Östsvenska Handelskammaren

DN Debatt: ”Lärlingssystem nyckeln för att fylla yrkesgymnasierna”

Svenska handelskamrar: Behovet av svetsare, operatörer och underhållstekniker är närmast omättligt. Samtidigt läggs utbildningar till dessa yrken ned för att för få söker dem. Enbart fler platser löser inte problemet. Flera lokala exempel visar hur det går att öka attraktiviteten genom att prioritera lärlings­anställningar för såväl unga som vuxna.

Debattartikel publicerad i DN den 16 maj 2022

Redan för fem år sedan argumenterade Västsvenska handelskammaren tillsammans med företags­ledaren Carl Bennet och Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén på DN Debatt för att Sveriges gymnasiala lärlingssystem måste byggas ut, för att få fler ungdomar att välja yrkesutbildning, och att vi behöver satsa på lärlingsanställningar redan på gymnasiet. Detta är fortfarande högaktuellt.

Såväl Lars Stjernkvists utredning (SOU 2020:33), som ligger till grund för regeringens förslag, som rapporter av Svenskt Näringsliv och Arena Idé visar på samma sak. Andelen elever som läser yrkesutbildningar minskar – vilket i sin tur gör att utbildningarna läggs ner.

Även om utvecklingen nationellt är negativ är detta inte en enhetlig bild. Det finns gott om goda exempel i Sverige där man lyckats vända denna trend. Anledningen är oftast ett lokalt funge­rande samarbete mellan näringsliv och skola, där företagen engagerar sig i elevernas utbildningsmoment. I synnerhet finns det gott om exempel på när man med lärlingsmetodik överbryggar avstånden mellan skolor och företag, och lockar tillbaka ungdomarna.

Lärlingsutbildning har i Sverige delvis, och oförtjänt, fått dåligt rykte som något som inte hör hemma i den svenska utbildningstraditionen. Inget kunde vara mer felaktigt, men i Sverige har vi valt att kalla lärlingsutbildning för andra saker. Läkarna gör sin AT och ST, juristerna sin tingstjänstgöring och överallt finns möjlighet att söka traineetjänster för den som vill ha en skjuts i karriären.

Gemensamt för dem är att det är ett praktiskt lärande förlagt i arbetslivet – och det är betalt. Det är helt enkelt välfungerande lärlingsmodeller integrerade i den svenska utbildningstraditionen.

I ett antal kommuner i Sverige har gymnasial lärlingsanställning implementerats sedan 2017 och fungerar i dag genom utbildningsmodellen Yrkestrainee, som kombinerar utbildning och anställning med lön. Yrkestrainee är ett initiativ av Sveriges handelskamrar tillsammans med region, kommun och lokala företag för att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv. Notera att även vi har valt ett annat namn än lärling för att knyta an till svensk utbildningstradition.

För att regeringen ska lyckas med den utmaning man nu tar sig an bör man lära av de lyckade exempel som finns. Där ett samarbete mellan skola och näringsliv fyllt stolar på yrkes­program som tidigare gapat tomma.

På Örnsköldsviks gymnasium har skola, företag och den lokala industri­gruppen, i nära samarbete med varandra, utvecklat ett Yrkestrainee-system och tillsammans lyckats lyfta både utbildningskvalitet och det lokala näringslivet. Sedan 2017 har skolan gått från bara några få sökande till att kontinuerligt, år efter år, fylla hela industriklassen.

I takt med att både näringsliv och skola har tjänat på samarbetet har också investeringar i programmet gjorts. Företagen som varit involverade i samarbetet har bland annat finansierat en VR-svets och ett nytt uppehållsrum för eleverna på det industri­tekniska programmet. Dessutom har man från politiskt håll ökat satsningen på programmet.

På samma sätt har Yrkestrainee varit en del i att lyfta industritekniska programmet i Växjö. Där har programmet etablerats i utbildnings- och forskningscentret Epic som drivs av regionens teknikföretag i samarbete med universitet och kommun. Sedan starten med Yrkestrainee har man flera gånger fyllt programmets platser, och många studenter jobbar i dag kvar i den lokala industrin.

Utbildningsformen Yrkestrainee har också varit framgångsrik inom vuxenutbildningen i Marks kommun. Upplägget är liknande som på gymnasie­skolan. Utbildning och arbets­plats kombineras, och yrket lär sig den studerande på plats på företagen. Formen har framgångsrikt ökat antal elever vilket underlättar företagens rekryteringar och individers yrkesväxling.

Gemensamt för exemplen i Växjö, Örnsköldsvik och Mark är att samverkan mellan skola och näringsliv skapat en mer attraktiv utbildning, med högre söktryck. Den som tittat närmare på ansökningsstatistiken för industritekniska programmet på nationell nivå vet hur exceptionell denna utveckling är.

För näringslivet leder bristen på yrkeskompetens till utebliven expansion och tillväxt. I sin rapport ”Resultatanalys för yrkesutbildningen” uppger Svenskt Näringsliv att vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. I sju av tio fall upplever företag att det är svårt att rekrytera och störst brist är det på gymnasial yrkeskompetens. Kompetensbristen innebär att företag tvingas tacka nej till uppdrag och hindras från att utvecklas. För ungdomar innebär det sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden efter studenten, vilket kan få konsekvenser för självförtroende och framtidstro.

Sverige har under många år haft hög ungdomsarbetslöshet där yrkesprogrammens utveckling kan vara en av förklaringarna. Nyckeln till att vända detta är att elever ska välja och vilja utbilda sig genom yrkesprogram. För att ungdomar ska göra det behövs attraktiva yrkesprogram.

Steget mellan en yrkesutbildning och en anställning ska vara kort och tydligt för eleverna. Där krävs en länk mellan näringsliv, utbildning och samhälle. Den länken finns redan i dag genom utbildningsmodellen Yrkestrainee och Sveriges handelskamrar.

Vi från Sveriges handelskamrar har i vårt arbete med lärlingsutbildning visat att det finns en stor potential i att utveckla lärlingssystemen i Sverige. Därför uppmanar vi nu såväl ledande politiker som arbetsmarknadens parter och skolhuvudmän att utnyttja och utveckla de system som finns.

● Prioritera lärlingsanställningar för ungdomar genom att utöka stödet till skolor och Skolverket för att öka kunskap och stabilitet i systemet.

● Öka stödet till de företag som genom sitt engagemang tar ansvar för att utbilda Sveriges framtida arbetskraft.

● Använd lärlingsanställningar även inom den kommunala vuxenutbildningen, för att underlätta yrkesväxling och öka statusen på utbildningsformen.

Tillsammans kan vi genom Yrkestrainee göra yrkesutbildningarna mer attraktiva och locka fler till framtidens jobb.

Simon Helmér, vd, Östsvenska handelskammaren

Anders Hjalmarsson, vd, Västerbottens handelskammare

Linda Nilsson, vd, Norrbottens handelskammare

Oliver Dogo, vd, Handelskammaren Mittsverige

Kristina Snitt, vd, Mellansvenska handelskammaren

Jenny Emerén, vd, Handelskammaren Mälardalen

Helena Zar Vallin, vd, Handelskammaren i Jönköpings län

Johan Trouvé, vd, Västsvenska handelskammaren

Stephan Müchler, vd, Sydsvenska handelskammaren

Carl Bennet, vd, Carl Bennet AB

Relaterade #Debatt

Nu är det tid för ansvar och långsiktighet

Debatt

När dammet efter valrörelsen lagt sig, hoppas vi företrädare för näringslivet att våra folkvalda visar ödmjukhet inför de allvarliga utmaningar...

Behåll, investera i och utveckla Norrköpings flygplats

Debatt

Norrköpings företagare behöver kloka näringslivspolitiska beslut.

Yrkesprogrammen är en inkörsport till attraktiva jobb

Debatt

I tider av kompetensbrist är det varken rimligt eller rättvist att samhället erbjuder och bekostar utbildningar som leder till arbetslöshet. Det skriver...

Fler nyheter

Senaste nytt hos Östsvenska Handelskammaren och i näringslivet

20 januari, 2023

Från förvirrande siffror till framgång

Seminariet kommer att täcka grunderna i hur man praktiskt kan jobba datadrivet, och visa vägkartan...

24 januari, 2023

Nätverksträff med Shipping-nätverket

Välkommen till Handelskammarens nätverk för dig som arbetar med internationell handel!

8 februari, 2023

Strategisk tullhantering

Välkommen till en heldagsutbildning där du lär dig grunderna för en snabb och kostnadseffektiv tullhantering...

Nyhet
Gruppbild på kursdeltagare under en av styrelseutbildningarna hos Östsvenska Handelskammaren 2022

Kursdeltagarna: så bra var årets styrelseutbildningar

Styrelseutbildning

Totalt har sju styrelseutbildningar genomförts på tre olika orter under det gångna året. Men vad tyckte kursdeltagarna egentligen om utbildningen?...

Nyhet

Härlig avslutning på 2022 års Spaning på Kammaren

Nyheter

Årets avslutande Spaning på Kammaren genomfördes under novembers sista mörka fredagseftermiddag på Kammarforum i Norrköping. Levande ljus, god stämning och...

Nyhet

Synpunkter till Svenska kraftnät ang. regeringsuppdrag I2022/01619

Remissvar

Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande synpunkter till Svenska Kraftnät, SVK, enligt regeringsuppdrag I2022/01619: Uppdrag att ansöka om att använda intäkter...