Inget företag är en ö. Bolag är beroende av varandra som aktörer, som kunder, underleverantörer, kolleger, tillväxtmotorer. Går det sämre för ett, spiller det över på andra. Därför är det så viktigt att de hjul som kan fortsätta rulla, får göra det och alltså inte bara för det enskilda företagets och dess anställdas skull. Utan för hela näringslivet och samhällsekonomin, med fortsatt inkommande skatteintäkter som finansierar välfärd och service.
Det här kretsloppet inser förstås regering och riksdag vikten av, och är anledningen till de stödåtgärder som införts. En av de träffsäkrare har varit korttidspermitteringarna. Med halva lönekostnaden subventionerad har företag fått möjlighet att i större utsträckning behålla personal, som i sin tur får behålla jobben. Bland Handelskammarens medlemmar uppger 35 procent att de vänt sig till Tillväxtverket för att nyttja korttidsarbete för medarbetare.
Nyligen beslutade riksdagens finansutskott om ett förtydligande i lagtexten att företag inte ska kunna kombinera korttidsarbete med aktieutdelning till ägarna. Ambitionen är glasklar: företag som delar ut vinster ska inte få permitteringsstöd. ”Får man pengar från skattebetalarna ska man inte kunna slussa det vidare rakt ut i fickorna på aktieägarna”, som Magdalena Andersson uttryckte det. Det är enkel och lockande politisk retorik; kan ett bolag dela ut vinst, kan det också betala för sina anställda. Samtidigt vet finansministern förstås att det inte är hela sanningen.
Det finns därför flera skäl till att nyansera bilden av aktieutdelningar även i kristider.
- Alla aktieägare är inte finanshajar med feta portföljer. Aktieägandet har ökat i Sverige de senaste åren, bland små- och pensionssparare. Om bolag hindras från aktieutdelning går människor dels miste om avkastning på sina besparingar, dels kan de inte göra viktiga återinvesteringar – och få hjulen i näringslivet att fortsätta snurra
- Utdelning är företagarens lön. Det finns i Sverige omkring 400 000 fåmansaktiebolag som är beroende av utdelning för att få sin tillvaro att gå ihop. Behöver företagaren nyttja korttidsarbete för sina anställda får den samtidigt ge upp en stor del av sin lön, som förmodligen redan var tullad på i dessa tider
- Allt handlar inte om pengar. De flesta företagare är ansvarsfulla och måna om sina medarbetare och företagets rykte. Att agera oetiskt för att tjäna några kronor är en kortsiktig lösning. Istället undviker många företag in i det längsta att använda sig av statliga stöd
- Tillväxtverket har redan möjlighet att avslå stöd till korttidsarbete. Om myndigheten ser att behovet av stöd inte finns hos ett företag, kan begäran avslås. Lagrådet har kritiserat regeringens tillägg om aktieutdelningsförbud för att det mest komplicerar företagens tillvaro ytterligare
- Det bör vara upp till varje enskilt företag hur det vill agera i dessa kristider. Att regeringen av politiska skäl ytterligare stramar åt villkoren för stöd är ett intrång i företagens oberoende och integritet
Ovanstående är inga nyheter för vare sig finansministern, finansutskottet eller oppositionen. Förhoppningsvis väger viljan att stötta företagen i deras tuffaste lopp hittills tyngre än politiska poäng. Företagen behöver stöd, inte sten på redan tung börda.
Maria Björk Hummelgren, Näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren
