Regeringen har skickat ut ett remissförslag som innehåller lagskärpning där klimat, människors hälsa och djuromsorg ska beaktas vid offentliga upphandlingar. Där och då uppfattade jag och Cleantech Östergötlands vd Johan Rydberg detta som att flera krav skulle gå från bör till skall och vi blev förstås både hoppfulla och nyfikna. Vad skulle det innebära för våra medlemmar och klimatet framöver? Nu verkar promemorian inte ha drivits vidare så hårt på grund av rådande världsläge – men tanken finns, den är god och den lever vidare. Därför ordnade Östsvenska Handelskammaren/ESIC och Cleantech Östergötland en förmiddagsträff på tema upphandling med fokus på bygg, för minskat klimatavtryck genom styrning och inköp.
Analys visar inköpens koldioxidbovar
Det första passet gjordes en inflygning av Jens Johansson på Upphandlingsmyndigheten, om det stöd och den hjälp som faktiskt redan finns via myndigheten. Och det var ganska mycket! Både via deras hemsida eller från de 70 personer som arbetar på den relativt nya myndigheten. Olle Wiman på HBV (Husbyggnadsvaror) berättade vidare om ett projekt som Upphandlingsmyndigheten initierat med en miljöspendanalys. HBV:s medlemmar inom allmännyttan kan använda sig av den för att för att fatta de inköpsbeslut som gör störst skillnad för klimatet och att följa upp att det verkligen bli så. Analysen kartlägger och visar var det största koldioxidutsläppet orsakas bland inköpen.
Mattias Lindahl från Linköpings Universitet föreläste om livscykelperspektiv och cirkulär ekonomi inom bygg och ville föra in ytterligare en parameter i form av funktion. Husens funktion och livslängd borde tas med i upphandlingsunderlaget för bättre klimat- och kostnadsanalys.
Tävling för minskat klimatavtryck
Det andra passet gav reella exempel på hur man kan agera här och nu, för att bidra till klimatomställningen kopplat till bygg. Joakim Lindblom gav ett smart exempel från Norrköpings kommun, som valt att testa med två markanvisningstävlingar för minskat klimatavtryck. Man gör det i form av ett forskningsprojekt där de designteam som blir utvalda att tävla får ersättning för sitt förslag. Kriterier som energianvändning/överskott, klimatavtryck, social hållbarhet, utvecklingsbarhet och arkitektonisk kvalitet kommer fälla avgörandet om vem som får marktilldelningen och därmed kan handlas upp för att bygga i Inre hamnen eller Björkalund.
Läs mer: Marknadsdialog om kommande upphandlingar och masshantering inom Ostlänkenprojektet 16 juni
Mikael Sonesson från Linköpings kommun redogjorde för den trähuspolicy som kommunen tagit fram, för att stimulera till mer trähusbyggnation som ett sätt att minska CO2-utsläpp.
Ett hus i trä innebär lagrar också kol under sin livslängd. Kommunen menar också att träbyggnationer kan stärka ortens attraktionskraft och bidra till innovation och varumärkesbyggande. Men vad räknas som trähus? Mikael berättade att byggnadens stomme ska bestå till huvuddelen av träbaserade material, men att det träbaserade material som saknas i stommen kan återfinnas på annan plats i byggnadskonstruktionen. Jag blev också lite förvånad över att en träbyggnad inte måste ha träfasad, det räcker att exponera trä interiört och exteriört. Förklaringen är nog inställningen att allt material med stor klimatpåverkan som ersätts av material med mindre klimatpåverkan är positivt för att bekämpa klimatförändringarna.
”Betonghus bli lika klimatsmart som trähus”
Det sista exemplet på byggnation som kan bidra till reducerad miljöpåverkan och koldioxidutsläpp beskrevs av Camilla Einarsson från NCC Building.
Från och med april är all färsk betong som används i NCC:s husbyggnadsprojekt klimatförbättrad till steg 1, vilket ger minst 10 procent i utsläppsbesparing. Steg 2 och steg 3 betyder en minskning om 25 respektive 25 procent. Hur gör man det? Jo, genom att minska cementhalten i betongen och ersätta med annat bindemedel som flygaska eller spill som är restprodukter från andra industriella processer. Ju högre steg, desto dyrare betong. Men bättre för miljön! Och genom att optimera och planera för en slimmad och resurssnål konstruktion redan i ett tidigt skede, så minskar användningen och kostnaden blir inte så stor som man tror. Använd inte mer betong än vad som behövs, använd rätt betong på rätt plats och gjut vid rätt tidpunkt på året, uppmanade Camilla. Då kan ett betonghus bli lika klimatsmart som ett trähus, sade hon och verifierade detta med ett diagram, hämtade från en uträkning gjord inom LFM30 – lokal färdplan Malmö 2030.
Nästa seminarium i september
Vid efterföljande diskussion efterlystes politiska beslut och nya lagkrav. Min slutsats är ändå att näringslivet inom byggsektorn både kan, vill och gör mycket för att bidra till klimatomställningen. Här finns mod och innovationskraft – men också en del slentrian och kunskapsglapp. Östsvenska Handelskammaren och Cleantech Östergötland kommer fortsätta att bidra med forum och seminarier för att driva frågan närmare sin lösning. Nästa tillfälle blir den 23 september med tema transport. Skriv upp det i din kalender!
Charlotta Elliot, projektledare ESIC
Se hela seminariet här:
