SVT Nyheter Öst och SVT Nyheter Sörmland:

Östsvenska Handelskammaren om Trumps tullar: ”Ett steg i fel riktning”

I natt kom beskedet angående USA:s tullar, ett besked som kan komma slå hårt mot östgötska företagare.
Donald Trumps tullpaket, innebär tullar på alla länder – med 20 procent på varor från EU och den 9 april införs tullarna.
– Vi främjar ju frihandel så långt det bara är möjligt. Som innebär att handel inte hindras eller försvåras av tullar eller andra åtgärder, säger Rickard Widgren, kommunikationschef på Östsvenska Handelskammaren, efter nattens besked.

Se hela klippet här (extern länk till SVT.se)

TV-sändning (SVT Play)

Corren: Så slår USA-tullarna mot Linköpings företag

Handelskammarens vd Simon Helmér intervjuades av Corren under torsdagen. Under onsdagen presenterade USA:s president Donald Trump nya tullar. Vissa företag har redan flaggat för att flytta produktion till USA. Men i Linköping finns det företag som förutsett det som nu sker. Läs mer i Corren (extern länk).

Sveriges Radio P4 Östergötland

Vi deltog i en fyra minuter lång direktsänd intervju med frågor om hur Donald Trumps besked påverkar de östgötska företagen. Hela sändningen finna att lyssna på här från ca kl 15.11 (extern länk).

Läs mer:

USA, tullar och handelspolitik – det här gäller. Här har vi sammanställt ett antal användbara länkar så att du enkelt kan följa utvecklingen.

Debattinlägg publicerad i NT, Corren och KatrineholmsKuriren.

Nära vartannat bolag i regionen uppger att de behöver nyanställa under det kommande året. Behovet är stort exempelvis inom industrin där medarbetare till produktion behövs, men också IT- och tekniskt utbildad personal. Anställningsbehovet sträcker sig även över många fler branscher och kompetenser. Det visar Östsvenska Handelskammarens färska konjunkturrapport, som baseras på svaren från nära 200 företag i vår region.

Bilden av ett näringsliv som skriker högt efter kompetens, bekräftas på nationell nivå av flera arbetsgivarorganisationer. I ett läge där var fjärde rekryteringsförsök misslyckas (Svenskt Näringsliv) består kompetensbristen som företagens största hinder för önskad och hållbar tillväxt.

Se mer: Här finns praktikuppropet. Skriv upp dig och ditt företag i dag!

Länge har lösningen utlysts som att fler unga behöver söka sig ”rätt” utbildningar, det vill säga läsa till det som arbetsgivarna efterfrågar mest. För att denna matchning ska bli bättre, har anordnare av gymnasieutbildningar från och med i år till och med det kravet på sig när utbildningsplatser ska fördelas. Därtill har ett yrkesförberedande program på gymnasiet eller Yrkeshögskola länge utmålats som en säker inkörsport till jobb.

Trots ovan ansträngningar, saknas tillgång till praktik för de som faktiskt sökt sig till ”rätt” utbildning. Problemet har uppmärksammats på flera håll, bland annat av Praktiska gymnasiet i Norrköping. Skolan hade kö till flera yrkesprogram, men tvingades säga nej till behöriga elever på grund av brist på praktikplatser. Innebärande att ungdomar som är villiga att skola sig till bristyrken inte får göra det, eftersom inte tillräckligt många arbetsgivare bidrar till deras utbildning.

Sverige har med andra ord både kompetensbrist och praktikbrist! Den logiken går inte ihop – därför startar nu Östsvenska Handelskammaren ett praktikupprop. Vi tror att fler företag kan tänka sig öppna dörren för fler elever, inte minst för att säkra sin egen framtida kompetensförsörjning. Vi tror att kunskapen behöver höjas kring hur och vad som krävs i form av handledarskap med mera samt vilken direkt nytta företag kan ha av praktikanter.

Svensk konkurrenskraft och välfärd är beroende av att fler människor går till jobbet varje dag. Ungdomar behöver framtidsutsikter med goda exempel på att utbildning och arbete är möjligt och lönar sig. Från lokal till nationell nivå kan mer göras för att möjliggöra ett strategiskt samarbete mellan näringsliv och utbildningssektor. Företagen kan inte ensamt lösa kompetensbristen, lika lite som skolan kan ordna alla praktikplatser. Här måste göras gemensam sak – för sin egen och Sveriges framtida kompetensförsörjning.

