Igår lämnade regeringen över vårändringsbudgeten för innevarande år, 2018, med utgifter om sammanlagt 2,6 mdkr. Det innebär ett antal mindre förstärkningar på områden som regeringen pekar ut som prioriterade. Föga förvånande ett valår är det satsningar på sjukvård, polisväsende och att fler ska komma i arbete som görs. Gott så, alla dessa områden har ett skriande behov av åtgärder och för att komma tillrätta med de stora utmaningar Sverige har; dålig matchning på arbetsmarknaden, en sviktande sjukvårdsapparat och ökad upplevd otrygghet. Det hade dock behövts mer, snabbare och tidigare satsningar inom bland annat kompetensförsörjningsområdet för att nå resultat. Och förutom de i sammanhanget försumbara insatserna för fler i jobb, 350 mnkr, syns inte mycket av näringspolitik i budgeten.
Vad som däremot tydligt framhålls är Sveriges goda ekonomiska ”allmänhälsa”. Stabil och god tillväxt som spås fortsätta, till stor del driven av exportindustrin. Den högsta sysselsättningsgraden sedan 1992 och ett ökat arbetskraftsdeltagande. Ett överskott i finansiellt sparande som klart överstiger förväntningarna och en statsskuld som är den lägsta sedan 1977. Att det går fortsatt ekonomiskt bra för Sverige är de flesta bedömare ense om men ska detta hålla långsiktigt krävs reformer och åtgärder och de ryms knappast i en ändringsbudget.
Men kopplingen mellan det starka ekonomiska läget och modet att fatta beslut om en extraordinär investering i nya stambanor för höghastighetsjärnväg borde dock rymmas i finansministerns tankar om vad som bygger Sverige starkt även framåt.
Anna Lövheim, Näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren
