Östsvenska Handelskammaren

Hur mår demokratin?

”Demokratin är den sämsta statsformen – bortsett från alla andra.” Ungefär så ska Winston Churchill ha uttryckt sig. Men hur mår demokratin i Sverige och runt om i världen? Östsvenska Handelskammarens näringspolitiska chef har pratat med riksdagens talman Andreas Norlén.

Hej, Andreas Norlén, talman i Sveriges riksdag!

Hur mår du?
– Jag mår bara bra, tack. Det är speciella tider nu, onekligen. Vi har haft sommaravslutning i riksdagen, men kanske kommer vi att återsamlas snart igen. Situationen är sådan att nu ligger processen hos statsministern.

Men det kommer inte att bli en lika utdragen historia som hösten/vintern 2018?
– Nej, om regeringen väljer att inte utlysa extraval och processen därmed blir mitt ansvar kommer jag att skynda på det mer. Jag tror också att det underlättar att partierna gått igenom det förut och alla känner varandra bättre nu. Skulle vi regeringen besluta om ett extraval, ska det genomföras inom tre månader. Det är därför det talas om september.

Demokratin är verkligen ”het” nu. Men hur mår demokratin i Sverige på sikt, inte bara baserat på dagsform?
– Demokratin i Sverige mår generellt sett bra. I internationella rankningar kommer vi i topp. Enligt en ny rapport från V-dem institute vid Göteborgs universitet som tittat på alla möjliga variabler är Sverige näst bäst på demokrati efter Danmark. Vi har fria, rättvisa val, respekt för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, fria medier, akademisk frihet och så vidare. Sedan finns det hot mot demokratin, självklart, men Sverige är ett av de relativt sett ganska få länder som räknas som en fullvärdig, liberal demokrati. Bara omkring 15 procent av världens befolkning bor i fullvärdiga demokratier.

Hur har pandemin påverkat demokratin?
– Riksdagen har anpassats så att ledamöterna exempelvis i hög grad kan arbeta på distans. Sedan är ju kärnuppdraget detsamma. Det finns fördelar och nackdelar med det digitala också för demokratin. Det är enklare för ledamöter att möta medborgare. Man behöver inte resa för att träffas, så trösklarna blir lägre och tillgängligheten till politikerna högre. Å andra sidan är det med demokratin som med allt annat, vi tappar en dimension av det mänskliga mötet genom att inte kunna ses fysiskt.

– Blickar vi utanför Sverige så kan vi se att regimer runt om i världen utnyttjat pandemin för att strama åt människors frihet ytterligare. Val är svårare att genomföra när människor inte bör trängas i kö till vallokaler. Det är något vi i Sverige också noga måste tänka på, om vi ska genomföra ett val under pandemin.

Vilka utmaningar står demokratin inför och vad är dess styrkor?
– Som jag nämnde inledningsvis finns hot mot demokratin, till exempel från extremister som på olika sätt bekämpar vår demokrati. Sedan finns utmaningar såsom att partierna tappar medlemmar och rekryteringsbasen för framtidens förtroendevalda minskar. Vi har ett högt valdeltagande generellt, i senaste riksdagsvalet 87 procent, men i vissa områden i Sverige är färre människor en del av den demokratiska processen  

– En annan utmaning i vår digitaliserade demokrati är desinformation, olika typer av påverkanskampanjer och propaganda som sprids. Här är det viktigt med kunskap om media och källkritik. Här finns en utmaning i att nå den äldre befolkningen som inte vuxit upp i det digitala medielandskapet och är svårare att nå med utbildning jämfört med unga som fortfarande är i skolåldern.

– En del av talmansrollen är att, när det inte råder pandemi, besöka andra länder och på olika sätt samverka för demokrati. På många håll i världen har demokratin det motigt och har försvagats det senaste decenniet. Det är viktigt att Sverige agerar för att motverka en sådan utveckling. Det är också viktigt att Sverige och likasinnade länder markerar tydligt när auktoritära regimer agerar på ett oacceptabelt sätt. Ett aktuellt exempel är när Belarus tvingade ett civilt passagerarplan att landa för att regimen skulle kunna gripa en oppositionell journalist. Det agerandet möttes av ett snabbt och skarpt agerande från EU, vilket var betydelsefullt.

1921 genomförde Sverige de första riksdagsvalen där även kvinnor fick delta, det vill säga för 100 år sedan. Hur uppmärksammas det?
– Jubileet firas av riksdagen hela mandatperioden på olika sätt. Bland annat med en utomhusutställning: ”Ja, må den leva!” som visas runt om i Sverige. Den invigdes i Norrköping den 19 april och är på turné genom landet. Nu närmast i Kiruna. Mer om demokratifirandet, Youtube-klipp där jag berättar mer om rösträttens utveckling med mera finns på firademokratin.riksdagen.se. Kika gärna in där.

– Jag och mina talmanskolleger reser också runt och besöker alla län under mandatperioden, för att lyfta fram demokratijubileet. En sak som slog mig efter valet 2006, när jag blivit invald första gången, var att riksdagen verkligen är hela Sveriges riksdag. Vid uppropet kunde man höra varifrån de kom bara på hur ledamöterna svarade ”ja”. Det tycker jag är fint. Så östgötskan är jag rädd om!

Stort tack för att du tog dig tid, hoppas vi får se dig på Handelskammaren framöver.
– Det här ville jag ju inte missa, och jag ser fram emot att besöka er när situationen tillåter det igen.

Fler nyheter

Senaste nytt hos Östsvenska Handelskammaren och i näringslivet

Cementkrisen kan skaka hela ekonomin – agera nu!

Sverige står inför en akut cementkris och konsekvenserna riskerar att bli kännbara i hela landet. Regeringen måste ta situationen på...

Nya perspektiv på nya stambanor

2021 är ett viktigt år för svensk infrastruktur. Arbetet med den nationella planen pågår och ny stambana för höghastighetståg är...

Hur mår demokratin?

Vi står inför en digital Almedalsvecka, demokratins egen festival där samtal och politisk debatt står i centrum. Men hur mår...