Simon Helmér
vd Östsvenska Handelskammaren

Maria Björk Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

Inledningen på 2025 kommer gå till historien som en av de mest globalt omvälvande. I slutet av februari passerades treårsdagen för Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En månad tidigare hade Donald Trump återvänt till Vita Huset, med rekordhögt väljarstöd i ryggen. Under valrörelsen hade presidenten orerat om att han skulle få slut på kriget på 24 timmar. Riktigt så lätt har det inte visat sig vara. Men nog har president Trump fått saker och ting i rörelse, det får man ge honom.

Oförutsägbar politik och internationell instabilitet är emellertid ingenting som imponerar på näringslivet, tvärtom. Det framgår tydligt i medlemmarnas svar i Handelskammarens senaste konjunkturmätning, som genomfördes i början av året. Majoriteten (över 60 procent) av er nära 200 svarande ser negativt på den globala utvecklingen. Skälen som anges är den hotade frihandeln, det osäkra geopolitiska läget och oberäkneliga ledare i stormakterna USA, Kina och Ryssland samt att dessa anses bana väg för liknande frontfigurer i Europa och övriga världen.

Som stark kontrast till oron för omvärldens riktning, står företagens tro på den östsvenska regionens utveckling. 70 procent ser ganska positivt, och 17 procent mycket positivt, på denna. Blott 6 procent ser negativt på utvecklingen i regionen. Den avstannande inflationen och sjunkande inflationen bidrar till optimismen, liksom en ökad köpkraft hos kunderna och mindre tveksamhet kring inköp och investeringar.

Specifikt regionala effekter som nämns i fritextsvar är att spaden äntligen satts i backen för Ostlänken, vilket tillsammans med den anslutna stadsutvecklingen skänker framtidstro. Det är upplyftande läsning då opinionsbildning och sammanhållning kring Ostlänkens färdigställande genom vår region och betydelsen av förstorad arbetsmarknad, ökad pendling och godstrafik med ökad spårkapacitet, länge varit profilfråga för Handelskammaren (har du inte sett vår film ”Ostlänken på 110 sekunder”, är den knappt två minuters väl spenderad tid). Regionens branschbredd, industri och försvarssektorn i synnerhet och draglok som Saab, Siemens Energy och Mjärdevi Center anges också som statushöjare i undersökningen.

Den positiva inställningen till regionen stärks ytterligare av medlemmarnas framtidstro för de egna verksamheterna – 90 procent har en stark framtidstro för det egna bolaget. Redan på tre månaders sikt ser drygt 40 procent i vår undersökning en ökad efterfrågan, en siffra som ökar till 60 procent på ett års sikt. Under samma tidsperiod uppger även nästan hälften av bolagen att de behöver anställa ny personal. För mer detaljerade uppgifter hänvisas till Handelskammarens Konjunkturrapport för våren 2025.

Optimismen och styrkan bland regionens företag – Handelskammarens ägare, stärker oss i vårt arbete för regional konkurrenskraft. Medlemmarnas svar visar att vi är på rätt spår och koncentrerar oss på rätt saker när vi skapar opinion gentemot beslutsfattare och ger röst åt det regionala näringslivet i möte med makthavare på lokal och nationell nivå.

Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Det fjärde arbetsmötet serien på temat regional kraftsamling ägde återigen rum på LINK Business Center i Linköping, på gemensamt initiativ av Östsvenska Handelskammaren, Cleantech Östergötland och länsstyrelsen i Östergötland. Fredagsförmiddagen inleddes av Simon Helmér, vd för Handelskammaren, Johan Rydberg, vd för Cleantech Östergötland, och Ann Holmlid, länsråd på länsstyrelsen i Östergötland. Johan Rydberg fortsatte sedan med en kort sammanfattning av tidigare träffar samt den inlaga som man lämnade in till miljötillståndsutredningen under hösten i fjol.

LÄS MER: Här kan du läsa om den senaste träffen hösten 2024

Sedan togs ordet av länsstyrelsens Jonas Källming, avdelningschef Miljö och Natur, och Helena Eriksson, enhetschef för enheten Miljöprövning. Helena berättade bland annat om länsstyrelsernas digitala guide för samrådsprocessen och att man ser tätare dialog med ansökande parter som den bästa vägen framåt – trots att det kräver mer arbete från länsstyrelsens sida. I och med att antalet ansökningar dessutom ökat har länsstyrelserna också lagt mer resurser på handläggningen kring dem. Jonas avslutade med att slå fast att länsstyrelsen jobbar aktivt för att förbättra processen utifrån nuvarande system och inte tänker vänta på framtida lagstiftningar.

Förslaget: En ny myndighet

Därefter följde mötets huvudnummer: utredningssekreterare Rebecca Wennerbergs sammanfattning av miljöprövningsutredningen (KN 2023:02), som överlämnades till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) den 21 januari i år.

Under utredningen pekade man ut två utmaningar, förklarade Rebecca. För det första är det existerande regelverket otydligt, och för det andra råder bristande effektivitet och rättssäkerhet i dagens system, där det är svårt att veta vilka regleringar som kommer från EU-rätten respektive svensk rätt. Bland annat har man i Sverige flera samråd, trots att EU ställer krav på ett. Vidare ligger man efter i digitaliseringen kring processerna i kontrast till Danmark, som är ett föregångsland i frågan. I EU är det dessutom endast Sverige som har prövning i domstol som första instans. Förslagen som presenteras i utvärderingen syftar till att synkronisera den svenska rätten mer med kraven från EU.

Förslagen för att effektivisera tillståndsprocesserna är följande:

1. En ny reglering om miljöprövning
2. En ny samordnad miljöbedömnings och tillståndsprövningsprocess
   
3. En ny prövningsorganisation i första instans
4. En ny tillstånds- och granskningsplikt införs

Dessa förslag ska enligt utredningen göra processen mer effektiv, vilket innebär att den uppfyller följande krav: processen är tydlig, transparent, förutsägbar, har tydlig ansvarsfördelning mellan aktörer, undviker dubbelarbete och är rättssäker.

Att gå från dagens cirka 300 prövningsorganisatsioner till en ny, enskild myndighet skulle gynna samordningen och göra det lättare att samla kompetens, som idag är svår att få på alla de olika myndigheterna. Denna förändring skulle ha positiv påverkan på såväl tidsfrister som hastigheten på digitaliseringen och dessutom bidra till arbetsmetoder som på ett mer effektivt sätt leder till likvärdig bedömning.

”Ett steg i rätt riktning”

Mötet avslutades med ett panelsamtal med regionala företrädare modererat av Johan Rydberg. Panelen bestod Peter Dahlén, teknisk direktör på Holmen Board and Paper, Charlotte Billgren, hållbarhetschef på Tekniska verken, Håkan Mattsson, vd på Lantmännen biogas och länsstyrelsens Jonas Källming.

Panelen var i stora drag positiva kring utredningens förslag, däribland till att utredningen tar ett helhetsgrepp kring frågan i stället för att lappa och laga samt att förslagen harmoniserar tydligare med EU:s regelverk, vilket skulle stärka svensk konkurrenskraft.

Man såg också en viss risk att ett vakuum uppstår mellan utredningen och förslaget om en ny myndighet, men även att de tjänstemän och handläggare som idag arbetar med frågorna med stor sannolikhet skulle bli del av den nya myndigheten, och att kompetens och upparbetade relationer säkras därigenom. Man var dessutom eniga om att dialogerna mellan näringsliv och myndigheter bör fortsätta. Med andra ord finns det anledning att tro att ytterligare seminarium i serien kommer äga rum.

Du missar väl inte att svara på vår senaste medlemsenkät? Inspelen om din verksamhet och världsläget i stort är viktigt underlag för oss i kontakt med politiker, myndigheter och media. När vi tjuvkikat på svaren som inkommit, ser vi bland annat att anställningsbehovet är fortsatt stort – en trend som varat under lågkonjunkturen. Handelskammarens medlemmar är rädda om sin personal samtidigt som många ser sig om efter nya talanger. På lite sikt behöver nästan hälften av er, som hittills svarat på enkäten, anställa ny personal.

Kompetensförsörjning har länge varit ett fokusområde för Handelskammaren eftersom det är företagens största hinder för tillväxt. Därmed är det också en ödesfråga för hela samhällsekonomin. Inte sällan hamnar diskussionerna i hur fler ungdomar ska lockas till utbildningar som leder till bristyrken, inom exempelvis industri, teknik, energi med mera. Det vill säga det som den nya dimensioneringslagen för gymnasieskolan, som började gälla 1 januari i år, syftar till. Sent i höstas höll vi ett seminarium för att höja kunskapen kring vad lagen innebär för offentliga och privata utbildningsaktörer samt vilka effekter den kan ge för näringslivets kompetensbehov.

Redan nu står dock klart att en anpassad utbildningssektor inte räcker! Företagen behöver också bli mer aktiva, inte minst gällande praktikplatser. Peter Warma, rektor på Praktiska Gymnasiet, är en tongivande röst i debatten och han är tydlig med att brist på sökande till yrkesprogram inte är det största problemet. Praktiska måste till och med neka behöriga elever till exempelvis elprogrammet då skolan inte kan garantera arbetsplatsförlagt lärande, så kallad APL, till alla. Praktiska och andra utbildningsaktörer är aktiva och letar praktikplatser till sina elever. Ändå fattas många.

På Handelskammaren försöker vi leva som vi lär. Nästa vecka tar vi emot tre praktikanter inom områdena opinion, kommunikation respektive Internationell Handel. Ett roligt och värdefullt tillskott i verksamheten! Dock framstår tydligt att mer systematik kring utbildningspraktik behövs, ansvaret är för stort för att falla på enskilda eldsjälar. När vi häromdagen hade möjlighet att medverka vid ett slutet rundabordssamtal tillsammans med arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L), lyfte vi frågan vad regeringen kan göra för att få fler företag att erbjuda praktikplatser. Statsrådet gav dessutom beskedet att regeringen vill göra det enklare för högutbildad arbetskraft att både komma till Sverige och stanna kvar. I dagsläget är det ett problem, inte minst inom akademien.

För övrigt duggar ministerbesöken tätt hos Handelskammaren. Häromveckan välkomnade vi bostads- och infrastrukturminster Andreas Carlson (KD) som möttes av nära hundra intresserade medlemmar. Boka redan nu in 24 april, då blir det årsmöte med bistånds- och handelsminister Benjamin Dousa (M) – som lär ha en del att säga om handelspolitiken några månader in i president Trumps mandatperiod. Och så glöm nu inte att svara på enkäten som alla medlemsföretag fått via mejl – din röst är viktig!

Maria Björk Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef, Östsvenska Handelskammaren

Efter en kort presentation av Simon Helmér, vd för Handelskammaren, inledde Andreas Carlson sitt anförande med att betona vikten av Ostlänken och menade att det inte är bara blir en uppgradering av regional transport och resande, utan kommer ha nationell effekt. Byggandet av Ostlänken är dock inte det enda infrastrukturprojekt som regeringen har tagit höjd för; en satsning görs även gällande återtagandet av eftersatt underhåll. 

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) var tydlig med att Ostlänken är en nationell angelägenhet.

Ställer inte de olika trafikslagen mot varandra

Ministern förklarade att regeringens storsatsning på infrastruktur inte bara innebär en ökad budget – 1171 miljarder kronor under de kommande tolv åren – utan att man också ämnar få mer infrastruktur för pengarna. Detta, berättade ministern, ska ske genom kostnadskontroller samt att öppna upp för alternativ finansiering, ett val som enligt Carlson inspirerats av våra grannländer Danmark och Finland.  

Trots det var Andreas Carlson tydlig med att man inte ställer de olika trafikslagen mot varandra, utan att man tydligt ser hur Sverige gynnas av såväl järnväg som av flyg och sjöfart, både vad gäller transport och resande. Som exempel nämnde han att företag som Siemens Energy har stor nytta av Norrköpings hamn. Statsrådet använde sig av Handelskammarens kartbild över Östsveriges infrastruktur där han pekade ut såväl Händelöleden som E22, förbifart Söderköping. 

