Avslutande intervju med Handelskammarens trainee Haris Kaharevic.
– En sak jag tar med mig är alla möten och samtal. Jag har träffat många engagerade människor och byggt ett nätverk som betyder mycket, säger Haris Kaharevic, masterstudent i nationalekonomi med inriktning på internationella relationer, som nu avslutar sin praktik på Handelskammaren.
Förutom att medverka vid företagsbesök, samtal och event av olika slag, har Haris varit starkt bidragande i framtagandet av höstens Konjunkturrapport samt Exportutsikter.
– Det känns extra bra att jag har kunnat bidra med konkret arbete som varit till nytta i Handelskammarens verksamhet, säger Haris, vars expertis varit till gagn för Handelskammaren under praktiken, som sammanfallit med en stökig tid på den internationella arenan.
Handelspolitik var länge något som pågick i bakgrunden. Den märktes ibland i tullar eller nya avtal, men för många företag var spelreglerna relativt stabila över tid. I dag har det förändrats. När geopolitik, nya regelkrav och klimatomställning påverkar handeln samtidigt får beslut snabbare genomslag i leverantörskedjor, kostnader och investeringsplaner.
– Det här är ingen helt ny trend, sammanfattar Haris. När WTO:s överprövningsorgan slutade fungera fullt ut i december 2019 blev det globala handelssystemet mindre förutsägbart. Brexit innebar att Storbritannien, som stod för omkring 15 procent av EU:s samlade BNP, lämnade unionen och att handeln med Storbritannien blev mer komplicerad. Pandemin visade också hur snabbt handel kan påverkas av störningar i logistik och tillgång på insatsvaror.
Kriget i Ukraina gjorde sanktioner och exportkontroller till något som många behövde ta hänsyn till, och fokus flyttade från att bara jaga lägsta kostnad till att också säkra leveranser och minska beroenden. För företag har det ofta betytt att man snabbt behövt ställa om.
– De senaste tre åren har det utvecklats till det nya normalläget. EU fortsätter driva frihandelsavtal med till exempel Nya Zeeland, Mercosur och Mexiko, samtidigt som unionen också bygger ut fler verktyg för att hantera ekonomisk säkerhet och konkurrens. Under 2025 fick vi ett mer oförutsägbart läge i relationen mellan EU och USA, där Trumps tullpolitik drev upp spänningarna innan parterna sommaren 2025 nådde en politisk överenskommelse för att dämpa konflikten. Parallellt blir också klimatkrav en tydlig del av handeln, där CBAM går från övergångsfas till skarpare tillämpning från 2026.
Det kommande svenska valet blir spännande, spår Haris. Inför riksdagsvalet september 2026 ligger handelspolitiska grunden fast, eftersom mycket avgörs i EU, men inriktningen kan skilja sig. En regering kan lägga mer fokus på regelförenkling, snabbare beslut och att få fler avtal i mål, medan en annan kan prioritera villkor, kontroll och ekonomisk säkerhet.
– Det handlar därmed främst om skillnader i prioriteringar och genomförande, snarare än om helt olika vägval, säger Haris.
Nu har det blivit dags att tacka Haris för hans insatser, när praktiken lider mot sitt slut.
– Min tid på Östsvenska Handelskammaren har varit väldigt givande och jag är verkligen tacksam för möjligheten. Jag har fått en tydlig inblick i hur Handelskammaren arbetar, och jag har fått en god förståelse för hur näringslivet i vår region mår, hur företag resonerar kring handel och investeringar och vilka utmaningar som präglar deras vardag. Jag har också haft fantastiska kollegor och lärt mig mycket av deras kompetens och engagemang.
