Nytt nummer av Global Utsikt finns nu att läsa digitalt.

Läs om hur nytt avtal med Singapore öppnar för mer handel med Asien och om vilka branscher som ökade mest under 2018.

Bläddra i tidningen HÄR.

Krönika

Visst kan syskon ligga i luven på varandra ibland. Men när det verkligen gäller, då sluter de upp tillsammans.  

Nyligen fick jag förmånen att bli en del av ett nybildat, regionalt nätverk för kvinnor. Jag är personligen inte särskilt förtjust i sammanhang som marknadsför sig som exklusiva för ett kön, men det här nätverket är annorlunda. Det är nämligen inte bara för att klappa oss själva på axeln och tala om att ”vi kan” som kvinnorna i det här nätverket träffas, utan för att lära oss en viktig läxa: vi måste stötta varandra. Och hur gör vi det bäst? Jo, genom att sluta att snacka skit och trycka ner andra kvinnor. 

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra, sägs det. Kanske det då även finns ett reserverat ställe i himlen för de som gör det. Det här nätverket, ”Sorelle” (”systrar” på italienska), tar dock mer fasta på de bra platserna här på jorden. Platser som vi kan nå genom att stötta varandra, goda exempel och nyttiga erfarenheter. Så som systrar ska.  

Det här systerskapet har fått mig att fundera på ett annat familjeband, den mellan vår regions två största städer. Likt två tjuriga småsyskon har Linköping och Norrköping genom tiderna tävlat mot och gnabbats med varandra. Och det har kanske sin charm, då och då. Men det börjar bli dags att växa upp och ta relationen till en ny, mer stöttande nivå.  

I värsta fall är en konkurrens mellan Linköping och Norrköping rent av skadlig för regionens tillväxt och utveckling. Företagen vet det, och bryr sig inte om vare sig kommun- eller regiongränser. Det är förutsättningarna och möjligheterna för framgång som är det viktiga. Vi vill inte ens längre prata om forna dagars käbbel – risken för ökad stigmatisering är inte värd att ta. Istället är samarbete, och samsyn på städernas likheter och gynnsamma olikheter, självklart.  

Tecken finns att även politikerna börjar inse vikten av att prata väl om systerstaden. När Business Arena arrangerades i början av våren fick kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, Lars Stjernkvist (S), frågan om konkurrensen mellan städerna. Han svarade, tror jag, så som många känner: vi börjar bli rätt trötta på frågan.  

Vid ett annat tillfälle nyligen identifierade Linköpings kommunalråd Muharrem Demirok (C) städerna med artister sprungna ur respektive kommun: ”Norrköping är som Plura medan Linköping är mer Louise Hoffsten”. Olikheter som förstås bör ses som fördelar och användas i marknadsföringen för att locka hit nya företag, medarbetare, studenter och besökare. Tillsammans har städerna det mesta – tillsammans är vi starkare. Och de offentliga kärleksförklaringarna behöver bli fler. 

Så nästa gång du hör kollegan, grannen eller chefen säga något nedlåtande om systerstaden – säg emot. Börja förändringen! Det finns säkerligen en särskild plats i himlen för den som talar väl om sin systerstad – och förmodligen gott om säten nere på varmare breddgrader för den som gör motsatsen. 

[skribent medarbetare=”Maria Björk Hummelgren”]

Framtidens matproduktion, AI i sjukvården och visualisering av Agenda 2030. Det är några ämnen som diskuteras i East Sweden Arena under Almedalsveckan.
– Vår region har ambitionen att vara en drivande kraft inom innovation och samhällsfrågor, säger Andreas Capilla, regionutvecklingsdirektör i Region Östergötland. Vi vill ta täten och lyfta de här frågorna i Almedalen.  

Fyra organisationer står bakom East Swedens deltagande under årets Almedalsvecka – Region Östergötland, Östsvenska Handelskammaren samt Norrköpings och Linköpings kommuner.

– I Almedalen finns möjlighet att bygga den positiva bilden av vår attraktiva region och platsmarknadsföra oss långsiktigt, säger Erik Nellmark, marknadsföringsansvarig för East Sweden.  Många beslutsfattare från både offentlig och privat sektor finns på plats och genom East Sweden Arena skapas ett regionalt forum för att möta och bearbeta dessa målgrupper, i för oss viktigt frågor. Därför är Almedalen viktig för oss.

East Sweden drar dock ner sin närvaro i Almedalen i år – till en dag jämfört med förra årets tre dagar. I år finns också arenan på en ny plats, en trädgård på Mellangatan 7.

– Vi kör en heldag med intressanta seminarier måndagen den 1 juli, säger Erik Nellmark. Vi försöker arbeta resurseffektivt, och tillsammans med andra regionala satsningar inom platsmarknadsföring så har vi valt den här omfattningen i år.

Spännande program
Årets program har fokus på innovation och samhällsutmaningar. Det kommer att handla om bland annat visualisering, cirkulär ekonomi, AI i sjukvården, digitalisering i skolan och högteknologi i matproduktionen. Dagen startar med att talman Andreas Norlén berättar om sitt arbete med regeringsbildningen och i ett spännande lunchseminarium diskuterar bland andra Anne-Marie Eklund Löwinder och Marcin de Kaminski internets framtid.

– Vi har tagit fram ett högintressant program och precis som tidigare år live-sänder vi alla seminarier, så att även de som inte är i Almedalen kan följa oss, säger Erik Nellmark.

East Sweden Arena i Almedalen arrangerar sina seminarier måndagen den 1 juli på Mellangatan 7 i Visby.

På eastsweden.se/almedalen finns programmet, med reservation för ändringar.

För mer information, kontakta:
Erik Nellmark, marknadsföringsansvarig, East Sweden, 070-221 78 17

I en stämningsfull ceremoni delade Östsvenska Handelskammaren ut Framtidsstipendiet till åtta mycket lovande gymnasieelever och en lärare. Samtliga tilldelas stipendium för projekt och kunskaper inom IT och teknik.

På Cleantech Park i Linköping delades på måndagen Framtidsstipendierna ut till gymnasieelever från regionen som gjort särskilt framstående skolprojekt inom IT och teknik. Maria Björk Hummelgren, ansvarig för tillväxt och analys på Handelskammaren, fick äran att dela ut diplomen.

– Syftet med stipendiet är att uppmuntra, stimulera och tillvarata den individuella kreativiteten. Och vilka begåvade elever och inspiratörer vi har här idag, ni är verkligen väl värda Framtidsstipendiet, sa hon.

Bland årets stipendiater fanns bland annat en elev som är flytande i sex programmeringsspråk, en annan som är intresserad av 3D-modellering och visuella effekter inom filmvärlden och en tredje som laborerat och undersökt C-vitamintillskottens nödvändighet för människan.

Stipendieutdelningen blev den andra i ordningen sedan Handelskammaren tog över utdelningen från föreningen Datasaabs vänner 2018. Representanter från föreningen hjälper fortsatt Handelskammaren att göra urvalet bland de sökande.

Nytt för 2019 var att Handelskammaren höjt stipendiesummorna och skapat en högre stipendiesumma på 10 000 kronor till den eller de elever som utmärkt sig mest. Det stipendiet gick till Cajsa Thulin och Tuva Ekedal. De har undersökt och gjort ett arbete om Det gyllene snittet och naturens proportioner ur ett matematiskt perspektiv.

Samtliga stipendiater fick äntra scenen och kort berätta om sina kunskaper, projekt och framtidsdrömmar. Därefter följde en inspirerande gäst, Emil Andersson, forskningsingenjör på Linköpings universitet Visualiseringscenter C. Han berättade bland annat om sitt examensarbete på Nasa och om fler spännande projekt inom programmering och visualisering. Han uppmuntrade stipendiaterna till vidare studier och intygade hur roligt och givande det är att läsa på universitet och högskola.

Här är samtliga stipendiater 2019:

Cajsa Jonsson Thulin och Tuva Ekedal, årskurs 3, Berzelius

Rasmus Winzell, årskurs 3, Curt Nicolin

Matilda Danielsson, årskurs 3, Nyströmska skolan

Mariam Rashed, årskurs 3, Nyströmska skolan

Hugo Willner, årskurs 2, Curt Nicolin

Lina Kromnér, årskurs 3, Nyströmska skolan

Camilla Segervall, lärare, Curt Nicolin

Albin Hansson, årskurs 2, Curt Nicolin

Stort grattis önskar vi på Östsvenska Handelskammaren!

Alla grundskolelever kan söka vårt Framtidsstipendie och nästa urvalsprocess blir våren 2020.

Lättillgänglig kunskap från våra medlemmar. Det var idén och tanken bakom konceptet 4 råd. Ett koncept som nu blivit bok skriven av vår kommunikatör Robin Almqvist. Han har det senaste året träffat ett urval av alla våra medlemmar som är proffs på det de gör.

Boken samlar 31 experter som serverar snabb kunskap inom ämnen som ledarskap, strategi, styrelse, kommunikation, varumärke, rekrytering och personlig utveckling.

Boken kostar 150 kronor.

Här kan du läsa smakprov.

Välkomna att beställa HÄR.

En nyinrättad, utåtriktad och stimulerande tjänst, mitt i ett av regionens starkaste nätverk. Du arbetar med kompetenta kollegor och får chansen att arbeta aktivt för samhällsutveckling med näringslivets bästa för ögonen.

En bild säger mer än tusen ord, sägs det. Men vilka är de där tusen orden som bilden berättar? Och är det de ord du vill att den ska berätta? Den här texten kommer hjälpa dig att förstå varför du tar en bild, hur du förmedlar ditt budskap med hjälp av foto och tekniker som kommer göra dig till en bättre fotograf. Christian Ekstrand delar här med sig av sina bästa råd.

1. Fokusera inte på att ta en bra bild – fokusera på ditt budskap
När du skriver en text – eller gör en annons – gör du det oftast i syfte att förmedla något. Du skriver inte och publicerar en text utan att ha som huvudsakligt mål att nå ut med ditt budskap. Detsamma gäller när du tar en bild. Den ska berätta något. Så se till att bilden säger det ni vill ha sagt och förmedlar ert budskap. För samtidigt som bilden visar något, så berättar den också något om dig eller er som organisation. Innan du försöker ta en snygg bild måste du veta varför du ska ta bilden och vad den ska förmedla. Ska den sälja? Ska den visa en skön känsla? Bygga arbetsgivarvarumärket? Spegla mångfald eller jämställdhet? Kunskap eller humor?

Alla kan lära sig tekniken och konsten att ta en bra bild (speciellt efter att du har läst den här texten). Du har lyckats när bilden förmedlar det du vill ha sagt.

2. Titta på bilder och hitta din stil
Aldrig tidigare har vi omgivits av så många bilder som vi gör idag. Sedan Instagrams intågande i våra liv har egentligen hela synen på kommunikation förändrats. Bilderna har inte bara blivit fler – de har också blivit viktigare. Allt fler kommunikatörer, reklambyråer och marknadschefer lägger ner mer energi på bilder idag än tidigare. Den här trenden gäller inte bara sociala medier, den gäller även i tidningar, på webben och på stan. Ja, i samhället överlag.

Svara på frågan: Vilka bilder gillar du? Du kanske redan nu vet om några bilder du tycker bättre om än andra. Om inte: Googla eller sök på Instagram. Plocka ut några av dem, fem-sex stycken. Börja analysera dem. Varför gillar du dem? Vad är det som du tycker om i bilden? Är det enkelheten? Att ljuset kommer från ett visst håll? Detaljerna? En spännande vinkel? Miljön? Hur man lekt med kontrasten? Eller något helt annat? Ta sedan fram din kamera (eller telefon) och prova att härma dessa bilder, med valfritt motiv.

Det kan ta lite tid innan du känner att du lyckas. Men låt det göra det. När du känner att det sitter: prova att ta bilder på samma sätt med de budskap som du vill förmedla. Fundera ut lämpliga motiv, miljöer och människor, och börja fota.

När du är nöjd är det dags att hitta din unika stil och ditt tillvägagångssätt. Det är dags att börja experimentera. Börja med små justeringar. Det kan handla om att vinkla kameran. Vrida på dig lite. Eller att skala av bilden och jobba med tomma ytor. Testa också att närma dig motivet och visa bara en del av det du tänkt visa och låt betraktaren pussla ihop det som inte syns på bilden.

När du har hittat ditt sätt att ta bilder, så håll dig till det. Att bygga kontinuitet i ditt flöde och bildspråk bygger ditt varumärke. Det gäller för såväl bilder till annonser på webben, som i ditt Instagramflöde.

Ett tips för ditt Instagramflöde är att skapa ett eget filter. Välj ett filter du tycker om och redigera det. På så vis blir ditt bildspråk helt unikt.

3. När du fotar människor
Ögonen berättar allt. De avslöjar om du är glad, arg eller ledsen. Och det är ögonen du ska fokusera på när du ska ta en porträttbild. Vad vill du att personen ska förmedla? Vad ska bilden förmedla? Tänk på budskapet.

När du fotar porträtt kan det vara effektfullt att stå nära motivet. Ta många bilder! Det går många dåliga bilder på en bra. Använd dig gärna av en lugn bakgrund. Det är personen som ska lyftas fram och stå i fokus. (Om du vill kan du använda en helt vit bakgrund och lägga in önskad bakgrund efteråt.)

Testa också att byta miljö. Är porträttfotograferingen ute? Vänd dig om. Där kan finnas en ännu bättre bakgrund som skapar en ännu vassare bild. Är det en gruppbild? Byt plats på människorna.

Tänk också på ljuset. Är du inne? Använd fönster som ljus. Helst norrfönster. Då har du nästan alltid samma ljus, vilket kommer göra att om du tar porträttbilder vid olika tillfällen kommer de se ungefär likadana ut. Då kan du som fotograf stå med ryggen mot fönstret och personen framför dig, längre in i rummet. Ett annat klassiskt fotoljus är Rembrandtljuset. Det innebär att ljuset kommer från sidan och belyser halva ansiktet. Du får till det ljuset genom att placera personen med sin ena axel en kort bit från väggen bredvid ett fönster. Se bild nedan.

En annan viktig sak när du fotar porträtt är stämningen. Många tycker att det är jobbigt att bli fotade. Oavsett om ni känner varandra eller inte så arbeta för att skapa en skön stämning mellan er. Det är viktigt att den som avbildas har förtroende för dig. Underskatta inte det.

4. Några riktigt bra tips att tänka på

Placering av motivet. Testa att placera det du ska fota till ena sidan – inte i mitten av bilden.

Ta vara på ljuset. Ljuset är allt när du fotar. Tar du naturbilder är gryning och skymning bäst. Då får du ofta härligt långa skuggor som skapar en tredimensionell känsla.

Redigera mera. Genom att redigera bilder kan du skapa den känsla du vill uppnå. Alltför många är för dåliga på det. Du kan redigera snabbt och enkelt i din telefon. Är ni fler från företaget som fotar så se till att ni redigerar på samma sätt för att behålla samma bildspråk.

Du klarar dig ganska långt med en telefon. Det mesta du kommer fota är för sociala medier eller webben. Då klarar du dig ofta med en telefon. De är så pass bra idag. Är det bilder för en kampanj eller för annonser, gör du rätt i att anlita en professionell fotograf.

Stå nära motivet. Såväl vid porträtt som när du ska avbilda andra motiv. Det blir en annan effekt när du står nära.

Strunta i blixt. Det är för svårt att fota med blixt. Vill du ändå testa, så använd den gärna i riktigt starkt solljus med solen i ryggen på den du porträtterar. Då hjälper blixten till att lätta upp skuggan på ansiktet.

Köp en reflexskärm. Om det är något du ska köpa utöver telefonen eller kameran, så är det en reflexskärm. Gärna en som har en silvrig och en vit sida som du kan klä av. När den är ”naken” används den som en diffusionsduk. Du vinner på det genom att du kan fota i starkt solljus med diffusionsduken mellan solen och personen. Med silversidan kan du studsa ljuset inomhus, till exempel för att skapa ett roligare ljus.

Tidigare råd finns här.

Skriver gör vi alla. Och vi kan ha ett enkelt eller ett komplicerat förhållande till det här med text. Men det bästa är att alla har potential att bli en bra skribent. Anders Hofvergård ger här sina bästa råd för hur du skapar texter som blir lästa och som syns.

1. Tänk målgrupp och media
Först: Varför skriver du? För att du måste, eftersom chefen har sagt det? Nja. Det troliga är att du skriver för att du vill förmedla något. Du kanske vill informera? Påverka? Underhålla? Eller något helt annat. Oavsett vad och varför måste du veta vem din mottagare är. Vem ska läsa det du skriver? Ta reda på det.

Texten du skriver kommer – och bör – se annorlunda ut beroende på till vem du skriver och var texten ska publiceras. Ett inlägg till dina följare på Facebook ska inte se likadant ut som ett pressmeddelande till media. Ett manus för radioreklamen och informationsbladet om din senaste produkt kommer se helt olika ut. Ansträng dig för att anpassa din text till sammanhanget och målgruppen. Jobba med det och låt det ta lite tid.

2. Formulera budskapet med tre meningar
Visst är det jobbigt med torrt hår? Nu finns det nya schampot med de senaste återfuktningsegenskaperna. Köp det nu. Det du vill ha sagt ska kunna formuleras i tre meningar. Har du mer du vill säga? Överväg att göra två texter.

Inled din text med de tre meningarna. Det handlar om att fånga läsaren och förmedla det du vill ha sagt direkt. Tänk hur tidningar jobbar med ingresser. Lyckas du fånga läsaren direkt, ökar sannolikheten att de läser vidare. Och vidare. Tremeningsövningen är också bra för att komma igång med skrivandet och hitta kärnan i vad du vill förmedla.

Hjälp läsaren genom att låta en tanke vara en mening. Undvik långa meningar där olika tankar och information ryms. Det blir rörigt. Genom att sätta punkt och låta en mening utgöras av en tanke, blir din text enklare och skönare att läsa.

3. Läs högt och läs mycket
När du känner dig nöjd med din text: läs den högt. För dig själv och för andra. På så vis märker du om meningsbyggnaden svajar, om det finns syftningsfel i texten eller om språket är för högtravande. Prova också att läsa högt med olika tonlägen och för olika målgrupper. Prova att läsa för en 14-åring. En gammal tumregel säger att om en 14-åring förstår, så förstår de flesta vuxna. Du har då skrivit texten på rätt nivå.

Som med allt annat du vill bli bra på, handlar det om att träna. Att skriva mycket är bra träning. Men ännu bättre är att läsa mycket. Det kommer ge dig inspiration, insikter och kunskap om att skriva på nya sätt. Plocka ut stycken du gillar och analysera varför du gillar dem. Skulle du kunna skriva så?

4. Stryk, stryk, stryk och lite om skrivregler
Det svåra är inte att skriva. Det är att stryka. Oavsett om du är van skribent eller ska skriva din första text, så är det troligt att din text blir lång. Och pladdrig. Låt den få bli det – i det första utkastet. Men stryk sedan. Om din text ska bli läst ska den vara kort, enkel och begriplig. Läs igenom texten igen och hitta kärnan i vad det är du vill berätta. Berätta det. Och inget mer.

Avslutningsvis några ord om skrivregler. Skrivregler är bra. Och viktiga. Du bör kunna dem för de hjälper dig att skriva begripligt och att göra dina texter mer lättlästa. Men ibland måste du bryta mot skrivreglerna. Ibland är det till och med bra att bryta mot dem. Det kan vara för att få liv i texten eller för att sticka ut. Bara det här stycket har brutit mot det som många anser vara korrekt svenska flera gånger. Väljer du att bryta mot reglerna? Var då medveten om att du gör det och varför. Du kanske gör det för att få energi i din text. Och texter som andas energi är de bästa – inte de som andas skrivregler.

Anders Hofvergård är en framgångsrik copywriter med över 30 års erfarenhet. Han är medgrundare av Byn Kommunikationsbyrå.

Tidigare råd finns här.

’- Välkomna på denna dag om visualisering, AI, innovationer och i stort med koppling till stadsomvandling och Ostlänken, sa ESIC:s projektledare Charlotta Elliot.

Hon hälsade välkommen till ESIC:s medlemmar som samlats på Visualiseringscenter C i Norrköping. Sofia Seifarth, vd på visualiseringscentret, tog till orda där efter.

– Här på Visualiseringscenter jobbar vi med övertygelsen om att visualisering får oss att förstå världen väldigt mycket bättre. Vill passa på att berätta att vi sedan i februari har helt nya projektorer i domen. Ingen annanstans i världen finns det just nu så här bra projektorer!

Första talare var Anna Fredriksson som är biträdande professor i bygglogistik på Linköpings universitet, som berättade om det nystartade projektet Störningsfri stad.

Hon vill att byggprojekt i städerna inte ska ses som en tillfällig störning utan som en naturlig del av staden och dess utveckling.

I projektet ska hon och hennes kollegor samla in bland annat data om alla de fordon som rör sig in och ut från en byggarbetsplats.

– Varför är det så viktigt att vi får till logistiken i städerna? Jo, vi vill få attraktivare städer och nyttja den mark som går. Det är faktiskt så att en femtedel av allt som transporteras på svenska vägar ska till olika byggplatser. Och inom städerna står byggtransporterna för hela 50 procent av godset, säger Anna Fredriksson.

Projektet vill minska störningar, öka säkerheten, minska utsläpp och trafikflödet. Man vill påverka antalet leveranser och minska antalet halvfulla lastbilar genom staden, vilka tider material anländer på med mera.

Ett omfattande projekt finansierat av Vinnova med olika samarbetspartners, forskare, kommunerna och byggföretagen.

– Vi behöver jobba över gränserna för att få till detta, säger Anna Fredriksson.

Innovationer och visualisering

Ulrika Hallgren, projekteringschef på Trafikverket, deltog under dagen för att berätta om Trafikverkets projekt ”Ostlänken Innovation”.

– Syftet med Ostlänken Innovation är att belöna innovativa idéer och lösningar som sedan sprids ut i organisationen, säger Ulrika Hallgren. Hittills har vi fått in 12 godkända förslag och vi har betalt ut 1,6 miljoner för dessa. Det är väldigt spännande innovationer som kan komma hela branschen till del i framtiden.

Än så länge är det Trafikverkets konsulter som får lämna in idéer, men i framtiden även andra. Bland annat har man fått in innovationer kring att artbestämma djur som finns i olika miljöer där Ostlänken ska dras.

Trafikverket har tagit fram många strategier för att kommunicera med invånarna kring Ostlänken och denna dag fick ESIC-medlemmarna en exklusiv tur  – en VR-resa längst den framtida Ostlänken. Just nu går det att resa virtuellt på Ostlänken genom Södertäljetrakten och Trosa. Längre fram kommer man att kunna åka på en VR-resa längst hela sträckan och se hur Ostlänken kommer att gå med sina broar, tunnlar och stationer.

– Virtual reality är ett komplement till traditionella kartor som är svåra för alla att förstå. Vi kan nå fler genom att ha med VR på våra öppna hus. Vi kommer också att sprida klipp på sajt och sociala medier så att invånarna ska få en bättre insikt i Ostlänken, säger Linda Abrahamsson projektledare.

AI och framtidsspaning

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering på Linköpings universitetfick avsluta dagen i Domen med att blicka framåt tillsammans med ESIC-medlemmarna.

Han berättade om spännande utveckling. 3D där man inte behöver  3D-glasögon utan med flera hundra projektorer kan skapa ett hologram av en männsika.

Han talade också om kognitiva kompanjoner , exempelvis en sådan som kan passa huset när du inte är hemma och som kan hjälpa dig att fixa det som behöver fixas i hemmet.

Andra projekt som nämndes och som det forskas på just nu är möjligheten att leverera paket med drönare eller bättre flygledningssystem med hjälp av AI.

Ett exempel på när artificiell intelligens redan idag kan överträffa människors förmåga finns inom sjukvården när det kommer till cancerdiagnoser.  AI kan känna igen hudcancer bättre än en hudcancerläkare. – men påpekar Anders Ynnerman – AI kan sen inte förstå VAD hudcancer är. De kan bara identifiera det hos patienterna efter att ha lärt sig genom tillgång till ofantliga mängder data (bilder).

Anders Ynnerman tog med besökarna på en resa i domen, ut i rymden och till månen och mars – i realtid. Ett projekt med NASA har skapat förutsättningarna för denna exklusiva resa.

Allt fler skapar undersökningar. Det är medarbetarundersökningar, kundundersökningar och opinionsundersökningar. Allt för att få svar på hur medarbetarna mår, vad kunderna tycker eller var folket står i en viss fråga. Men i ett samhälle med informationsöverflöd där vi avkrävs allt fler svar från olika undersökningar, är det lätt att tröttna och strunta i att svara. Ted Axelsson, medgrundare av undersöknings- och realtidsmätningsföretaget GreatRate, ger här sina bästa råd för hur du skapar en undersökning som man vill svara på och hur du ställer rätt frågor.

1. Korta mätningar ger ofta högre kvalitet och bättre resultat
Vi glömmer 90 procent av allt vi är med om inom 30 dagar. Det säger forskningen. När en kund- eller medarbetarundersökning genomförs någon enstaka gång per år går viktig information förlorad. Även om kontinuerliga enkäter görs – genom till exempel mejl som besvaras en tid efter upplevelsen – blir svaren helt annorlunda än om mätningen gjorts där och då på plats. Det säger forskningen också. Så istället för att göra långa undersökningar sällan – gör korta mätningar ofta. Gärna någon gång i veckan, eller oftare än så om ni har ett återkommande flöde av respondenter. Stäm sedan av svaren veckovis och anpassa och korrigera frågorna utifrån svaren. Sikta på att undersökningen ska ta max åtta sekunder att svara på, det är snittet på vårt uppmärksamhetsspann. Om du behöver säga: ”Svara på vår enkät, det tar bara en minut” så gör du antagligen fel. Gör du dem rätt, korta och ofta kommer de ge dig mer värdefull input än en traditionell undersökning på 150 frågor.

2. Rätt frågor – på rätt sätt
Du frågar för att du vill ha svar, håll därför undersökningen till åtta sekunder. Även om du har en magkänsla som säger att det finns ett problem som du måste lösa, är det bra att bekräfta den magkänslan med bevis. Därför garanterar följande metod att du kommer fram till rätt åtgärder:

1. Identifiera (mätning på 8 sekunder). Här bekräftas din magkänsla, eller så visar det sig att det finns ett annat, mer akut problem.
2. Fördjupa (mätning på 8 sekunder). Här konkretiseras det underliggande problemet, och du får reda på var du behöver lägga krut på att göra förbättringar.

Hur ska du göra för att hålla ner mätningen till 8 sekunder?
”Hur nöjd är du med [upplevelsen] i helhet?” är en bra början. Helhetsintrycket är viktigt för det fångar upp magkänslan. Sedan behöver du komprimera följdfrågorna så de blir så korta som möjligt:

Att ställa 3–5 komprimerade frågor som betygsätts snabbt och enkelt är perfekt. ”På en skala 1–4, hur upplever du personalens bemötande?” är en onödigt lång formulering. Den här är fullt tillräcklig: ”Bemötande”. Den är kortfattad, men ändå enkel att förstå. När det finns en tydlig skala (till exempel fyra smileys) är det solklart hur frågan ska besvaras, även om ”frågan” bara är ett ord.

Om du har identifierat ”Bemötande” som det viktigaste problemet, är det dags för fördjupning. Nu ska du vara smal i dina frågor, för du har redan bekräftat att detta område är viktigt att förbättra. Ställ först frågan ”Hur upplever du vårt bemötande?” följt av 3–5 komprimerade följdfrågor, till exempel ”Välkomnande”, ”Samtalston” och ”Kroppsspråk”. Om de som upplever bemötandet dåligt sätter lågt betyg på just ”Samtalston” – då är det dags att utbilda personalen i att uttrycka sig vänligt och korrekt. Då kommer ni få fler som upplever bemötandet bra, och problemet är löst.

Smileys eller siffror?
När mätningen ska vara så kortfattad som möjligt gäller det att vara så tydlig som möjligt. Vi tenderar att ge siffror olika betydelse från individ till individ, men däremot är två röda och två gröna smileys tydligare. De kommer alltid betyda: ”mycket missnöjd”, ”missnöjd”, ”nöjd” och ”mycket nöjd”. Därför rekommenderas att du väljer en lösning som ger er möjlighet att använda smileys i era korta mätningar. Siffror kan användas när frågorna är mer komplexa.  En 4-gradig skala är bättre än en 5-gradig skala för att undvika mellanmjölkssvaren som ofta anges när någon inte vill ta ställning.

Mobiler, feedbackstolpar eller mejl?
Har ni en reception eller butik? Välj en feedbackstolpe, det finns inget smidigare sätt. Håller du en föreläsning? Visa upp en QR-kod tillsammans med en kortlänk så att folk kan ta upp sina mobiler och svara direkt. Tänk liknande för dina medarbetare: Vad är det snabbaste sättet för dem att besvara frågorna? Använd mejl bara om de snabbare sätten inte är möjliga.

3. Pulsmätningar för arbetsplatsen
Det har knappast undgått någon att stressnivån i samhället ökar. Sjukskrivningar och produktionsbortfall ökar på grund av arbetsmiljörelaterade faktorer. Om du kan öka välmåendet, engagemanget och motivationen hos dina medarbetare så kan ni få bort produktionsbortfallet och minska sjukskrivningarna och den höga personalomsättningen. Två tips för att identifiera hur dina medarbetare mår är att 1) mäta i början av veckan, 2) mäta i slutet av veckan. Välj det som passar er bäst.

Inför arbetsveckan ställer du korta frågor om ”Hur känner du inför arbetsdagen?” En väldigt effektiv fråga är ”Vad skulle motivera dig extra idag?” följt av korta svarsalternativ som  till exempel ”Känsla av meningsfullhet”, ”Feedback oftare”, ”Fler korta pauser” som du följer upp direkt när svaren har kommit in. På så sätt jobbar ni proaktivt istället för reaktivt.

Efter arbetsveckan ställer du frågor som sammanfattar veckan: ”Hur nöjd är du totalt sett med arbetsveckan?” och låter dem betygsätta superkorta frågor som ”Stressnivå”, ”Ledarskap”, ”Gemenskap”. Här gäller det att se upp för att dra fel slutsats! Även om ”Gemenskap” får lågt betyg en vecka är det inte säkert att det är ett problem just då, eftersom de kan ha varit nöjda totalt sett med arbetsveckan. Var däremot extra uppmärksam om de som inte är nöjda totalt sett med arbetsveckan har satt lågt betyg på till exempel ”Ledarskap” – då har ni ett problem som påverkar hela arbetssituationen och då måste du snabbt ut med en ny mätning som fördjupar ledarskapet. Börja då med frågan ”Hur upplever du ledarskapet?” följt av kortfattade underfrågor som betygsätts, till exempel ”Feedback”, ”Förtroende”, ”Coachningstillfället”, ”Behandlar alla lika”. När det bara tar 8 sekunder att svara kan ni få svar direkt och lösa problemet när – eller till och med innan – problemet uppstår.

Genom att arbeta på det här sättet kommer du lyckas identifiera problem, mäta skillnader över tid, kunna förebygga och göra riskanalyser. När ni har kommit fram till viktiga mål som ni vill hålla, till exempel att ge varandra beröm varje dag, är ett tips att ställa frågor som ”Har du berömt någon idag?” för att stärka och bibehålla er förbättrade företagskultur.

Använd helst feedbackstolpar eller mobiler. Om ni använder mejl flitigt på arbetsplatsen kan även det fungera (om du vet att du får svar snabbt och från alla).

4. Bättre kundundersökning – identifiera problem och öka nöjdheten

Reception eller butik
Använd smileys och fånga upp magkänslan! Vissa vill bara klicka och gå – men andra kan tänka sig att svara på följdfrågor. Då är det här det smartaste tipset:

Visa en tackruta direkt efter första klicket, men låt den samtidigt uppmana ”Gå gärna vidare!” med valen ”Ja” och ”Nej”. Då kommer i snitt 50 procent gå vidare och svara på dina följdfrågor. Och som jag har nämnt tidigare ska dina följdfrågor vara komprimerade, till exempel ”Bemötande”. Formuleringar som ”På en skala 1–4, hur upplever du personalens bemötande?” bör undvikas.

Så här använder du de ytligare klicken som bara fångar upp den generella magkänslan (från dem som bara klickar och går).

Vilka tider har ofta låga betyg varje dag? Fokusera på de tiderna.
Vilka dagar har ofta låga betyg varje vecka? Fokusera på just de dagarna.
Ökar eller sjunker nöjdheten över tid?

Så här använder du svaren från följdfrågorna. Dessa frågor besvarar ”Varför”.

Om de nöjda sätter högt betyg på samma sak, så har ni hittat styrkan som ni behöver bibehålla för att de ska vara nöjda även i fortsättningen.
Om de missnöjda sätter lågt betyg på samma sak, så har ni hittat nyckeln för att öka nöjdheten. Detta behöver ni förbättra.

Då är det dags för fördjupning. Gör som till exempel ett välkänt möbelvaruhus som upptäckte att de hade problem med upplevelsen av prisvärdheten. De tog reda på att det var i vardagsrumsavdelningen som upplevelsen var som sämst, så de ändrade sin förstafråga till ”Hur upplever du prisvärdheten i vardagsrumsavdelningen?” och spetsade sina följdfrågor till ”Fåtöljer”, ”Bäddsoffor”, ”Bord”, och så vidare. Det visade sig att det var en dyr bäddsoffa som stod först i avdelningen som gjorde känslan av prisvärdhet sämre. De flyttade den och visade fördelarna på ett tydligare sätt – och ökade därmed försäljningen på hela avdelningen.

Om du inte har en fysisk plats, utan vill nå utspridda respondenter
Slimma din enkät. Använd frågor som leder respondenten till relevanta frågor för just den personen. Detta kallas frågelogik och är en viktig funktionalitet för att göra enkäter kortare och mer relevanta. En uppdelning kan till exempel vara: ”Är du ny kund hos oss?” och anpassa frågorna efter det.

Försök inte få med allt på en gång. Om du kortar ner kan du utvärdera oftare och få svar på konkreta saker i separata enkäter.

Att sms:a ut en länk istället för att skicka den i ett mejl, gör att kontakten er emellan känns personligare och därmed ökar svarsfrekvensen.

Om du vill göra mätningar på webben
Gör enkäterna lättillgängliga. Lägg upp en vy på den sida du vill ställa frågan. Det finns flera sätt att integrera en undersökning på. Till exempel som en iframe eller som en widget som kommer in från sidan. Poängen är att inte behöva klicka på en länk för att besvara en enkät, det sänker svarsfrekvensen. Respondenten ska kunna svara direkt, rakt på sidan. Undvik pop ups, de stör bara. Du kan följa de flesta tipsen ovan för att effektivisera dina enkäter på webben.

Tidigare råd finns här.