Simon Helmér, vd för Handelskammaren, och Andreas Carlson (KD) under frågestunden som avslutade ministerbesöket

Att ministern uppmärksammade både Ostlänken och andra knytpunkter i den regionala infrastrukturen var mycket positivt enligt Charlotta Elliot, projektledare för ESIC och Handelskammarens talesperson för infrastrukturfrågor: 

– Extra glädjande var att flera av de viktiga infrastrukturfrågor som Handelskammaren driver för näringslivets tillväxt och konkurrenskraft namngavs av ministern i anförandet – inte minst i deras betydelse i ett transportövergripande stråkperspektiv. Andreas Carlson gav uttryck för att han både vill och behöver dialogen med näringslivet och det tänker vi fortsätta bidra till, sa Charlotta strax efter mötet.

Dessutom fick Handelskammarens vice vd, Maria Björk Hummelgren, tillfälle att prata med Andreas Carlson. Se videointervjun på Instagram.

Ta del av hela rapporten som PDF här.

Rapporten, som presenterades vid ett seminarium i riksdagen under onsdagen, är resultatet av ett samarbete mellan 2050 Consulting och Östsvenska, Västsvenska, Sydsvenska samt Jönköpings Handelskammare,

– Rapporten visar att företagen vill leda den gröna omställningen, men ambitionerna bromsas av offentliga hinder såsom långsamma och motsägelsefulla tillståndsprocesser, bristande infrastruktur och avsaknad av ekonomiska incitament. Om politiken inte agerar skyndsamt riskerar vi svensk konkurrenskraft, säger Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

Nästan hälften av de störta företagen i rapporten, har klimatmål som överensstämmer med Parisavtalet och mer än 60 procent arbetar aktivt med energieffektivisering. Men trots detta uttrycker företagen frustration över att investeringar och satsningar bromsas av oförutsägbar politik och brist på nödvändiga infrastruktursatsningar.

– Det är oacceptabelt att företag som är redo att investera i framtiden hindras av utdragna processer och otillräckligt stöd. Om Sverige ska behålla sin ledande roll inom hållbarhet krävs politisk handling nu, menar Markus Ekelund, vd för 2050 Consulting.

Med starka kluster inom transport, industri och innovation samt ett näringsliv som tydligt integrerar hållbarhet i sina strategier, är sydöstra Sverige unikt positionerat att leda den gröna omställningen för hela landet.

– Vi står inför den största industriella omställningen i modern tid, men om politikerna inte vågar satsa nu riskerar investeringarna att hamna i andra delar av världen. Företagen gör redan sitt – nu måste politiken matcha den ambitionen, avslutar Simon Helmér vd för Östsvenska Handelskammaren.

Näringslivets önskelista till politiken:

• Fatta modiga och långsiktiga klimatbeslut för att säkra Sveriges konkurrenskraft och gynna gröna investeringar.
• Satsa på kritisk infrastruktur och kompetensutveckling – det är en förutsättning för omställningen. Utan investeringar i fossilfri energi, elnät och järnvägar, samt en satsning på rätt kompetens, kan företagen inte leverera på sina klimatmål.
• Effektivisera tillståndsprocesserna – investeringar som driver omställningen kan inte vänta. Långsamma processer bromsar den utveckling som Sverige och klimatet behöver, och riskerar att fördröja viktiga satsningar.
• Gör hållbarhet lönsamt med tydliga styrmedel och ekonomiska incitament. Företag behöver rätt förutsättningar för att välja och utveckla hållbara lösningar och förbli konkurrenskraftiga.

Om rapporten

Rapporten ”Företagen i södra Sverige ställer om – Var står de idag och vad behöver de för att accelerera sitt hållbarhetsarbete?” är framtagen i samverkan mellan 2050 Consluting, Västsvenska, Jönköpings-, Sydsvenska-, och Östsvenska Handelskammaren. Den ger en omfattande bild av företagens hållbarhetsarbete och belyser vilka hinder som måste övervinnas för att Sverige ska kunna vara en global ledare i den gröna omställningen.

Se bilder från rapportsläppet i riksdagen: