Debattartikel publicerad i Dagens Industri 1/6 -26

Sveriges välstånd bygger på handel. Varje dag skapas jobb, investeringar och tillväxt genom att lastbilar från Södertälje och Skövde, transformatorer från Ludvika, stål från Luleå, vodka från Åhus eller Spotifyprenumerationer från Stockholm säljs långt utanför våra gränser.

Svensk export av varor och tjänster står för över 50 procent av Sveriges BNP. Sverige har varit framgångsrikt på att hitta och utveckla produkter som resten av världen efterfrågar. Det är förstås bara positivt, men det gör oss också mer sårbara när läget på världsmarknaden förändras.

Precis det händer nu. Protektionismen ökar på många håll i världen, ”industripolitiken” som i praktiken är konkurrensförstörande statsstöd blir vanligare och gemensamma spelregler urholkas. För svenska företag är det dåliga nyheter som försämrar vår konkurrenssituation genom längre ledtider, högre risker och minskad förutsägbarhet. Det ställer inte bara högre krav på näringslivet utan också på klok politik som stärker företagens möjligheter att konkurrera internationellt.

Våra medlemsföretag konkurrerar varje dag på en global marknad där det inte räcker att vara lagom bra. Sverige måste erbjuda bättre villkor än jämförbara länder för att företagen ska kunna växa och investera här.

Därför är valrörelsen 2026 så viktig. Nästa regerings beslut kan avgöra om vi ska fortsätta vara framgångsrika eller om vi ska backa. Inför valet har alla partier därför ett stort ansvar att besvara frågan hur Sverige stärker sin konkurrenskraft i en mer fragmenterad global ekonomi.

Sverige måste fortsatt vara en tydlig röst för fri och rättvis handel i EU. Den inre marknaden, kronjuvelen i EU-bygget, är i behov av en rejäl putsning. Handelshinder, regelverk som ser olika ut och administrativa kostnader gör att företagen inte kan växa. Harmonisering och regelförenkling kanske är tråkiga ord, men de är två av de mest effektiva tillväxtåtgärderna som EU kan genomföra.

Handelsfrågor avgörs ofta på EU-nivå. Men det finns också en hel del som politiker i Sverige kan göra. Vi måste fortsätta att få till fler och mer ambitiösa frihandelsavtal. Varje nytt avtal ger svenska företag tillgång till växande marknader och minskar sårbarheten när världshandeln blir mer osäker.

Det måste gå mycket fortare att få tillstånd att bygga ut energi och infrastruktur.

Det är orimligt att det för 25 år sedan gick snabbare att bygga Öresundsbron och våra kärnkraftsreaktorer än vad det i dag tar att få tillstånd för en enda kraftledning. Tillståndsprocesserna för energi och infrastruktur måste kortas kraftigt. Samtidigt behöver vägar och järnvägar byggas ut i takt med näringslivets behov, så att svenska exportföretag kan transportera varor effektivt och konkurrera på den globala marknaden. Trots hög arbetslöshet i vissa delar av Sverige har många företag svårt att hitta rätt kompetens. Utbildningssystemet måste bättre matcha näringslivets behov och villkoren för arbetskraftsinvandring förbättras. 

Allt det här tillsammans: rätt kompetens, bra infrastruktur och stabila regler som inte är onödigt krångliga, är det som bygger upp Sverige. Därför ska de inte behandlas var och en för sig som smala näringspolitiska frågor, utan måste vara en huvuduppgift för nästa regering.

Henrik Dahlström, vd Handelskammaren Jönköpings län
Roza Güclü Hedin, tf. vd Mellansvenska Handelskammaren
Oliver Dogo, vd, Handelskammaren Mittsverige
Rickhard Voigt tf. vd Handelskammaren Mälardalen
Linda Nilsson, vd Norrbottens Handelskammare
Daniella Waldfogel, VD Stockholms Handelskammare
Johan Eklund, vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Sofia Strindholm, vd Handelskammaren Värmland
Åsa Andersson, vd Västerbottens Handelskammare
Charlotte Ljunggren, vd Västsvenska Handelskammaren
Simon Helmér, VD Östsvenska Handelskammaren

Det var fullt i lokalen när Östsvenska Handelskammaren och ESIC bjöd in till lunch i Näringslivets hus i Nyköping den 20 maj. Utanför bjöd vårdagen på sol och lite kyla i luften. Inne i lokalen märktes ett engagerat surr från företagare, kommun, myndighet och projektaktörer.

