För tredje året i rad arrangerar vi seminarier och rundabordssamtal på en arena tillsammans med Västsvenska, Sydsvenska samt Handelskammaren i Jönköpings län: Arenan för södra Sveriges näringsliv. På agendan den 26 juni står bland annat finansiering av mer järnväg, finanspolitik för ökat bostadsbyggande, samverkan mellan akademi och näringsliv och företagens roll för svensk säkerhet. Flera regionala företrädare för såväl medlemsbolag som offentlig verksamhet medverkar. Har du inte möjlighet att vara på plats? Vi livesänder samtliga seminarier samt gör dem tillgängliga på hemsidan efteråt. All information finns på vår sajt.

Kanske beror det på den långa vintern för i år har engagemanget för veckan låtit vänta lite på sig. Men liksom sommaren plötsligt exploderade över oss, har även intresset för Almedalen detonerat. Aldrig har vi varit med om så många förfrågningar och anmälningar om att medverka i våra seminarier som i år. Och nu börjar även Handelskammarens hemsida för nätverkande i Almedalen fyllas på. Har du inte skrivit upp dig än? Gör det genast för att öka möjligheterna för kontakter och inbjudningar på plats.

På grund av det ekonomiska läget har många offentliga aktörer dragit ner på sin medverkan, framför allt beträffande egna arrangemang. Men att beslutsfattare och tjänstepersoner är på plats för rundabordssamtal och paneldiskussioner – och inte minst spontana möten – är minst lika viktigt. Det är så kontakter tas och samarbeten skapas.

Trenden visar att vi går mot fler mindre, inofficiella sammankomster. Vissa menar att det är negativt, för det minskar möjligheten för allmänheten att ta del av det som sägs och därmed påverkas den demokratiska aspekten av Almedalen. Samtidigt, under årets vecka (tisdag – fredag) finns hittills nära 2 000 öppna, kostnadsfria arrangemang om allt från vårdköer och vindkraft till USA:s relationer med Kina. Så besökare lär inte lida brist på kunskapshöjande event.

Alla de livliga samtalen på scener och trädgårdar runt om i Visby tillsammans med partiledartalen i parken, myllret på Visbys gator och de förtroliga mötena på kaféer och parkbänkar skapar magin i Almedalen. Låt oss hoppas på ett säkert och tryggt arrangemang som ökar vår kompetens och stärker vår demokratiska handlingskraft att påverka vår region, Sverige och världen till det bättre. Det behövs.

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Vi har under våren gjort en rad aktiviteter rörande EU-valet genom att bjuda in både politiker och experter för att diskutera viktiga frågor som påverkar regionens företag.

Snabbfakta om EU: Friska upp dina kunskaper om Europeiska unionen här.

Nyligen besökte Europaparlamentariker Arba Kokalari (M) Handelskammaren för att dela med sig av sina insikter om AI och framtidens teknik. Medlemsföretagen fick en djupdykning i hur EU kan reglera och samtidigt skydda medborgare i en alltmer digitaliserad värld. Dagen avslutades med en fascinerande 3D-visning på Visualiseringscenter C, ledd av prefekt Martin Rantzer och professor Anders Ynnerman från Campus Norrköping, Linköpings Universitet.

Energi- och näringsminister samt vice statsminister Ebba Busch (KD) var också på plats hos oss för att diskutera innovation, konkurrenskraft och EU:s roll för Sveriges framtid. Vi valde att lägga besöket på Linköping Science Park, som firade 40 år dagen till ära, där hon mötte ledamöter i studentstyrelsen och besökte vår medlem Ericsson. Besöket bevakades av både SVT Nyheter och P4 Östergötland. Vi fick också en pratstund med statsrådet:

Anna Maria Corazza Bildt (L), som är en erfaren europaparlamentariker, siktar på comeback i Bryssel och betonade vikten av att Sverige omfamnar sitt medlemskap i EU för att främja fred, säkerhet och frihandel. Europaparlamentariker Jörgen Warborn (M) deltog i ett frukostmöte på Handelskammaren, där han pratade om EU:s betydelse för näringslivet. Han fick tre snabba frågor av oss. Se svaren nedan:

Med flera välbesökta evenemang och engagerade deltagare, vill vi på Östsvenska Handelskammaren visa att EU-frågor är av stor vikt för regionens framtid.

