Coronapandemin har orsakat en samhällskris vi sällan sett motsvarighet till. De flesta inser allvaret och ser det som självklart att följa utfärdade restriktioner och rekommendationer från myndigheterna. Samtidigt innebär situationen en enorm påfrestning för företagen.
Nyligen presenterade regeringen vårbudgeten, som helt ägnas åt åtgärder mot krisens effekter. Det är angeläget att beslutsfattare gör det som står i deras makt för att lindra skadorna. Det handlar om samhällsekonomin, viktiga funktioner, människors livsprojekt och försörjning. Vikten av kommande veckors utveckling kan inte nog poängteras för företagens överlevnad.
Mycket av åtgärdspaketen som kommit från regeringshåll är välkommet och nödvändigt. Att staten tar sjuklönekostnaderna, möjligheten till korttidspermitteringar samt uppskov med moms och arbetsgivaravgifter är sådana exempel. Samtidigt tar staten ut hög ränta på uppskoven, så eftersmaken kan bli besk för många företagare. Därtill gröper räddningspaketen hål i statens kassa. Hål som näringslivet på ett eller annat sätt kommer att få betala tillbaka när krisen är över. Redan nu vet vi att krispaketen inte kommer att räcka för att rädda alla, åtminstone inte om räddning är enda syftet.
Runt om i landet ser vi hur kommuner försöker stötta sitt lokala näringsliv, exempelvis genom att skjuta upp avgifter för viss kommunal service, påskynda handläggning och möjliggöra handel och servering utomhus. Det är värdefulla insatser som också visar att politiker inser näringslivets nyckelfunktion i samhället.
En uppmaning från näringslivet är att kommuner tidigarelägger planerade investeringar och projekt, så att företag får in beställningar och kan utföra riktiga arbeten, inom mark- och anläggning, bygg, service och tjänster. Kan dessa påskyndas är det av yttersta vikt att det görs! Samma uppmaning vill vi skicka till Rosenbad. Uppskov, reducerade kostnader och bidrag är livbojar som kan utgöra skillnaden mellan flytande och sjunkande verksamheter. Åtminstone för stunden. Men reella uppdrag, beställda tjänster och godkända projekt är verklig luft under förtagens vingar – och ger samtidigt nytta för hela samhället. Om detta nämner finansminister Magdalena Andersson (S) och övriga ansvariga politiker ingenting.
Nu vore till exempel tillfälle att skynda på planerna för nya, moderna stambanor genom Sverige. En enormt viktig investering som motiveras av Sveriges framtida, hållbara tillväxt. Partier som tidigare ställt sig tveksamma till kostnadernas storlek, har idag inga problem med att buda hisnande summor på räddningspaket. En samhällsinvestering av det här slaget vore bättre använda pengar. Även andra stora infrastruktursatsningar såsom upprustning av befintlig järnväg och väg, fiberuppkoppling i hela landet och utbyggnad och förstärkning av svenskt elnät skulle kunna tas tag i.
Istället för att företag lånar sig ur sina skulder, skulle staten kunna låna för välbehövliga investeringar för vårt land. Det skulle hjälpa svenska företag på riktigt och höja Sveriges förmåga att ta sig igenom den pågående krisen och beredskap för framtida utveckling och tillväxt.
Christian Berger, vd Östsvenska Handelskammaren
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren
Helena Zar Vallin, vd Handelskammaren Jönköpings län
Annika Cederfeldt, ansvarig för näringslivspolitisk utveckling Handelskammaren Jönköpings län