Träffen var årets tredje ESIC-lunch. Den samlade företagare från Nyköping, Trosa och närliggande kommuner, tillsammans med representanter från Infrakraft, Trafikverket och Nyköpings kommun. Temat var Ostlänken i Nyköping, som del av sträckningen genom Sörmland. Fokus låg på Skavstaträckan, kommande upphandlingar och hur satsningen kan skapa värde för näringslivet i regionen.

Ostlänken i Nyköping skapar affärer här och nu

Under lunchen berättade Christian Holm från Infrakraft om bolagets roll i arbetet med Ostlänken. Han beskrev också joint venture-samarbetet med franska Bouygues kring entreprenaden vid Skavsta. Thomas Nygård från Trafikverket gav en uppdatering om entreprenaderna runt Nyköping, bibanan och kommande upphandlingar för sträckan Ålberga.

Charlotta Elliot, Östsvenska Handelskammaren och ESIC, gav också en bild av arbetet med Nationell plan och näringslivets tydliga perspektiv på Ostlänkens genomförande. För att få ut hela nyttan av investeringen behöver Ostlänken byggas som ett sammanhållet stråk hela vägen in till Linköping. Annars riskerar effekterna för arbetsmarknad, transporter, kompetensförsörjning och regional utveckling att inte tas tillvara fullt ut.

Ostlänken är en av Sveriges viktigaste infrastruktursatsningar och en avgörande fråga för Sörmland, Östergötland och hela det östsvenska tillväxtstråket. För näringslivet handlar projektet om tillgänglighet, arbetsmarknad, transporter och långsiktig utvecklingskraft. När byggandet går vidare i och runt Nyköping växer också behovet av lokal och regional kompetens, starka underentreprenörer och nya samarbeten.

– En viktig sak som framkom i dag är att affärsmöjligheterna kopplade till Ostlänken inte ligger långt fram i tiden. De händer här och nu, och de kommer att pågå under lång tid. Infrakraft är här för att stanna och kommer att behöva både lokal och regional kompetens. Det skapar möjligheter för företag i vårt nätverk att bygga relationer, förstå behoven och göra affärer medan utvecklingen tar fart, säger Charlotta Elliot.

Infrastruktur som stärker Nyköping och hela stråket

Björn-Emil Tunebäck från Nyköpings kommun lyfte kommunens perspektiv på Ostlänken och den utveckling som följer i spåren av en starkare järnvägsinfrastruktur. Ett av hans budskap var att Nyköpingsbanan kommer att vara omkring 120 år gammal när Ostlänken invigs, och att behovet av ny kapacitet därför är stort. Han återkom också till att byggtiden kommer att märkas, men att såväl processen som slutresultatet stärker Nyköpings möjligheter.

– Det kommer bli lite stökigt, men det kommer bli bra, återkom Björn-Emil Tunebäck till flera gånger.

Den poängen fångar väl vad Ostlänken betyder i praktiken. Infrastruktur är ett medel för utveckling, inte bara för en enskild plats utan för ett större tillväxtstråk. När människor enklare kan pendla, företag lättare kan rekrytera och regionen får bättre kopplingar till större arbetsmarknader, stärks förutsättningarna för tillväxt, investeringar och ökad attraktivitet.

För Nyköping innebär Ostlänken nya möjligheter för stadsutveckling, etableringar och näringsliv. För Sörmland, Östergötland och hela den östsvenska regionen innebär den starkare samband mellan kommuner, arbetsmarknader och företag. Därför är frågan viktig långt utanför den direkta byggsträckan, och därför behöver Ostlänken fullföljas hela vägen in till Linköping.

Ostlänken i Norrköping fortsätter att vara en av de viktigaste framtidsfrågorna för stadens och regionens utveckling. När ESIC samlades den 28 april låg fokus på både järnvägen, stationsläget i Butängen och hur Norrköping stärker sin attraktivitet som plats att bo, verka och investera i.

Josef Erixon från Norrköpings kommun gav en aktuell bild av arbetet med Ostlänken genom Norrköping och stadsutvecklingen i Butängen. Budskapet var tydligt: byggandet av Ostlänken fortsätter och projektet är fortsatt ett viktigt lyft för Norrköping och hela regionen. Samtidigt kräver ökade kostnader en ny planeringsinriktning där kommunen och Trafikverket arbetar vidare tillsammans.

Infrastruktur och attraktivitet hänger ihop

Under lunchen medverkade också Pascal Tshibanda och Eva Hanzén från Norrköpings kommun, som lyfte platsvarumärke och arbetet med en strategisk kulturplan. Deras perspektiv breddade samtalet från spår, station och byggnation till frågan om vad som gör Norrköping attraktivt över tid.

För Östsvenska Handelskammaren är kopplingen central. En stark region behöver fungerande infrastruktur, men också platser där människor vill leva, arbeta, starta företag och växa. När Ostlänken, Butängen och Norrköpings attraktionskraft diskuteras tillsammans blir det tydligt hur samhällsbyggnad, näringsliv och långsiktig konkurrenskraft hänger ihop.

ESIC, East Sweden Infra Cluster, är Östsvenska Handelskammarens nätverk för företag med intresse för Ostlänken, infrastruktur och stadsutveckling.

I en ny videointervju från vårt samtal med Anna af Sillén, Fredrik Olovsson, Henric Thorsen och Nils Grunditz lyfter vi behovet av mer energiproduktion, starkare överföringskapacitet och långsiktiga spelregler som gör att näringslivet kan planera framåt.

Läs också artikeln från eventet om östsvensk energiförsörjning inför val 2026.

Det blev en kväll fylld av möten, samtal och viktiga perspektiv på näringslivets utveckling när Handelskammaren höll sitt årsmöte. Här har vi samlat några ögonblick från kvällen. Kanske fastnade du, en kollega eller någon du känner på bild? Se bildspelet här.

Se bilderna från årsmötet här:

– En något ökad efterfrågan på varor och tjänster samt ett kraftigt behov att anställa, är beskedet från de östsvenska företagen, säger Maria Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef på Handelskammaren. 

På kort sikt ser drygt 40 procent en ökad efterfrågan, och inom ett år bedöms den öka till nära 60 procent. På personalsidan behöver nästan hälften av bolagen som deltagit i undersökningen anställa, och rekryteringsbehovet syns inom flera branscher och storlekar på bolag. Energi- och hållbarhetssektorn, restaurang/konferens samt IT och teknik har störst behov av ny personal. 

– Det är förstås positivt att så många bolag i vår region vill anställa. Samtidigt vet vi att kompetensförsörjningen upplevs som ett hinder för tillväxt, då det är svårt att få tag i rätt utbildad personal. Kompetensfrågan fortsätter således vara ett viktigt fokus för oss som Handelskammare och näringslivets röst.

En något ljusare syn på ekonomin framåt anas i rapporten, och tron på det egna bolagets framtid liksom regionens står sig alltjämt stark.

– Ytterligare spännande inslag är att vi den här gången frågat medlemmarna vilken fråga de tycker är viktigast inför stundande valrörelse liksom vilka förväntningar de har på politiken efter den 13 september. Det är rekommenderad läsning, avslutar Maria Hummelgren.

>> Läs rapporten i sin helhet här <<

– Det är ett mycket olyckligt besked om Ostlänken och jag är djupt besviken, kommenterar Charlotta Elliot, talesperson för infrastrukturfrågor på Östsvenska Handelskammaren. 

Det handlar om regeringens och Sverigedemokraternas beslut inom ramen för ny Nationell plan för transportinfrastruktur 2026-2037, där Ostlänken inte kommer nå ända in till Linköping C. Istället ska nu spåren avslutas i Tallboda, norr om Linköping. 

– Det här går tvärtemot det som vår region och svensk järnväg behöver. Linköping kommer bli en än större flaskhals och arbetsmarknadsförstoringen mellan regionens största städer stoppas nu helt. 

Beskedet innebär också att det befintliga stationsläget i Linköping behålls och den långtgående stadsplaneringen kring en ny station slängs i papperskorgen. 

– Många av näringslivets investeringar förlorar som genom ett trollslag allt värde. Det handlar dessutom om flera års kostsamt planeringsarbete från både kommunen, Trafikverket och andra aktörer som går förlorat, fortsätter Charlotta Elliot. Det företag behöver mest av allt är stabila och långsiktiga förutsättningar sin tillväxt och regionens konkurrenskraft. Regeringens och SD:s besked ger raka motsatsen och det är som ett hån mot vår region. 

Idag välkomnade Östsvenska Handelskammarens praktikanter Ebba Blomqvist och Tilda Johansson Filippa Svensson från Sydsvenska Handelskammaren till Linköping för ett praktikantutbyte mellan handelskammare med fokus på erfarenhetsutbyte och nätverkande. Dagen föregicks av ett digitalt möte där de fick möjlighet att lära känna varandra och utbyta första intryck.

Under besöket fick praktikanterna en inblick i hur de båda handelskammarna är organiserade utifrån medlemsföretagens behov. Trots olika arbetssätt och upplägg finns ett gemensamt mål: att skapa värde för näringslivet.

– Det har varit superkul och intressant! Vi har verkligen fått inblick i att respektive Handelskammare är strukturerad på olika sätt utifrån medlemsföretagens behov. Uppläggen och arbetssätten skiljer sig, men har ändå samma mål, säger Ebba.

Samtliga tre praktikanter läser, eller har läst, Politices kandidatprogrammet, men vid olika universitet. Även det blev en intressant del av mötet.

– Det var verkligen intressant att se hur lika men ändå olika våra utbildningar och handelskamrar är. Utbytet gav oss verkligen stor förståelse för hur givande det kan vara att dela erfarenheter med varandra, säger Tilda.

Praktik och möten mellan studenter, arbetsgivare och organisationer är en viktig del av arbetet med framtidens kompetensförsörjning. Den här typen av praktikantutbyte mellan handelskammare ligger också i linje med Östsvenska Handelskammarens Praktikupprop för framtidens kompetens, som lyfter behovet av fler praktikplatser och starkare samverkan mellan utbildning och arbetsliv.

Östsvenska Handelskammaren bildades 1913. Samma år bildade bröderna Birger och Fredrik Ljungström STAL, Svenska Turbinfabriks AB Ljungström, och köpte de tidigare artilleriverkstäderna i Finspång. Grunden till det som idag är Siemens Energy var lagd. Att åren sammanfaller är knappast ett sammanträffande. Det är i början av 1900-talet som handelskamrar uppstår runt om i Sverige. Industrialismen hade fått fäste, företag skapades och såg ett behov av att organisera sig och sina gemensamma frågor och utmaningar i regionala handelskamrar. 

Att kamrarna uppstod i hamnstäder ser vi arv efter idag, över 100 år senare. Norrköpings hamn är till exempel skäl för att regionens näst största arbetsgivare Siemens Energy med drygt 4 000 medarbetare alltjämt ligger i Finspång. Den korta och goda förbindelsen mellan produktion och skeppning ut i världen – över 95 procent av tillverkningen går på export – är avgörande för företagets fortsatta tillväxt i vår region. 

När Norrköpings stadskärna nu utvecklas (mycket på grund av Ostlänkens dragning) och hamnverksamheten alltmer flyttas till Händelö, är det alltså kritiskt att en robust och säker väg dit säkras som klarar laster av turbinernas mått och vikt. Det är en fråga som vi på Handelskammaren tillsammans med bolaget, berörda kommuner och Regionen driver på.  

I dagarna arrangerades spadtag för Siemens Energys expansion i Finspång. Verkstadsytorna ska byggas ut och stora investeringar görs i såväl lokaler som maskiner. Tusen nya medarbetare ska adderas inom ett par år och produktionskapaciteten utökas rejält. En av dem som höll i spadarna var bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), som betonade vikten av ett öppnat exportkreditsystem, kortade tillståndsprocesser och frihandelsavtal över hela världen – även dessa frågor som Handelskammaren står och verkar för.  

Med en tillväxttakt på 50-60 nyanställda i månaden, är det inspirerande att det stora industri- och teknikbolaget når framgångar även gällande jämställdhet. Nyligen tilldelades Siemens Energy Industrins jämställdhetspris 2025 för sin inkluderande arbetsplats där 30 procent av cheferna är kvinnor, en siffra som dessutom fortsätter att öka. I tider av tuff konkurrens om arbetskraften är det förstås viktigt att ta vara på all kompetens och på så sätt också öka sin egen attraktionskraft för fler anställningar.  

Med Siemens Energy som gott exempel ser vi de gemensamma nämnarna mellan industrin/näringslivet och Handelskammaren. Mycket har förändrats på drygt 110 år, men regional konkurrenskraft som grundas i hållbar energiutveckling, pålitlig infrastruktur och god kompetensförsörjning är fortfarande grunduppgiften för Handelskammaren – till gagn för samtliga våra medlemsföretag.  

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef