Varför har ni valt att bli en officiell A Sustainable Tomorrow-hubb?

– Nätverket CSR East Sweden, som Östsvenska Handelskammaren driver, har de senaste åren organiserat ett större event varje år. Vårt mål är att ytterligare lyfta frågorna och driva på för hållbar utveckling i vår region, därför vill vi bredda oss och göra något ännu större för fler. Förra året var ett par av Handelskammarens medarbetare med på A Sustainable Tomorrows konferens och uppskattade den höga nivån på innehåll, talare och inramning. Som handelskammare tror vi på samverkan över gränser och vill aktivt bidra till kunskapsutbyte, inte bara inom vår egen region, utan över regiongränserna. Det känns därför helt rätt att vara en del av ett större sammanhang och öppna för nya möjligheter som hubbarrangör av Sveriges största hållbarhets- och framtidskonferens! 

Vilka är de viktigaste hållbarhetsfrågorna för er organisation?

– Östsvenska Handelskammaren består av 850 medlemsföretag, en otrolig bredd både branschmässigt och storleksmässigt med allt från små enmansföretag till stora globala företag. Vart och ett av dessa står inför olika hållbarhetsutmaningar. Så för oss är det viktigt att lyfta olika perspektiv av hållbarhet för att bidra till mer hållbara företag, hållbar tillväxt och ett hållbart samhälle. Vår egen största insats för hållbar omställning är just i rollen som möjliggörare, kunskapshöjare och påverkanskraft.

Har ni några goda exempel från ert hållbarhetsarbete som ni vill dela med er av?

– Inom Östsvenska Handelskammaren och CSR East Sweden finns det fantastiskt många goda exempel! Dessa ser vi till att sprida genom kunskaps – och erfarenhetsutbyte i olika aktiviteter och sammanhang. Ett sätt att synliggöra goda förebilder är det hållbarhetspris som vi delar ut årligen, East Sweden Sustainability Award, och som inspirerar andra. I vår verksamhet har vi som mål att integrera hållbarhetsperspektivet i alla våra tjänster och erbjudanden, vi jobbar ständigt med att hållbarhet ska genomsyra allt vi gör för att själva föregå med gott exempel.

Hur kan er organisation förbättra hållbarhetsarbetet genom denna samverkan med A Sustainable Tomorrow?

– Genom att samarbeta inom ett större nätverk kan vi kunskapa tillsammans med fler, utöka våra kontakter och hitta nya lösningar på gemensamma utmaningar. Både våra medlemmar och andra aktörer kommer ha fördel av att vi genom A Sustainable Tomorrow kan bredda vårt nätverk utanför vår östsvenska region.

Vad har ni för förväntningar på årets fokusområde Regenerative business?

– Regenerativa lösningar och modeller tar hållbarhet ett steg längre. Det är ett relativt nytt och mindre känt begrepp som vi själva och våra medlemmar bör förstå bättre. Vi ser framemot ökad kunskap och konkreta exempel på hur andra har gjort, vilket kan inspirera till mer regenerativt företagande!  

Tack för intervjun redaktionen på A Sustainable Tomorrow!

Inbjudan till konferensen kommer inom kort till handelskammarens och CSR East Swedens medlemmar!

A Sustainable Tomorrow är ett nätverk för aktörer från näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och akademi som vill gå från ord till handling i hållbarhetsfrågan. Varje år arrangeras en gemensam hållbarhetskonferens som livesänds av utvalda hubbar runt om i landet.

Östsvenska handelskammaren kommer att bjuda in sina medlemmar att delta i konferensen.

– Genom att samarbeta inom ett större nätverk kan vi kunskapa tillsammans med fler, utöka våra kontakter och hitta nya lösningar på gemensamma utmaningar. Både våra medlemmar och andra aktörer kommer ha fördel av att vi genom A Sustainable Tomorrow kan bredda vårt nätverk utanför den östsvenska regionen, säger Anna Rehncrona, ansvarig för näringslivsutveckling på Östsvenska Handelskammaren.

Konferensens fokusområde är Regenerative Business, ett systemperspektiv för att skapa mervärde och accelerera positiv samhällsförändring. Perspektivet, som presenterades vid World Economic Forum i Davos 2020, baseras på lärdomar från naturen och fokuserar på skalbara lösningar för att skydda, återställa och öka humankapital, miljö och ekonomiska resurser.

Årets keynote speaker är Galahad Clark, sjunde generationens entreprenör (C. & J. Clark) och vd för Vivobarefoot, ett företag som revolutionerar tidigare affärsmodeller och skapar framgång med ett regenerativt perspektiv. En återkommande föreläsare på konferensen är Sveriges tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt som bidrar med en internationell omvärldsanalys:

– Vi är inne i en spännande tid efter Trump och Brexit, vilket öppnar för nya initiativ, perspektiv och steg framåt i våra globala ansträngningar för att förverkliga de Globala målen. När jag för sjätte gången talar på A Sustainable Tomorrow hoppas jag underbygga denna optimism med konkreta exempel på att en ny resa inletts, säger Fredrik Reinfeldt.

Se hela konferensprogrammet här: https://asustainabletomorrow.com.se

Östsvenska Handelskammaren arrangerar konferensen på Kammarforum i Norrköping och på Cleantech Park i Linköping, samt sänder digitalt. Inbjudan kommer inom kort i vårt eventbrev och på vår sajt.

För att tydliggöra samarbetet och dess syfte har alla hubbar fått en logotyp som utgår från FN:s Globala mål för hållbar utveckling – från det globala till det lokala i en symbol. Logotypen har skapats av samma personer som utvecklade det visuella kommunikationssystemet för Globala målen, Jakob Trollbäck och Christina Rüegg Grässli från hållbarhetsbyrån The New Division.

Nyligen nåddes vi av nyheten att ni förvärvat ett USA-baserat företag. Berätta mer. 

– Ja, så spännande! Vi är ju representerade i 40 länder sedan tidigare, men att köpa ett företag i USA är ju något speciellt. Vi köper alltså ett företag i North Dakota som ligger i det amerikanska ”jordbruksmeckat”. De tillverkar precis som oss jordbruksmaskiner. Deras maskinpark kompletterar vår på ett bra sätt, och de har en väldigt stor fabrik där vi hoppas kunna lägga mycket tillverkning framåt. Så nu får vi 110 nya kollegor i Väderstadfamiljen! Det innebär att vi växer till cirka 1800 medarbetare globalt.

Några andra spännande nyheter som ni kan berätta om?

– När vi ändå talar om Nordamerika kan det ju vara kul att nämna att även vår fabrik i Langbank, Saskatchewan, Kanada går riktigt bra. Så försäljningsfronten ser det bra ut på i princip alla marknader. Vi är världsrekordhållare i precisionssådd med vår precisionssåmaskin Tempo, och i dagarna var det fyra år sedan rekordet sattes, och ännu har ingen av konkurrenterna kommit ifatt!

Så det händer mycket hos Väderstad nu?

– Ja, massor! Vi går verkligen för högtryck. Trots Corona lyckades vi med försäljningsrekord förra året, och det ser faktiskt ut som att vi kommer att överträffa även det rekordet i år. Jättekul, det betyder att vi behöver anställa fler medarbetare och det i sin tur för med sig att vi behöver bygga ut. Vi har nyligen investerat 125 miljoner kronor i ett Fabrikscenter som ska lösa en del av vår trångboddhet. Man kan nog använda uttrycket att vi växer så det knakar! Vid huvudanläggningen i Väderstad är vi nu cirka 1100 medarbetare, inte så illa på en ort med 600 invånare, vi bidrar så gott vi kan till den lokala och regionala utvecklingen, jätteviktigt för oss med hög attraktionskraft då vi ständigt söker nya medarbetare.

Så ni har inte påverkats så mycket av pandemin?

– Mindre än vad vi först befarade. Vi har verkligen varit lyckligt lottade som inte behövt permittera eller säga upp medarbetare. När pandemin startade tog vi en del riskfyllda beslut, de visade sig vara helt rätt. När vi fick materialbrist när vissa länder stängde ner nyttjade vi tiden till att ställa om och effektiviserat och ökat i produktionsapparaten. Istället för vinstdelning fick våra medarbetare två veckors extra semester förra året. Vi har inte behövt ta emot något statligt stöd utan har kämpat på, och vi har världens bästa medarbetare som ställer upp i ur och skur!

Några lärdomar ni ändå tar med er från pandemiåret?

– Vi tänkte nog ställ om istället för ställ in ända från början. Det visade sig vara framgångsrikt för oss. Snabbt formade vi en Corona-grupp med deltagare från alla delar av organisationen och vi jobbade och jobbar såklart fortfarande mycket tätt tillsammans. För hela företaget, som varit lite mer traditionellt när det kommer till digital kommunikation så har det inneburit att vi har tagit ett långt skutt framåt i det digitala arbetet. Vi hade också tur att vi befann oss mitt uppe i lanseringen av vår ”Digital Workplace” och att ha den plattformen på plats med alla dess digitala samarbetsmöjligheter har varit lite av en räddning för oss med medarbetare på så många kontinenter. Och nu gör vi otroligt mycket mer film och digitala produktioner, kan inte vara nog tacksam över att ha så superproffsiga medarbetare omkring mig i både min egen organisation och på övriga företaget!

Om vi blickar framåt, vad står i fokus för det kommande året?

– Vi är ju ett företag som ligger i absolut framkant när det gäller utveckling av jordbruksmaskiner och metoder. I februari 2022 är det dags för en av världens största lantbruksmässor, Agritechnica. Så nu finslipar vi planerna för de produktnyheter vi ska släppa där. Att fortsätta den innovativa traditionen är absolut avgörande för oss, och här spelar ju vi som kommunikationsorganisation en mycket viktig roll i arbetet med att få ut budskapen brett och på bästa möjliga sätt. Och nästa år är det 60 år sedan Siw och Rune Stark grundade bolaget, det ska firas såklart!

Ett gott näringslivsklimat handlar om goda förutsättningar för att bedriva företag. Det gäller tillgångar såsom fungerande infrastruktur, fiberutbyggnad och tillgång till kompetens, liksom premisser som attityder hos politiker, tjänstemän och media samt information till företagen och dialog med kommunala beslutsfattare.

Varje år mäter Svenskt Näringsliv kommunernas företagsklimat genom en enkät. I årets undersökning har flera kommuner i East Sweden-regionen förbättrat sitt resultat. Söderköping är regionens raket och har förbättrat sitt sammanlagda resultat från 2,76 till 3,24 på en femgradig skala. Vadstena har en bra trend och höjer sitt sammanlagda omdöme för tredje året i rad, i år från 3,70 till 3,93.

Regionens ljus Trosa förbättrar ett redan gott betyg 4,14 till 4,35. Katrineholm, som gjort en framgångsresa det senaste decenniet, höjer sitt resultat från redan relativt höga 3,76 till 3,81. Gotland får sitt högsta omdöme på tio år och landar på 3,01. Också Motala tar ett kliv i rätt riktning från 3,08 till 3,37. Mjölby ligger bra till och höjer sig något till 3,86 i det sammanfattande omdömet.

Regionens största kommuner, Linköping och Norrköping, har inte förbättrat sitt omdöme i årets undersökning. Linköping går från 3,41 till 3,37 och Norrköping från 2,80 till 2,79.

– Det är viktigt med ett gott näringslivsklimat i alla kommuner, men särskilt i våra större städer som är regionens draglok. Vi gläds med företagen och kommunerna som förbättrat sitt omdöme i Svenskt Näringslivs undersökning. Många kommuner har arbetat hårt med att höja sin service, tillgänglighet och jobbat med attityder. Det har gett resultat hos företagen, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

Svenskt Näringslivs mätning är en av flera som undersöker kommunernas arbete. SKR, Sveriges kommuner och regioner, har en annan som ofta lyfts fram.

– Undersökningarna skiljer sig lite åt. Svenskt Näringslivs enkät belyser till stor företagens uppfattningar och därmed förväntningar på kommunerna, vilket är innebär att kommunerna måste arbeta långsiktigt för att förbättra bilden av sig själva. Vi kommer fortsätta samverka i frågan och driva på för bättre attityder och service till företagen, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Samtliga kommuners resultat finns på www.foretagsklimat.se. I höst presenterar Svenskt Näringsliv resultatet i den årliga rankingen över företagsklimatet.

Grant Thornton, med sina 24 kontor och 1300 medarbetare runt om i landet, är en av Sveriges största revisionsbyråer. På kontoret i Visby jobbar 30 personer där Martina Ronquist är kontorschef sen 2019.

– Jag har jobbat på Grant Thornton sen 2006 men jobbade då i Stockholm. 2011 flyttade vi hem till öjn och jag fick möjligheten att jobba vidare på företaget. 

På Gotland är Grant Thornton ensam av de stora revisionsbyråerna. Att arbeta hållbart har länge varit en del av företagets vision och mission men har aktualiserats än mer de senaste åren.

– Det finns tre stora omvärldstrender som vi behöver ha koll på; globalisering, digitalisering och hållbarhet.

Och för Grant Thornton handlar inte hållbarhet enbart om att själva bli mer hållbara utan att hjälpa kunderna på deras hållbarhetsresa. 

– Det är då vi kan göra skillnad på riktigt, genom att nå ut till så många fler med vår ansvarsfulla rådgivning. Det är kopplat till vår vision – att vi vill och ska bidra till en hållbar tillväxt och ett välmående näringsliv i Sverige. 

Att arbeta med hållbarhet är idag inte en konkurrensfördel menar Martina utan faktiskt en fråga om att överleva på sikt. Därför har man startat satsningen ”Framtidskollen” där man ställer frågan till företagen om de har ett bäst-före-datum.  

– Vi vill framtidssäkra företagen. Alla är, eller kommer bli, påverkade på ett eller annat sätt. Utvecklingen går fort, det gäller att anpassa sin verksamhet redan idag så att man är attraktiv för kunder och blivande medarbetare. 

Man erbjuder också en hållbarhetscheck där Grant Thorntons egna experter kan gå igenom företaget. Utifrån en nulägesanalys bedöms framtida möjligheter och risker. 

– Arbetet mynnar ut i hur man kan integrera hållbarhet i sin affärsmodell. Vi ger rekommendationer på åtgärder man kan och bör genomföra redan idag.

Sprider kunskap

I samband med satsningen startades också en kunskapshub, ”In it to win it” där man samlar artiklar och information från experter för att inspirera till ett mer hållbart företagande. Grant Thornton har mycket kompetens och genom den nya satsningen samlar man på sig desto mer. Kunskap man sen delar med sig av till företag och genom olika samarbeten. 

– Vi vill bidra med det vi kan för en mer hållbar näringslivsutveckling och är övertygade om att vi kan hjälpa företag på deras resa. 

Fyra frågor att ställa till sig själv för att se om man har ett bäst-före-datum:

1) Vad i omvärlden påverkar mitt företag?

2) Vilka är och kommer vara vinnarna i min bransch? Och varför är de vinnarna?

3) Vilka intressenter kommer ställa krav på mitt företag framöver?

4) Vilka åtgärder behöver jag genomföra idag för att framtidssäkra mitt företag?

”Jag var på en ungdomsmatch i fotboll där båda lagen hade samma företag som sponsor på tröjorna. Det var så fint och jag tänkte att på ett sådant företag, som stöttar ungdomsverksamhet brett, vill jag jobba”.

Företaget var Sörmlands Sparbank. Och det var Alexander Flygare som såg matchen. Idag jobbar han med samhällsengagemang på banken och vi har pratat med honom om hur en bank kan bidra till ett bättre samhälle. 

Att få människor och företag i Sörmland att växa. Det är Sörmlands Sparbanks, lika viktiga som tydliga, uppdrag. Och det har det varit sedan banken grundades år 1832.

– Det handlar om att skapa rätt förutsättningar för alla som bor och verkar i våra kommuner – allt från att motverka utanförskap och skapa en meningsfull fritid till att bidra till en trygg miljö och lika möjligheter för utbildning. Allt är lika relevant och viktigt för ett bra och välfungerande samhälle, säger Alexander. 

Alexander Flygare är född i Nyköping. Efter tio år på vift, då han bland annat utbildade sig i entreprenörskap, kom han tillbaka till Nyköping år 2009 och fick jobb. På det där stället som sponsrade båda ungdomslagen. Först som privatrådgivare, men sedan fem år tillbaka för att arbeta med samhällsengagemang. 

– Det känns så rätt på så många sätt. Att banken ger tillbaka av sin historiska vinst till lokalsamhället där man verkar, men också för mig personligen som är uppvuxen med föreningsliv och vet vad en meningsfull fritid betyder. Det håller barn och ungdomar borta från aktiviteter som inte är fullt lika bra och samhället tjänar på att undvika mobbning, utanförskap och kriminalitet. 

När vi börjar prata om vad samhällsengagemang betyder och vad det egentligen är drar jag direkt paralleller till sponsring. Och till idrott. Men Alexander stoppar mig.

– Det är lätt att tro att det handlar om sponsring, och visst, till viss del kan man se det så. Vi sponsrar över 100 föreningar i Sörmland, vilket såklart bidrar till meningsfulla fritidsaktiviteter för ungdomar, men sponsring är främst en marknadsföringsaktivitet, något vi gör för att vi också ska få någon form av motprestation. 

Vad är samhällsengagemang då?

– Det handlar om allt vi gör som inte är för vår egen vinnings skull men som får människor och företag i våra kommuner att växa. Det handlar om att vi engagerar oss i projekt som gynnar människorna som finns här – det ska vara attraktivt att bo och leva här, besöka våra kommuner och få möjlighet att jobba i dem. 

Sörmlands Sparbanks samhällsengagemang är brett och sträcker sig över många områden, bland annat idrott, kultur och konst med exempel som släktforskarföreningar, Nyföretagarcentrum och Ung företagsamhet. Mycket kopplat till ungdomsverksamhet, men inte bara. 

– Just nu är vi engagerade i en satsning som går under namnet ”digitalt utanförskap” vilket är en viktig satsning då utanförskapet för äldre har ökat under pandemin. Vi stöttar också bland annat veteranjärnvägsförening i Oxelösund för att bidra till en meningsfull fritid.

Folkbildningen betydande för sparbankerna

Sörmlands Sparbanks engagemang i olika satsningar består oftast i att bistå med pengar då det ofta är den trånga sektorn för många initiativ. Men inte alltid. Det handlar också om att engagera sig olika styr- och referensgrupper samt utbilda om ekonomi – bland annat till skolungdomar. 

– Jag har varit ute och föreläst i några år nu och min uppfattning är tydlig – barn och unga behöver mer kunskap om ekonomi för att kunna fatta rätt beslut. Det handlar om att skapa ett intresse för ekonomi, hur det är att hushålla med begränsade resurser. Folkbildning har alltid varit viktigt för sparbankerna. 

Kvinnorna i spåren av pandemin

Att pandemin har slagit hårt för de flesta behöver knappast skrivas. Även om det inte slagit särskilt mot Sörmlands Sparbank har man tydligt märkt av det. 

– Föreningslivet lider. Näringslivet lider. Familjer lider. De senaste månaderna har belastningen på kvinnojouren ökat markant. Många är inlåsta med sin förövare – man blir aldrig fri. Därför lägger vi just nu extra fokus på stöd till kvinnojourerna.

Och resultaten av pandemin kommer vi inte se förrän långt senare menar Alexander och syftar på alla ungdomar som får sina aktiviteter inställda, de lokala näringsidkarna som inte får några kunder och digitaliseringen som har skapat ett utanförskap vi inte sett tidigare. 

– En samhällskris får så många konsekvenser. Saker vi tyckte var självklara förut är kanske inte det längre. Det är inte svårt för mig att motivera mig att gå till jobbet i dessa tider.

Tålamod och långsiktighet

Även om det finns mycket att oroa sig för så ser Alexander ljust på framtiden. En framtid som stavas tålamod och långsiktighet. 

– Det finns ingen quick fix, varken med eller utan pandemi, att få ett välfungerande samhälle och välmående människor. Det handlar om att jobba på, ha tålamod och vara långsiktig. Något som vi som sparbank kan vara och är då allt som blir kvar går tillbaka till samhället och människorna som bor här.  

Fogarolli är en flotta mobila kaffebarer med franchisetagare över hela landet där högklassigt kaffe serveras från specialbyggda kaffemopeder. Mopederna kan stå både inne och ute på såväl stora mässor och festivaler som små föreningsevents. 
–  När jag startade mitt företag för tre år sedan och gick in som franchisetagare hos Fagarolli så tyckte jag att Handelskammaren var en bra knytpunkt för att komma i kontakt med andra företag genom att delta i olika nätverksträffar, seminarier och numera webbinarier. Det är ett bra sätt för mig som är ensam och inte har så mycket tid att få mycket information om vad som händer i regionen, säger Mats Lygrell, franchisetagare Fogarolli.

Östsvenska Handelskammaren är regionens största affärsnätverk bestående av cirka 850 medlemsföretag med 50 000 medarbetare. Handelskammaren har kontor i Norrköping och Linköping men medlemsaktiviteter arrangeras överallt i regionen som innefattar Östergötland, Sörmland och Gotland.

Vad skulle du säga är det bästa med Handelskammaren? 
–  Helt klart att man får komma ut och träffa andra medlemsföretag och höra om deras verksamheter, lära sig mer om vad de jobbar med och om deras utmaningar. Kanske kan jag hjälpa dem, eller tipsa en tredje medlem eller någon annan jag känner. 

Fogarollis arabicabönor odlas i Centralamerika. Kaffet är både ekologiskt och Fairtrade och det försluts i en klimatkompenserad förpackning. Bönorna rostas sedan i Bergamo i Italien och serveras som bland annat brygg, espresso, latte, cappuccino, cortado eller macciato. Och intresset för kaffet är stort. 
– Mitt medlemskap i Handelskammaren har genererat både affärer och samarbeten och så kommer det att fortsätta även framöver, det är jag övertygad om. Även för en liten företagare finns möjlighet att via Handelskammaren nå ut till ett stort nätverk. 

HÄR kan du läsa mer om att bli medlem i Östsvenska Handelskammaren.

Det är allt från handelsdokument som möjliggör export av varor och tjänster till nätverk, utbildningar och opinionsbildning i viktiga kunskapsområden och frågor för näringslivet.

Östsvenska Handelskammaren har funnits sedan 1913 och mitt uppdrag är att fortsätta vårda och förvalta denna verksamhet. Men jag har en ambition att få bidra till att göra oss ännu bättre och därmed kunna hjälpa er mer.

Det är speciella tider som råder, så på kort sikt är dagarna fulla av digitala möten och diskussioner. Men jag längtar efter fysiska träffar hos er eller i någon av våra lokaler i Linköping eller Norrköping. Har ni tankar, funderingar eller frågor, hör gärna av er till mig på 0702-441934 eller simon.helmer@east.cci.se.

Vi ses snart!

Simon Helmér
Vd

Konsten att förena nytta med nöje, benämns ofta som något positivt och konstruktivt. Ungefär som att slå två flugor i en smäll. Näringsidkare och entreprenörer inbillar jag mig är särskilt skickliga på att hitta nöjet i själva nyttan. Det som driver, skapar engagemang, affärer och försörjning – även om det naturligtvis inte alltid är ett rent nöje, inte minst i dessa tider. Men kan inte nyttan ibland vara själva nöjet? Alltså att nöjet i sig ger nytta? 

Häromkvällen såg jag på SVT:s långkörare Go’ kväll där programledaren intervjuade, som så ofta i programmet, en nyutgiven författare. Just denna hade just skrivit en bok om fjärilar, insekter som fascinerat honom hela livet. Nu ville han dela med sig av sin kunskap så fler skulle intressera sig för och uppskatta de bevingade varelserna.  

”Vad är det för nytta med det då?” undrade programledaren. ”Ja, nyttan… den tycker jag kommer i andra hand. Framför allt är det kul”, svarade fjärilsexperten. Sedan utvecklade han resonemanget att om man lär sig mer så kan det leda till en förmåga att bättre läsa landskapet, vilket ger en bra grund för vidare miljöengagemang och så.  

Och det är förstås nyttigt med engagemang för miljöfrågor. Men är det inte också nyttigt att ha kul? Om det nu är att gå ut i sin trädgård eller en park och njuta av fjärilar, eller se en fotbollsmatch eller läsa en bra bok? Inte bara för att dessa nöjen också för med sig olika nyttor (vilket de ofta gör), såsom motion, frisk luft eller kunskapshöjande. Utan bara för att de är just roliga.  

Ett tydligt exempel är det numera rikskända läskförbudet i Gislaved. Kostchefen förbjöd läskservering annat än i undantagsfall på kommunens äldreboenden. ”Läsken tillför ingen kvalitet”, förklarade hon sitt beslut och tillade att när människor blir äldre blir vi mer och mer sötsugna. Och socker ligger, som alla vet, inte högt på några skalor över nyttigheter. Ingen nytta, alltså förbud. Men vad hände med nöjet?  

Som bekant backade kommunen från sitt beslut, återigen får de gamla i Gislaved dricka sin läsk. Till slut kom väl insikten i att kvaliteten finns i själva nöjet att få njuta av en läsk till maten, nyttigt eller ej. Unna sig något gott eller göra något kul ger glädje, livskvalitet och därmed också – just det, nytta.  

Man kan inte bara göra sådant som är kul, nej. Men man kan heller inte bara jaga nytta utan att ha kul. För försvinner nöjet är jag rätt säker på att nyttan också så småningom förtvinar. 

Maria Björk Hummelgren
Näringspolitisk chef

Hallå där Yvonne Anglesjö  – Vilka är det som kan söka era stipendier?

– Enligt stadgarna måste du vara folkbokförd i Norrköping och arbeta inom Norrköpings kommuns privata näringsliv. Ett stipendium kan vi ge till personer som vill gå eller går praktiskt inriktade utbildningar och som vill utvecklas. Det kan vara allt från högskoleutbildningar till yrkesrelaterade språkstudier. Personer som är mitt uppe i arbetslivet men som gärna vill utvecklas i sina roller. Testamentatorns vilja var att man gärna ska arbeta inom industriföretag men vi ser självfallet gärna sökande från andra yrkeskategorier också.  

Berätta hur ni väljer ut stipendiater!

– Man ansöker digitalt via johnlennings.se och fyller i en ansökan där man berättar om vilket syfte man har med att gå en utbildning och vilket mål man vill uppnå.

Styrelsen går igenom samtliga ansökningar och det kan hända att vi kallar vissa stipendiater till intervju. Varje år gör vi en bedömning av hur mycket kapital vi har att dela ut och av det avgörs hur många som kan få ta del av stipendiesumman och hur mycket det blir.

Ja, hur mycket pengar delar ni ut i stipendier?

– Det varierar från år till år. Eftersom hela verksamheten finansieras via avkastning på kapitalet och utdelningarna är lägre i år så påverkar det i sin tur vår möjlighet att dela ut lika mycket stipendier som tidigare år. Men man ska absolut söka, stöd kan ges till hela eller delar av kursavgiften.

Du är ju ny som styrelseordförande. Vad är det bästa med att jobba med Lennings stipendiefond?

– Att få vara med och göra skillnad för dem som söker! Att ge dem en möjlighet att utvecklas. Det är en fantastisk möjlighet som John Lennings gett oss genom att donera pengar som vi får möjlighet att förvalta och dela ut.

Vill du veta mer? Besök http://johnlenning.se