Varför är detta så viktigt för oss? Svaret är enkelt och rätt självklart – för att våra ägare, tillika medlemmar, är beroende av fungerande infrastruktur för tillväxt och konkurrenskraft. Företag behöver politiska beslut som är långsiktiga, med stabila spelregler och förutsättningar, annars riskeras både kapital och kompetens.
Sverige är en exportberoende nation, och även om Östsvenska Handelskammaren är en regional organisation, så verkar vi och våra ägare i en större kontext.

Så vad har vi lyft i remissvaret? I grund och botten välkomnar vi den utökade budgetramen, ambitionen att återta underhållsskulden, satsningar på investering/utveckling inom järnväg, ökningen av anslaget till Länstrafikplanerna och näringslivspott, intentionen att bidra till att nå klimatmålen 2045 samt fokus på totalförsvarets behov och beredskap. Med det sagt, tar vårt yttrande främst avstamp i delar som rör vår region.

Ostlänken är en avgörande satsning för regionens fortsatta tillväxt och utveckling. Att hela sträckan Järna–Linköping finns med i den nationella planen och att finansiering är säkrad är positivt ur ett närings- och samhällsperspektiv. Samtidigt innebär förslaget att skjuta sex miljarder kronor till nästa planperiod en kalkylerad försening. Det skapar osäkerhet och påverkar företags och offentliga aktörers möjlighet att fatta långsiktiga, strategiska investeringsbeslut.

Ostlänken måste ses i ett större systemperspektiv. För att investeringen ska få full effekt behöver även kapaciteten stärkas på sträckan Järna–Stockholm C, så tågutbudet kan utvecklas i hela Stockholm–Mälardalsregionen. Även söder om Linköping finns behov av kapacitetshöjande åtgärder. Att inte bygga Ostlänkens spår efter Linköping är samhällsekonomiskt vårdslöst. Använd erfarenhet o kompetens från Ostlänken i kommande satsningar. Tänk klart-år i stället för startår!

Vi har också svårt för att hela investeringen bokförs som en satsning i Östergötland, trots att tre län berörs. Redan vid förra remissomgången påpekade Handelskammaren att detta är missvisande. Det ger en direkt felaktig bild av hur infrastrukturmedel fördelas per capita och bör justeras för att korrekt spegla fördelningen.

Sett ur både regionalt och nationellt perspektiv, har vi flera tunga objekt som måste tas om hand i kommande nationell plan. (NP)

• Förbifart Söderköping på E22 är ett viktigt projekt som fått startbesked och finansiering. Vi välkomnar färdigställande senast 2030, vägen är central för transporter i sydöstra Sverige.
  
  
• Tillgängligheten för dispenstransporter till och från Norrköpings hamn måste utredas i närtid inom NP för att kunna åtgärdas. Detta för att framtidssäkra näringslivets export (som Siemens Energy) och totalförsvarets tillgänglighet.
  
  
• Det försämrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges medlemskap i Nato ställer nya krav på transportinfrastrukturen. Ett exempel är Saabs verksamhet och expansion. Den otillräckliga infrastrukturen i Linköping utgör ett tydligt och konkret hinder för stärkandet av totalförsvaret i allmänhet och det militära försvaret i synnerhet. Nuvarande expansion är av sådan omfattning och art att ordinarie styr- och planeringsmodell över NP inte ger godtagbara resultat. Vi uppmanar regeringen att säkerställa nya rutiner där NP går hand i hand med de satsningar på infrastruktur som görs inom andra budgetområden.  Läget är akut.

Överlag saknas fortfarande en uttalad vision för ett sammanhängande transportsystem, där alla transportslagen bidrar till kedjan. Det sägs i texten att alla transportslagen behövs, men Trafikverkets prognoser och förslag på åtgärder för person- och godstransporter talar snarare om fortsatt ökning av biltrafik och separerade stråk än funktionella, intermodala klimatsmarta system. Dessutom måste vi kunna underhålla OCH investera i ny infrastruktur. Som vanligt anser vi att näringslivets behov borde involveras mer i prioriteringarna.

Med rätt förutsättningar och fungerande transportsystem av väg, järnväg, sjö och flyg, kan vårt näringsliv bidra till ett mer konkurrenskraftigt, hållbart och motståndskraftigt samhälle – till nytta för regionen, Sverige, Europa och ja – världen.

