I intervjun med Maria Björk Hummelgren förklarar Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium, att EU:s viktigaste ekonomiska frågor i dagsläget inte är de omtalade Trump-tullarna, utan snarare den så kallade Inre marknadsstrategi som man just nu förbereder.

– Det finns en mängd olika förslag som handlar om att i slutänden skapa BankID för hela Europa. Det skulle kunna rendera Swish för Europa också, förklarar Per.

Dessa är exempel på vad de 55 åtgärder som utgör strategin skulle kunna utmynna i, då målet är att göra den inre marknaden mer sammanhållen och effektiv. Detta ska möjliggöras genom att ta bort kvarvarande hinder, minska byråkratin, förbättra förutsättningarna för företag att växa och främja digitaliseringen. Strategin betonar också behovet att modernisera tjänstesektorn och stärka villkoren för små och medelstora företag, eftersom de står för en stor del av sysselsättningen och därmed är avgörande för EU:s ekonomi.

Inre marknadsstrategin är ett svar på de utmaningar som uppmärksammades i fjol i den så kallade Draghi-rapporten, som analyserade unionens konkurrenskraft och lade fram förslag till reformer. I rapporten varnade Mario Draghi, tidigare ordförande för Europeiska centralbanken, för att EU riskerar att halka efter globalt om inte produktivitet, investeringar och regelverk stärks och samordnas bättre. Den nya strategin innehåller de reformer som EU vill genomföra för att möjliggöra just det.

Samstämmighet, en utmaning

Att sedan få igenom strategin kan även vara en utmaning i sig, menar Per Altenberg. Han förklarar att medan medlemsländerna kan anse att strategin är gynnsam i sin helhet, kan det vara svårt att nå total samstämmighet. Om de olika medlemsländerna skulle sätta upp hinder för enskilda förslag som inte ligger i deras intresse riskerar strategin att undermineras.

Per är själv positiv till reformerna och poängterar att det europeiska näringslivets produktivitet är större idag än vad beräkningarna visade för 20 år sedan. Detta, förklarar han, är dock en sanning som sällan nämns i de politiska debatterna:

– Om man lyssnar på den politiska retoriken så är det tvärt om. Men i verkligheten och forskningen så vet vi att det är stora vinster, avslutar Per Altenberg.

För vidare läsning, se Utrikesdepartementets faktapromemoria angående Inre marknadsstrategin.

Idag arbetar Gregory Shepard bland annat som investerare, föreläsare och författare. Vidare driver han också Startup Science, en webbplattform som han beskriver ett ekosystem där startups, acceleratorer, investerare och företagsmentorer möter varandra. Efter ett kort frukostmingel inleddes föreläsningen av Handelskammarens vd Simom Helmér och Martin Rantzer, prefekt och campusråd vid Linköpings universitet, som bjudit in Gregory. Dagens evenemang är ännu ett exempel på hur Handelskammaren och universitetet samarbetar.

Gregory inledde med att förklara att misslyckandet är en stor del av att vara entreprenör, och beskriver entreprenörskap som att gå på lina utan säkerhetssele. Enligt Gregory misslyckas 90 procent av företag inom teknikbranschen inom de första fem åren. Det, menar han, beror ofta på misstag som görs redan under verksamhetens första arton månader. Att identifiera och hantera problem i ett tidigt skede är alltså ett måste, eftersom problem tenderar att växa i takt med företaget. 

Gemensamt för de 10 procent av teknikföretag som lyckades var företagsledare som (till skillnad från sina investerare) fokuserade på anledningarna bakom sina resultat snarare än på själva resultaten. Något som Gregory förklarade med en allegori:

– Att som företagsgrundare bara titta på resultaten i stället för att titta på vad som skapat resultaten är som att köra bil och ständigt titta bakåt.

Att göra en exit (igen och igen)

Gregory menar att en lyckad exit måste planeras tidigt. Redan vid företagets grundande måste man identifiera vilket företag som ska köpa ens verksamhet, lära sig förstå företagets kundkrets och sedan forma sin verksamhet utifrån det.

Gregory understryker att det är viktigt att det köpande företaget vet vad de kan förvänta att få ut av att förvärva din verksamhet. Startups, menar han, säljs inte på grund av sina vinster, utan på hur mycket det köpande företaget förväntar sig kunna tjäna på förvärvet. Samtidigt ska man akta sig för att göra mer än vad man behöver.

– Inom tech ska man alltid presentera en något underutvecklad produkt. Då säger köparen vad de behöver. Om du i stället har överutvecklar produkten kommer de säga vad de vill ha. Då kommer ditt framtida arbete bara förstöra produkten.

För en lyckad exit är det också viktigt att ens företag inte blir övervärderat, förklarar Gregory. Detta eftersom ett för högt marknadsvärde kan göra det svårare att sälja sitt företag, och det inte alltid är känt vilka summor köparföretaget förvärvat för tidigare. Ledaren för det mindre företaget har i uppgift att skapa rätt förutsättningar för ett förvärv, och att bevisa att det är en rimlig affär för båda parter. När affären slutligen är genomförd tackar du för dig – exit. Vad som sedan händer med ditt gamla bolag är upp till deras nya ägare.

Tre tips från Gregory Shepard

Efter föreläsningen ombeds Gregory att sammanfatta sin metod i tre punkter, något han tycker är svårt då de olika aspekter är inbakade i varandra. Trots det gjorde han ett försök:

  • Ha alltid slutet i åtanke – planera din exit så tidigt som möjligt.
  • Lär känna företaget du vill sälja ditt företag till och lär känna deras kundkrets.
  • Fokusera på vad som genererar resultaten – inte på själva resultaten

Martin Rantzer var nöjd med föreläsningen och berättade att Linköpings universitet har haft samarbetat med Startup Science under en tid.

– Det var spännande att lyssna på Greg. Det som var ögonöppnande för mig är vilken exit man ska göra och hur man matchar sitt företag mot ett köparföretag. Den här typen av föreläsningar är intressant för oss på grund av LiU:s omfattande avknoppningsverksamhet där många startups blir till.

På bilden: Karta över Ostlänken. Från vänster: Simon Helmér, vd Handelskammaren, Östergötlands landshövding Gunilla Svantorp och Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket.

I dialogmötet deltog ledningarna för Trafikverket, länsstyrelsen Östergötland, Regionen respektive kommunerna. Fokus för mötet var status och utveckling av infrastruktur samt relationer aktörerna emellan. Handelskammarens vd Simon Helmér gav en övergripande presentation om vikten av mer och bättre transportleder för Sveriges samlade konkurrenskraft.

– Som enda företrädare för det regionala näringslivet är det viktigt för oss att lyfta projekten som är centrala för vår regions utveckling. Väg, räls, båt och flyg måste fungera väl för att lösa företagens behov av kompetensförsörjning och godstransporter. Det är viktigt att samverkan över kommun- och myndighetsgränser fungerar, sa Simon Helmér efter mötet.

För den östsvenska regionen är färdigställandet av Ostlänken mellan Linköping och Järna prioriterad. Förseningar innebär fördyrningar så det bör undvikas. Norra änden av länken måste kopplas till Stockholm, och i den södra fortsätta till Mjölby och vidare såväl mot Hallsberg som till Göteborg och Malmö via Jönköping.

– Kapaciteten för godstrafik och pendling på järnväg behöver utökas kraftigt. Europa rustar och mellan Tyskland och Danmark färdigställs i detta nu tunneln under Fehmarn Bält-sundet. Den beräknas tiodubbla trafiken från och till kontinenten och i dagsläget klarar inte Sverige att ta vara på den möjligheten.

Ett annat viktigt projekt som Handelskammaren lyfte fram vid mötet med Trafikverket är Förbifart Söderköping på E22. Upphandlingen blev klar i somras och nästa höst planeras byggstart. Förbifarten är inte avgörande bara för sydöstra Sverige, utan har internationell bäring och får inte försenas ytterligare.

När svensk konkurrenskraft står på agendan, betonar Handelskammaren alltid kopplingen till regionens hamnar i Oxelösund och Norrköping. Att leden över Händelö på vägen från Örebro och Finspång är exempelvis kommer på plats är exempelvis helt avgörande för att tungt gods kan fortsätta fraktas från de stora industrierna vidare ut i världen.

Även det förändrade säkerhetsläget ställer nya krav på svensk infrastruktur, såsom färjetrafiken till och från Gotland samt på regionens flygplatser i Linköping, Norrköping, Skavsta och Visby.

– Ett sammanhållet och pålitligt transportsystem är A och O för att företag ska kunna verka och växa, skapa jobb och välstånd i Sverige. Alla transportslag behövs i ett sådant system. Även om Trafikverket inte har huvudansvaret är det nödvändigt att även flyg och sjöfart tas med i planerna, liksom kompetensförsörjningen kring nybyggnation och driften framåt. Nu ser vi fram emot fortsatt konstruktiv dialog och kommande Nationell plan som överlämnas till regeringen den 30 september, avslutar Simon Helmér.

Debattartikel publicerad i Corren, NT och SN.

På var fjärde stol i de östgötska styrelserummen sitter en kvinna medan övriga platser innehas av män. Vid bordsänden, på styrelseordförandes plats, återfinns nio gånger av tio en man. Faktum är att över en tredjedel av bolagsstyrelserna i vår region inte har en enda kvinnlig ledamot. Det kan vara värt att påminna om i dag den 26 augusti – jämställdhetsdagen.

Jämställdhet i näringslivet handlar inte bara om rättvisa eller samhällelig utveckling. Det handlar om tillväxt, resurser och kompetens. Styrelsens betydelse för det enskilda företagets utveckling och tillväxt är obestridlig. Inte minst i tider av snabb förändring exempelvis inom områden som teknik, regelverk och geopolitiska händelser. En aktiv och kompetent styrelse kan vara helt avgörande för ett företags framgång eller fall.

Läs mer om vårt projekt 100-listan här

En mångfald bland ledamöterna av olika bakgrund, utbildning, kunskap och erfarenheter skapar en bra grogrund för ett framgångsrikt styrelsearbete. Här spelar också balansen mellan kvinnor och män roll. En nyanserad och jämställd styrelse ser bredare perspektiv som ger klokare beslutsfattande, vilket i sin tur leder till en bättre verksamhet och ökad lönsamhet för bolaget.

Utvecklingen går framåt, men i långsam takt. Med tanke på vilka positiva effekter det innebär för både det enskilda bolaget liksom näringslivet i stort, är det anmärkningsvärt att inte representationen mellan kvinnor och män är mer jämnt fördelad. Många företag vill växla upp sitt jämställdhetsarbete och öka kompetensen i sina styrelserum, men har svårt att komma igång. Att tillsätta en valberedning, med god insyn i företagets behov och bred förankring i näringslivet, är en bra början för en mer professionell styrelserekrytering.

Jämställdheten behöver öka på fler positioner. Också inom företagens interna ledningar och uppåt i ägarleden råder det brist på kvinnliga företrädare och förebilder. Handelskammarens årliga mätning visar att bara vart tionde av regionens största bolag har en kvinna som vd. Dessa bolag tenderar ha en jämnare könsfördelning i sina styrelser. Detsamma gäller bolagens ledningsgrupper, vilka har stort inflytande på vilka personer som anställs och profileras – såväl i styrelserummet som i verksamheten.

Gällande ägande av bolag är 28 procent av Sveriges företagsregistrerade huvudmän kvinnor. Ägarskap ger mandat över företagens inriktning och styrelsernas sammansättning och därmed stort inflytande över bolaget, men också utanför i olika sammanhang. För att öka jämställdheten i hela samhället, inte minst i ledande ställning, bör således fler kvinnor starta, driva och äga företag.

Fler kvinnor i beslutande positioner är en tydlig framgångsfaktor för ett mer jämställt näringsliv – och mer lönsamma företag. Därmed ligger det i hela näringslivets intresse att verka för saken, från ägarposition till medarbetarorganisation. På det viset får vi mer produktiva, hållbara och tillväxtinriktade företag.

Simon Helmér, vd
Jonna Hedlund, projektledare näringspolitik

Idag välkomnar vi vår nya praktikant Haris Kaharevic som studerar statsvetenskap på masterprogrammet International and European Relations, vid Linköpings universitet. Haris praktiserar hos oss under höstterminen och kommer arbeta med alltifrån den kommande konjunkturrapporten till omvärldsbevakning med fokus på de politiska aspekterna kring internationell handel. Handledare är Emma Meijer, projektledare internationell handel.  

Vad kommer du göra under din praktik och vad ser du mest fram emot?

– Först och främst vill jag komma ut i arbetslivet och se hur det är efter fyra år av plugg. Det är kul att få testa all teori man har lärt sig i praktiken. Kul att komma till en sådan här miljö och få bli en del av teamet. Jag är också väldigt intresserad av näringslivet! säger Haris.

Han fortsätter: 

– Det kommer bli kul att tillföra det statsvetenskapliga perspektivet och att lära sig mer om näringslivet i regionen. 

Vad var det som lockade dig till Handelskammaren? 

– Det var flera saker. Förutom det jag nämnde tidigare så är jag uppvuxen i närheten. Jag har sett näringslivet och hur folk jobbar, och det känns spännande att kunna vara med och påverka. Det är också en möjlighet att skapa kontakter och jag har dessutom hört gott om Handelskammaren från Lihvia (Söderdahl, f d vikarierande projektledare för 100-listan) och Henrik (Lund, praktikant internationell handel våren 2025)! 

Ge oss en fun fact om dig! Något särskilt du skulle vilja uppleva någon gång i livet? 

– En fotbollsresa genom Europa! Att upptäcka fotbollskulturer och träffa fans runtom i världen vore väldigt intressant, svarar Haris glatt.

Stolt tradition

Med Haris – som blir den femte att göra praktik hos oss under det senaste året – fortsätter Handelskammarens stolta tradition att ta emot praktikanter och yrkestrainees. De tidigare praktikanterna har kommit från olika lärosäten och utbildningar – ofta med fokus på statsvetenskap, internationella relationer eller kommunikation. Praktikanterna ges förtroende att axla sina roller och bidra till verksamheten på sitt eget vis, och även att drivit egna projekt. Ett exempel på detta är jämställdhetshandboken som vi publicerade i juni; ett projekt som initierades och leddes av praktikanten Petronella Ruben Hydén. 

Att som företag ta emot praktikanter är något som Handelskammaren starkt uppmuntrar, inte minst då kompetensförsörjning är en näringslivets största utmaningar. Detta var en av anledningarna till att vi i våras startartade initiativet Praktikuppropet – en lista där företagare som vill ta emot praktikanter kan skriva upp sig. Med listan vill vi uppmuntra till långsiktig samverkan, arbetsgivare och skolor emellan. Den fungerar också som underlag för diskussion med politiker och media. 

Den energin vill vi på Handelskammaren ta vara på. Hösten kommer erbjuda nya inslag i vår verksamhet, samtidigt som vi framför allt håller fortsatt fokus på vårt regionala näringslivs tillväxt och konkurrenskraft. Handelskammarens opinionsbildande arbete genomsyras av kunskap och relationsbyggande. Vi väljer fakta och dialog som framkomlig väg när vi gör näringslivets röst hörd i offentlighetens rum. Genom tät samverkan med ledningarna i våra kommuner, regioner, akademi och myndigheter tror vi på framgång i våra medlemmars viktigaste frågor.

Vi ser fram emot att ta vara på kraften i vår region. Därtill har vi på flera sätt utökat vårt samarbete mellan övriga svenska Handelskamrar, något som stärker oss regionalt och nationellt. Vi är dock inte starkare än våra medlemmar, under hösten kommer vi att verka för stärkt relation till och dialog med er – tillsammans för konkurrenskraft och tillväxt i östsvenska företags intresse.

Maria Björk Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef

Den 27 juni möttes Ursula von der Leyen och Donald Trump i Skottland för att göra upp om de länge omtalade tullarna. Västsvenska Handelskammarens tullexpert Peter Hellman menar att svenskt och europeiskt näringsliv fortsatt bör ha is i magen.

– Man ska ha helt klart för sig att avtalet är ett ramverk – en avsiktsförklaring. EU:s sammanfattning säger att avtalet inte är legalt bindande men att man kommit överens om ett tak på 15 procent. Det har tidigare funnits hot om att taket skulle landa på 30 procent, så på så sätt är det hälften så illa som det kunde ha varit.

Peter berättar att han också tror att de tidigare införda tullarna, det vill säga 50 procent på stål, aluminium och koppar samt 25 procent på bilar och bildelar, kommer stå kvar där de är. Inom ramen för det nya avtalet har EU också åtagit sig att köpa energiprodukter till ett värde motsvarande 750 miljarder amerikanska dollar, och även givit ett löfte om investeringsvilja i militärutrustning för motsvarande 600 miljarder dollar.

Vill du veta mer? Passa på att gå EUDR-kurs med Peter Hellman hos oss i höst

För svenska och andra EU-företag innebär det nya ramverket en något bättre förutsägbarhet:

– Det är så bra det kan bli med Trumps administration. Trump verkar ha missat att det är den amerikanska importören som betalar tullen. Det här kommer i slutändan landa på den amerikanska konsumenten, förklarar Peter.

– [Tullarna] kan innebära att svenska företag blir mindre intressanta. Samtidigt sätter USA samma procent på alla EU-länder och på flera andra länder i världen. Både Schweiz och Brasilien har hotats med ännu högre tullar.

Att tullarna kommer hjälpa Trump att uppfylla sitt mål – att övertyga företag att flytta sina verksamheter till USA – är Peter tveksam till.

– Det tar lång tid att etablera företag i USA på det sätt som Trump vill. Det är osäkert vad som kommer hända efter att han är borta. Risken är att företag kommer hålla i sina i resurser. Samtidigt har man har sagt både från europeiskt och amerikanskt håll att man vill ha dörrarna öppna. EU vill också skydda sina marknader.

Vill du veta mer? Kurs i höst om effektiv tullhantering

Enligt Peter är nu en bra tid för företaga att se över sina marknader; att ställa sig frågor som ”Ska vi vara så expanderade mot USA?” och ”Vilka alternativ finns?”. Som exempel nämner han att EU just nu förhandlar med snabbt växande ekonomier i Sydostasien såsom Thailand, Indien och Indonesien:

– Det kan vara värdefullt att undersöka andra marknader för att sprida ut sina risker. Lyft blicken! Svenska företag är välrenommerade i Asien. Man tycker att man kan lita på svenska företag, tycker om svenska produkter och svensk design. Vi har bättre rykte än till exempel Storbritannien, Italien eller Frankrike.

Tre USA-tips från Peter Hellman:

  1. Analysera hur utsatt ditt företag är på marknaden. Hur stor handel har ni med USA?
  2. Ta kontakt med er motpart. Håll kontakt med importören och se till att ni är på ”speaking terms”.
  3. Ha is i magen och skapa en strategi. Det kommer nya bud hela tiden; förbered ett worst case scenario. Gör en åtgärdsplan utifrån olika perspektiv. Vad blir det för konsekvenser om ert företag drabbas av 30 eller 50 procents tullar? Då slipper ni bli överraskade.

 

Du som vill se bilder från vårt besök i Almedalen kan hitta ett stort bildspel här!

 

Sveriges försvarsförmåga genomgår en historisk upprustning. Med kraftigt ökade försvarsanslag, ett Nato-medlemskap och ett förändrat europeiskt säkerhetsläge ställs nya krav på försvarsindustrin. Hur påverkar detta svenska företag, innovation och regional utveckling?

I detta seminarium mötte vi nyckelpersoner från politik, industri, forskning och offentlig sektor som tillsammans tecknade en bild av vad de ökade försvarsanslagen innebär för företagande, kompetensförsörjning och Sveriges internationella position. Vi fick ta del av politiska perspektiv på försvarsindustrins roll i ett Nato-medlemskap, betydelsen av EU:s ReArm-plan, konkreta erfarenheter från företag i snabb tillväxt och insikter om investeringar, innovationsmiljöer och regulatoriska förutsättningar.

Medverkande
Lena Gillström, VD, BAE Systems Bofors
Magnus Hagman, Vice President Nordics, MilDef
Lars-Göran Larsson, Enhetschef Utländska direktinvesteringar, Inspektionen för Strategiska Produkter
Tobias Andersson, Ordförande i Näringsutskottet, SD
Lena Miranda, VD, Linköping Science Park
Mats Wicksell, Senior Vice President and Head of Business Area Kockums, Saab
Karin Enström, Partisekreterare och fd Försvarsminister, M

Se hela seminariet här:

Se flera av våra seminarier från Almedalen här.

Kapacitetsbrist, eftersatt underhåll och kortsiktig finansiering är utmaningar som bromsar svensk konkurrenskraft. Trots historiska infrastruktursatsningar är läget fortsatt pressat. Nu efterfrågas nya lösningar där investeringar i vägar, järnvägar och hamnar inte längre ska styras av årliga budgetbeslut.

Under seminariet möts politiker, företagsledare och experter för att diskutera vägen framåt. Medverkande är bland andra infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), företrädare från Trafikverket, SSAB, IKEA, Volvo Group och Göteborgs Hamn.

 

Se flera av våra seminarier från Almedalen här.