Magnus Lindahls krönika
Det är inga lätta förhandlingar vi talar om. Dels har ingen gjort detta förut och dels Storbritanniens stora beroende av EU som står får ca 50% av landets utrikeshandel till ett värde av ca 700 miljarder Euro och många (!) arbetstillfällen. Mycket står alltså på spel.
Inte nog med ovan så är det brittiska parlamentet delat – ingen tydlig majoritet för varken hård eller mjuk Brexit. Sedan har vi det här med tiden dvs att allt måste vara färdigförhandlat till oktober månad för att överenskommelsen skall hinna ratificeras av EU:s 27 medlemsstater innan utgången av mars 2019.
Alla är förlorare – Ingen, varken EU eller Storbritannien vill ha ett dåligt avtal och smutsigt avslut då alla parter i slutändan mer eller mindre blir förlorare. Enligt IMF så kommer hårdare Brexit att påverka ekonomin i EU 27 negativt med ca 1,5% medan vissa länder som t ex Irland får det än värre med tapp på uppåt 4%.
Jag kan inte sluta förvånas över att Storbritannien är på väg att ge upp det bästa möjliga frihandelsavtalet med EU som går att få till, dvs att vara medlem i unionen. Ett exempel på detta är att den största delen av Eurozonens finansiella flöden går genom London. Detta utan att ens vara del av densamma… Kanske är detta en definition på att både ha och äta kakan… Något som säkerligen EU kan komma att vilja ändra på givet nyläget post mars 2019.
Oansvarigt backande in i framtiden – Tyvärr har den brittiska regeringen de senaste 18 månaderna inte åstadkommit något i termer av en tydlig, realistisk genomförbar strategi för hur ett utträde skall gå till. Man är fortfarande på eller runt ruta ett. Regeringen känns delad, svag och mycket skakig. Det är liksom fel tillfälle för en fullfjädrad regeringskris med en potentiell konsekvens att landet lämnar EU utan något avtal. Något som skulle vara minst sagt obra för både EU och för Storbritannien med oanade följder och kostnader för både unionens- och landets ekonomi.
Så hur man än kommer lyckas eller misslyckas i förhandlingarna så kommer den framtida positionen gentemot EU att vara allt ifrån sämre till usel och mer kostsam än den man har idag!
Britannia rule the world… eller kanske inte längre – Förutom att Brexit bygger på populism, okunskap, förakt för kunskap och fakta och en rejäl dos orealistiska förhoppningar baserade på rena skära lögner så känns det även som att det handlar om nostalgi och en föreställning om att man som land fortfarande är en attraktiv stormakt som har en unik position och förmåga.
Dock har ju tiderna ändrats de senaste århundradena. Något som så sakteliga börjar gå upp för brexitörerna i landet. Ekonomisk, politisk och militär styrka har förflyttats, utvecklats och förändrats i hela världen och Europa är inte längre världens medelpunkt och ännu mindre Storbritannien.
Ett bra exempel på detta är kanske hur det går i förhandlingarna med EU om ett utträdesavtal – det blir liksom svårare att få precis som man vill om man själv inte får diktera alla villkor.
Ny folkomröstning, går det? – Min magkänsla det senaste halvåret och som även ett antal opinionsundersökningar nu börjar visa är att attityderna till Brexit har börjat röra sig mot att det kanske inte är världens bästa idé utan något som både är skadligt, komplicerat och dyrt. Mer och mer hör man röster som förespråkar en omröstning om utträdesvillkoren. Men går det verkligen att stoppa brexitprocessen nu?
Vem vet inte jag, vem vet inte du – Svaret på den frågan är nog att ingen vet om det går att ta tillbaka sin utträdesansökan efter att man som EU-medlem satt i gång artikel 50 som startar den tvååriga nedräkningen till utträde. Eller måste man gå ur och lämna in en ny medlemsansökan dagen efter utträdet? Vad gäller då med det man tidigare förhandlat sig till i termer av undantag, egen valuta, etc? Som sagt, ingen vet!
Till denna osäkerhet skulle vi även kunna lägga EU:s inre dynamik och vem vet hur länder som Polen och Ungern skulle ställa sig i en sådan situation… En annan faktor som vi icke får glömma är aktiv extern påverkan från krafter som vill obstruera, söndra och ställa till problem.
Så, frågorna hopar sig, stupet närmar dig och tiden rinner iväg. Men, som alltid, den som lever får se. Två saker kan vi dock säga säkert och det är att vi inte vet något och att det med största sannolikhet blir en minst sagt spännande höst!
