När ni nu tittar in på Kammarforum och Cleantech Park i Linköping kommer ni mötas av härliga Linda Petersson. Linda kommer göra allt för att du som besökare, konferensgäst och kund ska få god service och trivas hos oss. Vem är Linda då? Jo TV-spelsnörden som gillar att skriva!

Vad var det som lockade med tjänsten som receptionist på Kammarforum?
Jag tyckte det verkade vara ett spännande och intressant jobb. Kombinationen av det administrativa kontorsjobbet tillsammans med att ta hand om konferensdelen tilltalade mig. Det känns som att jag kommer få många roliga och utmanande arbetsuppgifter.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
Jag kommer främst arbeta inom två olika områden. Dels att se till att våra gäster trivs på vår konferensanläggning. Och dels administrativt, genom att bland annat legalisera våra handelsdokument. Jag kommer även avlasta mina andra kollegor.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya arbete?
Jag ser framförallt fram emot att börja jobba överhuvudtaget igen. Jag har varit föräldraledig i 3,5 år och är verkligen sugen på att börja arbeta igen. Det jag allra mest ser fram emot är att träffa alla medlemmar och kunder och hjälpa dem med deras frågor.

Hur är ditt liv utanför arbetet?
Jag har två underbara döttrar och en underbar sambo som jag tillbringar mycket tid tillsammans med. Det är mycket logistik och passa tider med två små barn. Annars gillar jag att skriva och rita, allt ifrån barnböcker till science fiction.

Detta visste ni inte om mig!
Jag är en riktig TV-spelsnörd. Älskar TV-spel och framförallt Zelda.

[osh-header title=”Fakta Linda”]

Ålder: 30
Bor: Åby
Familj: Sambo och två döttrar
Yrkesbakgrund: Kassa/Kundtjänst på Swedbank och hudterapeut.

Den gångna veckan har för min del varit fylld av styrelsefrågor och event kopplat till just styrelsearbetet i regionen. Det är bevisat att ett aktivt och professionellt styrelsearbete är en framgångsfaktor för tillväxt och lönsamhet. För många mindre företag är det ett stort steg att ta in en extern ledamot i styrelsen och släppa in någon annan i bolagets inre. Det har därför varit intressant och lärorikt att få ta del av de 28 bolag i regionen som under ett års tid ingått i projektet Strategiskt styrelsearbete. Dessa bolag har haft möjligheten att ha en styrelsementor att bolla strategiska frågor med och få stöd i hur aktivt styrelsearbete går till.

Vår egna styrelseutbildning, som hölls för 34 gången, avslutades i veckan med 18 nöjda deltagare. Vi ser ett stort intresse både från större och mindre bolag i hela vår region att öka sin kompetens i dessa frågor och i höst håller vi utbildningen för första gången i Visby.

Det släpptes dessutom två spännande rapporter i torsdags. AllBright släppte sin lista på hur det ser ut med jämställheten i börsbolagens styrelser och ledningsgrupper och vi släppte samma dag 100-listans undersökning från bolagen i Östergötland.

Det är nämligen inte bara ett aktivt och professionellt styrelsearbete utan ett jämställt styrelsearbete som påverkar tillväxt och lönsamhet. Bolag som är jämställda har gett dubbelt så mycket tillbaka till aktieägarna som genomsnittet på Stockholmsbörsen. Det visar en jämförelse från Avanza mellan börsbolag och de 32 jämställda bolag som finns på AllBrights lista. De senaste tre åren har de jämställda bolagen haft en kursutveckling på 65 procent medan Stockholmsbörsens breda OMXSPI-index varit 32 procent (från Dagens Industri).

AllBright konstaterar i sin rapport att andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ökar i rekordfart. Från att endast ha utgjort knappt 16 procent år 2005 har siffran nu stigit med drygt 12 procentenheter till 28 procent. Därmed är kvoten nästan dubblerad. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer styrelserna vara jämställda år 2025. Tas det hänsyn till senaste årets accelererande utvecklingstakt (från 24,9 till 28,1% på ett år) når vi jämställda styrelser redan år 2019. 

I Östergötland har vi tyvärr riktigt låg svarsfrekvens (ca 35 %) och andelen kvinnor i styrelserna ligger på 27 procent. Vi behöver nå ut bredare med vår lista och söker kvinnor som vill finnas med på listan och företag som jobbar aktivt med att öka mångfalden och komma i kontakt med dessa kompetenta kvinnor.

Och så samma vecka kom även regeringens lagförslag om kvotering till börsbolagsstyrelser. Förslaget har, oavsett om det går igenom eller inte, fört upp diskussionen på agendan och det i sig skapar bra förutsättningar för att lyckas. 

Vi arbetar vidare med frågorna och ser att vi kan göra skillnad!

Anna Axelsson,
verksamhetschef Östsvenska Handelskammaren

KRÖNIKA

Häromdagen fick vi fint besök på Handelskammaren! Civilminister Ardalan Shekarabi deltog på ett frukostmöte med temat ”den pågående regionindelningsprocessen”. Ämnet låter kanske inte helt upphetsande, men över sjuttio personer från näringslivet hade hittat dit så något mer än ministerns flugförsedda, propra uppsyn måste ha dragit. Det som vi trodde skulle bli huvudtemat visade sig bara vara en av alla de saker ministern kände sig manad att beröra. Regionfrågan är viktig, menade han och jag håller med. Vår nationella struktur är förlegad och våra myndighetsregioner haltar. Alla, från Polisen till Försäkringskassan, har sin egen indelning och därmed sin egen geografiska logik. Detta behöver styras upp.

Men han såg fler utmaningar för staten Sverige. Vi har en sjukvård som blir alltmer specialiserad och vårdkonsumenter som förväntar sig alltfler tjänster på denna höga nivå. Det kostar. Och detta gäller inte enbart inom sjukvården, detsamma rör efterfrågan på all offentlig service – från dygnet runt-myndigheten där du via internet gör dina ärenden när det passar dig, till ny infrastruktur med storslagna system som kopplar ihop större och mindre städer med landsbygd, dessutom gärna manifesterat i en stationsbyggnad av internationellt arkitektoniskt intresse. Hur får vi det att gå ihop? Som vanligt handlar det om att vi behöver mer och smartare samverkan mellan det offentliga och det privata.

Näringslivet sitter på flera nycklar. Det är företagen som ska anställa många av de nyanlända, som förväntas bli skattebetalande arbetskraft så fort som möjligt. Näringslivet kan finansiera investeringar i nya bostäder, byggnader och andra anläggningar som ska garantera samhällets fortsatta utveckling. Och näringslivet har lätt att gå från ord till handling, oftare än det offentliga befriade från regler som fördröjer och hämmar. Men hur matchas detta av riksdag, regering, regioner och kommuner? Ministern menade, och även här håller jag med, att om fler nyanlända ska få jobb behövs smarta regelsystem som är så flexibla att företagen kan bidra. I större byggprojekt som Ostlänken bör vi använda sysselsättningskrav vid offentlig upphandling. Det ger möjlighet för fler utanför arbetsmarknaden att få in en fot, men ger också chansen till det lokala, småskaliga näringslivet. Det offentliga måste skynda på sin digitala utveckling, så att man hinner ikapp den digitala omställning som redan är ett faktum inom privat sektor.

Enligt mig måste det offentliga också våga se näringslivet som seriösa partners i större bygg- och anläggningsprojekt, men då är det viktigt att tidigt släppa in företagen för verklig dialog. Allt detta skulle leda till bättre utveckling och tillväxt i land och län – inte minst i ett Sverige indelat i nya regioner. Vän av ordning frågar sig då – varför ingick nästan enbart sjukvårdskompetens i de regionala samrådsgrupper som utgjort bollplank i den nya regionprocessen? Var försvann tillväxtperspektivet?

På den frågan blev mig ministern svaret skyldig.

Anna Lövheim,
Näringspolitisk Chef Östsvenska Handelskammaren

Årets ranking av det lokala företagsklimatet innebär förstås en besvikelse för våra större städer Linköping, Norrköping, Nyköping, Eskilstuna och Motala – alla går tillbaka kraftigt, lite eller står still i förhållande till förra årets resultat.

– Ett par städer i vår region tar dock glädjande nog ett riktigt kliv upp i rankingen. Framförallt gäller det Finspång, Katrineholm och Strängnäs, säger Anna Lövheim, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren. Även om man förstås ska ta dessa siffror på stort allvar, vet vi samtidigt att det pågår mycket hårt arbete med att förbättra det lokala näringslivsklimatet i många av våra städer, både bland dem som gått framåt men också bland dem som nu fallit tillbaka eller stått stilla. Det arbetet har uppenbarligen inte alltid fått genomslag i rankingresultatet, fortsätter Anna Lövheim.

Med en allmänt lägre nivå för många större kommuner i landet visar årets ranking att företagsklimatet för närvarande uppfattas som sämre i Sverige generellt.

– Kanske kan detta vara en spegling av den politiska osäkerhet vi upplevt i såväl Sverige som omvärlden de senaste åren, det får man också ha i åtanke när man värderar resultatet. Med detta sagt är det viktigt och bra att ha en statistisk värdemätare att förhålla sig till, för att hela tiden kunna mäta kommunernas arbete mot ett bättre företagsklimat. I detta arbete vill vi fortsatt vara en konstruktiv partner till kommunerna, avslutar Anna Lövheim.

Här kan ni se hela rankingen.

Regeringens budget för 2017 är en besvikelse för alla oss som efterfrågar rejäla strukturreformer för att möta de stora samhällsutmaningar Sverige står inför de kommande åren. Istället för slagkraftiga regelreformer för att stärka Sveriges företag och internationella konkurrenskraft är årets budgetproposition ett uttryck för traditionell socialdemokratisk politik – utbyggda offentliga system för att åtgärda samhällsutmaningar, i huvudsak finansierat av statliga medel och skattehöjningar.

Regeringen beskriver svensk ekonomi betydligt mer positivt än de flesta andra bedömare. Och visst är det högkonjunktur, men regeringen tycks underskatta allvaret i den oro som präglar stora delar av vår omvärld och även delvis Sverige. Att då i högkonjunktur presentera en budget med så stora utgifter är oroande. Högkonjunkturens snurrande hjul bör istället användas till att spara på utgifter för att kunna ha ekonomiskt utrymme att satsa vid kommande lågkonjunkturer.

Vi delar i och för sig bilden av att välfärden, inte minst inom skolan, behöver förstärkningar men som alltid är utmaningen hur sådana satsningar ska finansieras. Att göra det genom skattehöjningar och bibehållet underskott i finanserna fungerar inte. Det enda ansvarsfulla sättet att finansiera sådana åtaganden långsiktigt är att få fler i jobb uppkomna av en reell efterfrågan och som då bidrar genom att betala skatt till stat och kommun som sedan kan fördelas.    

Vi ser stora omfattande utmaningar på arbetsmarknaden idag, med bland annat ett växande utanförskap i form av stora grupper utrikesfödda som står utanför arbetsmarknaden. Tyvärr lyckas regeringen inte adressera denna problematik i sin budget. Det behövs kraftfulla reformer på arbetsmarknadsområdet som syftar till att skapa helt nya förutsättningar för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan. Det handlar om att sänka arbetsgivaravgifter, sänkt – inte höjd – inkomst på arbete, utvidgat ROT- och RUT-avdrag etc. Det handlar om att ge förutsättningar för företagen att anställa personer till arbeten av alla typer av kvalifikationsgrad.  De förslag som regeringen lägger speglar inte dessa behov, utan lägger istället skattekronor på att få personer in i olika arbetsmarknadsåtgärder och/eller utbyggda bidragssystem. Det är inte bara att beklaga – det är djupt oroande.

Anna Lövheim
Näringspolitisk chef

De orden kommer från Anna Högberg som sedan en dryg månad tillbaka är ny ekonomiansvarig på Handelskammaren. Anna är ekonomen som är uppvuxen i Skebokvarn men har hittat ro och kärleken i Valdemarsvik. Men vem är Anna och vad kommer hennes största fokus vara på Handelskammaren? Det kan ni läsa om i intervjun.

Vad var det som lockade med tjänsten som ekonomiansvarig på Handelskammaren?

Jag ser tjänsten som ekonomiansvarig på handelskammaren som en spännande, intressant och utmanande tjänst. Det händer mycket kring handelskammaren och det ska bli kul att vara en del av den här organisationen.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?

Mina främsta uppgifter kommer innebära att sköta och ansvara för den löpande ekonomin. Men i rollen ingår även en controllerfunktion.

Dessutom kommer jag stötta upp vårt område kring våra handelsdokument. Genom mina tidigare jobb i rederibranschen och på Svedavia har jag bekantat mig med handelsdokument, men aldrig jobbat med dem på riktigt. Så det känns spännande.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya arbete?

Jag gillar helheten med ekonomitjänsten. Jag tycker om mina pappershögar, pärmar och ordning och reda. Jag gillar helt enkelt ekonomi.

Sen är det kul att vara en del av Handelskammaren. De veckor jag hunnit jobba hittills så känns det fantastiskt kul. Det händer så mycket hela tiden.

Hur är ditt liv utanför arbetet?

Jag umgås mycket och gärna med min härliga familj. Vi trivs med att vara i skärgården eller hemma i huset och påta i växthuset. I år har vi exempelvis odlat vattenmeloner. Annars gillar jag att resa, gärna till Italien eller Spanien.

Detta visste ni inte om mig

Jag har gjort en svensk tjejklassiker, helt otränad. Vasaloppet var värst, det gör jag aldrig mer!

[osh-header title=”Fakta Anna”]

Ålder: 38
Bor:  Villa i Valdemarsvik. Uppvuxen Skebokvarn utanför Flen.
Familj: Man och en dotter samt två bonusbarn.
Yrkesbakgrund:  Jobbat med olika ekonomifunktioner de senaste 15 åren.

Varmt välkommen till Handelskammaren Anna!

Igår lanserades mångfaldsnätverket Diversity Charter Östergötland. Landshövding Elisabeth Nilsson och Anita Jernberger, ordförande i regionutvecklingsnämnden invigde och klippte det gul/blåa bandet.

– Det här nätverket blir en mötesplats och samlingspunkt för det regionala näringslivet. Vi vill skapa ett mer inkluderande arbetsliv, bland annat genom att företag anställer bredare, säger Anna Lövheim, en av initiativtagarna.

Bakom nätverket står Östsvenska Handelskammaren, Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland. Utbyta erfarenheter, tankar och lära av varandra är några av syftena bakom nätverket.

– Vi vill att fler människor i vårt samhälle ska få ett jobb. Ett mer diversifierat arbetsliv och en större mångfald ökar affärerna.

Nätverket lanserades under CSR East Swedens after work som ägde rum på Kammarforum i Norrköping.

Här kan ni lyssna på en intervju med Anna Lövheim från Sveriges Radio.

Vill ni veta mer, kontakta Anna Lövheim.

[ansvarig medarbetare=”Anna Lövheim”]

Den 13 september arrangerade Östsvenska Handelskammaren och Norrköpings kommun frukostseminariet ”Norrköping – en stark aktör i Stockholms tillväxtregion”. 

Från Stockholm Business Region deltog Olof Zetterberg, som berättade om samarbetet Stockholm Business Alliance (SBA) där Norrköping är en partner.

Fredrik Mattsson från Mattssons fastigheter talade om varför hans företag valt att ingå i SBA och varför det är viktigt att Norrköping är en partner. 

Från Norrköpings kommun deltog Pontus Lindblom, etableringschef på näringslivskontoret samt Kikki Liljeblad, kommunalråd, berättade om Norrköpings styrkor och hur samarbetet med Stockholm gynnar utvecklingen. Louise Flygt, kommunikationsdirektör, berättade om Norrköpings vinst av det prestigefyllda priset Mipim Awards.

– Tack vare Stockholm Business Alliance fick Norrköping möjlighet att ställa ut på den stora fastighetsmässan i Cannes samt delta i tävlingen Mipim Awards. Och tävlingsbidraget Katscha i Norrköping vann, berättade Louise Flygt.

Fredrik Mattsson från Mattssons fastigheter lyfte upp vikten av att vara en del av Stockholm.

– Norrköping har under den senaste tiden blivit något att verkligen vara stolt över – och kopplingen och närheten till Stockholm är viktig, sa Fredrik.

– de nya regionerna en het fråga när Civilminister Ardalan Shekarabi besökte Handelskammaren

Under onsdagen besökte Civilminister Ardalan Shekarabi Norrköping och Handelskammaren för att diskutera förslaget till regionindelning, tillsammans med lokala partikollegorna Lars Stjernkvist, kommunalråd i Norrköping och Urban Granström, kommunalråd i Nyköping.

Frågan om en ny regionindelning har hettat till under det senaste året och när förslaget väl kom i våras stod det klart att tillväxtstråket från Linköping i söder och upp mot Stockholm klyvs itu vid länsgränsen mellan Sörmland och Östergötland. Sörmland föreslås tillhöra Svealandsregionen och Östergötland regionen Östra Götaland. Med anledning av detta bjöd Handelskammaren in civilministern för att få ytterligare klarheter i frågan.

Ardalan Shekarabi propagerade för det nu liggande förslaget och menade att de gamla länen är förlegade och att nya regioner börbildas ganska omgående. 

–          De nuvarande län vi har härstammar från 1600-talet. Människor har idag helt andra rörelsemönster och den offentliga sektorn har inte hängt med, sa Shekarabi. Vi har också en hög urbaniseringstakt och landstingen behöver ha ett större befolkningsunderlag.

Men de lokala kommunalråden tycker att kartan skulle ritats på ett annat sätt.

–          Jag gillar egentligen inte storregioner, sa Lars Stjernkvist. Men eftersom vi ska göra nya regioner hade jag hellre sett att kartan sett annorlunda ut. Norrköping har alltmer utbyte med Stockholm och skulle se en tydligare koppling dit.

Urban Granström håller med men menar att de administrativa gränserna inte ska hindra människors rörelsemönster.

–          Oavsett hur gränserna blir måste vi arbeta för att människor ska kunna röra sig som de vill, sa Urban. De administrativa gränserna får inte vara ett hinder.

Från publiken kom en fråga om varför man valde att behålla de befintliga länen intakta och inte delade på dem, exempelvis att Sörmland kunde delas och den östra delen tillhöra Östra Götalandsregionen och den västra/norra till Mälardalen och Svealandsregionen. På det svarade Ardalan Shekarabi att utredarna har fått fria händer i tänkandet av nya regioner och kommit fram till detta förslag.

Förslaget ligger nu ute på remiss fram till den 6 oktober.

I Almedalen var Sveriges framtida konkurrenskraft ett hett ämne i det offentliga samtalet, och arbetsmarknadens utformning och funktion har i det sin givna plats. Vi är i ett skede där gamla strukturer försöker samsas med nya beteendemönster. Få av nittiotalisterna, vår kommande stora arbetskraft, stannar länge på samma jobb – de vill känna mening i arbetet och rör därför villigt på sig när de upplever grönare gräs hos t.ex. konkurrenten.

Alltfler söker sig till vårt land och behöver fotfäste på arbetsmarknaden. Samtidigt utgår vårt arbetsrättsliga skydd (LAS) ifrån hur länge en person varit anställd, snarare än hur hen har utfört sitt arbete. Hur ska den svenska modellen på 2020-talet se ut? In- och utelåst av LAS? Blir facket en bevakare av rättigheter för en åldrande, och allt mindre, medlemsskara eller en förändringskraft för en mer flexibel och tillgänglig arbetsmarknad för en växande och mer mångfaldig medlemsgrupp? Söker vi talang som kan formas eller är våra tjänster formade efter vissa utbildningar? Ett är säkert. Vi behöver sänkta trösklar för fler i jobb, men också bättre matcha arbetsmarknadens krav med den som får jobbet. För varken ungdomar eller nyanlända har särskilt god kunskap om vad som faktiskt erbjuds på svensk arbetsmarknad nu och framåt. En vanlig åttondeklass för ett par år sedan kunde nämna ett tjugotal av de åttatusen som finns i AF:s yrkesregister!

Med alla dessa yrken följer arbete att utföra! I en enkät Handelskammaren nyligen gjort svarar medlemsföretagen att deras kompetensbehov är stora nu och ökar. Data/IT, marknad och försäljning samt organisation och ledarskap är områden med stora behov kommande fem åren. Bara en tredjedel av företagen hittar kompetens utan problem, två av tre har mindre eller större svårigheter att fylla sina kompetensbehov. Företagen oroar sig, dels för att utbildningsplatserna är för få, dels för att kunskapen om jobben är för låg. Och delarna hänger ihop – fler utbildningar kan ges om söktrycket höjs, och så skulle det kanske bli om ungdomar och deras föräldrar tog reda på vad industri-, anläggnings- eller byggledarjobb faktiskt innebär. Skolan, med lärare och studie-/yrkesvägledare i spetsen, har också ett viktigt uppdrag att belysa det mycket tydligare. Kanske mer ihop med näringslivet?

Många menar att ungdomar struntar i att lyssna till goda jobbutsikter, utan väljer det som verkar coolt. Men har vi lyckats förklara? Med näringslivet på plats – i skolan, i föreningslivet och på andra platser där ungdomar rör sig? Och med ett budskap som hittar hem? Företagen som sålde in en cool framtida karriär lyste med sin frånvaro på Bråvalla-festivalen häromsistens, men desto fler nittiotalister var där. Så varför inte?  Bjud in Håkan Hellström, som i ett melankoliskt ackord besjunger ungdomarnas roll i Sveriges framtid, och ni har en generation för era fötter! Vi kan kalla det Ostlänken-festivalen – är ni med?

Anna Lövheim
Näringspolitisk chef
@annalovheim
anna.lovheim@east.cci.se