”Utan förändringar blir det svårt att leverera kommunal välfärd av god kvalitet i hela landet.” Orden är Niklas Karlssons (S), ordförande för Kommunutredningen, som i förra veckan överlämnade sitt slutbetänkande till socialminister Lena Micko (S).
Micko var tidigare kommunalråd i Linköping, en kommun som växer. Så är det inte överallt. Var femte av Sveriges 290 kommuner krympte under 2010-talet, vissa med så mycket som tio procent. Urbaniseringen och färre som föds än dör, ger en krympande och åldrande befolkning i många, framför allt redan små, kommuner. Det leder till en ansträngd välfärd som färre är med och betalar för, vilket i sin tur ofta innebär besparingar och höjda skatter – svårsålda argument för en kommun som vill växa.
Den kommunala kostnadsutjämningen är en kortsiktig lösning och sällan tillräcklig mot de strukturella trender som orsakar många kommuners ansträngda ekonomi. ”På sikt kan den nationella likvärdigheten stå på spel utan strukturella förändringar av Sveriges kommuner”, skriver Niklas Karlsson (DN Debatt 19/2). Faktum är att det händer redan nu. I år lägger var tredje kommun mindre pengar på välfärden, och nästan var femte drar ner på barnomsorg och skola (SVT 25/2). Lägg därtill svårigheter med att hitta kompetens, och utsikten blir inte ljusare för kommuner i kris.
Man vinner inga popularitetstävlingar på kommunsammanslagningar. Folkligt stöd finns sällan och det är ”tråkig inställning” att en liten kommun ska försvinna. Istället ska närdemokratin och småskaligheten värnas, något som nyligen påpekats på den här ledarsidan. Gärna det! Samtidigt står kompetenta lokalpolitiker knappast i kö till mindre orters kommunförsamlingar… Och minns att kommungränser är administrativa. Småortens existensberättigande hänger inte på en egen stol i 290-klubben.
Istället skulle flera ha mycket att vinna på att representeras av en större kommun, i en klubb med färre stolar. Pressen att anpassa välfärden efter en krympande befolkning skulle lätta, och det skulle vara mer acceptabelt att orten faktiskt inte växer. Även för näringslivet vore kommunsammanslagningar positivt. Mer resurser till kommunal företagsservice, bättre skolor och omsorg ökar den lokala attraktiviteten. Därmed blir det enklare att driva företag och hitta medarbetare.
Sverige har kommuner med flera hundra tusen invånare, och andra med 3 000. Skillnaderna är för stora. Det är dags att ta steget och slå samman kommuner.
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren
