Sveriges infrastruktur är i stort behov av såväl nyinvesteringar som upprustning. Många års undermåligt underhåll och otillräckliga investeringar har bäddat för situationen vi befinner oss i, med stora, viktiga och kostsamma behov runt om i landet.
I förslaget om inriktning för kommande nationell plan för infrastruktur, som Trafikverket nu lagt på bordet, framgår att det saknas investeringsutrymme för flera decennier framåt. Som företrädare för det regionala näringslivet ser vi allvarligt på läget, som riskerar skada förutsättningarna för företagens framsteg och tillväxt, och därigenom Sveriges framtida utveckling. I förlängningen riskerar vi svenska arbetstillfällen, konkurrenskraft samt långsammare klimatomställning.
Det som behövs nu är offensiva satsningar på infrastruktur för att Sverige ska ha ett rikt näringsliv och vara attraktivt för nyetableringar även i framtiden. Ny och modern infrastruktur är väsentligt för att företagen ska kunna fortsätta växa, exporten gå framåt och människor ska kunna resa på ett enkelt och effektivt sätt mellan hem och arbete.
Vid sidan om dessa nyinvesteringar måste vi även vårda den infrastruktur som vi redan har. Här fordras en kraftfull satsning på upprustning av befintlig väg och järnväg. Redan i dag är viktiga leder, vägar och spår fyllda till bristningsgränsen och har för länge sedan uppnått sin fulla kapacitet.
Sveriges Handelskamrar från norr till söder efterfrågar ett helhetstänk i de satsningar som planeras. Genom att skapa längre stråk och binda samman infrastrukturen – se och planera Sverige som en helhet – ökar vi hela landets tillgänglighet. Bättre resor inom landet underlättar även resor utanför gränserna. Med bättre och effektivare anknytningar till våra grannländer stärker vi svenska företags förutsättningar att verka i en allt mer globaliserad värld.
För att klara dessa påkallade investeringar och upprustningar behöver dagens politiska planerings- och finansieringssystem förändras. För närvarande tar det ofta årtionden från idé till byggstart – det är alldeles för lång tid. Vår bedömning är att det krävs högre anslag de kommande åren än de som nu är föreslagna, annars är det inte möjligt att möta de akuta behoven av investeringar och underhåll.
Därtill måste finansieringen av ny infrastruktur ses över. För att skapa nödvändigt investeringsutrymme behövs andra finansieringslösningar än statliga anslag. Det handlar om att öppna möjligheter för privat investeringskapital samt att utreda olika former av upplåning. Sveriges Handelskamrar ser båda alternativen som intressanta med tanke dels på de trängande behoven, dels på Sveriges goda finansiella situation.
Inom ramen för upprustningen av transportsystemet är det också viktigt att de projekt som beslutats politiskt finansieras direkt, det vill säga att pengar sätts av från början. I dagens läge finansieras inte alltid projekten fullt ut, utan en del lämnas olösta och skjuts på framtiden. Genom direkt finansiering undviker vi förseningar och får en snabbare byggtakt.
Ska Sveriges näringsliv fortsatt vara attraktivt, konkurrenskraftigt och tillväxtskapande måste nödvändiga nyinvesteringar göras i landets infrastruktur. På det sättet säkrar vi Sveriges långsiktiga och hållbara välstånd.
Pia Carlgren, vd Östsvenska Handelskammaren
Oliver Dogo, vd Handelskammaren Mittsverige
Jenny Emerén, vd Handelskammaren Mälardalen
Andreas Garp, vd Mellansvenska Handelskammaren
Andreas Hatzigeorgiou, vd Stockholms Handelskammare
Anders Hjalmarsson, vd Västerbottens Handelskammare
Frida Johansson, vd Handelskammaren Värmland
Stephan Müchler, vd Sydsvenska Industri- och handelskammaren
Linda Nilsson, vd Norrbottens Handelskammare
Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren
Helena Zar Vallin, vd Handelskammaren Jönköpings län
