som potentiellt kan komma att få långtgående skadliga effekter på bred front för oss alla.

För vidare kvalitativ läsning i ämnet så rekommenderar jag: https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelspolitik/USA-staltullar/

Tuc Yrkeshögskola startar nu en ny utbildning för blivande Tullspecialister i Linköping. Under 1,5 år ska de 35 studerande lära sig allt om tull, import- och exportprocessen.

Sedan ny tullagstiftning trädde i kraft under 2016 så har behovet av kompetent tullpersonal ökat i Sverige.

– Vi har fått flera signaler från näringslivet i regionen och i andra delar av Sverige att det finns en stor brist på personer med tullkompetens. De som en gång i tiden gick Tullverkets kammarskrivarutbildning går i pension och kompetensen fylls inte på, säger Maria Sandmark utbildningsledare på Tuc.

Vilka tror du kommer att söka?

– Jag tror att personer som redan är verksamma inom området kommer att söka utbildningen, men även andra som tycker att området är spännande, säger Maria Sandmark.

Vilka personlighetsdrag tror du är viktiga för att bli en bra tullexpert?

– Jag tror att en tullspecialist behöver vara noggrann, bra på att förstå avtal och så behöver personen tycka om att ha kontakt med kunder och agera i en rådgivande roll.

Efter examen kan tullspecialisterna arbeta som tullspecialister,  tullkoordinator, custom operations specialist, tullspeditör eller trade compliance officer/manager.

Vi har tagit fram en handbok med de bästa tipsen och råden för att lyckas med Brexit. Läs mer och ladda ner på länken.

>> Ladda ner

Östsvenska Handelskammaren erbjuder ett flertal olika kurser inom internationell handel. En av de som precis deltagit i kursen om Incoterms, det vill säga leveransvillkor, är Yvonne Nilsson.

Hon är exportadministratör på företaget Carbex som tillverkar kolborstar. En stor mängd av dessa hamnar i generatorer i vindkraftverk eller t ex i datortomografer (röntgen).

Carbex exporterar över hela världen men har mest affärer i USA, Europa och Kina.

Utbildare Peter Hellman.

Varför valde du den här utbildningen ?

–          Vi ville höja kunskapsnivån på företaget och tanken är att jag ska sprida det jag lärt mig vidare på jobbet till mina kollegor. Tanken är att kollegorna kan vända sig till mig när de behöver hjälp med någon exportfråga. Jag tycker att alla som jobbar med försäljning skulle behöva gå en sån här kurs.

Jag har gått kurser tidigare så det blir delvis repetition för mig, men villkor i handel förändras, så det känns det viktigt att vara uppdaterad.

Vad är bra med utbildningen?

–          Den är grundlig. Man får en bra bakgrund till hur Incoterms kommit till och används idag. Det blir också praktiska exempel och mer konkret.

Vad ger den dig?

–          Eftersom jag jobbar med exportadministration så hamnar mycket i mitt knä som ska lösas. Så självklart är det viktigt att jag är kunnig. Och vi vill ta oss an nya marknader fram över och utöka vår export.

Yvonne ska även delta i vår utbildning i dokumenthanteringvid import och export. Den finner du HÄR!