Platsen för besöket var Linköping Science Park, som just den här dagen firade sitt 40-årsjubileum. Den 15 maj 1984 var dåvarande statsminister Olof Palme (S) på plats vid invigningen. Fyra decennier senare stod närings- och energiminister samt vice statsminister Ebba Busch (KD) på Teknikringen 10 i Linköping. Hon kunde konstatera att parken, med cirka 400 företag och nära koppling till LiU, är ett tech-mecka av rang.

Statsrådet var inbjuden av Östsvenska Handelskammaren och fick träffa ledamöter från Linköping Science Parks studentstyrelse samt göra ett besök hos Handelskammarens medlem Ericsson.

Maria Björk Hummelgren fick en pratstund med energi- och näringsministern, som talade varmt om regeringens satsningar för att främja innovation och förenkla regelverk för svenska företag.

– Det är otroligt inspirerande att vara här och se vad som kan hända när rätt förutsättningar ges för att människor ska kunna förverkliga sina idéer. Vi behöver våga prioritera mycket mer strategiskt när det kommer till innovationsfrågor, säger Ebba Busch och förklarar att regeringen nu arbetar med en ny forsknings- och innovationsproposition som för första gången tydligt inkluderar innovation.

I klippet nedan kan du se hela intervjun där Ebba Busch dessutom berättar om:

• Förenklade tillståndsprocesser: ”Beskedet är att regelbördan ska ned. Punkt.”

• Kompetensförsörjning: ”Måste våga prioritera ingenjörs- och yrkesutbildningar där vi vet att vi har framtidens marknader”

• Varför det är extra viktigt att man som företagare ska engagera sig i EU-valet
• Kristdemokraternas viktigaste fråga i EU-valet

Se fler bilder från besöket i Linköping:

Sveriges riksbank är världens äldsta centralbank.

– Vilket jag gärna påpekar när jag är i Storbritannien, som har världens näst äldsta, sade Thedéen och rev ner ett av frukostmötets många skratt från åhörarna.

Uppskattat blev också berättelsen om riksbankschefens östsvenska arv, med föräldrar från Nyköping och en fru från Kimstad. Och så minnet från uppväxten i Marmorbruket, med en ekonomiskt sinnad morfar som funnit ett sätt att genom ett stängsel gratiskika in i Kolmårdens safaripark.

Riksbanken styrs av lagar och är oberoende från rådande politiskt styre, vilket är av stor vikt i synnerhet när det ekonomiska läget kräver tuffa penningpolitiska beslut – såsom att höja reporäntan med en procentenhet våren 2022.

– Vilken finansminister hade tagit det beslutet så nära inpå ett val?

Efter pandemin fanns ett uppdämt konsumtionsbehov. Den ökade efterfrågan på restaurangbesök och andra nöjen tillsammans med de skenande energipriserna bidrog till den höjda inflationen – eller ”kulflation”. Ofta plockas just energipriserna bort från inflationsberäkningar, beroende på framför allt oljans fluktuerande priser, för att få en mer stabil prognos.

Thedéen: ”Kronan har gäckat oss!”

Bilden som riksbankschefen målade upp för Handelskammarens medlemmar denna gråmulna februarimorgon var trots allt ganska ljus.

– Vi har sett ett kraftigt fall i bostadsinvesteringar, sade Thedéen, samtidigt som svensk arbetsmarknad hållits stabil.

Faktum är att sett till sysselsättningsgrad är Sverige trea i världen, även om lågkonjunkturen börjar sätta en del spår på arbetslösheten. Men inflationen går i rätt riktning och ekonomin spås vända i slutet av 2024.

Varför den svenska kronkursen varit så svag är något av ett mysterium, medgav riksbankschefen.

– Kronan har gäckat oss!

Det finns gott om hemsnickrade förklaringar på kronans uppgång och fall, men dem gav han inte mycket för.

Så vad tänker Erik Thedéen om en övergång till euron? Det finns fördelar och nackdelar med denna ”one size fits all”-valuta. Den erbjuder en ekonomisk krockkudde vid händelse av nationella händelser som påverkar ekonomin – såsom att granbarkborren skulle förstöra en stor del av den svenska skogen, till exempel. En gemensam valuta minskar också risker och underlättar handel. Samtidigt är euron långt ifrån bara ett ekonomiskt beslut.

– I Baltikum och Finland, exempelvis, handlar införandet av euro helt om säkerhetspolitik.

Riksbankschefen är dock tveksam till att euron skulle ha någon avgörande effekt för svensk ekonomi. Faktorer som utbildning, demokratisk ordning och säkerhetsläge påverkar mer.

– Jag är inte statsminister, värjde sig Erik Thedéen, när frågor om prissättning och hyresregleringar kom på tal. Men jag kan säga att Sverige behöver fler bostäder och hyresregleringen gör inte att nybeståndet ökar.

Rörligheten på marknaden stagnerar eftersom människor inte gärna flyttar från sin billiga bostad. Däremot kan det finnas andra, sociala fördelar med att reglera hyrorna.

– Jag är heller inte kommunalråd, bedyrade riksbankschefen på frågan om de offentliga investeringar i dessa tider då många kommuner tyngs av sämre ekonomi. Men det är klart att Sverige har uppenbara investeringsbehov i bland annat infrastruktur. Och välavvägda, långsiktiga investeringar är sällan felbeslut.

Erik Thedéens presentation hos Handelskammaren bevakades av såväl nationell som lokal media.

Efter frukostmötet gjorde riksbankschefen tillsammans med Simon Helmér, Rickard Widgren och Maria Björk Hummelgren besök hos Holmen, Campus Norrköping på Visualiseringscenter samt genomförde ett rundabordssamtal med regionala företag. Se bilder nedan.

– Se det här som en kickstart på ett långsiktigt och framåtblickande arbete för bättre förutsättningar för företagen i vår region att utvecklas och bidra till den gröna omställningen, uppmanade Simon Helmér, vd Handelskammaren.

– Vi har en historik i att göra bra saker och kraftsamla i viktiga frågor, tillade Johan Rydberg, vd Cleantech, och syftade på Handelskammaren. Organisationerna samarbetar ofta på olika teman, inte minst på hållbarhetsområdet.

Länsråd Ann Holmlid kompletterade:

– Det här handlar om miljö, klimat, säkerhet och konkurrenskraft – ja till syvende och sist om demokrati och kommande generationer. Vi har höga ambitioner och vi vill förklara – men inte försvara – varför tillståndsprocesser i dagsläget tar så lång tid.

Innan länsstyrelsen förklarade tågordningen i dessa processer, inledde utredare för regeringens pågående utredning om effektivare tillståndsprocesser, Rebecca Wennberg. Uppdraget är att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Syftet är att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning, som bidrar till att klimat- och miljömålen kan nås.

Utredningen ska vara klar i december 2024, så nu finns ett fönster för påverkan – och det mesta ska upp på bordet.

– Under hösten har vi mest fokuserat på problem, nu i vår ska vi börja titta på lösningar, berättade Wennberg, och välkomnar företag och näringslivsorganisationer att inkomma med förslag.

Medverkade under seminariet fick även Norrköpings hamns vd Henrik Åkerström och Mattias Brodén, Head of Business support functions på Holmen Paper, några frågor om vad de tar med sig från dagen. Att det finns mycket som företagen kan förbereda bättre för att förenkla och snabba på sina egna tillstånd, blev ett svar.

Arrangörerna avslutade seminariet med en uppmaning till åhörarna: hur ska organisationerna gå vidare i processen med att påverka utredningen – och i förlängningen bidra till en mer flexibel, effektiv och förutsägbar tillståndsprocess?

Konjunkturrapporten uppmärksammades i SVT, Folkbladet och SR P4.

I mitten av november skickade Handelskammaren ut en enkät till våra medlemsföretag där vi frågade hur de planerar den närmaste tiden beträffande efterfrågan, personalförändringar, konjunkturläge, företagets framtid samt regionens utveckling. Baserat på svaren har sammanställt en konjunkturrapport samt en enkel konjunkturbarometer, för att illustrera trycket i ekonomin just nu.

Måndagen den 22 januari bjöds medlemmarna in till rapportsläpp – denna gång helt digitalt för att så många som möjligt runt om i vår region skulle ha möjlighet att ta del av rapporten som nära 30 procent av medlemsföretagen bidragit till att ta fram. Faktum är att senhöstens enkätundersökning besvarades av rekordmånga 249 företag. Då Handelskammarens är näringslivets regionala röst och företräder våra medlemmar i många olika sammanhang i privat, offentlig eller medial regi, är de förstås vår ovärderliga källa till kunskap. Rapporten presenterades av vd Simon Helmér och näringspolitisk chef, Maria Björk Hummelgren. För att bredda den ekonomiska bilden i vår region bidrog även Oskar Stark, kontorschef Danske Bank, och Fia Blixt, företagsrådgivare på Arbetsförmedlingen.

På efterfrågesidan spår nästan hälften av de svarande en minskning kommande tre månader, medan cirka 20 procent ser en ökning. På tolv månaders sikt är det dock nära 40 procent som förväntar sig ökad efterfrågan. Förändringar på personalsidan brukar vara ett tydligt tecken på hur företagen går. I senhöstens undersökning uppger 16 procent av företagen att de behöver säga upp medarbetare, siffran ändras inte på ett års tid. På kort sikt behöver 19 procent anställa – en andel som ökar till över 30 procent på tolv månader. Det rör sig om ett 40-tal bolag som avvaktar lite på kort sikt men som inom en lite längre tidshorisont tar klivet och anställer fler.

Sammanfattningsvis ger det här ett tryck på 2,7 av 5 i konjunkturbarometern. En lite svagare utveckling, som samtidigt ser ut att vända mot en lite mer uppåtgående trend mot slutet av året. Tron på den egna verksamheten är mycket stark i de östsvenska bolagen, 85 procent ser positivt på framtiden. Gällande den regionala utvecklingen generellt sett är tron på den också stark, 70 procent anger att de är positiva medan 20 procent är negativa. Jämfört med den förra mätningen är stödet inte riktigt lika gediget.

Förbättringspotential hittas inom samverkan över gränserna, såväl över kommungränser som mellan det privata och offentliga. Byggbranschens svaga utveckling lyfts också särskilt fram som oroväckande. Positiva faktorer som lyfts fram är regionens diversifierade näringsliv, stark industri, högt kunskapsläge och ryktbart universitet. Många bolag lyfter även Ostlänken och de affärsmöjligheter som infrastrukturprojektet kommer att ge.

Rapporten i sin helhet finns här.

Trafikverkets generaldirektör, Roberto Maiorana, och Mattias Lundberg, uppdragsledare på Trafikverket, har nyligen presenterat inriktningsunderlaget för infrastrukturplaneringen för perioden 2026-2037. De framhäver behovet av att rusta, modernisera och effektivisera vår infrastruktur, med särskilt fokus på kostnadskontroll. Viktiga aspekter inkluderar ersättningen av föråldrade signalsystem och omprövning av ej påbörjade projekt vid signifikanta förändringar i nyttor, tid och kostnad. Och så en dimension man inte haft förut, om ett transportsystem som ska klara klimat, trafiksäkerhet och yttre hot.

Samtliga trafikslag omfattas av underlaget, väg, järnväg, sjöfart och flyg. De två sistnämna finansieras dock i huvudsak på annat sätt än via nationell plan.

”Det kommer inte att vara möjligt inom nuvarande ram att upprätthålla infrastrukturens funktionalitet, återta eftersatt underhåll och genomföra alla investeringarna i nuvarande plan”, konstaterade Roberto. Det fattas ungefär 150 miljarder för det.

Den ekonomiska ramen på 959 miljarder kronor, oförändrad från den nuvarande planen, ställer Trafikverket inför hårda prioriteringar. Speciellt underhållsaspekten betonas, där det framkommer att vägunderhållet har bättre förutsättningar att återställas jämfört med järnvägsunderhållet, som kräver längre planering och större resurser.

Läs mer om medlemskap i ESIC här

Rapporten som Trafikverket nu har lämnat till regeringen handlar i huvudsak om just ekonomiska ramar och övergripande prioriteringar. Men redan namngivna och påbörjade projekt kommer genomföras, utan omprövning. Dit hör exempelvis Ostlänken.

Några reflektioner jag tar med mig är att det från näringslivets perspektiv är ohållbart att långsiktiga investeringar inte längre kan betraktas som tillförlitliga. Det är bra att ha en tydlig kostnadsbild för nya projekt, men det är inte effektivt att omfattande utreda alla möjliga projekt för att sedan skjuta upp eller lägga ner dem. Det är för mig främmande om näringslivet inte får ha dialog utifrån sina förutsättningar, som faktiskt kan innehålla både brister och behov gällande infrastruktur.
Jag noterar att Trafikverket även fortsätter att uppmärksamma och varna för brist på samhällsbyggare, särskilt inom järnvägsbranschen. Därför uppmanar man regeringen att ge dem i uppdrag att starta ett nationellt kompetensförsörjningsråd. Det är något vi på Östsvenska Handelskammaren länge dragit en lans för.

Avslutningsvis hoppas jag att en klar och bred överenskommelse för Sveriges transportinfrastruktur tar form. Utan ytterligare medel och möjligheten till alternativ finansiering kommer vi inte att uppnå den infrastruktur som är nödvändig för vårt lands fortsatta utveckling och tillväxt.

Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren

Ett av julledighetens måsten brukar vara det avkopplande nöjet att läsa eller se på de årskrönikor som bjuds. Frågan är dock om 2023 års upplagor kan kallas varken avkopplande eller nöjsamma. Istället gav de mest återblickar om krig, eskalerande brottslighet, sviktande ekonomi, rekordtemperaturer kopplade till klimatförändringarna samt en än mer polariserad politisk debatt. Undantaget var väl egentligen en rad svenska idrottsframgångar.  

Förra året bjöd onekligen på en del mörker och kännbara utmaningar också här i vår region. Samtidigt har vi många styrkor och möjligheter att vända utvecklingen i en mer positiv riktning. Vår östsvenska region med ett brett näringsliv står för en viktig baskraft, regionalt som nationellt. Den 22 januari sänder vi ett webbinarium där vi presenterar vår halvårsrapport över det regionala näringslivets syn på konjunkturen. Antalet svarande är rekordhögt. I svaren utläser vi hur företag verkar lösningsorienterat och fortsatt har stark tro såväl på sina egna verksamheter som regionens konkurrenskraft i stort. 

I oroliga tider blir samlingskraften i Handelskammarens opinionsarbete än viktigare. Kammaren är enligt lag förbunden att verka för främjandet av näringslivet samt företräda era intressen i relation till det offentliga. Under 2024 kommer vi oförtrutet fortsätta göra just detta – med extra fokus på effektivare tillståndsprocesser för att snabba på den gröna omställningen, pålitlig energiförsörjning liksom ett stärkt väg- och järnvägsnät inom och till/från vår region.  

Den 9 juni går Sverige åter vill val, denna gång för att välja våra 21 representanter i Europaparlamentet.  Vi på Handelskammaren ser det som vår skyldighet att upplysa och skapa engagemang kring EU-frågorna. Kunskapen om och vilka möjligheter som unionssamarbetet kan ge det östsvenska näringslivet, behöver höjas. Under valåret ökar förhoppningsvis antalet ackrediterade svenska journalister i Bryssel, vilket tidigare legat under 10 – en siffra att jämföra med över 30 i Washington. 

Se mer: Kolla i vår kalender efter event och utbildningar som passar dig

Ofta målar vi i Sverige upp bilden av EU som ett regleringsmonster, vilket väl ibland har sina orsaker. Men vi får inte glömma i grunden är unionen ett fredsprojekt, sprunget ur frihandel över gränserna. Vi gör klokt i att lära mer och dra fördel av det europeiska samarbetet på de sätt vi kan – det är vår gemensamma och demokratiska uppgift. 

Jämte ovan nämnda frågor kommer företagens ekonomiska situation och villkor fortsatt vara på allas läppar – så även våra. Redan nu finns flera intressanta seminarier upplagda i vår kalender, allt från vad som händer med den svenska kronkursen till krisen inom byggbranschen och villkor för utrikeshandel. Trots utmaningar här och nu, måste vi orka se framåt och arbeta tillsammans. Ökad förståelse och mer samarbete över gränserna tror vi banar vägen.  

Vi ses på Kammaren!

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef