Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
Inledningen på 2025 kommer gå till historien som en av de mest globalt omvälvande. I slutet av februari passerades treårsdagen för Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En månad tidigare hade Donald Trump återvänt till Vita Huset, med rekordhögt väljarstöd i ryggen. Under valrörelsen hade presidenten orerat om att han skulle få slut på kriget på 24 timmar. Riktigt så lätt har det inte visat sig vara. Men nog har president Trump fått saker och ting i rörelse, det får man ge honom.
Oförutsägbar politik och internationell instabilitet är emellertid ingenting som imponerar på näringslivet, tvärtom. Det framgår tydligt i medlemmarnas svar i Handelskammarens senaste konjunkturmätning, som genomfördes i början av året. Majoriteten (över 60 procent) av er nära 200 svarande ser negativt på den globala utvecklingen. Skälen som anges är den hotade frihandeln, det osäkra geopolitiska läget och oberäkneliga ledare i stormakterna USA, Kina och Ryssland samt att dessa anses bana väg för liknande frontfigurer i Europa och övriga världen.
Som stark kontrast till oron för omvärldens riktning, står företagens tro på den östsvenska regionens utveckling. 70 procent ser ganska positivt, och 17 procent mycket positivt, på denna. Blott 6 procent ser negativt på utvecklingen i regionen. Den avstannande inflationen och sjunkande inflationen bidrar till optimismen, liksom en ökad köpkraft hos kunderna och mindre tveksamhet kring inköp och investeringar.
Specifikt regionala effekter som nämns i fritextsvar är att spaden äntligen satts i backen för Ostlänken, vilket tillsammans med den anslutna stadsutvecklingen skänker framtidstro. Det är upplyftande läsning då opinionsbildning och sammanhållning kring Ostlänkens färdigställande genom vår region och betydelsen av förstorad arbetsmarknad, ökad pendling och godstrafik med ökad spårkapacitet, länge varit profilfråga för Handelskammaren (har du inte sett vår film ”Ostlänken på 110 sekunder”, är den knappt två minuters väl spenderad tid). Regionens branschbredd, industri och försvarssektorn i synnerhet och draglok som Saab, Siemens Energy och Mjärdevi Center anges också som statushöjare i undersökningen.
Den positiva inställningen till regionen stärks ytterligare av medlemmarnas framtidstro för de egna verksamheterna – 90 procent har en stark framtidstro för det egna bolaget. Redan på tre månaders sikt ser drygt 40 procent i vår undersökning en ökad efterfrågan, en siffra som ökar till 60 procent på ett års sikt. Under samma tidsperiod uppger även nästan hälften av bolagen att de behöver anställa ny personal. För mer detaljerade uppgifter hänvisas till Handelskammarens Konjunkturrapport för våren 2025.
Optimismen och styrkan bland regionens företag – Handelskammarens ägare, stärker oss i vårt arbete för regional konkurrenskraft. Medlemmarnas svar visar att vi är på rätt spår och koncentrerar oss på rätt saker när vi skapar opinion gentemot beslutsfattare och ger röst åt det regionala näringslivet i möte med makthavare på lokal och nationell nivå.
Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef
Det fjärde arbetsmötet serien på temat regional kraftsamling ägde återigen rum på LINK Business Center i Linköping, på gemensamt initiativ av Östsvenska Handelskammaren, Cleantech Östergötland och länsstyrelsen i Östergötland. Fredagsförmiddagen inleddes av Simon Helmér, vd för Handelskammaren, Johan Rydberg, vd för Cleantech Östergötland, och Ann Holmlid, länsråd på länsstyrelsen i Östergötland. Johan Rydberg fortsatte sedan med en kort sammanfattning av tidigare träffar samt den inlaga som man lämnade in till miljötillståndsutredningen under hösten i fjol.
LÄS MER: Här kan du läsa om den senaste träffen hösten 2024
Sedan togs ordet av länsstyrelsens Jonas Källming, avdelningschef Miljö och Natur, och Helena Eriksson, enhetschef för enheten Miljöprövning. Helena berättade bland annat om länsstyrelsernas digitala guide för samrådsprocessen och att man ser tätare dialog med ansökande parter som den bästa vägen framåt – trots att det kräver mer arbete från länsstyrelsens sida. I och med att antalet ansökningar dessutom ökat har länsstyrelserna också lagt mer resurser på handläggningen kring dem. Jonas avslutade med att slå fast att länsstyrelsen jobbar aktivt för att förbättra processen utifrån nuvarande system och inte tänker vänta på framtida lagstiftningar.
Förslaget: En ny myndighet
Därefter följde mötets huvudnummer: utredningssekreterare Rebecca Wennerbergs sammanfattning av miljöprövningsutredningen (KN 2023:02), som överlämnades till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) den 21 januari i år.
Under utredningen pekade man ut två utmaningar, förklarade Rebecca. För det första är det existerande regelverket otydligt, och för det andra råder bristande effektivitet och rättssäkerhet i dagens system, där det är svårt att veta vilka regleringar som kommer från EU-rätten respektive svensk rätt. Bland annat har man i Sverige flera samråd, trots att EU ställer krav på ett. Vidare ligger man efter i digitaliseringen kring processerna i kontrast till Danmark, som är ett föregångsland i frågan. I EU är det dessutom endast Sverige som har prövning i domstol som första instans. Förslagen som presenteras i utvärderingen syftar till att synkronisera den svenska rätten mer med kraven från EU.
Förslagen för att effektivisera tillståndsprocesserna är följande:
Dessa förslag ska enligt utredningen göra processen mer effektiv, vilket innebär att den uppfyller följande krav: processen är tydlig, transparent, förutsägbar, har tydlig ansvarsfördelning mellan aktörer, undviker dubbelarbete och är rättssäker.
Att gå från dagens cirka 300 prövningsorganisatsioner till en ny, enskild myndighet skulle gynna samordningen och göra det lättare att samla kompetens, som idag är svår att få på alla de olika myndigheterna. Denna förändring skulle ha positiv påverkan på såväl tidsfrister som hastigheten på digitaliseringen och dessutom bidra till arbetsmetoder som på ett mer effektivt sätt leder till likvärdig bedömning.
”Ett steg i rätt riktning”
Mötet avslutades med ett panelsamtal med regionala företrädare modererat av Johan Rydberg. Panelen bestod Peter Dahlén, teknisk direktör på Holmen Board and Paper, Charlotte Billgren, hållbarhetschef på Tekniska verken, Håkan Mattsson, vd på Lantmännen biogas och länsstyrelsens Jonas Källming.
Panelen var i stora drag positiva kring utredningens förslag, däribland till att utredningen tar ett helhetsgrepp kring frågan i stället för att lappa och laga samt att förslagen harmoniserar tydligare med EU:s regelverk, vilket skulle stärka svensk konkurrenskraft.
Man såg också en viss risk att ett vakuum uppstår mellan utredningen och förslaget om en ny myndighet, men även att de tjänstemän och handläggare som idag arbetar med frågorna med stor sannolikhet skulle bli del av den nya myndigheten, och att kompetens och upparbetade relationer säkras därigenom. Man var dessutom eniga om att dialogerna mellan näringsliv och myndigheter bör fortsätta. Med andra ord finns det anledning att tro att ytterligare seminarium i serien kommer äga rum.
AI har under de senaste åren blivit ett omåttligt engagerande ämne. Inte minst bland Handelskammarens medlemmar: Emanuel Karlstens AI-föreläsning i november i fjol drog storpublik och den framstående AI-forskaren Fredrik Heintz har gästat Handelskammaren flera gånger. Den artificiella intelligensens popularitet har verkligen ökat lavinartat på kort tid. För några år sedan behövde kursledare André Andersson, vd på Scribill, förklara vad Chat GPT ens var för att sälja in sina utbildningar. Idag är OpenAI:s verktyg Chat GPT på allas läppar.
Med andra ord var det hög tid för Scribills Chat GPT-kurs att hållas hos Handelskammaren. Resultatet blev fullsatta salar i både Linköping och Norrköping. André var nöjd med besöken:
– Det var riktigt kul med det stora intresset! Jag fick förfrågningar om framtida kurstillfällen och stora frågor som hur AI kan komma att påverka företag, samhället och demokrati i framtiden.
Han fortsätter:
– Utbildningsdeltagarna var ivriga att testa Chat GPT själva; flera hörde av sig redan samma kväll och berättade att de börjat prova genom att följa kursmaterialet.
Deltagarna fick lära sig allt från grunderna till hur de själva kan formge AI:ns persona utifrån sina egna behov. Enligt André kan Chat GPT vara såväl bollplank som en kollega som hittar, analyserar, sammanfattar, strukturerar och visualiserar information. Omfattande uppgifter kan lätt brytas ned i steg och tillsammans med andra verktyg, såsom Perplexity AI, kan Chat GPT till exempel hjälpa dig planera körschemat till ditt företags nästa team building-resa. Hur börjar man då? Följ Andrés tre tips för att komma i gång.
Tre steg för att komma i gång med AI, från André Andersson
2025: ”AI-agenternas år”
André menar att processen ovan också är användbar för Microsofts Copilot – ett enligt honom utmärkt komplement till Chat GPT – som han också utbildar kring. En av Copilots styrkor är att den är integrerad i Office-programmen. AI-verktyg som samverkar med andra program tror André kommer bli vanligare inom en snar framtid:
– Det sägs att 2025 kommer bli ”AI-agenternas år”. Det är lite överhajpat just nu men mot slutet av året kan det nog finnas några coola verktyg. Det kommer bli vanligare med AI-verktyg som till exempel kan boka aktiviteter; framför allt för privat bruk men de kommer nog dyka upp i professionella sammanhang också. Jag tror också att möjligheten att utveckla sina egna system kommer bli större.
På grund av stort intresse för kursen så kommer Scribill ge två ytterligare ChatGPT-utbildningar hos Handelskammaren i maj. I Linköping den 5/5 och Norrköping den 6/5. Mer information kommer inom kort.