Charlotta Elliot
Talesperson Infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren

Trots ansträngningar och en del framgångar på området, kvarstår hindret att få ut elever och studerande framför allt så kallade APL- och LIA-platser, men även traditionell prao och annan typ av praktik. Mot denna bakgrund startade Handelskammaren i början av våren 2025 ett praktikupprop, i tron att fler företag kan tänka sig att öppna dörren för praktikanter – inte minst av skälet att säkra bolagets egen framtida kompetensförsörjning.

Under året har praktikuppropet uppmärksammats i olika sammanhang. Norrköpings kommuns företagarfrukost på temat kompetensförsörjning belyste bland annat uppropet. Och Region Östergötland har tagit fram broschyren ”Er framtida arbetskraft. Så kan ni hitta kompetens – och samtidigt göra skillnad”, som en guide till företag som vill göra mer.

I början på december 2025 bjöd Handelskammaren in ett tiotal aktörer och bolag till ett rundabordssamtal tillsammans med riksdagsledamot Johanna Rantsi (M), gymnasielärare och sitter i utbildningsutskottet.

Synpunkter vid mötet var bland annat: 

• Förbud av kontroll av personer innan de antas till utbildningar, såsom belastningsregistret vilket kan bli ett hinder för praktik 

• Kunskapen behöver höjas inom näringslivet om vad det innebär att ta emot praktikanter – osäkerhet och oklarheter utgör hinder 

• Praktiksamordning är lättare på regional nivå nära näringslivet – men behöver också samordnas över gränserna. En elev kan t ex utbilda sig i en region men bo i en annan 

• Svårt (nästan omöjligt) att få tillstånd att starta en ny gymnasielinje 

• YH är för svårt att bedriva vilket leder till kort livslängd på utbildningarna 

• Prao för elever under 18 år är svårt och här behöver näringslivet avlastas 

• Det har skett en positiv förändring i hur elever söker till gymnasiet, högskole- och yrkesförberedande (60/40) de senaste tre åren 

• Företag har generellt för dålig intern struktur för praktik och jobbar för mycket ad hoc med frågan Rimaster, utbildningarna ser väldigt annorlunda ut idag (mot när vi själva gick).  

• Oklarhet i ansvarsfördelningen av praktik  

• Kan krav/meriterande på att erbjuda praktik inkluderas i offentlig upphandling?  

• Även offentliga arbetsgivare behöver bli bättre på att ta emot praktikanter

Riksdagsledamoten tog med sig flera viktiga insikter och konkreta saker att undersöka, såsom varför personkontroller inte får göras och varför hinder sätts upp mot nya gymnasieprogram.  

Tydligt är att systemet för praktisk, arbetsplatsförlagd utbildning inte fungerar och att det behövs tydligare riktlinjer, ersättningsnivåer och systematik i frågan – med utrymme för lokala och regionala lösningar. 

Tack till er som medverkade i samtalet för att få positiv rörelse i denna avgörande tillväxtfråga!  

Johanna Rantsi (M), ledamot riksdagens utbildningsutskott 
Johan Thorén (L), ledamot Linköpings arbetsmarknadsnämnd 
Peter Varma, rektor Praktiska gymnasiet 
Elin von der Lancken, vd Skill 
Jan Malmberg, kompetensansvarig Byggföretagen 
Leila Khanu, kompetensmäklare Norrköpings kommun 
Malin Thunborg, vd Teknikcollege 
Ann-Charlotte Thorén, vd Östsvenska Yrkeshögskolan 
Magnus Ekenblom, vd Curt Nicolin Gymnasiet 
Annika Engberg, HR-chef, Toyota Material Handling 
Elisabeth Wenåker, HR-chef, Rimaster 

Kommerskollegium har nyligen utsetts till beredskapsmyndighet med sektorsansvar för utrikeshandel. Vad innebär det här uppdraget?

Kim Larsson, biträdande enhetschef på Kommerskollegium berättar:

– Det innebär att vi ska leda arbetet med att samordna åtgärder i sektorn inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Syftet med den nya sektorn är att skapa förmåga att upprätthålla och säkerställa import och export av varor och tjänster som är nödvändiga för landets försörjning under såväl fredstida krissituationer som under höjd beredskap och ytterst krig. Att bygga förmåga är en kontinuerlig och långsiktig uppgift, där vi som ny sektor sedan i somras är i uppstartsfasen.

Samarbete är starkt kopplat till beredskap och utrikeshandel. Därför frågade vi hur Kommerskollegium ska arbeta tillsammans med Tullverket.

– Tullverket är den enda beredskapsmyndigheten som ingår i vår sektor. Således kommer vi arbeta väldigt nära för att bygga förmåga och motståndskraft. Vi är glada att vi redan sedan tidigare har haft ett gott och naturligt samarbete med Tullverket och vi ser fram emot att fördjupa det samarbetet ytterligare.

För företag blir beredskap ofta konkret genom leveranskedjor, rutiner och handelsprocedurer. Vi bad därför Kim Larsson beskriva vad Kommerskollegiums sektorsansvar betyder för (öst)svenska företag i vardagen.

– Vi som sektor vet att det är företagen som bedriver utrikeshandel, inte länder. Därför spelar svenska företag en avgörande roll för Sveriges totalförsvar och försörjning. Som ny sektor hoppas vi att företagen känner att de kan vända sig till oss för att diskutera frågor som berör utrikesandel, beredskap, handelsprocedurer och leveranskedjor.

Avslutningsvis bad vi om tre konkreta råd till företagen i regionen – att börja med redan nu:

1.  Se över era verksamheter och se om det finns några sårbarheter, till exempel i era leveranskedjor.
2. Fundera på vad ni kan göra för att åtgärda de sårbarheter ni har identifierat.
3. Ta kontakt med oss på Kommerskollegium om ni har några frågor.

Avslutande intervju med Handelskammarens trainee Haris Kaharevic.  

– En sak jag tar med mig är alla möten och samtal. Jag har träffat många engagerade människor och byggt ett nätverk som betyder mycket, säger Haris Kaharevic, masterstudent i nationalekonomi med inriktning på internationella relationer, som nu avslutar sin praktik på Handelskammaren. 

Förutom att medverka vid företagsbesök, samtal och event av olika slag, har Haris varit starkt bidragande i framtagandet av höstens Konjunkturrapport samt Exportutsikter.  

– Det känns extra bra att jag har kunnat bidra med konkret arbete som varit till nytta i Handelskammarens verksamhet, säger Haris, vars expertis varit till gagn för Handelskammaren under praktiken, som sammanfallit med en stökig tid på den internationella arenan. 

Handelspolitik var länge något som pågick i bakgrunden. Den märktes ibland i tullar eller nya avtal, men för många företag var spelreglerna relativt stabila över tid. I dag har det förändrats. När geopolitik, nya regelkrav och klimatomställning påverkar handeln samtidigt får beslut snabbare genomslag i leverantörskedjor, kostnader och investeringsplaner. 

– Det här är ingen helt ny trend, sammanfattar Haris. När WTO:s överprövningsorgan slutade fungera fullt ut i december 2019 blev det globala handelssystemet mindre förutsägbart. Brexit innebar att Storbritannien, som stod för omkring 15 procent av EU:s samlade BNP, lämnade unionen och att handeln med Storbritannien blev mer komplicerad. Pandemin visade också hur snabbt handel kan påverkas av störningar i logistik och tillgång på insatsvaror. 

Kriget i Ukraina gjorde sanktioner och exportkontroller till något som många behövde ta hänsyn till, och fokus flyttade från att bara jaga lägsta kostnad till att också säkra leveranser och minska beroenden. För företag har det ofta betytt att man snabbt behövt ställa om. 

– De senaste tre åren har det utvecklats till det nya normalläget. EU fortsätter driva frihandelsavtal med till exempel Nya Zeeland, Mercosur och Mexiko, samtidigt som unionen också bygger ut fler verktyg för att hantera ekonomisk säkerhet och konkurrens. Under 2025 fick vi ett mer oförutsägbart läge i relationen mellan EU och USA, där Trumps tullpolitik drev upp spänningarna innan parterna sommaren 2025 nådde en politisk överenskommelse för att dämpa konflikten. Parallellt blir också klimatkrav en tydlig del av handeln, där CBAM går från övergångsfas till skarpare tillämpning från 2026. 

Det kommande svenska valet blir spännande, spår Haris. Inför riksdagsvalet september 2026 ligger handelspolitiska grunden fast, eftersom mycket avgörs i EU, men inriktningen kan skilja sig. En regering kan lägga mer fokus på regelförenkling, snabbare beslut och att få fler avtal i mål, medan en annan kan prioritera villkor, kontroll och ekonomisk säkerhet.  

– Det handlar därmed främst om skillnader i prioriteringar och genomförande, snarare än om helt olika vägval, säger Haris. 

Nu har det blivit dags att tacka Haris för hans insatser, när praktiken lider mot sitt slut.  

– Min tid på Östsvenska Handelskammaren har varit väldigt givande och jag är verkligen tacksam för möjligheten. Jag har fått en tydlig inblick i hur Handelskammaren arbetar, och jag har fått en god förståelse för hur näringslivet i vår region mår, hur företag resonerar kring handel och investeringar och vilka utmaningar som präglar deras vardag. Jag har också haft fantastiska kollegor och lärt mig mycket av deras kompetens och engagemang. 

1. Lagt kort ligger inte – tungt besked för vår region

Under tisdagen presenterade Trafikverket sitt förslag till ny nationell plan för transportinfrastruktur för åren 2026 till 2037. Efter pressträffen kom ny information via regional media, bland annat att Ostlänken blir försenad i Linköping och Norrköping. Det är inte goda nyheter.

Läs artikeln här

2. Grönt ljus för förbifart Söderköping – byggstart 2026

Regeringen har nu gett klartecken för byggstart av E22:ans förbifart Söderköping. Beskedet kom vid en pressträff på Regeringskansliet, där totalt tolv infrastrukturprojekt fick grönt ljus. Bygget beräknas starta hösten 2026. Vår talesperson Charlotta Elliot kommenterar beskedet i videoklippet nedan.

Läs artikeln här

3. Chat GPT i tre steg: Så implementerar du AI i din verksamhet

De senaste åren har utbildningar om AI varit en av de saker som Handelskammarens medlemmar efterfrågat mest. Att måndagens ChatGPT-utbildningar var fullsatta både i Linköping och Norrköping kom därför inte som en överraskning. André Andersson, kursledare tillika vd på Scribill, möttes av stort intresse från medlemmarna.

Läs artikeln här

4. Årsmöte 2025

Här finner du beslutsunderlag inför Östsvenska Handelskammarens årsmöte den 24 april 2025.

Läs artikeln här

5. Oacceptabelt att Ostlänken försenas

Trafikverkets besked att skjuta på tidsplanen för de nya dubbelspåren innebär förlorad tillväxt och konkurrenskraft i vår region. Arbetet måste växlas upp så rälsen står färdig 2035 – längs hela sträckan.

Läs artikeln här

6. Vår största satsning någonsin

Almedalen är Sveriges främsta forum för demokrati, opinion och politik. Att vara på plats och påverka svensk näringspolitisk inriktning i våra medlemmars intresse, är en självklarhet för Östsvenska Handelskammaren. I år växlar vi dessutom upp ytterligare.

Läs artikeln här

7. Stark framtidstro på ESIC-träff i Nyköping

ESIC:s matchmaking-träff är ett för Handelskammaren klassiskt evenemang där näringslivet och det offentliga möts över gemensamma intressen. På Sunlight Hotel i Nyköping, samlades en stor skara från fyrtio olika företag i regionen för att möta betydande aktörer i sammanhanget Nyköping och Ostlänken: OHLA Sverige, Explore Skavsta, Trafikverket och Nyköpings kommun.

Läs artikeln här

8. Romina Pourmokhtari: ”Klimatet stärker vår konkurrenskraft”

Effektivitet, rättvisa och internationellt. Det är ledorden i klimatpolitiken framöver. Det betonade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) under sitt besök hos Östsvenska Handelskammaren, där hon mötte medlemsföretag och samtalade med vice vd Maria Björk Hummelgren. Se en videointervju här.

Läs artikeln här

9. Experten om tullbeskedet och vad Trump missade

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump har kommit överens om 15-procentiga importtullar på varor från EU. Peter Hellman, expert inom internationella affärer, menar att svenska och europeiska företag behöver förbereda sig på mer.

Läs artikeln här

10. Få koll på avskogningsförordningen – EUDR

EUDR-förordningen (EU Deforestation Regulation), eller avskogningsförordningen som den också kallas, är en central del av EU:s strategi för att minska sin påverkan på miljön. Förordningen, som börjar gälla den 30 december 2025, syftar till att säkerställa att produkter som säljs på EU:s inre marknad inte har bidragit till avskogning eller skogsförlust. Här har vi sammanställt det du i ett första läge behöver känna till.

Läs artikeln här

Om vi på Handelskammaren bara kunde leverera ett enda budskap till beslutsfattarna så skulle det vara: ”Långsiktiga, stabila spelregler för näringslivet”. Beskedet från er medlemmar, våra ägare, är att ni hellre ser lite mindre goda förutsättningar – bara de håller över tid. Företagens verksamheter kräver längre planeringstid än fyraåriga mandatperioder. Och om det ändå vore så väl, i politikens värld är ju bästföredatum ofta ännu kortare. 

Hos företagen är dock komplexa beslutsprocesser är mer regel än undantag. När hus ska byggas, produkter utvecklas och tjänster förädlas – för att inte tala om när personal ska anställas. Det handlar om stora investeringar, som kräver långa tidsperspektiv. Ändras då förutsättningarna för finansiering, avgifter eller andra strategiska beslut, kan planer helt ställas på ända. Det har vi med oss när vi representerar det östsvenska näringslivet i olika sammanhang: Långsiktighet går först. 

I Almedalen i år hade vi ett seminarium på det temat: ”Lagt kort måste ligga – därför är långsiktiga spelregler avgörande för näringslivet”. Medverkande företrädare för Holmen, Skanska, Preem och Chalmers intygar hur viktigt det är med tydliga och hållbara förutsättningar – annars riskeras kapital, kompetens och tillväxt. En viktig poäng som framhålls under seminariet är att näringslivet mobiliserar på politisk planering, redan när satsningar eller reformer utlyses. Om politiken sedan i slutändeninte levererar enligt sina löften, då är det företagen som blir de största förlorarna. 

För att åstadkomma långsiktiga spelregler krävs ofta någon form av blocköverskridande överenskommelse. Något som näringslivet (och ja, folk i största allmänhet) väntat länge på är ett beständigt beslut i energifrågan. Vi kommer kanske aldrig få reda på hur nära regeringen och Socialdemokraterna var en deal i energiöverläggningarna. Klart står att de dessvärre föll på målsnöret, vad det verkar. Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) har dock senare berömt Magdalena Anderssons (S) parti för den goda viljan. Den hövligare tonen över blockgränsen har vida noterats – kan det vara en öppning i blockpolitiken?  

Få saker skulle gynna näringslivet och svensk tillväxt mer än långsiktiga politiska överenskommelser inom några avgörande områden, energin inräknad. Det sista vi vill ha är ännu en valrörelse som handlar om vilka energislag som är önskvärda eller inte, beroende på vilket parti man frågar. Sverige behöver pålitlig och prisvärd el för företagens produktivitet, lönsamhet, hållbara utveckling och tillväxt.  

Det kanske är dystra nyheter för valrörelsestinna politiker, men det är inte intensiv debatt vi längtar efter. Det är långsiktig leverans – av goda förutsättningar. 

Maria B Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef

Taimaz Ghaffari är en av Sveriges främste USA-expert I podcasten USA & Co tar han regelbundet tempen på amerikansk media och sist han gästade Handelskammaren var det tillsammans med sin poddkollega, USA-forskaren Frida Stranne. Hans syns återkommande som USA-kännare i TV4, SVT och P1. Nu har han återigen besökt Handelskammaren för att berätta hur det amerikanska medielandskapet verkligen ser ut, något han menar att svensk media inte förstår:

– Man ska veta att det skiljer sig väldigt mycket från Sverige. Sverige har mycket större tillit för traditionella medier och public service, säger Ghaffari.

I sin presentation visar han att svensk media ofta använder traditionella medieinstitutioner såsom CNN, MSNBC och Fox News i sin rapportering, trots att tilliten till dessa har sjunkit radikalt under åren. Taimaz menar att den stora majoriteten amerikaner snarare uppfattar dem som korrupta och vinklade. I stället föredrar man alternativa medieplattformar, såsom podcastaren Joe Rogan, och andra profiler på sociala medier. Kanaler som numera har mycket större publik än de traditionella medierna.

Enligt Taimaz menar många väljare dock att även sociala medier löper risk att bli en del av mediaetablissemanget. Både demokratiska och republikanska väljare har uttryckt missnöje över miljardären Larry Ellisons försök att köpa Tiktoks verksamhet i USA. Tiktok-affären har även mött stor kritik på grund av Ellisons band till Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Detta inte minst från republikaner som står fast vid mottot ”America First”:

– USA:s utrikesrelationer är under omvärdering i opinionen. Högerväljare under 50 har börjat ifrågasätta olika internationella relationer som de inte upplever gynnar dem. Tidigare självklara band, såsom det till Israel, är inte lika självklara längre. Detta kommer vara en av de stora mellanvalsfrågorna, förklarar medieexperten.

Moderna medier för moderna politiker

I och med ett förändrat medielandskap har kommunikationen inom amerikansk politik också varit i behov av modernisering. Taimaz menar att egenskapen att kunna hantera moderna medier var en viktig nyckel både för Trump i presidentvalet och för Zohran Mamdani som nyligen valdes till borgmästare i New York:

– Idag måste politiker funka i poddmediet och kunna svara på saker direkt. Mamdani är en modern politiker i sin kommunikation och Trump var bäst på det innan honom. Man undrade först om Trump verkligen skulle kunna fortsätta twittra när han blev president men idag skriver alla politiker på X, säger Ghaffari.

Taimaz noterar även att podcasten börjar bli ett allt vanligare kommunikationsmedel inom svensk politik, och tror att den utvecklingen kommer att fortsätta:

Svenska politiker har tagit position redan nu inför valet 2026. Benajmin Dousa (M) har bland annat påbörjat en poddturné och Ardalan Shekarabi (S) har, precis som Gavin Newsom (Kaliforniens guvernör), startat en egen podd.

Förutom sin föreläsning om det amerikanska medielandskapet gästade experten även Handelskammarens nätverk för kommunikations- och marknadschefer samt nätverk för kommunikatörer, där han bland annat drev samtal om nya medieplattformar och hur företag bäst når fram med både extern och intern kommunikation. Om sitt besök på Handelskammaren säger han:

– Vilket engagemang det finns från så vitt skilda branscher och företag! Det är spännande att mer konservativa branscher tänker så modernt i sina ambitioner att nå ut och nå in internt.

Norrköpings Tidningar var på plats och bevakade evenemanget. Läs artikeln ”Ligger svenska medier ett steg efter?” här (extern länk till NT.se).

Samarbetet bygger på att organisationerna öppnar sina nätverk för varandra och skapar återkommande träffar med fokus på aktuella kommunikationsfrågor. Planen är att etablera återkommande mingel och aktiviteter på Handelskammarens mötesplatser i Norrköping och Linköping med plats för erfarenhetsutbyte, inspiration och nya kontakter.

Sveriges Kommunikatörer firar i år 75 år och har 6500 medlemmar från norr till söder. Tillsammans med Östsvenska Handelskammaren, som funnits sedan 1913, bildar man en tung gemensam kommunikationsplattform. Förra veckan hölls en första lunchträff där USA-experten och poddproducenten Taimaz Ghaffari gav en aktuell analys av ett medielandskap i snabb förändring. Intresset var stort och runt 60 medlemmar deltog.

– Jättekul att kicka igång samarbetet med ett så pass lyckat event! Våra medlemmar efterfrågar alltid innehåll och fler möten inom kommunikationsområdet. Tillsammans med Sveriges Kommunikatörer kan vi växla upp och skapa aktiviteter på våra mötesplatser vår region. Jag ser fram emot fortsättningen, säger Rickard Widgren, kommunikationschef Östsvenska Handelskammaren.

– Kommunikation handlar om att bygga broar, mellan människor, branscher och perspektiv.
Genom samarbetet med Östsvenska Handelskammaren skapar vi mötesplatser där kunskap delas, relationer stärks och nya idéer växer fram. Det är precis i de mötena som utveckling sker, när vi lär av varandra och ser hur kommunikation kan göra verklig skillnad i både näringsliv och samhälle, säger EvaHanna Wittrin, tf vd och generalsekreterare, Sveriges Kommunikatörer

Med samarbetet vill parterna stärka kompetensförsörjningen inom kommunikation och föra samman personer som jobbar med eller är intresserade av kommunikation och marknadsföring. Nästa gemensamma aktivitet planeras att genomföras i Linköping i början av nästa år.

Har du frågor eller vill veta mer om samarbetet? Kontakta Rickard Widgren eller EvaHanna Wittrin. Läs mer om Sveriges Kommunikatörer här (extern länk).