Debattartikel publicerad i NT, Corren, MVT och SN.
Valåret 2022 står för dörren. Frånsett hanteringen av pandemin finns ett antal centrala frågor för näringslivet som vi kommer att driva och utkräva svar på:
1. Energiförsörjningen. Elpriserna slår nya rekord och påverkar företagens förmåga till planering och investeringar. Ska Sverige vara konkurrenskraftigt och klara den nödvändiga omställningen krävs långsiktiga lösningar. Det svenska elbehovet kommer öka med upp till 150 procent fram till 2045, så såväl ökad produktion och överföringskapacitet som kortade tillståndsprocesser krävs. Företagen vill och kan gå före – politiken måste möjliggöra framstegen.
2. Tryggheten. Ökad brottslighet och osäkerhet är förödande för samhällsgemenskapen, attraktiviteten och tillväxten. Näringslivet bidrar genom att säkra sin egen motståndskraft och förhindra inflöde av pengar till kriminella genom att säkra alla leverantörsled, tydliggöra sin roll i civilsamhället och fortsätta anmäla brott. Polisen behöver mer resurser och politikerna behöver lyssna på myndigheten om vilka insatser som verkligen behövs.
3. Näringslivsklimat. Kommunernas hantering av tillstånd, marktillgång, bygglov och offentlig upphandling är avgörande för företagen. Här måste processerna effektiviseras. Mjölbymodellen är ett föredöme och fler kommuner bör påbörja en liknande resa där service och förtroende kommer först.
4. Regional infrastruktur. Rörligheten till, från och inom regionen är central för vår konkurrenskraft. Trafikverkets besked om ett påskyndat färdigställande av Ostlänken är välkommet. Av lika stor vikt är vägnätet så människor tar sig till arbetet och företagen fraktar sitt gods på ett säkert och hållbart sätt. Händelöleden till Norrköpings hamn och E22/Förbifart Söderköping är exempel på regionala livsnerver. Därtill måste de regionala flygplatserna bevaras och utvecklas för framtidens färdsätt.
5. Utbildning. Företagens stora behov av kompetens rimmar inte med den relativt höga arbetslösheten. Matchningen och relationen mellan näringsliv och utbildningsutbudet måste förbättras. 9 av 10 av yrkeshögskolans elever går direkt ut i arbete, anslagen och antalet YH-utbildningar som godkänns behöver öka.
6. Gränslösa samarbeten. Myndighetssverige jobbar alltför mycket i stuprör. Bättre samordning och parallella processer behövs för att vi ska komma till rätta med samtliga ovanstående punkter.
I en rad avgörande frågor står vi inför vägval med långtgående konsekvenser. Med några månader kvar till valet kräver vi att politiska företrädare på valbar plats ställer siktet längre bort än september 2022. Kortsiktighet och undanflykter duger inte när svensk konkurrenskraft och omställning står på spel.
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Simon Helmér, vd
