Prognos i Östergötland och Sörmland
Rapporten visar att det i Östergötland och Sörmland kommer behöva anställas 5000 nya samhällsbyggare fram till 2030 för att fylla marknadens efterfrågan. Undersökningen är avgränsad till de elva vanligast förekommande yrkesgrupper, så siffran visar inte hela bilden. Tillskottet på ny kompetens in i branschen är långt ifrån tillräcklig för att nå upp till det antal som finns i den åldrande generation som närmar sig pension.
Elin Kebert, nationell samordnare för kompetensförsörjning på Byggföretagen, konstaterar under dagen att det finns en mycket äldre arbetsmarknad än vad man tidigare trott – i alla led. Marknaden skriker efter kompetens och att vi behöver skapa livslångt lärande genom utbildning. Fler yrkeshögskolor med specialistutbildningar inom bland annat anläggningssektorn behöver komma till för att inte störa planerade infrastruktursatsningar som exempelvis Ostlänken.
Det är bara cirka 20 procent av alla lediga anläggningsjobb som annonseras via platsbanken. En analys av Arbetsförmedlingens rekryteringsannonser visar att dessa annonser ofta är väldigt konkreta om jobbinnehåll och krav på körkort. Mjuka värden som värdegrund, mångfald och jämställdhet nämns oftast inte alls. Högskolekompetens efterfrågas, men frekvensen av YH-utbildning som meriterande är påfallande låg. Ibland verkar begreppen blandas ihop, vilket riskerar att kandidater ej känner sig kvalificerade nog för att söka.
Rapporten klargör även att personer inom byggbranschen bor och jobbar på samma ort. Bara inom yrkesgruppen arbetsledare i Östergötland är 688/723 bosatta och verksamma inom länet varav 409/455 i Sörmland. Bland dessa har 19 procent av östgötarna hunnit fylla 55+ samt 22 procent av de i Sörmland vilket lämnar ett stort antal platser att fylla de närmsta åren. Vikten av att ha lokala utbildningsplatser är därmed nödvändig för att säkra framtidens behov och nå regional framgång.
Viktigt att ta med sig är att arbetsmarknaden är regional och det är stora skillnader i samtliga län som ingår i Mälarrådets region.
Utbildningssektorns utmaningar
Det finns stora utmaningar med att starta fler utbildningar menar Janne Malmberg från Byggföretagen. Det är svårt att hitta lärarkompetens, få elever att söka och hitta företag som har möjlighet att ta emot elever ute i praktik. Fler YH-utbildningar är eftersträvansvärt – här finns möjlighet att påverka utbildningens innehåll och matcha den med branschens efterfrågan och behov. Utbildningssystemet hänger helt enkelt inte med arbetsmarknaden såsom det ser ut just nu. Det krävs också att utbildningarna görs attraktiva för elever att söka – där bland annat jämställdhet är en del av det.
På länk närvarade även riksdagsledamot Johan Andersson (S) som reflekterade kring rapportens resultat:
– Sifforna i rapporterna är väldigt skrämmande. Mycket av instrumenten som behövs finns i systemen gällande YH-utbildningar och andra delar av arbetsmarknadspolitiken men vi måste hjälpas åt för att nå dit. En möjlighet att få in ny kompetens i branschen är genom det omställningsstudiestöd som är en del av LAS-paketet som inte bara uppsagda kan ta del av. Utan även de som vill byta bransch. Mycket finns men vi måste hjälpas åt för att komma dit.
Regionala utbildningsvägar är avgörande
På plats på Handelskammarens mötesplats Kammarforum fanns även Julie Tran, regionråd, ordförande trafik- och samhällsplaneringsnämnden och Malin Thunborg, enhetschef för tillväxt och kompetensförsörjning från Region Östergötland. De menar att rapporten visar vissa konkreta fakta på vilken typ av kompetens som saknas i länet – en viktig del i arbetet när man vill skapa fler utbildningar till regionen.
– Det finns många olika delar i kompetensbristen och den måste beskrivas som en samhällsutmaning. Vad som tidigare krävt en anställd behöver inte alltid ersättas ett till ett. Digitalisering och innovationer kan minska behovet av arbetskraft, medan det i andra fall behövs fler människor, förklarar Malin Thunborg.
Charlotta Elliot, projektledare ESIC på Östsvenska Handelskammaren sammanfattar dagen:
– Arbetsmarknaden är mer lokal än man tror, och regionala utbildningsvägar är avgörande för att lösa företagens kompetensbehov. Utbildningarna måste matchas bättre mot näringslivets efterfrågade kompetens, ett snabbt sätt är att ge mer anslag till YH-utbildningar för samhällsbyggnad.
Läs hela rapporten här.