Östsvenska Handelskammaren

Ett år efter Brexit – Peter Hellman svarar

Lite drygt ett år har passerat sedan Brexit trädde i kraft och Storbritannien, Sveriges sjätte största handelspartner, lämnade EU:s inre marknad. Ett år som präglats av det nya frihandelsavtalet, tullprocedurer och ursprungsregler. Men vad är status just nu? Blev det den effekt av Brexit som förutspåddes? Och vad väntar runt hörnet?
Vi har tagit reda på svaren med hjälp av Handelskammarens expert inom internationell handel – Peter Hellman.

Vad är status just nu och hur påverkar Brexit svenska företag idag?

– Det har varit ett utmanande år men vi har klarat oss bra på den svenska sidan. Brexit fick en hackig start men ett år senare börjar de flesta processer och rutiner att falla på plats, säger Peter Hellman som till vardags arbetar som konsult och föreläsare inom internationella affärer på Västsvenska Handelskammaren.

– Initialt var det framför allt långa ledtider som var en av utmaningarna för svenska företag och exempelvis oklarheter kring vilka dokument som förväntades på andra sidan Nordsjön. Nu är det snarare det omvända, det vill säga att godsen fastnar på brittiska sidan när varor ska importeras i landet, något som skapar gnissel i maskineriet. Höga kostnader, pappersarbete som tar lång tid och stor okunskap kring dokumentation och tull skapar irritation såklart. Myndigheterna i sin tur skyller på pandemin, men det är svårt att skilja på vad som är orsakat av Brexit och vad som är effekter av Corona.

– Men svenska företag har generellt väldigt bra koll eftersom vi redan har en viktig handelspartner till grannland som inte tillhör EU – Norge. Så frågan är egentligen hur det kommer utvecklas på den brittiska sidan? Redan nu kan vi se att volymerna av import och export har minskat och då är Storbritannien ett land som är beroende av sin import och dessutom redan innan Brexit hade ett stort handelsunderskott.

Blev det de effekterna i Sverige som vi förutspådde med Brexit?

– Generellt sett blev effekterna av Brexit som vi trodde. Däremot har vissa marknader och produkter blivit mer påverkade än tänkt. Exempelvis att vissa företag och länder tagit större marknadsandelar då vissa har lämnat Storbritannien som marknad på grund av krångliga och dyra procedurer. Ett annat exempel är att produkter såsom livsmedel, medicintekniska varor och kemikalier varit mer utmanande att exportera eller importera än andra på grund av krav på certifieringar.

– Men min bedömning är att de företag som håller ut på den brittiska marknaden kommer klara sig bättre än de som drar sig ur. Med 60 miljoner invånare är det en stor marknad vi pratar om och ingen tjänar på att marknaden försvinner.

Vad är på gång framåt?

– För företag som exporterar produkter kommer framöver krav på den nya brittiska produktmärkningen UKCA, United Kingdom Confirmity Assessed. En märkning som kommer ersätta CE-märkningen i Storbritannien. De har dock återigen skjutit fram kraven en period och informationen är luddig om kraven kommer börja gälla vid halvårsskiftet eller träda i kraft i början av nästa år.

– Det blir också intressant att följa hur brittisk ekonomi kommer att klara sig. Innan Brexit var Storbritanniens ekonomi en av de starkare inom Europa, men nu är statsmakten högt belånad och landet har fortfarande ett stort handelsunderskott. Det kommer såklart att påverka oss i Sverige om britterna inte har några pengar att handla med.

– Till sist vill jag skicka med en uppmaning till svenska företag med affärer i Storbritannien att kontakta Kommerskollegium om de upplever problem eller stöter på hinder – de tar gärna emot åsikter. Kommerskollegium är den myndighet som verkar för att främja Sveriges handel med omvärlden på uppdrag av regering och riksdag.

Relaterade #Nyheter

Nu överlämnas näringslivets hållbara önskelista till riksdagen

Nyheter

I veckan presenterar vi resultatet av den undersökning av näringslivets hållbarhetsarbete samt vilka politiska åtgärder ni medlemsföretag vill se. Först...

100-listans rapportsläpp 2024 – i bilder

Nyheter

Under onsdagen uppmärksammades 100-listans årliga rapportsläpp med ett evenemang hos Handelskammaren. Programmet leddes av Lihvia Söderdahl, projektledare för 100-listan.

Styrelsekompetenta kvinnor finns - men saknas i många bolag

Nyheter

Andelen kvinnor i östsvenska bolagsstyrelser står kvar på 25 procent – samma som de senaste två åren. Det visar årets...

Fler nyheter

Senaste nytt hos Östsvenska Handelskammaren och i näringslivet

Nyhet

Nu överlämnas näringslivets hållbara önskelista till riksdagen

Hållbarhet

I veckan presenterar vi resultatet av den undersökning av näringslivets hållbarhetsarbete samt vilka politiska åtgärder ni medlemsföretag vill se. Först...

Nyhet
100-listans rapportsläpp 2024

100-listans rapportsläpp 2024 – i bilder

Nyheter

Under onsdagen uppmärksammades 100-listans årliga rapportsläpp med ett evenemang hos Handelskammaren. Programmet leddes av Lihvia Söderdahl, projektledare för 100-listan.

4 februari, 2025

Matchmaking styrelse 2025

Välkommen till ett matchmakingevent där du har möjlighet att hitta extern styrelsemedlem eller ett passande...

Nyhet

Nu överlämnas näringslivets hållbara önskelista till riksdagen

Hållbarhet

I veckan presenterar vi resultatet av den undersökning av näringslivets hållbarhetsarbete samt vilka politiska åtgärder ni medlemsföretag vill se. Först...

Nyhet
100-listans rapportsläpp 2024

100-listans rapportsläpp 2024 – i bilder

Nyheter

Under onsdagen uppmärksammades 100-listans årliga rapportsläpp med ett evenemang hos Handelskammaren. Programmet leddes av Lihvia Söderdahl, projektledare för 100-listan.

Nyhet

Styrelsekompetenta kvinnor finns – men saknas i många bolag

100-listan

Andelen kvinnor i östsvenska bolagsstyrelser står kvar på 25 procent – samma som de senaste två åren. Det visar årets...