Om Linköping vill förbättra sitt företagsklimat handlar det om attityd – från kommunstyrelsesalen till tjänstemannakontoret.
Ett gynnsamt företagsklimat gör det lättare att starta och driva framgångsrika företag. Framgångsrika företag erbjuder människor arbete och kommuner skatteintäkter. Så kommuner har allt att vinna på ett behagligt och fördelaktigt klimat för företag.
Idag släpper Svenskt Näringsliv sin ranking över svenska kommuners företagsklimat. Det finns fler undersökningar av den här typen och de visar lite olika utfall. Svenskt Näringslivs är ändå den som får störst uppmärksamhet och kommuner gör klokt i att här försöka förbättra sina resultat. Placeringarna på 2019 års ranking är i skrivande stund inte tillgängliga, men baserat på de redan släppta omdömena står det klart att placeringen dalat för de två största kommunerna.
Företagens sammanfattande omdöme om Linköpings kommun har sjunkit från 3,37 (2018) till 3,25 (2019). Skalan är 1-6 där betyget 4 räknas som bra. För Norrköping är tappet än större från 3,31 (2018) till 2,86 (2019). Det kan jämföras med den ständiga ettan i sammanhanget, Solna, som får 4,09. Eller bäst i östgötaklassen, Ydre (plats 11), med stigande 4,44.
Tittar man närmare på Östergötlands två tillväxtmotorer så utkristalliserar sig problem/möjligheter (beroende på hur man väljer att se det) i kommunernas attityd, service och dialog gentemot företagen. Det handlar alltså inte om någon raketforskning, utan helt enkelt om hur – how – kommunerna (i de flesta fall tjänstemännen) kommunicerar med företagarna.
Politikerna och direktörerna kan kråma sig blå om vikten av det regionala näringslivet. Om förståelsen inte sipprar ner i den kommunala organisationen har det ingen effekt. Samtliga medarbetare måste ha insikt om varför – why – kommunen finns och var skattepengarna som finansierar verksamheten kommer från. Det hela mynnar ut i en ledarskapsfråga.
Det börjar med synen på sig själv, för kommunen likväl som den enskilde tjänstemannen. Finns jag för min egen eller andras skull? Är jag en möjliggörare eller en grindvakt? Även om svaret ibland måste vara det senare, kan den rollen antas på olika sätt. När jag behöver säga nej och inser att företagaren förmodligen kommer att bli besviken, kan jag välja på vilket sätt jag levererar beskedet. Som chef bör jag påpeka att valet ska falla på det vänligare och mest tillmötesgående alternativet.
Rocket science? Inte särskilt. Mer om enträget arbete och ständig påminnelse om – hur och varför.
[skribent medarbetare=”Maria Björk Hummelgren”]
