Det digitala ESIC-eventet den 27 april följdes av runt 50 personer och bjöd på senaste statusuppdateringen kring Ostlänken där Trafikverket, FORIA och NCC var inbjudna föredragshållare.
Alexander Santos, programchef för Ostlänken på Trafikverket var seminariets första talare. Han inledde med att Trafikverket och han själv ser fram mot fortsatt god samverkan med näringslivet och offentliga parter och han är glad över att få arbeta med Sveriges roligaste projekt. Infrastrukturpropositionen från regeringen gav goda besked för Ostlänkens räkning, som blir kvar och finansierad inom nationell plan. Sedan gick Alexander in på fakta, som att den nya kostnadsbilden har uppdaterats till 83 miljarder kronor, beroende på fördjupad kunskap om geotekniska förutsättningar och stadspassager. Sedan oktober förra året har det hänt mycket i den nya organisationen för nya stambanor.
– Vi har gjort en omorganisation inom program Ostlänken för att kraftsamla och kunna arbeta på ett effektivare sätt. 2035 ska tågen gå på hela sträckan. Målet är att kunna öppna upp Ostlänken i etapper för att leverera samhällsnytta så snart som möjligt, men i dagsläget är inga beslut kring det tagna. Just nu är vi i planeringsprocessen som beräknas pågå till år 2024-2025, det är ett omfattande arbete och viktigt för att den stora tidsplanen ska kunna hållas, sa Alexander.
Sedan presenterades senaste status vid de fem kommunerna och en rad åtaganden som Ostlänken medför, däribland arkeologiska undersökningar, strategi för masshantering, klimatmålen och kompetensförsörjning.
Projektet ska vara klimatvänligt både när det är i drift och under byggnationen. Det finns stora möjligheter med masshanteringen och hur man kan återanvända massorna. Cirkulär ekonomi är en är något Trafikverket tittar på när man sätter upphandlingsstrategin. Upphandlingarna ska stötta innovation och driva utvecklingen framåt.
Kompetensförsörjningen är en fortsatt en stor utmaning, både till Ostlänken och andra projekt som kommer att pågå under samma tidsperiod.
– Vi måste kroka arm med alla i branschen och samarbeta med både myndigheter och skolor, och se på hur vi kan hitta strategier för att säkerställa kompetensförsörjningen. Det är tillsammans med aktörerna i branschen som vi kan se till att vi lyckas. Framåt kommer vi jobba på enligt fattade beslut och enlighet med befintlig, nationell plan. Vi kommer fortsätta identifiera kostnadsbesparingar och ha tätt samarbete med kommuner, länsstyrelser och alla inblandade aktörer, avslutade Alexander.
Bettina Hammargren, vd, FORIA, riktade ljuset på logistik, upphandling och uppföljning.
– Det här är en bra möjlighet får vår region. Men det är viktigt att både små och stora aktörer får möjlighet att medverka i detta spännande projekt med Ostlänken, sa Bettina Hammargren.
Bettina har synpunkter på regelverket kring offentliga upphandlingar och LOU (lagen om offentlig upphandling) och ger sin syn på det kopplat till Ostlänken.
– Vi behöver komma ifrån lägsta pris vid upphandlingar och i stället satsa på kvalitet och tänka på cirkulär ekonomi. Genom att höja kompetensen för upphandling kan vi skapa en sundare konkurrens. Marknadsdialoger och RFI (request for interest) är steg i rätt riktning.
Konkurrens är bra men det ska vara på schyssta villkor. Det ska finnas utrymme för många aktörer, inte bara internationella.– Vi måste ha ett bra samarbete i hela kedjan – såsom att optimera transporterna och att hela tiden tänka produktivitet. Last-mile är oerhört viktig. Ett exempel på det är att inte köra med tomma lastbilar. Här kan transportbranschen samverka mer, det vinner vi och klimatet på.
Anders Morath, affärsutvecklingschef på NCC Infrastructure, delgav bygg- och anläggningsbranschens perspektiv.
– Även om målbilden för Ostlänken ligger långt fram, pågår just nu flertalet projekt som är viktiga pusselbitar och som skapar förutsättningar för Ostlänken. Många av byggaktörerna i vår region är påverkade av Ostlänken och är med och skapar goda förutsättningar. Partnering är en av dem. Det är en realitet att Ostlänken faktiskt är på gång.
Exempel på detta är färdigställandet av Kardonbanan, flytten av godsbanården, Inre Hamnen och Johannisborg i Norrköping.
Anders, precis som Alexander, belyste utmaningen med kompetensförsörjningen.
– En ansenlig mängd resurser krävs och det inte bara till Ostlänken utan även till andra byggprojekt som ska påbörjas under samma period. Det kommer att bli ett underskott av resurser, konstaterade Anders och visade statistik från senare års utredningar.
NCC samarbetar med olika utbildningsaktörer för att locka arbetskraft, det är i mångt och mycket det som det handlar om. Att lösa gåtan med branschens attraktivitet och hur man kan få fler till att söka sig till branschen. Det börjar med ungdomarna.
– Det här är framtidsyrken! konstaterade Anders.
Charlotta Elliot, ESICs projektledare, avrundade med några av sina och deltagarnas frågor. Tittar man även på sjöfartslösningar gällande upphandling av transport för schaktmassor? Hur mycket massa handlar det egentligen om och var geografiskt? När finns en uppdatering av entreprenadindelning och entreprenadstrategi, och när kommer de förberedande arbetena igång? Vad händer med det nationella kompetensförsörjningsrådet som fanns på förslag i inriktningsunderlaget?
– Sjöfartslösningar låter intressant, det är något vi får undersöka. Exakta siffror på massa får jag återkomma om, men det är åtskilligt material det handlar om. Storleken på entreprenaderna och förberedande arbeten kommer redovisas efter sommaren. Vad gäller det nationella rådet så inväntar vi regeringens svar, replikerade Alexander.
Att klimatmål, massahantering och cirkulär ekonomi är viktiga delar i projekt Ostlänken är alla överens om. Charlotta berättade att Handelskammaren tillsammans med Cleantech Östergötland håller på att ta fram en kunskapshöjande seminarieserie om detta.
– Vi har också precis genomfört en Pulsenkät om näringslivets kompetensbehov och fått svar från nästan 200 företag. Det är förstås inte bara kopplat till Ostlänken, men är nog så angeläget. Vi kommer redovisa det vid ett rapportsläpp i juni. Och när regeringen bestämt sig för att inrätta ett nationellt kompetensråd, står vår region redo att bidra, fastställde Charlotta avslutningsvis.
